Skamligt att sälja. Den 2 december 2012

När Helsingfors fastighetsnämnd nyligen presenterade sin strategi hette det att "vakio-otsikko lautakuntakäsittelyssä" skulle vara "Köp av fastighet i Östersundom". I samband med inkorporeringen och planeringen av Östersundom har Helsingfors översatt flera dokument än normalt till svenska. Då ett ärende i fastighetsnämndens föredragningslista finns översatt till svenska handlar ärendet så gott som alltid om köp av fastighet i Östersundom. Att ärendet här översätts till svenska beror på att markägarna i Östersundom oftast är svenskspråkiga och att köparen vill vara taktfull och artig i affärerna.

Det är i sig ingenting speciellt med att det huvudsakligen är svenskspråkiga som äger mark i Östersundom. Så har det varit i största delen av Nyland. Att Finlands huvudstad ligger i ett traditionellt svenskspråkigt område har ibland föranlett extra utmaningar för samhällsplaneringen. Tidigare har svenskspråkiga markägare ofta förhållit sig negativt till en förfinskning av hembygden. Det torde fortfarande finnas markägare som hellre säljer mark åt svenskspråkiga. Det har väl rentav varit lite skamligt att av girighet sälja sin mark och därigenom bidraga till en förfinskning.

Idag betraktas det knappast som skamligt att sälja mark till en enskild finskspråkig köpare, men nog till rövarstaden Helsingfors. Varför skulle fastighetsnämnden i Helsingfors annars censurera namnen på säljarna av fastighet i Östersundom? Vid det senaste mötet den 29 november behandlade fastighetsnämnden köpet av en fastighet, vars ägare tydligen inte var svenskspråkig. Åtminstone hade ärendet denna gång inte översatts till svenska. Namnet på försäljaren hade dock även denna gång censurerats.

I föredragningslistan kan man om den aktuella fastighetsaffären läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.3.2018 saakka." Före det torde Helsingfors inte ha några planer på att bebygga området.

Vårt gemensamma Sibbo. Den 25 november 2012

Bbl 21.11 2012

I onsdagens nummer av Borgåbladet ingår en svårbegriplig insändarartikel av Kasper Nyberg, som i kommunalvalet invaldes för Vårt gemensamma Sibbo. Insändaren är ett svar på Karl Henrik Boxtröms om möjligt ännu svårbegripligare insändare med rubriken "Att titta för djupt i kaffesumpen" i Borgåbledet dem 17 november. I Boxtröm skriver här att "Östersundomkaramellens beska har till stor del förflyktigats". Vad exakt Boxtröm syftar på vet jag inte, men i insändaren tar han fasta på insändare i det sista numret av Borgåbladet före kommunalvalet. Här fick Vårt gemensamma Sibbo sista ordet i en dispyt med Sfp.

Bbl 17.11 2012

I sitt svar säger Nybeg att Boxtröm menar att det är Vårt gemensamma Sibbo som man har att tacka för den beska smaken. Jag tvivlar på att Nyberg här tolkat Boxtröm rätt, men Nyberg antyder att kritiken i själva verket riktar sig mot föreningen För Sibbo, som inte lyckades förhindra inkorporeringen.

Jag har inte noterat att någon skulle beskylla För Sibbo för inkorporeringen, fastän jag själv på denna blogg indirekt beskyllt föreningen för svek, då man mot givna löften inte förde vidare statsrådets Sibbobeslut till europeisk instans. (Se "Kapitulation. Den 19 november 2008".) I sin insändarartikel påpekar Nyberg att man förväxlar Vårt gemensamma Sibbo med För Sibbo och förklarar missförståndet med att det till stor del är de aktiva medlemmarna i För Sibbo som utgör stommen i Vårt gemensamma Sibbo. Kasper Nyberg är själv son till föreningen För Sibbos före detta ordförande, Bambi Nyberg, som avled för två år sedan.

Beklagligtvis förstod man inom föreningen För Sibbo aldrig de avgörande bakgrundsfaktorerna till inkorporeringen. Vårt gemensamma Sibbos politiska linje baserar sig således till stor del på naiva vanföreställningar om orsakerna till förlusten av Östersundom. För att motivera den olagliga inkorporeringen kom man från Helsingfors och regeringens sida med osakliga beskyllningar mot Sibbo gällande kommunens traditionella, av Sfp ledda politik. Det ser ut som om man inom Vårt gemensamma Sibbo tagit dessa beskyllningar på fullt allvar. Kasper Nyberg är upprörd över att För Sibbo och Vårt gemensamma Sibbo (enligt honom) beskylls för inkorporeringen, men inom Vårt gemensamma Sibbo finns det kommunfullmäktigeledamöter som i sin tur gärna skyller inkorporeringen på Sfp.

Komplettering och ändring av kommunindelningslagen till kommunstrukturlag. Den 18 november 2012

Under den gångna veckan har man kunnat läsa att regeringens ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling har enats om riktlinjerna för kommunreformen. Hur det egentligen är med enigheten inom regeringen angående den aktuella frågan kan man dock fråga sig. (Kanske var det nödvändigt att bli av med Jan Vapaavuori från posten som den samlingspartistiska riksdagsgruppens ordförande, för att regeringspartierna skulle kunna enas om en urvattnad reform.) I varje fall publicerade finansministeriet den 15  november ett pressmeddelande med rubriken "Kommunstrukturlagen på remiss vecka 47" ("Kuntarakennelakiluonnos lausuntokierrokselle viikolla 47"). Tillsammans med pressmeddelandet publicerades ett förslaget till ändringar i kommunindelningslagen eller "kommunstrukturlagen", som lagen omdöpts till. Man har alltså till den gällande kommunindelningslagen fogat krav på sammanslagningsutredningar och de sammanslagningsframställningar som skall ges före april 2014. Tanken är väl att kommunindelningslagen (eller "kommunstrukturlagen") skall revideras igen om några år.

Lagförslaget ser delvis ut som en PR-text, eller vad säges om följande? "Syftet med kommunstrukturreformen är att trygga högklassig och likvärdig kommunal service utifrån kundernas behov i hela landet ..." Den aktuella formuleringen är i själva verket kopierad och infogad från regeringsprogrammet.

Med anledning av ministerarbetsgruppens besked publicerade Yle i fredags en nyhet med rubriken "Nu måste kommunerna sluta tveka". Motsvarande nyhet ingick som ett inslag i TV-nytt samma dag. (Se ovan.) I nyhetstexten kan man bl.a läsa följande:

En av de stora frågorna är vad som ska hända med lilla grannen Sibbo. Alternativen är att Sibbo upptas i det nya stor-Helsingfors eller i ett eventuellt stor-Borgå. För SFP:s Mikaela Nylander, riksdagsledamot och ordförande i Borgå stadsfullmäktige, är saken klar.
- Östra Nyland är ganska beroende av Sibbo. Det kan bli svårt för oss att bevara vår nuvarande hälsovård och övriga service om inte Sibbo är med, säger Nylander.

Sibbo kunde kanske utreda en kommunsammanslagning med Borgå utan risk för att därmed försämra sina förutsättningar att förbli en självständig kommun. I Helsingfors lär man föredra ett självständigt Sibbo framom ett stor-Borgå dit även Sibbo skulle höra. Ett alternativ vore en utredning om en (orealistisk) sammangång med Grankulla, men det kunde uppfattas som en provokation. Problemet med en utredning om en kommunsammanslagning med Borgå är att en orientering mot Borgå är i Sfp:s intresse. Därför kan det vara svåt att få övriga politiska grupper i Sibbo att gå med på en sammanslagningsutredning som skulle gälla en sammanslagning med Borgå. En hurudan sammanslagningsutredning Sibbo kan göra beror även på hur "Helsingfors metropolområde definieras". I förslaget till kommunstrukturlag heter det enligt följande:

Kommuner i Helsingfors metropolområde ska i stället för det som föreskrivs i 1–3 mom. utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och trycket på att den ska växa och som bildar en funktionell helhet samt som är motiverade med avseende på områdets helhet.

Huruvida Borgå räknas till "Helsingfors metropolområde" är öppet. I en fotnot i utkastet till lagförslag kan man läsa att "Kommunerna preciseras på basis av utredningen om kommunindelningsutredningsområdena och metropolförvaltningen i området." Med "utredningen om kommunindelningsutredningsområdena" torde man syfta på "kartövningen" som redan gjorts. Med utredningen om metropolförvaltningen syftar man däremot på utredningen som bl.a. Pekka Myllyniemi för tillfället är med om att utföra. Om Sibbo inte utgående från en sammanslagningsutredning lagt fram något sammanslagningsförslag före den 1 april 2014 kan finansministeriet besluta att förrätta en särskild kommunindelningsutredning. Vem vet, kanske Myllyniemi än en gång ställer upp som kommunindelningsutredare?

Ingen havsnära villastad. Den 11 november 2012

Uppe på första sidan av Helsingin Uutiset 7.11 2012 finns en ruta med rubriken "Östersundomista ei tule merenrantaparatiisia". Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Vuosien valituskierre uhkaa Östersundomia".

I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Helsingin Sipoolta valloittamaan Östersundomiin liittyy tukuittain karikoita, jotka voivat rajoittaa tai hidastaa uuden kaupunginosan rakentamista.
– Luulen valituksia tulevan. Eri asia on, kuinka kauan niiden käsittylyssä menee. Vuosaaren satama viivästyi valitusten vuoksi 12 vuotta, sanoo projektipäällikkö Matti Visanti kaupunkisuunnitteluvirastosta. ...
Eli jo nyt on tiedossa konkreettisia esimerkkejä siitä, miten Natura-alueen läheisyys ja luonnonsuojelulakien tiukka tulkinta vaikuttavat Östersundomin kaavoitukseen.
Esimerkiksi asukkaiden merellistä virkistyskeskusta ei voida linturuovikon takia sijoittaa luontevimmalle paikalle, vaan se joudutaan sijoittamaan erittäin kapean Körsnäsin lahden rannalle. Venekeskus palveluineen työnnetään Sipoon kunnan puolelle Gränön saarelle, jonne pitää rakentaa auto- ja kävelysilta.

Med "luontevin paikka" för "asukkaiden merellinen virkistyskeskus" torde Matti Visanti syfta på udden med "badplats" och "servicebrygga" på Husö. I en kommenterande ruta kan man med hänvisning till Ely-centralens beslut (se "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012") läsa att "Helsinki ei saanut äskettäin rakentaa edes pientä uimapaikkaa ja huoltorakennusta Talosaaren kärkeen." I en annan kommenterande ruta kan man vidare läsa att "Östersundomin keskeisimmät rakentamisalueet Salmenkalliota lukuunottamatta ovat yksityisomistuksessa." Helsingfors stad äger även stora delar av Husö, där man länge planerat ett villaområde för goda skattebetalare. På en bild med Visanti, som publicerats med artikeln, kan man emellertid se att udden på Husö är en vit fläck på en uppdaterad version av illustrationen (havainnekuva) av utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

Visantis medgivanden är anmärkningsvärda, men personligen ser jag den vita fläcken som den viktigaste detaljen i hela artikeln. På denna blogg har jag i otaliga inlägg uppmärksammat ett i sig rätt obetydligt projekt på Husö. Slaget om badplatsen och bryggan kan dock visa sig vara avgörande för hela Östersundoms framtid.

En jämförelse med den ursprungliga "illustrationen" visar att man även gjort andra mindre ändringar invid Natura 2000-områdena.

Den aktuella artikeln publicerades redan i tisdags på tidningens webbplats under rubriken "Östersundomista ei saada rantakaupunginosaa". I torsdags publicerades den på Sipoon Sanomats webbplats under rubriken
"Vuosien valituskierre uhkaa Östersundomin rakentamista".


På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades i fredags en nyhet med rubriken "Östersundomin yleiskaavaehdotus käsittelyyn keväällä 2013". Här kan man läsa att förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läggs fram först på våren. Ursprungligen var det meningen att förslaget skulle vara klart att lägga fram till påseende redan nu på hösten. Samma dag publicerades på den aktuella webbplatsen en nyhet med rubriken "Östersundom-toimikunnan kokoonpano vaihtuu".


Fallet Sibbo har nu en kanal på YouTube. En länk till kanalen hittar man på denna sida uppe i högra marginalen.

"Nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen." Den 4 november 2012

HS 2.11 2012 s A 11

Största delen av Helsingfors stads information om planeringen av Östersundom härstammar från stadens ekonomi- och planeringscentral, som är direkt underställd stadsdirektör Jussi Pajunen. Enligt den information ekonomi- och planeringscentralen publicerat kan planeringen av Östersundom förefalla gå som på räls. Det är dock biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä som ansvarar för stadsplaneringen. I januari ansåg Penttilä i Helsingin Sanomat att flygfältet i Malm bör byggas till bostadsområde före Östersundom. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I fredagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Penttilä rakentaisi pohjoiseen" och ingresstexten "Apulaiskaupunginjohtajan mielestä asuntorakentamisen painopiste on ollut liian pitkään idässä: nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen."

Den officiella motiveringen till inkorporeringen var i första hand att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen." Påståendet ingår i Pekka Myllyniemis Sibbo utredning. Myllyniemi har plagierat texten med påståendet ur Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men Myllyniemi har helt missförstått den påstådda obalansen. I inlägget "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007" har jag visat hur beredande tjänsteman Arto Sulonen försöker dölja Myllyniemis fatala missförstånd.

I motiveringarna till statsrådets Sibbobeslut hävdar Sulonen utgående från  Myllyniemis rapport å andra sidan att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on kaupungin vaikea asuntotilanne huomioon ottaen tarve laajentaa edelleen." I själva verket bor det rent matematiskt sett dubbelt så många invånare i huvudstadsregionens östra halva som i dess västra halva, vilket jag visat i inlägget "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".

I artikeln i fredagens Helsingin Sanomat talar Penttilä även om tomtbrist. Med tombrist syftar Penttilä här på färdigt planlagd tomtmark. Markområden för bebyggelse finns det däremot ingen större brist på. Penttilä påpekar vidare att "täydennysrakentaminen olisi halvempaa ja nopeampaa kuin uusien kaupunginosien, kuten Jätkäsaaren ja Kalasataman, rakentaminen." Östersundom nämner Penttilä inte ens.

För sex år sedan ville statsminister Matti Vanhanen lösa tombristen genom att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors. Enligt Vanhanen hade Helsingfors här "nästa tusen hektar färdig tomtmark". Dess värre kommer det att ta ännu flera år innan Helsingfors kommer att kunna erbjuda färdigt planlagd tomtmark i Östersundom. Rent ekonomiskt sett torde det för Helsingfors löna sig att vänta några årtionden innan man börjar bygga ut Östersundom.

Kommunalvalet och fallet Sibbo. Den 28 oktober 2012

Sipoon Sanomat 18.10 2012 s 2

I blogginlägget "Kommunalvalet 2012. Den 14 oktober 2012" uppmärksammar jag Juha Salo insändarartikel  "Puolustusministeri ampuu kovilla" i Sipoon Sanomat 11.10 2012. Artikeln som är riktad mot Sfp bemöts av Christel Liljeström och Bo Melander i varsin insändare i Sipoon Sanomat 18.10 2012. I senaste nummer av Sipoon Sanomat är det igen Juha Salos tur att kritisera Sfp.

Sipoon Sanomat 25.10 2012 s 9

Salo medger att Sfp i regeringen motsatte sig inkorporeringsbeslutet, men noterar samtidigt att endast svenska språkets ställning är eb regeringsfråga för Sfp. Salo föreslår vidare att Sfp med lov röstade mot Sibbobeslutet för att plocka poäng. Här förvränger Salo processen. Även föredragande minister Mauri Pekkerinen och Paavo Väyrynen från statsministerpartiet Centern röstade mot förslaget. Statsminister Matti Vanhanen betonade starkt att ministrarnas domarroll (med tanke på den juridiska bedömningen) förhindrade partidisciplin i den aktuella frågan. En annan sak är att Jyrki Katainen av de samlingspartistiska ministrarna torde ha krävt att de röstar för en ändring i kommunindelningen.

Sfp:s starka motstånd mot inkorporeringen är intressant. Delvis handlade motståndet om att man var rädd för att en inkorporering av sydvästra Sibbo skulle bli ett prejudikat, men motsåndet på regeringsnivå handlade även om att Sfp-ministerna kördes över då kommunminister Hannes Manninen uppmanade Helsingfors att komma med en framställning om ändring i kommunindelningen.

Kommunalvalet har på flera sätt aktualiserat fallet Sibbo. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo noterades även av Carl Haglund i Yles stora valdebatt. Yle publicerade den 26 oktober på arkivet en sida med rubriken "I Östersundom röstar man nu som helsingforsare". En klick på rubriken eller bilden leder till en sida med rubriken "Tassarna bort från Östersundom och Sibbo". Sidan, som publicerats den 16 oktober, innehåller videoklipp från år 1987 fram till oktober i år.

Hufvudstadsbladet publicerade igår en helsidesartikel med rubriken "Helsingforsbor saknar Sibboservice". Artikeln har på Hbl:s webbplats publicerats under rubriken "Före detta Sibbobor röstar i Helsingfors". (Rubriken löd här först "Nu röstar sydvästra Sibbo i Helsingfiors".)

Hbl 27.10 2012 s 12

Fallet Sibbo har inför kommunalvalet även behandlats på politiska bloggar. Rabbe Sandelin, som är uppställd för Sfp i Helsingfors, publicerade den 22 oktober ett blogginlägg med rubriken "Lever vi i en rättsstat? (glöm inte Sibbofallet)". Här skriver Sandelin bl.a. följande:

Sibbo betedde sig ur min synvinkel exemplariskt i hela härvan, med undantag för en sak: Kommunen beredde i snabb takt en ambitiös utvecklingsplan i egen regi för det omstridda området. Syftet var säkert att förekomma Helsingfors och visa att Sibbo lika bra kan göra det som Helsingfors i sina annekteringsmotiveringar förde fram. Det draget anser jag vara en aning oeftertänksamt, eftersom det med en gång rättfärdigade Helsingfors krav - lite som den mobbade, som försöker få mobbaren att sluta genom att gå med på mobbarens orimliga krav. Om en gång Sibboborna tidigare valt in beslutsfattare som förespråkat att inte föra Sibbo i denna riktning - så borde man ha hållit sig till linjen. Ett grönt Sibbo passar dessutom mig som Helsingforsbo betydligt bättre än åter nya sovstäder utan koppling till normalt liv, arbetsplatser och riktig stadskultur.

Österundom-föreningen (Östersundom-seura) har gjort en enkät för kommunalvalskandidaterna i Helsingfors och publicerat svaren på föreningens webbplats. Den som först besvarat enkäten är Rabbe Sandelin, som på den första frågan "Nykyisten asukkaiden mielestä tärkeimmät palvelut ovat huonontuneet Helsinkiin liittämisen jälkeen, esim terveyspalvelut. Mitä asialle pitää mielestäsi tehdä?" ger följande svar:

Sipoon alueliitos oli mielestäni lainvastainen, ja se pitäisi purkaa.

Höjda insatser vid Torpviken. Den 21 oktober 2012

City-Huuhkaja N:o 1 2012 s 8

I bloggilägget "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012" berättar jag att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) den 6 september tagit beslutet att inte bevilja Idrottsverket i Helsingfors undantagslov för badstrand och brygga på Husö. Helsingfors stad har nu besvärat sig över ELY-centralens beslut till förvaltningsdomstolen. Det tyder på att det märkliga projektet med badstranden och bryggan är viktigt för Helsingfors.

I inlägget "Kanslichefen. Den 7 oktober 2012" berättar jag att Nylands naturvårdsdistrikt vid Finlands naturskyddsförbund i slutet av september hade sänt ett brev till biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen, där man ber henne förhindra att idrottsverket begår lagbrott på Husö. Stadssekreterare Hannu Hyttynen har den 27 september med anledning av Nylands naturskyddsförbunds brev från den 26 septenber begärt ett utlåtande av idrottsverket. Idrottsverket har svarat genom en utredning adresserad till Viljanen den 1 oktober. Utredningen är skriven av arkitekten Hanna Lehtiniemi, men undertecknad av idrottsdirektör Anssi Rauramo, som är verkchef. Utredningen har även sänts Nylands naturvårdsdistrikt, som ett svar på föreningens brev till Viljanen.

Utredningen är inte speciellt sakligt formulerad. Inledningsvis noteras det att att man redan gett flera motsvarande svar till Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluydistys) och Mikko Niskasaari, som man försöker peka ut som en bråkstake och den verkliga aktören bakom naturskyddsförbundets brev. Det hävdas vidare att alla begär om utredning gällt förbindelsen mellan parkeringsplatsen och bryggan på Husö och att slutsatsen alltid varit den samma, nämligen att idrottsverket inte överskridit sina befogenheter.

Det kan väl stämma att man i alla svar hittills hävdat att idrottsverket inte överskridit sina befogenheter. Däremot har idrottsverket de facto flera gånger överskridit sina befogenheter eller varit på väg att överskrida befogenheterna då naturskydsföreningarna uppmärksammat lagstridiga aktiviteter eller planer. (Se t.ex. "ELY-centralens utlåtande. Den 4 oktober 2010".) Mikko Niskasaari har i årets nummer av City-Huuhkaja i en artikel med rubriken "Östersundomin lintulahdet uhattuna" redogjort för hur idrottsverket försökte komma åt att muddra i Torpviken på gränsen till Natura 2000-området.

City-Huuhkaja N:o 1 2012 s 8. På fotografiet syns den påstådda badplatsen.

I sin artikel föreslår Niskasaari att man genom att muddra vid den tänkta simstranden försökte skapa ett prejudikat på att det inte skulle behövas någon skyddszon kring Natura-områdena i Östersundom. I sin utredning förnekar Lehtiniemi naturligtvis att det skulle finnas några dylika motiv. Istället avslutas utredningen med en antydan om att naturskyddsföreningarnas och Niskasaaris motiv till att motsätta sig idrottsverkets planer handlar om att den aktuella vägen går förbi en byggnad som staden hyrt åt Helsingfors naturskyddsförening år 1986. Alternativt skall påpekandet om det gamla torpet, som naturskyddsföreningen hyr, tolkas som ett hot om att staden kan säga upp hyreskontraktet.

Nylands miljövårdsdistrikt har besvarat biträdande stadsdirektören i brev daterat 16.10 2012. I brevet hotar naturskyddsföreningen i sin tur med att be andra myndigheter utreda bl.a. det olovliga vägbygget.

Angående Natura 2000-området har Helsingfors stad under den gångna veckan publicerat en nyhet under rubriken "Nordsjö hamn har inte sänkt det angränsande Naturaområdets värde för fågelbeståndet". Nyheten, där publikationen "Vuosaaren satamahankkeen linnustonseuranta 2011 - Vuosien 2001–2011 yhteenveto" presenteras, publicerades först på finska med rubriken "Vuosaaren satama ei ole heikentänyt viereisen Natura-alueen linnustoarvoja" och därefter på engelska. Tydligen har man på staden ansett nyheten vara viktig. Nyheten illustreras av ett fotografi av bryggan invid den påstådda badplatsen på Husö. I nyheten kan man bl.a. läsa att "Undersökningsmaterialet bildar en god grund för utvärderingen av bland annat de verkningar som den gemensamma generalplanen för Östersundom och det nya kraftverket som planeras i Nordsjö har för fågelbeståndet i Naturaområdet Svarta backens lundområde och Östersundoms fågelvatten."