Nya och gamla argumen. Den 22 december 2013

I torsdags överlämnade beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården sitt förslag till en ny servicestruktur för social- och hälsovården. För Sibbos del kan det noteras att Nyland enligt förslaget skulle utgöra ett undantag, så att det här inte skulle räcka med att en kommun har 20 000 invånare för att en kommun skall få bilda ett social- och hälsovårdsområde på basnivå. Motiveringen till att Nyland skall utgöra ett undantag är intressant:

Uudenmaan sosiaali- ja terveysalueen erityissääntelyllä pyritään palveluiden kattavaan integraatioon ja siten estämään osaltaan segregaatiota ja kuntien välistä eriytymistä.

Varför skulle de här målsättningarna vara viktiga bara i Nyland? Motiveringen låter politisk och representerar den retorik som Helsingfors tagit till i samband med den aktuella kommunreformen.

Hbl 15.12 2013 s 6

Under den gångna veckan uppmärksammades plötsligt kommunindelningsutredare Cay Sevón av så väl Hufvudstadsbladet som svenska Yle. Hbl publicerade i själva verket redan för en vecka sedan en artikel med rubriken "Hon ska sammanföra motsträviga kommuner". I artikeln säger Sevón om utredarna (Sevón, Mikko Pukkinen och Matti Vatilo) att "Vi har fått fria händer". Om de verkligen har fria händer, så måste de ha klara färdiga åsikter, som stämmer överens med uppdragsgivarens, för annars hade de inte utnämnts till uppdraget.

I torsdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "'Vårt uppdrag är att hjälpa dem finna varandra'". Här kommer Sevón med följande.

Enligt Sevón är det viktigt för hela landets utveckling att vi har en stark metropol.
-Internationellt sett är Helsingfors inte särskilt stort, så det behövs något mer. Och det är det vi nu ska utreda.

Hoppsan. Det här var motiveringar från förra kommunreformen, då det behövdes argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo och metropolpolitiken. Då var Sevón ännu överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet.

Beslut om kommunindelningsutredning. Den 15 december 2013

I måndags tog förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen formellt beslutet att att låta utföra en särskild kommunindelningsutredning mellan städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo, Tusby och Vichtis. Beslutet var föga överraskande, fastän de berörda städerna och kommunerna med undantag av Helsingfors meddelat att de motsätter sig den aktuella utredningen. Kommundirektören i Sibbo, Mikael Grannas noterade på Twitter att utredningen är "helt onödig". Frågan är vad det är för idé med utredningen, då regeringen kommit överens om att det inte skall göras tvångssammanslagningar i Helsingforsregionen och då kommunerna inte frivilligt går samman med Helsingfors.

En möjlighet är att man räknar med att regeringen än en gång kan svika sina löften om att inte genomföra tvångssammanslagningar. Genom att göra en särskild kommuninredning ger kommunministern och i varje fall efter för kraven från Helsingfors. Även om en sammanslagning inte kan genomföras av den nuvarande regeringen, kan en utredning skapa förutsättningar för framtida sammanslagningar. Man skall inte förvänta sig att de tre kommunindelningsutredarna kommer att göra en neutral utredning. Månne inte Virkkunen och Samlingspartiet i Helsingfors får vad de beställt.

Beslutsdokumentet avslutas med en notering om att det inte går att besvära sig över beslutet. Detta är i enlighet med 55 § i kommunstrukturlagen, oberoende om beslutet är lagligt eller ej. Någon motsvarande paragraf fanns inte då kommunminister Hannes Manninen år 2006 utan att de berörda kommunerna hördes (se "Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013") tillsatte Pekka Myllyniemi som utredningsman. Då var det högsta förvaltningsdomstolen som ansåg att Sibbo kommun inte hade rätt att besvära sig. Senare anpassades lagen till HFD:s tolkning i fallet Sibbo. Efter att statsrådet hade tagit sitt Sibbobeslut var tröskeln mycket hög för HFD att underkänna beslutet om en kommunindelningsutredning.

Lagligheten i vågskålen. Den 8 december 2013

Hbl 5.12.2013

I torsdags publicerade Hufvudstadsbladet ett ledarstick med rubriken "Motvilliga utredningar vill förhindra tvångsäktenskap". Artikeln handlar om kommunindelningsutredningarna, som kommunerna meddelat finansministeriet att de planerar deltaga i. Hbl noterar att alla utredningar ingalunda har som mål att resultera i kommunsammanslagningar:

Utredningarna är mer eller mindre påtvingade. En del av dem är inte alls genuina, utan handlar om att röra till i kommunpusslet och säkra den egna kommunens fortlevnad.

Detta gäller inte minst för Sibbos del:

Det som är kvar av Sibbo är en begärlig munsbit för Helsingfors eller metropolen, men Sibbo försöker rädda sig genom att utreda både ett östnyländskt och ett mellannyländskt alternativ. Helsingfors vill egentligen ha en metropol, men inga andra kommuner vill slå sig ihop med huvudstaden eller Vanda.

Keskisuomalainen 6.12 2013

Huvudnyheten på paradsidan i fredagens nummer av Keskisuomalainen har rubriken "Laillisuus puntariin" och underrubriken "Kuntauudistus: Pakkoliitoksen vastustajat valittivat jälleen Euroopan neuvostoon". Här kan man  läsa att "Tällä kertaa asialla asialla on Sipoon kunnan asukkaista kootuva Sipoon puolesta ry sekä Pakkoliitoksia vastaan-liike." Artikeln inne i tidningen har rubriken "Euroopan neuvostolle taas kantelu" och underrubriken "Kutauudistus: Suomelta saatetaan pian pyytää selvitystä." Här kan man bl.a. läsa följande:

Suomesta on jälleen lähtenyt uusi valitus Euroopan Neuvoston kunta- ja aluehallintokongressille hallituksen ajamasta kuntauudistuksesta.
Tällä kertaa asialla on Sipoon kunnan asukkaista koostuva Sipoon puolesta ry sekä Pakkoliitoksia vastaan -liike, joka koostuu kuntien pakkoliitoksia vastustavista henkilöistä.
Liikkeet ovat lähettäneet marraskuun lopussa aluehallintokongressille monisivuisen kirjelmän, jossa ne pyytävät kongressia selvittämään, onko hallituksen ajama kuntauudistus ristiriidassa Euroopan paikallisen itsehallinnon peruskirjan kanssa. Suomi on ratifioinut peruskirjan vuonna 1991.
Sipoon puolesta ry:n puheenjohtaja Pia Tynys on sitä mieltä, että hallitus on käyttämässä kuntauudistuksessa suoranaista pakkoa ja valtionosuusuudistuksessa ja sote-uudistuksessa välillistä pakkoa, joilla se pakottaa kuntia liitoksiin. Toiminta on hänen mukaansa peruskirjassa määritellyn kunnallisen itsehallinnon vastaista.
– Haluamme pitää koko Suomen asuttuna. Meidän päämäärämme on, että myös pienet kunnat voisivat jatkossakin olla hyviä asuinpaikkoja, Tynys sanoo.

Kiviniemi rättar felaktig information. Den 1 december 2013

Vid riksdagens plenum den 5 september ställde Paula Lehtomäki en muntlig fråga gällande "Kunnallisen demokratian vahvistaminen kuntaliitoksissa" ("Stärk den kommunala demokratin vid kommunsammanslagningar"). Lehtomäki frågade bl.a. "kun täällä pääkaupunkiseudulla olette päättänyt hyväksyä ja tukea kuntien väliseen yhteistyöhön perustuvaa vaihtoehtoa, niin miksi tämä malli ei kelpaa muualla Suomessa?" I en replik tillade Lehtomäki följande:

Tärkeää on mielestäni kuitenkin myös se, että te, herra pääministeri, totesitte lokakuussa 2012 kuntavaalien alla, että hallituksessa on suuri yksimielisyys siitä, ettei pakkoliitoksiin ryhdytä. Valtiovarainministeri Urpilainen, te vertasitte viime vuoden keväällä pakkoliitoksia pakkoavioliittoihin ja totesitte, että ne eivät toimi, ja vakuutitte, että SDP:n kanta ei muutu. Ja nyt hallitus on päättänyt pakkoliitoksista.

Statsminister Jyrki Katainen replikerade i sin tur med följande:

Korjataan ensinnäkin asiavirhe: Hallitus ei ole päättänyt yhdenkään kunnan pakkoliitoksesta, mutta hallitus on päättänyt, että hallitukselle tulee toimivalta tehdä myös pakkoliitoksia siinä tapauksessa, että niitä liitoksia ei muuten tapahdu. Eli tässä on aika iso ero sen takia, että aika monessa kunnassa tapahtuu vapaaehtoisesti, ja me haluamme varmistua, että nimenomaan kaupunkiseuduilla näin tapahtuu.

Möjligheten till tvångssammanslagningar behövs alltså för att tvinga fram "frivilliga" sammanslagningar. Även år 2006 hade man för avsikt att tvinga Sibbo till en "frivillig" kommundelssammanslagning, men inkorporeringen av sydvästra Sibbo blev dess värre en tvångssammanslagning. Att det handlade om en tvångssammanslagning noterade även Petteri Orpo i sitt anförande vid den aktuella diskussionen:

Ensinnäkin on ehkä hyvä aloittaa siitä, että ainut pakkoliitos, mitä on toteutettu, oli Sipoon liittäminen Helsinkiin ja sitä esitti ja tuki Matti Vanhanen.

Liksom "var eviga en gång" (se t.ex. "Pakko. Den 14 april 2012") var det Mari Kiviniemi som för Centerns del fick förklara den "felaktiga informationen" om fallet Sibbo:

Arvoisa puhemies! On sinänsä ikävää, että joutuu näitä vääriä tietoja aina, joka ikinen kerta, kun keskustellaan kunta-asioista, korjaamaan.

Edustaja Orpolle sanon, että Sipoo-asiassa oli kyse osakuntaliitoksesta, joka on lain mukaan mahdollista, ja yksikään puolue ei ole esittänyt vuosikymmeniin sitä, että osakuntaliitoksista luovuttaisiin, tai olisi vastustanut kaikkia osakuntaliitoksia, joita tässä maassa on tehty. Sellaista puoluetta ei siis löydy.

Kiviniemis anförande hittas på Riksdagens webbsändningar.

Formell process. Den 24 november 2013

Yle publicerade i fredags en nyhet med rubriken "Kommuner tvingas sannolikt utreda stor-Helsingfors". I nyhetstexten säger överdirektören vid kommunavdelningen vid Finansministeriet Päivi Laajala att varje kommun måste komma med ett utlåtande om de föreslagna kommunindelningsutredarna:

Laajala säger att varje kommun måste komma med ett utlåtande om utredarna trots att kommunen motsätter sig själva utredningen.
- Det hör till då en utredning om kommunindelning tillsätts. Det är fråga om en formell process.
Men varför begär ministeriet utlåtande av kommunerna om det inte har någon betydelse vad kommunerna tycker?
- Det hör till förfarandet. Den som berörs av någonting måste också ha hörts. Staten kan inte utan att ha hört berörda parter tillsätta en utredning.
Men vad kommunerna skriver i sitt utlåtande verkar ändå inte ha någon betydelse?
- Det kan ha betydelse. Exempelvis i Lahtisregionen hörde vi åtta kommuner, men bara sex stycken deltog i utredningen.
I början av december klarnar det vilka kommuner som deltar i utredningen.

En av de föreslagna kommunindelningsutredaren, Cay Sevón är Laajalas föregångare som överdirektör vid kommunavdelningen. När Sevón var överdirektör meddelade ministeriet de då berörda kommunerna om att man följande dag kommer att utnämna Pekka Myllyniemi till utredningsman för en utredning av kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Efter att Sibbo krävde sin lagliga rätt att höras fick kommunstyrelsen i Sibbo ett par dagar på sig att komma med synpunkter på Myllyniemis lämplighet, men Helsingfors och Vanda lär överhuvudtaget inte ha hörts.

Kirkonummen Sanomat publicerade för en vecka sedan en notis med rubriken "Kirkkonummi ei lausu kuntajakoselvittäjistä". I föredragslistan för kommunstyrelsemötet, som var i måndags, kan man läsa följande:

Kommunstyrelsen beslutar konstatera som sitt utlåtande till finansministeriet att kommunen inte anser det motiverat att göra upp en särskild kommunindelningsutredning för metropolområdet i enlighet med kommunfullmäktiges ställningstagande 11.11.2013 § 150, och tar därför inte ställning till frågan gällande kommunindelningsutredare.

Kommunstyrelsen i Sibbo behandlar på sitt möte inkommande tisdag Finansministeriets begäran om utlåtande över de föreslagna utredarna. Enligt kommundirektörens förslag ger Sibbo följande svar:

Kommunstyrelsen beslutar konstatera som sitt utlåtande till Finansministeriet att kommunen inte anser det motiverat att göra upp en särskild kommunindelningsutredning för metropolområdet i enlighet med fullmäktiges ställningstagande 11.11.2013 § 133, och tar därför inte ställning till frågan gällande kommunindelningsutredare.

Även då det gäller Finansministeriets begäran om utlåtandet över förslaget till utredning har de berörda kommunerna - frånsett Helsingfors - i praktiken gett samma svar, vilket visar att det finns ett enigt motsstånd mot en särskild kommunindelningsutredning i Helsingforsregionen.

Rörelsen för tvångssammanslagningar publicerade i onsdags ett pressmeddelande med rubriken "Rörelsen mot tvångssammanslagningar har skickat en utredningsbegäran om kommunreformen i Finland till Europaråd" ("Pakkoliitoksia vastaan -liike on lähettänyt Euroopan neuvostolle selvityspyynnön Suomen kuntarakenneuudistukses"). I meddelandet kan man läsa att "Rörelsen mot tvångssammanslagningar har i ett brev daterat den 18.11.2013 och i en bifogad rapport grundligt beskrivit kommunreformen i Finland samt bett Europarådet, i egenskap av ett självständigt och oberoende organ, utvärdera om den pågående kommunreformen strider mot Europarådets stadga om lokalt självstyrelse." I verkligheten är brevets avsändare Rörelsen mot tvångssammanslagningar och föreningen För Sibbo.

"Post-Östersundomistisk trauma". Den 17 november 2013

Finansministeriets förslag till kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen (se "Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013") har, trots kontroversen kring den föreslagna utredningen,  inte fått någon större uppmärksamhet i medierna. Helsingin Sanomat publicerade dock i måndags en notis med rubriken "EK:n entistä pomoa esitetään Helsingin liitosselvittäjäksi" ("VM esittää EK:n entistä pomoa Helsingin liitosselvittäjäksi"). Stadstyrelsen i Esbo passade på att redan på sitt möte på måndagen anta ett utlåtande över förslaget till utredningsmän. Idet kortra utlåtandet kan man läsa följande:

Metropolialueen esiselvittäjinä oli kuusi kokenutta alan ammattilaista ja he tekivät alueen osalta suosituksen.

Espoo pitää erikoisena, että nyt ehdotetut selvittäjät ovat kokonaan uusia, eikä heillä kaikilla ole aikaisempaa kokemusta metropolialueen erityiskysymyksistä. Espoon kaupunki on vakavasti huolissaan siitä, että vaativa selvitys esimerkiksi talouden, palveluiden järjestämisen, aluetieteen, johtamisen ja demokratian kehittämisen osalta täyttää vaadittavat laatukriteerit. Espoon kaupungin mielestä asian vaatimus edellyttäisi yliopistotasoista tutkimusta.

Sibbo kommundirektör Mikael Grannas undrade i tisdags på Twitter om begäran om utlåtande gällde ett team eller tre individer. Finansministeriets Twitter-konto "Kunta-sote-uudistus" svarade att begäran om utlåtande gäller en utredningsgrupp.

Komuntidningen hade på Tvitter hävdat att "Finansministeriet föreslår att EK:s tidigare vd Mikko Pukkinen, Åbo 2011-stiftelsens vd Cay Sevón eller byggnadsrådet Matti Vatilola... blir utredare för Helsingforsregionen", men Kunta-sote-uudistus påpekade att "Utlåtandet gäller en utredningsgrupp som inkluderar alla tre – dvs. Mikko Pukkinen, Cay Sevón och Matti Vatilo."

Grannas lanserade för övrigt i en intervju för Yle i torsdagen begreppet "post Östersundomistisk trauma". (Se "Det finns ett djupinrotat trauma i Sibboborna".)

Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013

Finansministeriet sände i torsdags till de berörda kommunerna en begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen.  Som utredningsmän föreslår ministeriet Cay Sevón, Mikko Pukkinen och Matti Vatilo. Namnen lär inte vara speciellt kontroversiella, men de är inte heller helt oskyldiga.

Cay Sevón, som har en bakgrund inom Vänsterförbundet och Finlands kommunistiska parti, var överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet då statsrådets beslut om inkorporeringen av sydvästra Sibbo bereddes.

Mikko Pukkinen (saml) var VD för EK före Jyri Häkämis. Numera är han ekonomisk rådgivare på Kommunfinans. Pukkinen har varit stadsdirektör i Åbo och han var viceordförande för kommunförbundet då sydvästra Sibbo med kommunförbundets inofficiella stöd inkorporerades.

Matti Vatilo är ordförande för sekretariatet för metropolpolitik vid miljöministeriet och var det redan år 2007 då en "metropolpolitik" för första gången togs med i regeringsprogrammet.

Finansministeriet sände den 8 oktober en begäran om utlåtande över deltagande i en särskild kommunindelningsutredning, fastän den svenska rubriken på begäran felaktigt var "Begäran om utlåtande över tillsättande av en i 4 kapitlet i kommunstrukturlagen (1698/2009) avsedd särskild kommunindelningsutredare". (Se "Begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare. Den 13 oktober 2013".) I denna begäran heter det att "Finansministeriet kommer att sända kommunerna en skild begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna" och att "Tidsfristen för denna begäran om utlåtande kommer att vara den samma, 19 november 2013." I den nya begäran står det ändå att "utlåtandena skall lämnas in senast den 3 december 2013".

Den nya tidsfristen kan ses som ett tecken på att det tagit längre tid att hitta utredningsmän än man räknat med. Tidfristen torde ha flyttats för att garantera de berörda kommunerna tillräckligt med tid att ge utlåtande och därmed bli hörda. Det går inte att besvära sig över valet eller tillsättandet av kommunindelningsutredare. Detta var HFD:s tolkning av lagen då Sibbo kommun besvärade sig över utnämningen av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare. Senare skrevs det in i kommunindelningslagen och kommunstrukturlagen att det inte går att besvära sig.

Förslagen till kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen ger anledning till att påminna om hur det gick till då Helsingfors, Vanda och Sibbo i september 2006 "hördes" angående utnämningen av Myllyniemi till utredningsman. Då ringde man från Inrikesministeriet och meddelade att Myllyniemi följande dag skulle utnämnas. Detta exceptionella "hörande" har jag behandlat bl.a. i inlägget "Inrikesministeriet hörde. Den 10 februari 2010".