Nästa statsminister? Den 13 april 2014

I fredags publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Valtioneuvoston toimivallan laajentamista kuntaliitoksissa ei viedä eteenpäin". (Pressmeddelandet har inte publicerats på svenska.) Att regeringen nu tar tillbaka förslaget som skulle möjliggöra tvångssammanslagningar är ytterligare ett bakslag för kommunreformen och ytterligare ett uttryck för regeringens oförmåga att ta beslut.

Det torde finnas flera förklaringar till att Samlingspartiet gett upp sin ambition att skapa "starka" kommuner. En kan vara att man inom partiet väntat Jyrki Katainens meddelande att han lämnar posten som partiordförande. Jan Vapaavuori lär den senaste tiden ha varit passiv då det gäller sote- och kommunreformen, samtidigt som han enligt medierna fört en ordförandekampanj.

Vapavuoris eventuella ordförandekampanj har aktualiserat hans brottsregister. City-lehti lyfte i veckan upp en gammal artikel från 2006, "Jan Vapaavuori – Rötösherra". I artikeln kan man förutom om de tre brott som Vapaavuori dömts för läsa bl.a. följande:

Sipoolaisilla on ainakin monta syytä olla pitämättä hänestä. Vapaavuori on yhdessä kaupunginjohtaja Jussi Pajusen ja kaupunginvaltuuston puheenjohtajan Rakel Hiltusen kanssa järjestämässä Suomen historian kuohuttavinta alueluovutusta: Helsinki haluaa 14 prosenttia Sipoon maista, 20 prosenttia Sipoon väestöstä. Vapaavuori haluaa rakentaa Sipooseen pientaloja keskiluokalle tiiviisti keskieurooppalaiseen tyyliin. Metroasemien ympärille pienkerrostaloja, jotta metrolle saadaan riittävästi käyttäjiä.

Brotten som Vapaavuori dömts för har varit hinder i vägen för Vapaavuoris politiska karriär. Hans delaktighet i inkorporeringen av sydvästra Sibbo uppfattades däremot, åtminstone ännu för några år sedan, av många som en politisk merit. Utan "Sibbofrågan" hade Vapaavuori knappast blivit minister i regeringen Vanhanen II. Vapaavuori är ingalunda den enda som dragit nytta av att ha deltagit i myglet kring inkorporeringen. I inlägget "Opportunism. Den 13 junin 2010" noterar jag att flera andra gynnats av sin inblandning i fallet Sibbo: Mari Kiviniemi, Mika Rossi, Risto Rautava, Otto Lehtipuu, Kari Prättälä och Arto Sulonen.
 

Behovet av en metropolförvaltning. Den 6 april 2014

 

Finansministeriet publicerade i tisdags ett pressmeddelande med rubriken "Två alternativa förslag till genomförande av metropolförvaltningen". Samma dag publicerades "halvtidsrapporten" "Metropolilainsäädäntöä valmistelevan työryhmän väliraportti". Metropolförvaltningen har naturligtvis diskuterats under den gångna veckan. Metropolförvaltningen upplevs som ett hot speciellt för de mindre kommunerna, men det är inte sagt att det blir någon metropolförvaltning, eftersom Helsingfors inte vill ha det. Åtminstone vill man inte inom Samlingspartiet i Helsingfors ha någon metropolförvaltning, fastän kommunminister Henna Virkkunen på tjänstens vägnar säger att den behövs. (Se "Kokoomuksen ministerit erimielisiä metropoli­hallinnon tarpeesta".) Ur Virkkunens synvinkel behövs metropolförvaltningen - eller hotet om en metropolförvaltning - kanske just för att skrämma mindre kommuner att gå samman. Virkkunen säger även i senaste nummer av Sipoon Sanomat att "Pienissä kunnissa kannattaa nyt ihan tosisaan etsiä niitä sopivimpiä liitoskumppaneita".

Sipoon Sanomat 3.4 2014

Jyrki Katainen meddelade igår att han inte ställer upp som kandidat i Samlingspartiets ordförandeval i sommar. Det är synd med tanke på denna blogg. Katainen hade i sin garderob ett Sibboskelett, som efter Katainens avgång som statsminister förlorar i betydelse. (Se t.ex. "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007", "Samlingspartiets ledning. Den 10 maj 2008" och "Ansvarig minister. Den 28 september 2008".)

Malm - Östersundom - Malm. Den 30 mars 2014

Det har hänt mycket under den senaste veckan. I söndags höll regeringspartiernas ordföranden tillsammans med ordförandena för oppositionspartierna en presskonferens där man meddelade att man kommit överens om en ny modell för social- och hälsovården. Enligt finansministeriet kapar de nya sote-linjerna av kopplingen till kommunreformen, fastän man framhåller att kommunernas utredningsskyldighet kvarstår. (Se "Sote-linjedragningarna eliminerar inte utredningsskyldigheten".) I själva verket var en överenskommelse om sote-reformen en förutsättning för att kravet sammanslagningsframställningar skall träda i kraft.

På tisdagen offentliggjorde regeringen resultaten från budgetförhandlingarna. En av överenskommelserna  gällde flygplatsen i Malm: Flygplatsen skall stängas senast år 2020. Helsingin Sanomat hade redan på förhand berättat att Malm skulle behandlas i budgetförhandlingarna (se "Liikenneministeri lakkauttaisi Malmin lentokentän"), men vad har beslutet om Malm med budgeten att skaffa? Kanske är överenskommelsen om Malm rent av sammankopplad med sote-överenskommelsen? Här fick Helsingfors ju ge efter, medan nedläggningen av Malm är en eftergift på krav från Helsingfors. Finlands Flygförbund hade redan på förhand (23.3) tagit ställning och bl.a. hävdat att "Koska Helsingin kaupungin kaavoitushankkeet Sipoon luovuttamilla alueilla eivät ole edenneet kaupungin toivomalla tavalla, katseet ovat jälleen kääntyneet Malmin lentoaseman suuntaan." (Se "Ministeri Kyllösellä väärät tiedot ".)

Till saken hör att Matti Vanhanen år 2006 lovade att Helsingfors skulle få Östersundom som ett nytt bostadsområde för små hus (se "Kohti korkeampaa puun jalostusarvoa. Den 23 oktober 2010") istället för Malm. År 2003 hade staten och Helsingfors kommit överens om att säga upp arrendeavtalet för Malm senast 2010. Vanhanen bröt dock överenskommelsen mellan staten och Helsingfors om att frigöra Malm för bostadsbebyggelse. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007", "The Malmi Project. Den 9 februari 2010" och "Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012".) Om inte förr så nu står det väl klart att Malm trots allt byggs före Östersundom. (Jfr "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".)

Pajunen och Putin. Den 23 mars 2014

Hbl 23.3 2014

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändare där Marie-Louise Blomberg jämför Rysslands annektering av Krim med Helsingfors annektering av delar av Sibbo. Blomberg noterar att olika regler gäller för de stora jämfört med de små.

Yle publicerade i fredags en nyhet med rubriken "HS: Borgå del av en 16 kommuner stor metropol?" En läsare kommenterade nyheten med fem ord: "Putin Pajunen Krim Sibbo metropol". I kommentaren jämförs Pajunen med Putin och "annekteringen" av sydvästra Sibbo med annekteringen av Krim. Metropolen kan tänkas jämföras med det ryska imperiet, fastän Yle:s artikel i verkligheten handlar om förslag till förvaltningsmodeller av Helsingfors metropolområde och inte om kommunsammanslagningar som skulle resultera i en miljonstad eller "metropol".

Sipoon Sanomat 13.3 2014 s 2

I Sipoon Sanomat 13.3 2014 ingår en insändare där Bo Melander jämför Jussi Pajunen med Vladimir Putin och Helsingfors med Finlands östra granne. Jag har själv i inlägget "Propaganda. Den 9 mars 2014" dragit vissa paralleller mellan fallet Sibbo och fallet Krim. Min jämförelse gäller främst propagandan och kontrollen av medierna. Då fallet Sibbo liksom fallet Krim långt var ett propagandakrig där de viktigaste vapnen är lögner och förtal, har jag på denna blogg själv försökt vara saklig och objektiv. Jag har t.o.m. undvikit att tala om annektering, eftersom inkorporeringen av Östrersundom strängt taget är en annektering endast i bildlig eller överförd bemärkelse. Jag har även undvikit överdrifter så som att jämföra Pajunen med Putin, Stalin eller Hitler. Men visst kan jämförelser och analogier vara belysande, även då de är starkt överdrivna.

Sibbo i vågskålen? Den 16 mars 2014

Bbl 15.3 2014

För ett år sedan återupplivades föreningen För Sibbo, som under några inte hade haft någon verksamhet. Föreningen, som i striden om sydvästra Sibbo fick mycket publicitet, behövdes igen då den nya kommunreformen hotade Sibbos existens. (Se "Rör inte varggränsen! Den 24 februari 2013" och "För Sibbo. Den 3 mars 2013".) Under det gångna verksamhetsåret har föreningen, eller åtminstone dess styrelse, varit mycket aktiv. På onsdag klockan 18 har intresserade möjlighet att ta del av vad föreningen åstadkommit. Då ordnas under rubriken "Sibbo i vågskålen?" ett informations- och diskussionstillfälle i Topeliussalens cafe i Nickby. På plats finns kommundirektör Mikael Grannas, som informerar om kommunutredningarna, samt kommunstyrelsens ordförande Ari Oksanen, som kommenterar.

Propaganda. Den 9 mars 2014

I mitt föregående blogginlägg "Obehagligt ord. Den 2 mars 2014" redogör jag för hur kommunminister Henna Virkkunen förra veckan i sitt svar på interpellationen om regeringens kommunpolitik försvarar regeringens planer på att möjliggöra tvångssammanslagningar av (hela) kommuner med att även Centern i regeringsposition genomdrivit tvångssammanslagningar. I sitt tal lyfte Virkkunen fram perioden 1946 - 1977, fastän omständigheterna var helt annorlunda under denna tid. En motsvarande argumentation användes för att legitimera inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Speciellt Mari Kiviniermi har upprepade gånger hävdat att det genomförts flera motsvarande kommundelssammanslagningar till inkorporeringen av sydvästra Sibbo, vilket närmast är en ren lögn. (Se t.ex. "Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007".) Virkkunen kom i sitt tal kanske inte med några direkta lögner, men vinklingen var allt annat än objektiv.

Både då det gäller kommunreformen och fallet Sibbo har det gällt att legitimera kränkande av det kommunala självstyret. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till kränkande av nationalstaters suveränitet och fallet Ukraina. För att annektera ett område behövs det inte bara vapenmakt, utan även propaganda i form av vinklad information och direkta lögner.

Obehagligt ord. Den 2 mars 2014

Riksdagen diskuterade i onsdags interpellationen om regeringens kommunpolitik. Diskussionen handlade i hög grad om tvångssammanslagningar. Anmärkningsvärt är att även representanter för regeringspartier uttryckte sin ogillande mot tvångssammanslagningar. Kommunminister Henna Virkkunen försvarade dock tvångssammanslagningar i sitt "Svar på interpellationen om regeringens kommunpolitik 1/2014". Virkkunen noterar här att det mellan åren 1946 och 1977 genomfördes ett tjugotal tvångssammanslagningar och att Centern eller Agrarförbundet satt i alla de regeringar som genomförde sammanslagningarna.

Att Centerpartiet eller föregångaren Agrarförbundet satt med i regeringarna som gjorde tvångssammanslagningar är inte speciellt relevant, då partiet under nästan hela denna period varmed i regeringen. Där till kommer att inkorporeringar under denna period var motiverade med tanke på att städer och landskommuner fram till år 1977 hade olika rättigheter då det gäller handel och planering. (Se "Manipulering. Den 21 april 2007".) Av denna orsak grundades det även nya köpingar. Till saken hör även att riksdagen ratificerade Europarådets europeiska stadga om lokalt självstyrelse först år 1991 och att det kommunala självstyret skrevs in i grundlagen år 1999.

Liksom tidigare då tvångssammanslagningar debatterats i riksdagen lyftes fallet Sibbo fram. I sitt svar sade Virkkunen bl.a. följande:

Därför är det förståeligt att paragrafen om s.k. tvångssammanslagning av stadsregioner, som ger statsrådet befogenhet att bestämma om sammanslagning, väcker starka känslor. Detta trots att tröskeln för tvång i det lagförslag som nu är på remiss är hög och att många specifika villkor ska vara uppfyllda. Blotta ordet tvångssammanslagning är obehagligt, det vet alla som följt t.ex. den tvångssammanslagning av en del av Sibbo med Helsingfors som genomfördes av en centerledd regering.

Samlingspartiets språkrör Nykypäivä / Verkkouutiset gick så långt att man refererade från interpellationsdebatten i en artikel med rubriken "'Tämän tietää moni keskustavetoisen hallituksen aikana Sipoon pakkoliitosta seurannut'".