Utredarnas uppdrag. Den 29 september

I onsdags ordnade finansministeriet tillsammans med Vantaan Sanomat / Suomen lehtiyhtymä ett diskussionstillfälle i Myrbacka i Vanda. Ett motsvarande tillfälle ordnas i tisdag i Mattby i Esbo med Länsiväylä  som medarrangör. Det är inte första gången som finansministeriet ordnar informations- och diskussionstillfällen för invånarna eller kommuninvånarna (kuntalaisten kuulemistilaisuus) tillsammans med en nyhetstidning. Den 17 augusti 2014 ordnade finansministeriet tillsammans med Helsingin Sanomat ett tillfälle av samma kategori. (Se "Helsingin Sanomat bedriver propaganda".) Kanske ville man inte vill ha städerna Vanda och Esbo som värdar för de ovannämnda tillfällena, eftersom man inte riktar sig till städerna och dess invånare i allmänhet, utan till invånarna i specifika lokala centra. som man försöker locka med i "metropolstaden" genom att erbjuda utökad lokalt självbestämmande. Dessutom gäller det ju att samarbeta med medierna för att bedriva kampanj för de aktuella kommunsammanslagningarna.

I Myrbacka samarbetade finansministeriet även med invånarföreningen Myyrmäki-liike, som inför diskussionstillfället på  Facebook skrev att "Valtioneuvosto asetti kuntajakoselvittäjät tekemään esityksen Espoon, Helsingin, Kauniaisten, Sipoon, Vantaan sekä Tuusulan eteläosien yhdistämisestä." Att diskussionstillfället  ordnades just i Myrbacka är ingen tillfällighet. Här ligger gränserna till så väl Esbo och Helsingfors nära, medan Vanda stads administrativa centrum Dickursby ligger betydligt längre borta. Genom att ordna diskussionstillfället i Myrbacka med Vantaan Sanomat som värd lyckas metropolutredarna förmedla bilden av att invånarna välkomnar en "metropolstad". Lite överraskande publicerade Vantaan Sanomat artikeln "Metropoli vakuutti myrtsiläiset – 'Kehä II olisi pidemmällä'" endast på internet, så tillfället i Myrbacka blev för kommunindelningsutredarna trots  allt inte  en så stor framgång.

Länsiväylä 27-28.9 2014

Utredarnas uppdrag förefaller de facto vara att marknadsföra att färdigt givet förslag till kommunindelning.  De kan ändå komma att göra en ändring från det  preliminära förslaget till "metropolstad". Länsiväylä har i veckoslutets tidning publicerat en gallupundersökning, enligt vilken en majoritet av invånarna i Esbo vill att Esbo förblir självständigt. Det är i sig är föga överraskande. Det lönar sig alltså inte för kommunindelningsutredarna att ta med Esbo i sitt slutgiltiga förslag till "metropolstad". Månne motsvarande undersökningar har gjorts för de andra berörda kommunerna?

Västliga utvecklingskorridorer. Den 21 september 2014

Fastän regeringen kommit överens om att det inte blir tvångssammanslagningar garderar sig Esbo mot en eventuell folkomröstning genom att ordna hela sju invånartillfällen om kommunreformen. Det första tillfället ordnades i måndags. I presentationen från tillfället noteras bl.a. att "Suomen suurin fuusio heikentäisi palveluja, lisäisi byrokratiaa ja tekisi Espoosta takamaan."

I en av diorna noteras det att "Espoon läntiset kehityskäytävät kulkevat Kirkkonummelle ja Vihtiin". Min gissning är att de tre kommunindelningsutredarna för Helsingforsregionen i sin slutgiltiga framställning inte kommer att föreslå att Esbo ingår i "metropolstaden", utan föreslå att Esbo går samman med Kyrkslätt och Vihtis, som redan i det preliminära förslaget lämnats utanför. Utredningsmännens motivering kan väl  vara att utvecklingskorridorerna från Esbo går mot Kyrkslätt och Vihtis. Det är lättare att lämna bort Esbo då  Kyrkslätt och Vihtis lämnats utanför. Kanske är detta ett av skälen till att man valde att inte ta med Kyrkslätt. I Esbo torde motståndet mot en sammanslagning vara så stor att förslaget att  slå samman Esbo med Helsingfors skulle ha föga  chanser i en folkomröstning.

Ett mångsidigt boende inom metropolen. Den 14 september 2014

I tisdags ordnades i Nickby ett  informations- och diskussionstillfälle om "metropolutredningen". Kommunindelningsutredarnas presentation har publicerats på webbplatsen för metropolutredningen. Som en kuriositet kan nämnas att Sibbo skärgård i presentationen har anslutits till Helingfors. (Se ovan.) I presentationen hittar man ingen motivering till varför Sibbo skall ingå i metropolstaden. Det understryks dock att "Metropolialueen kokonaisedun kannalta tärkeimpiä menestystekijöitä pystytään
vahvistamaan parhaiten yhdistämällä pääkaupunkisedun kaupungit ja Sipoo uudeksi kunnaksi, metropolikaupungiksi." Vid diskussiontilfället lär man dock ha kommit med en motivering. Sibbo kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström har i en kommentar på Yles webbplats refererat från diskussionen:

svaret till varför Sibbo måste höra till den nya staden var krasst: På så sätt möjliggörs ett mångsidigt boende inom metropolen. Voi arma enfald!

Frågor utan svar. Den 7 september 2014

Inkommande tisdag klockan 19:00 ordnas det i Topeliussalen i Nickby ett "diskussionsmöte för kommuninvånarna och fullmäktige" om "metropolstadens preliminära riktlinjer". Det kan man läsa på Sibbo kommuns webbplats. Här kan man även läsa att Sibbo fullmäktigeordförande Christel Liljeström öppnar tillställningen och att det är kaffeservering från 18:30. Christel Liljeström säger säkert några välkomstord även på svenska och månne inte Cay Sevón presenterar de "preliminära riktlinjerna" på svenska, men i övrigt är tillställningens tvåspråkiga status oklar.

På webbplatsen för metropolutredningen har meddelandet om informations- och diskussionstillfällen för invånarna endast publicerats på finska, fastän meddelandet även finns på den svenskspråkiga startsidan. Om man söker noga hittar man lite svenskspråkig information under "Kommuninvånare", men även här finns programmet över informations- och diskussionstillfällen endast på finska.

Det ordnas informations- och diskussionstillfällen för invånarna och erbjuds möjligheter att förmedla idéer och åsikter.

På finska:

1.9. Kirkkonummi, Kunnantalo (os. Ervastintie 2), klo 18.00–20.00, katso lisätietoa Kirkkonummen sivuilta: http://goo.gl/sjyLTz

 9.9. Sipoo, Nikkilä, Topeliussali (os.Pohjoinen Koulutie 2) klo 19.00 alkaen, katso lisätietoa Sipoon sivuilta: http://goo.gl/iDPv2A

11.9. Tuusula, Ruotsinkylä koulu (os. Rävbäckinkuja 29), klo 18.00 (kahvitus kello 17.30 alkaen), katso lisätietoa Tuusulan sivuilta: http://goo.gl/wxfDiv

30.9 Espoo (paikka ja aika avoimia)

7.10  Espoon keskus, valtuustosali (os. Espoonkatu 5) aika tarkentuu

24.9. Vantaa, Myyrmäen näyttämö (os. Jönsaksentie 6), aika tarkentuu

9.10. Vantaa, Tikkurila, valtuustosali (Asematie 7), aika tarkentuu

13.10. Kerava, Keravan lukion ja aikuislukion auditorio (os. Keskikatu 5) klo 19.15

13.10. Kauniainen, Kasavuoren koulukeskuksen monitoimisali (osoite, Kasavuorentie 1) klo 18.00

Alustavasti 16.10, Helsinki (paikka ja aika tarkentuu)

Vihti (paikka ja aika avoimia)


Välkommen!

Över huvud taget är informationen både märklig och  svår att  hitta. I det finskspråkiga meddelandet kan man bl.a. läsa att "Helsingin ensimmäinen tilaisuus pidettiin jo 14.8. […]" Här syftar man på paneldiskussionen i Sanomahuset. (Se "Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014".) Vad har denna av Helsingin Sanomat och Finansministeriet gemensamt ordnade propagandatillställning med de nu aktuella informations- och diskussionstillfällena att göra?

Det första egentliga informations- och diskussionstillfället ordnades i Kyrkslätt antagligen den 2 september, samma dag som meddelandet med programmet publicerades. Enligt programmet ovan, som kopierats från metropolutredningens svenskspråkiga sidor, hölls tillställningen dock redan den 1 september. Om tillställningen i Kyrkslätt kan man läsa i artikeln "Miksei ne halua leikkiä meidän kanssa?" i Verkkonummi. Det framgår bl.a. att man inte  skall vänta sig så många svar under informations- och diskussionstillfällena:

Selvittäjien tehtävä on ollut poikkeuksellisen haastava, sillä he yrittävät yhdistää tahoja, jotka eivät suin surminkaan halua yhdistyä. Siksi ei ollut yllättävää, että selvittäjät olivat jo oppineet erittäin taitavasti olemaan vastaamatta kysyttyihin kysymyksiin ja vastaamaan niihin, joita ei kysytty.

Här kan man även hitta ett tips för t.ex. Sibbo:

Jonkin verran hanke kuitenkin huolestuttaa naapurikaupunkia: Pakkoliitoksia ei tule, mutta jos kuntalaisten enemmistö haluaa liittyä metropolikaupunkiin, kuntalaki sanoo, että niin tehdään riippumatta valtuustojen tahdosta. Niinpä paikalla ollut Espoon kaupunginhallituksen puheenjohtaja Ari Konttas kertoi, että Espoo järjestää useita asukastilaisuuksia eri puolilla kaupunkia, joissa se tarjoaa kuntalaisille tietoa siitä, mitä metropolikaupunkiin liittyminen tarkoittaisi kunnalle. Espoo pelkää joutuvansa Helsingin palveluiden maksumieheksi joutumista ja sitä, että se menettää mahdollisuuden vaikuttaa omiin asioihinsa.

Den centrala frågan i artikeln lyder "Miksei Kirkkonummi kelpaa mukaan, vaikka me ollaan paljon parempia pääkaupunkiseudun yhteistyössä kuin sipoolaiset?" Frågan kan naturligtvis ställas från ett motsatt perspektiv: Varför måste Sibbo höra till metropolstaden, fastän inte Kyrkslätt behöver det? Den frågan kan metropolutredarna inte besvara, hur de än försöker presentera "objektiva  kriterier". (Se  "Metropolstad. Den 8 juni 2014".)

Riktlinjer. Den 31 augusti 2014

29.08.14

I torsdags publicerade statsrådet ett meddelande om att man vid budgetförhandlingarna kommit överens om "fortsatta riktlinjer för inrättande av en metropolförvaltning". Enligt alternativet metropolförvaltning för ett större område, vilket borde betyda en "svag" metropolförvaltning. Nu är även Borgnäs med. Månne man bara glömde bort kommunen senast? Däremot skall Borgå och Lojo nu få välja själva om de är med.

Enligt vad som tidigare sagts borde ett större område och en svagare metropolförvaltning öka trycket på kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Å andra sidan så har socialdemokraterna, som drivit på metropolförvaltningen, motsatt sig tvångssammanslagningar i Helsingforsregionen. Frågan är om SDP egentligen velat ha en metropolförvaltning, eller om man bara velat gardera sig mot tvångssammanslagningar. Redan vid miniregeringsförhandlingarna i juni kom man överens om att det blir en metropolförvaltning av något slag och då var det SDP som drev på.

19.06.14

Samlingspartiet, som drivit på kommunsammanslagningar, vill inte ha en metropolförvaltning, men även socialdemokraterna måste i några frågor få sin vilja igenom vid budgetmanglingen. Till saken hör att undervisningsminister Krista Kiuru (sdp), som angående förlängningen av läroplikten led ett svidande nederlag i budgetmanglingen, i regeringen även ansvarat för metropolpolitiken. I sista hand är överenskommelsen om en metropolförvaltningen kanske en följd av behovet att rädda ansiktet på ett par socialdemokratiska ministrar. Riktlinjerna för inrättande av en metropolförvaltning är ändå inget definitivt beslut, utan endast en överenskommelse. Metropolförvaltningen kräver en lag, som kan stoppas av Samlingspartiet i grundlagsutskottet. Riktlinjer behövdes om inte annars så  för lagberedningen, som enligt förhandlingsresultaten från i juni borde vara färdig den 15 september. Enligt de nya överenskommelserna skall regeringens proposition dock lämnas in först den 4 december.

Metropolstad med flera centra. Den 24 augusti 2014

I mitt förra blogginlägg "Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014" påtalar jag ett samarbete mellan Helsingin Sanomat och finansministeriet eller "metropolutredningen". Samarbetet gäller marknadsföringen av "metropolstaden" eller kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen. Istället för att undersöka och utreda verkar båda parterna ha tagit sig an uppgiften att driva en kampanj. I måndags fortsatte Helsingin Sanomat kampanjen med ett ledarstick med rubriken "Pieni on isoa metropolissakin". Jag är inte säker på vad rubriken står för. Är det att den lilla människan är viktig även i metropolstaden eller att de små lokala centrumen i är tillräckligt stora även innanför metropolen? Helsingin Sanomat skriver i varje fall att "Metropolikaupunkia varten tehdyt selvitykset osoittavat, että Helsingin seudusta ei tulisi yksinapaista, vaikka kuntarajat poistettaisiin (HS 14. 8. ja 15. 8.). Här vill man ge en bild av att flera mindre centra i den tänkta miljonstaden kunde hävda sig mot maktcentrumet i centrala Helsingfors. Lokala centra i metropolstaden skulle inte bara erbjuda tjänster, utan även ha egna regionala fullmäktigen eller råd.

Metropolutredningen - Särskild utredning om kommunindelningen för 9 kommuner på metropolområdet -
Preliminära riktlinjer för en framtida metropolstad s. 96

Knappast har Helsingin Sanomat i verkligheten tagit del av någon ny utredning som gjorts av de tre kommunindelningsutredarna. Redan i de "preliminära riktlinjer för metropolområdets nya kommunindelning", som finansministeriet publicerade den 3 juni, refererar kommunindelningsutredarna till Finlands miljöcentrals utredning "Helsingin metropolialueen yhdyskuntarakenne", som offentliggjordes den 12 juni. (Även bildmaterialet är från miljöcentralens utredning, som alltså publicerades en dryg vecka  senare.) I utredningsmännens riktlinjer noteras det att det enligt miljöcentralens utredning i metropolområdets kärnområde för tillfället finns 12 sekundärcentra. I metropolstaden skulle dessa centra vara oberoende av de tidigare kommungränserna. Vidare kan man läsa att "I sibbo, [sic] som en del av metropolstaden, kan Nickby och Söderkulla i framtiden utvecklas till motsvarande sekundärcentra." Slutsatsen om Nickby och Söderkulla torde vara kommunindelningsutredarnas egna.

Metropolutredningen - Särskild utredning om kommunindelningen för 9 kommuner på metropolområdet -
Preliminära riktlinjer för en framtida metropolstad s.61

Även i ledarartikeln lyfter Helsingin Sanomat fram existensen av flera centra som ett argument för "metropolstaden". Som en slutkläm hävdas det att "Perusongelma on, että kuntarajat pilkkovat nyt metropolin joissakin asioissa liian suuriin ja joissakin liian pieniin yksiköihin." Med tanke på närdemokratin är åtminstone Helsingfors en allt för stor enhet. Ingenting hindrar dock Helsingfors att införa närdemokrati innanför huvudstadens nuvarande gränser. I själva verket torde den nya kommunallagen påbjuda lokala råd och närdemokrati - helt oberoende av några kommunsammanslagningar.

Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014

Att beslutsfattarna i Helsingfors grannkommuner inte vill se en sammanslagning med huvudstaden har länge varit  klart. Enda möjligheten att få till stånd sammanslagningar är att kommunindelningsutredarna föreslår att det ordnas folkomröstningar i de berörda kommunerna. Om majoriteten i en folkomröstning i en kommun röstar för en sammanslagning, kan en sammanslagning göras fastän fullmäktige skulle motsätta sig sammanslagningen. Det gäller därför för kommunindelningsutredarna och finansministeriet att övertyga invånarna i åtminstone Vanda och Sibbo att rösta för en sammanslagning med Helsingfors. Åtminstone i Sibbo finns det inget parti som kommer att driva en kampanj för en sammanslagning, men det räcker inte en vanlig valkampanj. För att styra opinionerna behövs det här ett starkare propagandamaskineri. Samtidigt måste propagandan vara diskret. Det går naturligtvis inte för sig att låta Jussi Pajunen eller några Helsingforspolitiker vädja till invånarna i Helsingfors grannkommuner. Istället behövs det medier som placerar de önskade åsikterna i munnen på vanligt folk. Frågan har varit om Helsingin Sanomat här kommer att ställa upp och driva Helsingfors eller Helsingforspolitikernas intresse.

HS 14.8.2014

Svaret på frågan kom under den gångna  veckan. I torsdags ordnade Helsingin Sanomat tillsammans med finansministeriet eller "metropolutredningen" en paneldiskussion i Sanomahuset. Redan i tidningen samma dag lyfte Helsingin Sanomat fram metropolutredarnas "förslag" till lokala stadscentra, som skulle ha en viss självbestämmanderätt. (Se "Leppävaara on oiva metropolin mallikeskus".) Frågan är varför det behövs en "metropol" och kommunsammanslagningar för dylika centra och stadsdelsfullmäktigen. Svaret är naturligtvis att inga kommunsammanslagningar här behövs och att förslaget till lokala centra egentligen har föga med kommunindelningsutredarnas uppdrag att göra. Men nu gäller principen söndra och härska, att vända stadsdelar så som Alberga mot Esbo centrum och lova större självbestämmanderätt och närmare tjänster innanför "metropolen" eller "miljonstaden". Trots att Helsingin Sanomats nyhet inte innehöll någonting väsentligt nytt förmedlades nyheten om lokala centra omedelbart vidare av åtminstone Svenska Yle och Borgåbladet.

HS 15.8.2914

Följande dag hade Helsingin Sanomats artikel om paneldiskussionen rubriken "Kansalaisia metropoli ei hirvitä". Här kunde man bl.a. läsa att "Tilaisuudessa puhuneen Sipoon kunnanvaltuuston puheenjohtajan Christel Liljeströmin (r) mukaan metropolikaupungissa sipoolaisten vaikutusmahdollisuudet omiin asioihinsa heikentyisivät." Dess värre var Christel Liiljeström inte alls på plats i Sanomahuset. Efter att Liljeström kontaktat redaktionen kom en rättelse på Internet och i lördagens tidning, men rättelsen rättar inte till helhetsbilden. Av artikeln i fredagens tidning får man bilden av att inte bara kommunfullmäktigeordföranden i Sibbo, utan även Esbo stadsstyrelseordförande, Vanda stadsfullmäktigeordförande och Grankulla stadsfullmäktigeordförande talade vid tillställningen i Sanomahuset, medan det i verkligheten endast var Helsingfors stadsfullmäktigeordförande och ytterligare två Helsingforspolitiker som ingick i panelen eller panelerna. Panelerna bestod ytterligare av de tre kommunindelningsutredarna och några andra av utredarna handplockade förespråkare för "metropolen".

Artikeln i Helsingin Sanomat hade i själva verket väldigt lite med paneldiskussionen att göra. Ett par invånare från Helsingfors (!), som var på plats i Sanomahuset, får representera "folket" som inte förskräcks av miljonstaden, medan de kritiska kommentarerna från publiken inte alls nämns. (Paneldikussionen kunde man följa med direkt även på Internet.) Helsingin Sanomat och finansministeriet ville ge en bild av att invånarna till skillnad från beslutsfattarna (från Helsingfors grannkommuner) förhåller sig positivt till miljonstaden eller metropolen. Den här bilden var det från första början klart att man skulle förmedla oberoende av vad som sades i tillställningen i Sanomahuset.