The Incorporation of the Southwest Part of Sipoo. Den 30 september 2018

I början av år 2017 sammanställde Camilla Weckström tillsammans med mig en rapport om fallet Sibbo, Case Sipoo for the Monitoring Committee, till Europarådets Monitoring Committee. Rapporten, som är 13 sidor lång baserar sig delvis på material som publicerats på denna blogg. Speciellt gillar jag appendixet med nyckelpersoner, fastän vissa noteringar om "current relevant positions"  är föråldrade. Jag återger appendixet här:

APPENDIX: Key persons behind the SW-Sipoo incorporation (in order of appearance in the text)

(1) political party membership
(2) relevant position(s) during the SW-Sipoo incorporation 
(3) current relevant positions and other relevant comments

Jan Vapaavuori
(1) National Coalition Party
(2) Chairman of the Helsinki City Board (2005-2007); Member of the City Board (2001–2005); Member of Parliament (2003–2015); Minister of Housing (Vanhanen II cabinet 2007-1010)
(3) Currently Vice President at the European Investment Bank (EIB) in Luxembourg. He has publically declared his wish to become the next Mayor in Helsinki.

Jussi Pajunen
(1) National Coalition Party
(2) Mayor of Helsinki
(3) Mayor of Helsinki

Risto Rautava
(1) National Coalition Party
(2) Chairman of the Helsinki City Board (2009-2012); Member of the City Board (2005-2008)
(3) Currently Chairman of the Finnish delegation of the Chamber of Local Authorities (Council of Europe). Member of the Helsinki City Council since 2001, and Chairman of Helsinki’s City Planning Committee since 2013.

Matti Vanhanen
(1) Centre Party; Chairman of the Centre Party 2003–2010
(2) Prime Minister in the Vanhanen cabinet I 2003-2007 and Vanhanen cabinet II 2007-2010; Chairman of the Centre Party 2003–2010
(3) Currently Member of the Parliament. He has publically declared his wish to become the next President of Finland.

Hannes Manninen
(1) Centre Party
(2) Minister of Municipality Affairs (Vanhanen I cabinet 2003-2007)
(3) (not known)

Eero Heinäluoma
(1) Social Democratic Party; Chairman of the Social Democratic Party 2005–2007
(2) Minister of Finance and Deputy Prime Minister (Vanhanen I cabinet 2005-2007); Chairman of the Social Democratic Party 2005–2007
(3) Member of Parliament since 2003, Member of the Helsinki City Council since 2009

Jyrki Katainen
(1) National Coalition Party; Chairman of the National Coalition Party 2004–2014
(2) Ministry of Finance and Deputy Prime Minister (Vanhanen cabinet II 2007-2010); Chairman of the National Coalition Party 2004–2014
(3) Currently Vice President at the European Commission since 2014; Prime Minister in 2011–2014 of the cabinet that tried to implement the reform to restructure municipalities and services (about which we have reported since November 2013).

Arto Sulonen (Master of Laws)
(1) (not known)
(2) Civil servant at the Ministry of the Interior
(3) Head of the legal department at the Association of Finnish Local and Regional Authorities since 2010

Mari Kiviniemi
(1) Centre Party
(2) Member of the Helsinki City Council (2005-2012) and Deputy Minister (Vanhanen I cabinet 2005-2006); Minister of municipality affairs (Vanhanen II cabinet 2007-2010).
(3) Currently Deputy Secretary-General at OECD. When the Vanhanen II cabinet resigned before its term in 2010, she became Prime Minister until 2011.

Pekka Myllyniemi (Master of Political Sciences)
(1) Social Democratic Party
(2) Appointed Merger investigator in the SW-Sipoo incorporation; Board member in the Helsinki-Uusimaa Regional Council 2001-2008
(3) Retired.

Eila Ratasvuori (Licentiate in Laws)
(1) (not known)
(2) Legal counsel at the city of Helsinki; Author of the ‘Ratasvuori memo’; Appointed City Administrator at the city of Helsinki in 2006
(3) Working as an expert at the Urban Facts unit of the city of Helsinki

Kari Prättälä (Licentiate in Laws)
(1) (not known)
(2) Head of the legal department at the Association of Finnish Local and Regional Authorities (subordinate: Heikki Harjula; on leave of absence)
(3) Performing special municipality investigations for the Ministry of Finance. Wrote the book ‘Municipality Law – Background and interpretations’(in Finnish) together with Heikki Harjula in 2007. The book also covers the Municipality Division Law.

Heikki Harjula (Master of Laws)
(1) (not known)
(2) Acting member of the Supreme Administrative Court (judge) ; On leave of absence from the position as the Leading legal counsel at the Association of Finnish Local and Regional Authorities (superior: Kari Prättälä)
(3) Retired. Wrote the book ‘Municipality Law – Background and interpretations’(in Finnish) together with Kari Prättälä in 2007. The book also covers the Municipality Division Law.

Missnöje med bostadsområdet "Sipoonranta". Den 26 augusti 2018

I juni uppmärksammade flera medier invånarnas missnöje med bostadsområdet "Sipoonranta" vid Storören eller på Lillören. Bl.a. publicerade Helsingin Sanomat den 26 juni en artikel med runbriken "Harry Harkimon alullepaneman Sipoonrannan uudet asunnot jäivät rakentajan käsiin – 'Se alue ei ole kiinnostusta herättänyt'". Yle punlicerade en artikel med rubriken "Invånarna i Sibbostrand trötta på att bo i ett byggprojekt - startade namninsamling" där man berättar om en namninsamling där man kräver att "Sibbostrandens framtid måste tryggas", att bygget fortsätter och att Sibbo kommun inte ska bevilja byggprojektet tilläggstid. Sipoon Sanomat publicerade den 12 juli en ledarartikel med rubriken "Sipoon ryöstö vaikuttaa yhä". Mia Tadic noterar här inledningsvis att "Sipoonrannan piti olla nopea vastaus Helsingin itälaajentumiselle" och det har hon rätt i. Däremot kan jag inte låta bli att anmäla avvikande åsikt angående påståendet att "Sipoon kunta vakuuttaa ottaneensa opikseen Östersundomin menetyksestä."

Orsaken till inkorporeringen var inte att Sibbo hade vuxit för långsamt. Sibbos tidigare långsamma tillväxt var bara en ursäkt för den lagstridiga ändringen i kommunindelningen. Tvärtom ville Helsingfors med inkorporeringen av sydvästra Sibbo förhindra att bebyggelsen breder ut sig utanför huvudstadsregionen. När det inte blivit någonting av Helsingfors planer för Östersundom, så har man legitimerat inkorporeringen med att Sibbo behövde en läxa för att ändra sin politik och att Sibbos förändrade politik bevisar att inkorporeringen var befogad. Politiken i Sibbo hade emellertid i alla händelser ändrats, dels för att Sfp inte längre har absolut majoritet i kommunfullmäktige, dels för att Sfp:s politik har och hade ändrat även utan inkorporeringen. Men visst har vanföreställningen om att förlusten av Östersundom var Sfp:s och Sibbos eget fel bidragit till den nuvarande överdrivna tillväxttakten.

Fastän Sibbo har den största procentuella tillväxten i landet har planerna för "Sipoonranta" inte förverkligats. Storören, som även efter "rånet" hör till Sibbo, är det enda området i Östersundom där Helsingfors visioner av en "havsnära" stadsdel är möjlig att förverkliga. Ändå har husen och bostäderna i Sibbostranden inte gått åt, vilket visar att Östersundom inte har förutsättning att bli den nya stadsdelen för goda skattebetalare som Helsingfors hoppades. Samtidigt är det klart att byggandet vid Storören kommit av sig delvis pga att Helsingfors visioner för Östersundom inte förverkligats. Det noterar även Helsingin Sanomat den 2 juli i en artikel med rubriken "Sipoonrantalaiset suuttuivat Hjallikselle, mutta todellisuudessa syrjäisen merenrantalähiön kohtaloon kiteytyy koko Helsingin seudun asuntopolitiikka" och underrubriken eller ingressen "Ilman Helsingin itäisintä kaupunginosaa Sipoonranta jäi yksin ja ilman palveluita." Att byggandet av Sibbostrand har stannat upp visar även att Sibbos eller utredningsmännen Harkimo och Ekströms planer att snabbt bygga ut Östersundom var orealistiska och att påståendet att Sibbo kunde ha förhindrat inkorporeringen genom att tidigare planera Östersundom saknar grund.

Innan projektet Sipoonranta kom igång hade Harry Harkimo år 2006 fungerat som "utredningsman" med uppgift att utreda finansieringsmodeller för hur Sibbo själv skulle kunna bygga ut kommunens sydvästra del. I det skedet hade Harkimo även kritiserat Sibbo och Sfp, vars fel det enligt Harkimo var att kommunen inte vuxit i den takt den borde. Innan projektet med Sipoonranta kom igång hade Harkimo lyft fram just Storören som ett område som Sibbo försummat att planera och utveckla. Det är ironiskt att (den egentliga) Störören nu ser mera övergiven ut än för ett årtionde sedan.

Besvär. Den 29 juli 2018

Fullmäktige för Nylands landskapsförbund godkände på sitt möte den 12 juni etapplandskapsplan 2 för Östersundomområdets del. (Se "Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen för Östersundom".) Beslutet gick inte smärtfritt. Borgå hade lobbat för en järnvägsförbindelse från Helsingfors till Borgå genom Östersundom och södra Sibbo, men man lyckade endast få med en kläm om att det är viktigt att man fortsätter reda ut kollektivtrafiklösningar eller tågtrafik mellan Helsingfors och Borgå. Landskaplanen ger nu inga svar på hur kollektivtrafiken till Borgå och södra Sibbo skall ordnas i framtiden. (Se "Tågtrafiken på agendan i landskapet".)

Dagen före landskapsfullmäktigets möte hade NTM-centralen publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Östersundomin Natura-alueen tulevaisuus on vielä auki". Trots varningen från NTM-centralen godkände utan att markera "Sundberg-området" som skyddsområde. Besvär mot landskapsplanen var att vänta.

Samma dag som landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen för Östersundom-området publicerade Helsingfors stad ett meddelande om att "generalplanen för Östersundom tas upp till behandling i beslutande organ". Tidpunkten för meddelandet om Östersundom-kommitténs möte den 19 juni var knappast en tillfällighet. Landskapsplanen, som generalplanen borde utgå ifrån, är lika väl långt ifrån gällande.

Östersundom-kommittén godkände naturligtvis för sin del förslaget till generalplan, trots att det för området ännu saknas en landskapsplan annan än den från tiden för Östra Nylands förbund. Att landskapsplanen för Östersundomområdet kommer att träda i kraft i den form som landskapsförbundet godkände den är inte alls självklart.

Den 22 juli publicerade NMT-centralen ett pressmeddelande med rubriken "Landskapsplanen för Östersundom tryggar inte naturvärdena i Naturaområdet och anvisar inte tillräckligt med rekreationsområden". Det väsentliga innehållet är att NMT-centralen gjort ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol.

Hållplats Östersundom. Den 24 juni 2018

Förslaget till tariffsystemet har jag flera gånger tidigare behandlat på denna blogg (se "Zongränser. Den 1 december 2007", "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007" , "Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012", "Zon C. Den 10 mars 2012", "Undantaget Östersundom. Den 4 april 2012" och "Nytt tariffsystem. Den 5 januari 2014"), men tariffsystemet, som sent omsider skall träda i kraft vid årsskiftet, fick ny aktualitet under de senaste veckorna. Helsingin Sanomat publicerade den 6 juni en kort insändare under rubriken "Vyöhykeuudistus syrjii Östersundomia". Samma dag publicerade tidningen på sin webbsida en text med rubriken "Lippu-uudistus on Helsingin viimeisin potku östersundomilaisten päähän – alueen asukkaista on aiheestakin tulossa kuntapolitiikan marttyyreita". Här handlar det inte längre bara om de kommande priserna på kollektivtrafik:

Östersundomissa asukkaat ovat jo pitkään eläneet epävarmuudessa. Helsinki on asettanut suuren osan alueesta rakennuskieltoon. Pienimuotoisenkin rakentamisen pelätään häiritsevän tulevan yleiskaavan tulevaa toteuttamista.
Poliitikot käsittelevätkin parhaillaan sitä, pitäisikö jo kymmenen vuotta jatkunutta rakennuskieltoa jatkaa taas viidellä vuodella.
Östersundomin asukkaiden keskuudessa uuden isännän linjauksia sadatellaan. Kun rakentaminen kielletään, väkiluku ei kasva ja kun väkiluku ei kasva, palvelutkaan eivät kasva. Harmia aiheuttavat myös paikoin heikentyneet liikenneyhteydet.

Några dagar senare gav Hufvudstadsbladet en motsvarande bild av Östersundom i artikel med rubriken "Hållplats Östersundom är alltmer fjärran":

Snar tio år efter att Östersundom tvingades bli en del av Helsingfors är det inte mycket som tyder på huvudstadens vilja att verkligen ta hand om den nya stadsdelen. Det är åkrar och skog så långt ögat når. Planläggningen står stilla och i området gäller byggförbud, vilket gör livet surt för invånare och företagare då framtiden är oviss. På detta kommer beskedet om dyrare kollektivtrafik som drabbar Östersundom som arbetar i Helsingfors och de stadsbor som arbetar i Östersundom – i daghem, skolor och vårdscentraler.

Tågrevolt. Den 25 maj 2018

Yle uppmärksammade den 3 maj i en artikel med rubriken "Tågrevolt i östra Nyland - Borgå vill ha tåg till Helsingfors via Östersundom" att Borgå fortfarande strävar efter en tågförbindelse via södra Sibbo och Östersundom till Helsingfors. Samma dag publicerade Östnyland en artikel med rubriken "Spårtrafiken är igen på agendan". Tidigare har Borgå år 2012 och år 2015 tagit ställning för HELI-banan, men järnvägsförbindelsen ströks lika väl från landskapsplanen, t.o.m. från Östersundomområdet, där landskapsplanen från tiden för Östra Nylands förbund i övrigt fortfarande gäller. (Se "Borgå vill ha HELI. Den 9 juni 2012", "Borgå ger utlåtanden. Den 1 mars 2015".) I samband med Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen år 2006 anmärkte jag att planerna på en metrolinje till Helsingfors hotar planerna på en järnvägsförbindelse österut från Helsingfors. Som svar fick jag att påståendet inte stämmer, eftersom de två olika spårvägsförbindelserna inte går på varandra. Då var det ännu nödvändigt med metroplaner för att motivera en inkorporering. Nu är metroplanerna inte längre realistiska, men Helsingfors prioriterar en direkt järnvägsförbindelse till flygplatsen i Vanda framom en realistisk spårvägsförbindelse till Östersundom.

Varför så bråttom? Den 29 april 2018

Hufvudstadsbladet publicerade den 26 mars en lokalpolitisk artikel med rubriken "Varför var det bråttom att ta åkrarna i Sibbo?" (En finsk översättning publicerades på Malmi Airport följande dag under rubriken "Miksi oli niin kiire ottaa Sipoon pellot?") Trots rubriken handlar artikeln närmast om Malm, men visst lyfter artikelförfattaren Tommy Pohjola även fram inkorporeringen av Östersundom:

För tio år sedan var det bråttom för det skulle byggas bostäder för tiotusentals nya invånare i Helsingfors. Sibbo var hårt på tvären, invånarna samlade protestlistor och demonstrerade på gatan i Helsingfors och landsvägen i Sibbo, vilket regeringen inte brydde sig om. Rättslärda rasade och även Högsta förvaltningsdomstolen fick frän kritik för sin, som det uttrycktes, slentrianmässiga förhållning till kommunens självbestämmanderätt, och i dag är åkrarna fortfarande åkrar.
Det är inte länge sedan jag själv stod på en av de där dyra åkrarna och undrade vad det är som pågår.
För en knapp vecka sedan meddelade talmännen med Mauri Pekkarinens (C) mun att riksdagen inte får rösta om Lex Malm, medborgarinitiativet som skulle trygga flygets framtid och de kulturmärkta byggnaderna på Malms flygplats i norra Helsingfors. Enligt Pekkarinen skulle lagförslaget, om det skulle godkännas, vara en synnerligen knepig utstakning då det äventyrar samma autonomi som riksdagen 10–12 år tidigare valde att blunda för.

Det finns en poäng i att medborgarinitiativet "Lex Malm" förkastades med motiveringen att lagförslaget strider mot kommunens, alltså Helsingfors självbestämmanderätt, medan denna självbestämmanderätt för Sibbos del inte respekterades för ett årtionde sedan. Till saken hör dock att just Mauri Pekkarinen i juni 2007 fungerade som föredragande minister och att han, bl.a. med tanke på kommunens självbestämmanderätt, föreslog att framställningen till ändring i kommunindelningen förkastas.

För att gå tillbaka till rubriken så verkar Hbl fortfarande inte vara intresserad av att veta varför det var så bråttom för ett årtionde sedan. Då det begav sig bedrev tidningen föga undersökande journalistik, utan nöjde sig med att lyfta fram åsikter för och mot en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Fallet Sibbo är inte så lätt att överskåda. Det handlade framför allt om en överenskommelse i samband med kommunreformen KSSR, men det finns även en koppling till Malm. Det var faktiskt Centern och speciellt den lilla centergruppen i Helsingfors som ville bevara flygverksamheten i Malm. Under sin mycket korta period som försvarsminister hade Matti Vanhanen hunnit ifrågasätta överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. När Vanhanen oväntat blev statsminister var relationerna till Helsingfors mycket inflammerade, men han höll fast vid Centerns åsikt om att Malm bör bevaras för flygverksamhet. Som ersättning för Malm erbjöd Vanhanen den "färdiga tomtmarken" i Östersundom, speciellt med tanke på att helsingforspolitikerna hade krävt en anslutning av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen" i samband med hörandet och förhandlingarna om kommunreformen. Inför riksdagens sommarlov och Finlands ordförandeskap i EU var det i juni 2006 mycket bråttom att förhindra en regeringskris och uppnå ett förhandlingsresultat om kommunreformen. Sydvästra Sibbo var en viktig del i det förhandlingsresultat som tryggade Vanhanens möjlighet att för ett halvt år vara "Europas president".

Helsingfors tänker inte på grannkommunernas intressen. Den 25 mars 2018

I mitt förra blogginlägg "Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018" noterade jag en en artikel i
Helsingin Uutiset med rubriken "Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita". Här säger Vuokraturvans styrelseordförande Timo Metsola att motgångarna för "stadsboulevarderna" i Helsingfors generalplan aktualiserar nya inkorporeringar. Sipoon Sanomat kom den 1 mars i en artikel med rubriken "Sipoolta tuhkatkin pesästä?" med en uppföljare, där man tar fasta på konsekvenserna för Sibbos del:

Sipoon kannalta ei olisi ollut huono vaihtoehto, jos Helsingin kaupunkibulevardistrategia olisi edennyt kokonaisuudessaan, Metsola miettii.
– Helsinki on ajautunut hankalaan tilanteeseen. Sipoon liitosalueiden kaavoitus ei ole onnistunut alkuunkaan toivotulla tavalla suojelutekijöiden vuoksi.
Vuokramarkkinoiden kehitystä analysoiva Metsola ei usko, että täydennys- ja lisärakentaminen nykyisten asuinalueiden sisään riittää Helsingille.
– Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi Helsingin voimakkaan laajenemisen koilliseen aina Sipoon rajalle saakka.
Olisiko sitten vaarana, että Helsinki hamuaa Sipoon maita?
– Kyllä, Metsola ennakoi.
Metsola painottaa, että Helsinki ei mieti kasvupyrkimyksissään Vantaan kaupungin tai Sipoon kunnan etuja.

Yle publicerade den 10 mars en artikel med rubriken "Sibbo kommuns starka tillväxt är en större börda för personalen än för ekonomin", där man kan läsa följande:

20 000-strecket nått för andra gången
När Mikael Grannas för sju år sedan anställdes som kommundirektör, var tillväxten så pass hög som 8 procent.
- Det var en orealistisk tillväxt och hade säkert till en del att göra med att kommunen då försökte reparera det bortfall av invånare som blev följden av Helsingfors annektering av Östersundom, säger Grannas.
Sibbo kommun har nu i stort sett samma invånarmängd som kommunen hade före annekteringen.

Ända upp till 20 000 invånare kom inte Sibbo före inkorporeringen av Östersundom, utan som mest drygt 19 000. I samband med kommunreformen KSSR (Paras) för ett årtionde sedan var ett invånarantal på minst "ungefär 20 000" så viktigt med tanke på kommunens möjlighet att att förbli självständig att självaste kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin berömda utredning måste visa att Sibbo trots en förlust på 2000 invånare med en tillväxt på 1,6 % skulle överskrida gränsen 20 000 invånare år 2011. Myllyniemis beräkning var dess värre helt fel och istället skulle Sibbo med den aktuella tillväxten ha uppnått invånarantalet 20 000 år 2011 om kommunen inte förlorat 2000 invånare. (Se "Räknefel. Den 24 november 2007".)