Första gången jag stötte på namnet Eila Ratasvuori var då Helsingin Sanomat den 8 december publicerade en artikel med rubriken "Kopioiko Myllyniemi Helsingin Sipoo-esitystä?" Här förklarade Pekka Myllyniemi varför hans rapport och Helsingfors utlåtande innehöll samma text, fastän med små skillnader:
Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.
Trots att Helsingin Sanomat i sin artikel antydde att Ratasvuori kunde vara den gemensamma spökskrivaren, fäste jag i detta skede ingen större vikt vid namnet Ratasvuori. Det var Jussi Pajunen som i egenskap av stadsdirektör lagt fram förslaget till Helsingfors stads utlåtandet till länsstyrelsen och i Myllyniemis text ingick även fragment från Pajunens eget anförande vid det berömda stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.
Nästa gång jag lade märke till namnet Eila Ratasvuori var när Helsingin Sanomat den 14 april 2007 publicerade en artikel med rubriken "Helsingin hallintojohtajan nimityspäätös suututti kaupungintalon juristit" tillsammans med en kortare text med rubriken "Hallintokeskuksen arvot". Jag citerar ur artikeln:
Helsingin kaupungin hallintokeskuksen lakimiehet pitävät hallintojohtaja Eila Ratasvuoren tekemää johtavan kaupunginasiamiehen nimityspäätöstä lainvastaisena. Ratasvuori nimitti yhden kaupunginasiamiehistä johtavaksi kaupunginasiamieheksi - eli yhdeksi kaupunginlakimiehen sijaisista - ilman julkista hakumenettelyä.
14 lakimiestä hallintokeskuksen oikeuspalveluista haki päätökseen oikaisua kaupunginhallitukselta. Lakimiesten mukaan Ratasvuoren päätös on perustuslain, kunnallisesta viranhaltijasta annetun lain, yhdenvertaisuuslain ja hallintolain vastainen.
He vaativat hallintojohtajan päätöstä kumottavaksi ja viran täyttämistä asettamalla se julkisesti ja avoimesti haettavaksi.
Hallintokeskuksen ja sen oikeuspalvelujen pitäisi ohjeistaa ja neuvoa virastoja toimimaan oikein. Nyt se on itse ajanut itsensä myrskyn silmään.
Speciellt ironiskt är det att förvaltningscentralen eller förvaltningsdirektör Ratasvuori så uppnebart bröt mot förvaltningscentralens uttalade värden, vilket även Helsingin Sanomat noterade i den kortare texten:
Hallintokeskuksen arvoja ovat hallintokeskuksen omien verkkosivujen mukaan: oikeudenmukaisuuden toteutuminen, päätöksentekoelinten toiminnan lainmukaisuus ja läpinäkyvyys, henkilökunnan tasapuolinen ja tasa-arvoinen kohtelu.
När jag läste texten i Helsinginsanomat gick mina tankar naturligtvis till fallet Sibbo, där Helsingfors agerande stod i rak konflikt med de ovanciterade värdena. Lika väl var det först den 31 juli som Ratasvuoris betydelse för fallet Sibbo började klarna för mig. Då hade jag framför mig ett tjugo sidor långt dokument med rubriken "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Dokumentet hade sänts till inrikesministeriet från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och var daterat 18.10.2006. Det stod omedelbart klart att det var detta dokument som Myllyniemi hade plagierat. Exempelvis där det i Helsingfors utlåtande heter att "Sipoo ei ole osallistunut seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen" heter det i Ratasvuoris utredninga liksom i Myllyniemis rapport att "Sipoo ei ole suostunut osallistumaan seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen".
Fastän Ratasvuori uppger sig som författare till förvaltningscentralens Sibboutredning, är det väl möjligt att delar av utredningen har författats av överborgmästare Pajunen. Å andra sidan handlar utredningen huvudsakligen om hur den föreslagna ändringen av kommunindelningen uppfyller kommunindelningslagens krav. Denna typ av utredningar bör göras av jurister, vilket den arme Myllyniemi även torde ha insett. Utredningarna innehåller dock schabloner och propagandistiska påståenden som Pajunen själv lanserat. Att Ratasvuori helt eller delvis skulle ha skrivit Pajunens anförande är väl även möjligt. Ratasvuori tillträdde som ordinarie förvaltningschef först den 1 september 2006, men hon hade varit t.f. förvaltningschef sedan den 1 maj 2006. Före detta hade hon varit stadsjurist vid Helsingfors stad. Med största sannolikhet var Ratasvuori en av de få förtrodda som i hemlighet förberedde Helsingfors förslag.
Ratasvuori lär ha haft ett finger med redan 1989 då Raimo Ilaskivi gjorde sin utredning, som för Pajunen utgjort en så viktig inspirationskälla. Ratasvuori har eventuellt författat så väl Helsingfors utlåtande om stadens eget förslag som Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag. Säkert är att hon har skrivit Helsingfors förklaring till statsrådets gränsbeslut. Detta är speciellt ironiskt, då motiveringarna för statrådets gränsbeslut bygger på hennes egen utredning. Ratasvuori kan å andra sidan ha baserat sin utredning på råd och handledning som hon fått från en viss professor.
Eila Ratasvuori (sdp) sökte senaste vår tjänsten som biträdande stadsdirektör efter Ilkka-Christian Björklund (sdp). Den socialdemokratiska fullmäktigegruppens nya gruppordförande Kai "Sibbo är en korvkiosk" Kalima, som i offentligheten hade sagt att Björklunds efterträdare bör vara en kvinna, föreslog att Ratasvuori skulle kallas till intervju, men Ratasvuori drog bort sin kandidatur då det klarnade att Tuula Haatainen trots allt ställde sig till förfofgande. Ratasvuoris akademiska grad är juris licentiat, men hon torde sikta på doktorsgrad. År 2002 ansökte hon om rätt att doktorera i juridik vid Helsingfors Universitet. Ratasvuori beviljades rätten att doktorera och på hennes förslag utsågs professor Kai Kalima till handledare.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar