Tomma fraser. Den 12 december 2006

I gårdagens blogginlägg kritiserar jag kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi för att i sin rapport argumentera för "särskilt vägande skäl" för en annektering med begrepp som varken är etablerade eller begripliga för vanligt folk. Benämningen sammanhållningen av samhällstrukturen, eller dess finska motsvarighet yhdyskuntarakenteen eheyttäminen definieras inte, men Myllyniemi definierar faktiskt begreppet alueellinen eheys genom att citera Toivo Pihlajaniemis bok Kuntajakolaki selityksin. En fördel med en fackterminologi är normalt att termerna är exakta och väldefinierade. Det kan dock inte sägas om alla centrala termer i Myllyniemis rapport. Myllyniemi har i annat sammanhang själv framhållit att begreppet Helsingfors metropolområde är högst diffust. Ett annat centralt men diffust begrepp i rapporten är balanserad utveckling. Myllyniemi skriver

Helsingin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen tasapainoinen kehitys on välttämätöntä alueen ja koko maan kehityksen kannalta. Näin ollen tärkeä yleinen etu vaatii kunnan osaliitoksen toteuttamista.

Detta är ett prov på undermålig logik. Skenbart har vi här en premiss (balanserad utveckling är nödvändig) och en slutsats (det allmänna intresset kräver en annektering). Slutsatsen följer naturligtvis inte deduktivt från premissen, men den härleds inte heller genom någon systematiskt argumentering. Myllyniemi argumenterar inte som en forskare, utan använder sig av ett retoriskt knep som är vanligt i politiska tal. Han formulerar i det aktuella exemplet först ett antagande som allmänt kan omfattas. Därefter drar han en slutsats som inte alls följer logiskt ur antagandet.

Det är klart att samhällsstrukturens utveckling är av stor betydelse, men vad är balanserad utveckling? Borde man kanske snarare sträva efter en utveckling mot balanserad samhällsstruktur än "balanserad utveckling av samhällsstrukturen"? Är det samhällsstrukturen eller utvecklingen av samhällsstrukturen som det enligt Myllyniemi är fel på? För att samhällsstrukturen är i obalans argumenterar Myllyniemi med en karta som han fått av Helsingfors stad. (Här anger han faktiskt kartans ursprung.) Genom att svänga på kartan, så som jag gjort i mitt inlägg Perspektiv. Den 2 december 2006, ser dock den påstådda snedvridningen ut att vara i motsatt riktning. För att utvecklingen är snedvriden argumenterar Myllyniemi genom att plagiera Jussi Pajunen och hävda att Sibbo "on ... estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla".

Någon (land)gräns mellan Sibbo och Helsingfors existerar inte ens. Kan man verkligen slå fast att det finns "särskilt vägande skäl" för en annektering, utan att utgå från några objektiva fakta eller ha gjort någon riktig utredning att grunda slutsatserna på? Hur har Myllyniemi bedömt balansen i utvecklingen eller samhällsstrukturen? Något som skulle likna en metodologi har jag inte hittat i rapporten. Myllyniemis rapport definierar varken metodiken eller begreppen. Argumenten är tomma fraser.

"Sammanhållningen av samhällstrukturen". Den 11 december 2006

Det torde ha varit uppenbart för alla insatta att två månader var en helt orelisktiskt kort tid för en Sibboutredning. Varför den erfarna utredningsmannen tog emot uppdraget är en intressant fråga, som det torde finnas skäl att återkomma till. Trots allt hade jag förberett mig på att bemöta de argument som Myllyniemi framlägger i sin rapport. Avslöjandena om plagiat tog dock uppmärksamheten från innehållet i rapporten. Även om loppet förefaller vara kört för Helsingfors del skall jag bemöta ett centralt argument i Myllyniemis utredning.

Myllyniemi har i sin utredning kommit fram till att "Sammanhållningen av samhällsstrukturen förutsätter att minst 20 000 invånare och 10 000 arbetsplatser kan placeras i området." Hur har Myllyniemi kommit fram till just dessa siffror? Sammanhållningen av samhällstrukturen är inrikesministeriets översättning av yhdyskuntarakenteen eheyttäminen. "Sammanhållningen av samhällsstrukturen" är det centrala argumentet för inkorporeringen av 3000 hektar av Sibbo, men den svenska benämningen är inte etablerad. En bättre alternativ vore kanske "enhetlig samhällsstruktur" eller "skapande av en ökad enhetlighet i samhällsstrukturen". I Sverige förekommer dock inte heller dessa benämningar, vilket torde visa att benämningarna hör hemma i en särpräglad finländsk fackterminologi. De "särskilt vägande skäl" som Myllyniemi anger som förutsättningen för den föreslagna "partiella kommunsammanslagningen" bygger på termer, begrepp och idéer som vanligt folk inte ens har stött på förut.

En enhetlig samhällsstruktur är i sig naturligtvis högst relevant ur stadsplaneringens vidkommande. Med tanke på infrastrukturen är det både dyrt och oekologiskt med en allt för spridd bebyggelse, "splittrad samhällsstruktur". I Finland har man sedan storskiftet bott utspritt på landsbygden. Speciellt ändamålsenligt är det inte i vare sig ett industri- eller servicesamhälle, men finländarna bor gärna i en stuga dold mellan furorna. Ju flera som bor i stadsmiljöer, desto mera trafik från och till fritidsstugan.

SAD (YTV) definierar eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu på följande sätt: "Eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu tarkoittaa rakentamatta jääneiden tonttien ottamista käyttöön, jolloin rakentaminen ei kohdistu täysin uusille alueille." Helsingfors planer för syvästra Sibbo har alltså föga med eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu att skaffa. Under senare år har man i Finland strävat efter att koncentrera bebyggelsen, speciellt kring existerande lokala centra och spårförbindelser. I sydvästra Sibbo finns ingendera. Dessutom skulle det aktuella området inte hänga ihop med den övriga stadsbebyggelsen i huvudstadsregionen. I sitt utlåtande till länsstyrelsen noterar Helsingfors stadsstyrelse att stadens planer för sydvästra Sibbo skulle leda till oöverkomliga trafikproblem ifall metrolinjen inte förlängs till (nuvarande) Sibbo. Någon Sibbometro lär dock knappast bli av. I dess ställe torde man tids nog bygga en vanlig järnväg genom området. Planläggnings- och byggnadsnämnden i Borgå har senast häromdagen föreslagit att en ny utredning om Heli-banan görs möjligast snabbt. (Se Yle Internytt.)

Helsingfors Stadsdirektör Jussi Pajunen har senast den 8 december på sin blogg kommenterat området som Myllyniemi föreslår att inkorporeras med Helsingfors:

Helsingissä on 561 000 asukasta. Jos koko Suomessa olisi sama väestöntiheys kuin Helsingissä, olisi maassamme hiukan yli miljardi asukasta. Jos taas Helsingissä olisi sama väestöntiheys kuin sillä alueella, jonka selvityshenkilö Pekka Myllyniemi esittää liitettäväksi Sipoosta Helsinkiin, olisi Helsingin väestömäärä 12 000 asukasta.

Vad är poängen med denna matematik? En bitter kommentar av en stadsdirektör vars Sibbodrömmarna gått i kras? Det aktuella området består till stor del av mark som av geologiska, ekologiska och kulturhistoriska skäl inte är lämpat för bebyggelse. Området ligger utanför Ring III. Hur många invånare skulle Helsingfors ha om staden vore lika tätt befolkat som norra Esbo? Matematikläraren skall ge stadsdirektören några tilläggsuppgigter: Hur många invånare skulle Helsingfors ha om befolkningstätheten i Helsingfors vore den samma som i a) Furstendömet Monaco, b) Paris, c) Manhattan?

Facit: a) 3,0 miljoner, b) 3,7 miljoner c) 4,8 miljoner

22.00
Ledaren i mogondagens Borgåblad har rubriken "Myllyniemi får inga stilpoäng för rapporten". Det var milt uttryckt.

22:30
Vanda stadsfullmäktige godkände ikväll förslaget att överlåta (en del av) Västerkullakilen till Helsingfors. Som villkor ställde man bl.a. att metron snabbt byggs vidare till Sibbo. (Se FNB/Hbl.)

Låtsasutredning. Den 10 december 2006

Kommunindelningsutredare Pekka Myllymieni säger i fredagens Helsinginsanomat följande:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

I sin rapport (avsnitt 3.2.6, sida 34) skriver Myllyniemi

Toimeenpanokirjeessään kaupunginhallitus ei tarkentanut perusteluita, jotka täyttäisivät oikeudelliset edellytykset määrättyjen Lounais-Sipoon osien liittämisen Helsingin kaupunkiin. Lausunnossaan kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken oskevasta esityksestä ja koskevista huomautuksista kaupunginhallitus on täsmentänyt perustelujaan.
Koska esityksen tarkoittamaan alueen liittäminen Sipoon kunnasta Helsingin kaupunkiin edellyttää kuntajakolain 3§:n yleisten edellytysten täyttymisen erityisen painavina kaupunki perustelee tätä seuraavasti:

Efter de ovannämnda raderna följer en text bestående av fyra stycken som är identiska med texten i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande till länsstyrelsen. Myllyniemi har alltså här angett citatets källan, Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. (Var citatet slutar framgår inte direkt ur rapporten, eftersom Myllyniemi även här lämnat bort citationstecknen och annan alternativ markering av citat.) Myllyniemi bör alltså ha bekantat sig med så väl stadsstyrelsens utlåtande som texten med argumenten som han enligt egen utsaga fick från stadskontoret "paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle". Att Myllyniemi inte noterat att texten med de tidigare argumenten som han utan källhänvisningar plagierat i sin rapport även återfinns i Helsingfors stadstyrelses utlåtande, tyder på att han infogat texten utan större eftertänksamhet. Det torde vara fullständigt uppenbart att Myllyniemis i sin utredning inte gjort ett självständigt arbete.

I Myllyniemis rapport har jag, frånsett citerad lagtext, funnit sammanlagt tre citat där författaren angett källan. Två citat har källhänvisningar till Toivo Pihlajaniemis bok Kuntajakolaki selityksin. Den avikande citeringstekniken och fonten tyder på att det återstående citatet med hänvisningar på sida 9 i sin helhet är kopierat. Ett kopierat citat kunde man benämna det.

Att även förslagsdelen i Myllyniemis rapport till centrala delar är plagierad har jag redan undestrukit i inlägget Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006. En intressant detalj som jag inte tidigare lyft fram är att rapportens författare upprepade gånger talar om "liitettäväksi esitetty alue". En hel sida behandlar det aktuella områdets förutsättningar för planering. Det intressanta är att texten, som är en kopia av Helsingfors utlåtande, handlar om ett 3000 hektar stort område, medan "liitettäväksi esitetty alue" i Helsingfors utlåtande handlar om ett område på 5000 hektar. Att Myllyniemi inte har mycket att komma med i sin behandling av det område som han vill ansluta till Helsingfors är uppenbart.

För Helsinfors ledning torde det existera endast ett alternativ för att rädda sitt eget rykte: att ta kraftigt avstånd från Myllyniemis utredning. I annat fall finns det risk för att medierna småningom sätter igång ett drev mot myglet i Helsingfors stad, Nylands förbund och statsrådet. Det är kanske fel mot en lojal kompis att offra honom som syndabock, men det finns incidenterpå att utredningsmannen missuppfattat sin uppgift. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.)


Ledaren i dagens Hufvudstadsblad, som är skriven av chefreaktör Max Arhippainen, har rubriken "Inkonsekvens, opportunism styr centerns kommunlinje". Arhippainen inleder sin lederskrift med följande stycke:

Den gamla nidbilden att ”kepu pettää aina”, centern sviker alltid, är orättvis. Men i Sibbofallet sviker partiet alla sina gamla principer om kommunernas integritet och självbestämmande.

I sin välskrivna ledare berör Arhippainen inte avslöjandena om plagiat i Myllyniemis raport. Under rubriken "Snack i korridoren" gör dagens Hufvudstadsblad dock en sammanfattning av en insändare i Arbetabladet:

Otroligt, vad annat kunde man vänta sig, en låtsasutredning, rasar en rad Sibbosossar i Arbetarbladet om sossen Pekka Pekka Myllyniemis Sibboutredning. Han har ju kopierat Helsingfors åsikter rakt upp och ner.

Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006

Ett ledarstick i dagens Helsinginsanomat har rubriken "Sipoo-hankkeen vastustajille uusi ase". Ledarskribenten skriver:

Sen verran kiire Myllyniemellä ilmeisesti on ollut, että hän ei malttanut olla kaikilta osin huolellinen. Hän oli kirjoittanut selvityksensä johdanto-osaan kohtia sellaisenaan Helsingin esityksestä. Siinä ei sinänsä ole mitään outoa, mutta Myllyniemen olisi pitänyt ymmärtää mainita tekstin alkuperäinen esittäjä. Nyt hänen puolueettomuuttaan voidaan epäillä, kun hän ottaa nimiinsä toisen osapuolen näkemyksiä.

Myllyniemi kiistää olleensa puolueellinen tai muuten kaupungin vietävissä. Käytännössä on vain niin, että ehdotuksen uskottavuus on kärsinyt kolauksen Myllyniemen ajattelemattomuudesta, vaikka hän kuinka väittää ehdotuksen perustuvan omaan ajatteluun.

Ledarskribenten har inte noterat plagiatets omfattning. Myllyniemi har egentligen inte kopierat Helsingfors utlåtande, utan har fått text direkt från Helsingfors stadskontor och infogat texten som sådan i sin rapport.

Det finns ett kapitel i Pekka Myllyniemis rapport som Helsingfors eller Jussi Pajunen bevisligen inte är upphovsrättslig ägare till. Kapitel 2, med undantag av avsnitten 2.2.1, 2.2.3 och 2.2.5, är direkt kopierat från Wikipedia. Inte heller här uppger Myllyniemi källan, men tragikomiskt nog har han inte plockat bort understreckningarna och den blåa fontfärgen, som markerar länkar till andra avsnitt och sidor på Wikipedia. (Avsnitt 2.2.3 är kopierat från "Uudenmaan maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma 2007 – 2008"; avsnitt 2.2.5 är kopierat från den finska förkortningen av OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki", sida 5.)

Wikipedia är en "fri" encyklopedi med "öppet" innehåll, som liksom open source-programmet Linux är licensierad under GNU, närmare preciserat GNU Free Documentation License. Jag har själv på denna blogg lånat kartor från Wikipedia, eftersom de inte är skyddade av upphovsrätt. Trots att texten som Myllyniemi plagierat från Wikipedia inte är skyddad av upphovsrätt, torde GNU FDL i det aktuella fallet ge upphov till intressanta juridiska problem. För att kopiering av texten ur Wikipedia skall vara laglig måste man ange källan, vilket Myllyniemi inte gjort. Dessutom måste hela dokomentet där den kopierade texten ingår vara licensierad under GNU. Att texten i Myllyniemis rapport inte är helt identisk med texten i Wikipedia just nu beror på att texten i Wikipedia ständigt förbättras eller modifieras. I princip kan vem som hällst, även en skolelev eller en stadsdirektör, skriva om texterna på Wikipedia.

En förmildrande omständighet kan vara att Myllyniemi inte medvetet kopierat Wikipedia, eftersom han inte känt till textens ursprung. Hur understreckningarna som markerar länkar kommit med i den färdigställda rapporten är det inte så svårt att räkna ut. Om Myllyniemi i likhet med en fuskande skolelev själv hade kopierat sin text från webben skulle han naturligtvis ha plockat bort länkmarkeringarna, eller om han inte klarat av det bett avdelningssekreterare Aija Sormunen om hjälp. Att länkmarkeringarna inte plockats bort tyder på att Myllyniemi fått texten i digital form från Helsingfors lednining. Knappast hade stadsdirektören tänkt sig att utredningsmannen skulle infoga texten som sådan i sin rapport.

Utrdningsman Pekka Myllyniemi har alltså tagit emot text av olika slag men missförstått sin uppgift. Det hela är som taget ur en gangsterfilm. Uppdragsgivaren säger "Do what you have to do", men fixaren missförstår sitt uppdrag och gör ett mycket allvarligare brott än vad uppdragsgivaren tänkt. Innan uppdragsgivaren fått vetskap om vad fixaren gjort lämnar uppdragsgivaren efter sig spår som knyter brottet till honom själv.

Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Myllyniemi kopierade Helsingfors Sibboutlåtande?" Även Helsingin Sanomat uppmärksammar den aktuella nyheten. "Oliko sisäministeriön asettama selvitysmies Pekka Myllyniemi puolueeton vai Helsinkiin päin kallellaan esittäessään Sipoon osien liittämistä Helsinkiin?", frågar Matti Huhta. Helsingin Sanomat har frågat Pekka Myllyniemi själv om förklaringen till likheterna mellan Myllyniemis rapport och Helsingfors utlåtande. Myllyniemis, som till Yle svarat att han skrivit texten själv, ger följande svar till Helsingin Sanomat:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemi beklagar att han inte angav den ursprungliga källan. Han tillägger dock att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Detta är dock en sanning med modifikation. Förslagsdelen utgörs av kapitel 5, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen". I det nästsista avsnittet, "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" ingår följande stycke (sida 52):

Sipoosta liitettäväksi esitetty alue on kytkettävä tehokkaalla joukkoliikennejärjestelmällä Helsingin itäosiin. Tämä edellyttää suhteellisen tehokasta maankäyttöä. Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia. Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa historiansa ja luontonsa puolesta luontevat edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina. Rakenteen on kuitenkin samalla oltava riittävän tehokas jotta kaupunkiliikenne saadaan taloudelliseksi. Uusia innovatiivisia talotyypistöjä todennäköisesti on kehitettävä Sipoon ominaispiirteitä kunnioittaen.

Det ovannämnda stycket är identiskt med ett stycke i Helsingfors utlåtande. Det samma gäller följande stycke:

Helsingin nykyisen rajan läheisyydessä Lounais-Sipoossa avautuvat uudet asuntotuotannon mahdollisuudet, erityisesti kaupunkimaisen pientalorakentamisen muodossa, luovat edellytyksiä tarjonnan kasvattamiseen ja sitä kautta hintatason ja asumiskustannusten alentamiseen.

Detta har jag redogjort för redan i inlägget Scoop? Den 3 december 2006. Följande stycke som nästan är identiskt med ett stycke i Helsingfors utlåtande ingår förutom i stycket "3.1 Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" (sida 24) även i förslagsdelen (avsnitt 5.4, sida 48):

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallismin-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Även följande stycken, som återfinns i nästan identisk form i Helsingfors utlåtande förekommer förutom i avsnitt 3.1 i identisk form i förslagsdelen (avsnitt 5.2, sida 45):

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Skillnaden mellan Myllyniemis version och Helsingfors verison är här att Helsingfors ledning eller stadsstyrelse har noterat att Sibbo och Helsingfors inte har någon gemensam gräns. Således talas det i Helsingfors verison istället för om "Helsingin ja Sipoon rajalla" om "pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla".

Myllyniemi plagierar alltså inte bara Helsingfors ledning utan upprepar i förslagsdelen även text ur tidigare kapitel i rapporten. Även texten som lånats från Jussi Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni återfinns förutom på sida 22 (avsnitt 3.1) även i själva förslagsdelen på sida 45 (avsnitt 5.2). Myllyniemi har naturligtvis rätt i att hans förslag avviker avsevärt från Helsingfors förslag, men i själva verket sammanfaller det av Myllyniemi föreslagna området med det område som Helsingfors (enligt HS 19.9) krävde i våras och hela tiden egentligen torde ha varit ute efter.

I förordet till rapporten har författaren gjort vissa omformuleringar. Under rubriken "Selvittäjän ehdotus" i förordet står det att "Helsingin hallinnolliset rajat ovat jo jonkin aikaa haitanneet toimintaedellytyksiä pääkaupunkiseudulla", medan det i den egentliga rapporten (på sidorna 24 och 48) liksom i Helsingfors utlåtande heter "Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat".

Jag vill även påpeka att de stycken som jag citerat och omnämnt i mina blogg inte alls utgör alla stycken i Myllyniemis rapport som även återfinns i Helsingfors utlåtande. Jag har bara lyft fram de texdelar som jag funnit speciellt intressanta. Det är dessutom sannolikt att delar av Myllyniemis rapport som varken återfinns i Pajunens tal eller Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen ändå är skrivna av Pajunen eller någon annan i Helsingfors stadskontor, men detta är svårare att bevisa.

Yle Internytt kan berätta att avslöjandena om plagiat ökad tveksamhet i Vanda.

Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006

7:00
Yle Internytt har förmedlat nyheten om att delar av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport härstammar från Helsingfors stadskansli. Se "Sibborapport = Helsingforsutlåtande". Yle Internytt berättar även att kommunstyrelsen i Sibbo, som samlades på tisdag, återtar sitt beslut om att omedelbart lämna in en ansökan om medlemsskap i Nylands förbund. (Se "Sibbo inte ännu medlem i Nylands förbund".)

Kommunminister Hannes Manninen, Helsingfors stadsstyrelses ordförande Jan Vapaavuori och Sibbo kommundirektör Markku Luoma har i Radio Vega kommenterat nyheten om att Helsingfors stads ledning har skrivit delar av Myllyniemis rapport. Se (hör) audioclip 1 och audioclip 2.

Adressen för denna blogg är http://360.yahoo.com/wadenstrom. Blogginläggen om fallet Sibbo finns även samlade på adressen http://www.wadenstrom.net/sibbo.htm.

22:00
I morgondagens Hufvudstadsblad torde ingå en artikel med rubriken "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport". Tidningen skriver:

Ord för ord finns delar av ett tal som stadsdirektör Jussi Pajunens höll i fullmäktige återgivet i utredningsman Pekka Myllyniemis Sibboutredning.
Jämförelsen mellan stadsfullmäktiges diskussionsprotokoll och Pekka Myllyniemis utredning ger inte rum för särskilt många tolkningar.
I utredningen finns också en del andra formuleringar som antyder att upphovsmannen eller upphovsmännen finns i stadshuset i Helsingfors.

Felaktigt hävdar Hbl att de kopierade formuleringarna inte finns med i utredningsmannens förslag. Märkligt nog väljer Hbl att citera ett par jurister som närmast förefaller bagatellisera det uppenbara faktum att Helsingfors ledning står bakom stora delar av rapporten. Myllyniemi har sagt till Radio Vega att han skrivit texten själv, vilket bevisligen inte är fallet. Det handlar inte om citat utan citationstecken och referenser eller om plagiat i egentlig mening. Helsingfors har levererat utredningsmannen med text, som denna har infogat i sin rapport. Dess värre har Helsingfors gjort misstaget att använda sig av samma textmateterial i sitt utlåtande till länsstyrelsen.

Även ett ledarstick i Hbl med rubriken "Ministern inte bara politiker" handlar om Sibbo-frågan och speciellt om ministrarnas jävighet.

Avtackningar. Den 6 december 2006

I går på eftermiddagen spred sig ryktet om min blogg till riksdagen, landskapsförbund, nyhetsbyråer och medier. Jag har inte haft tillgång till bloggens besöksinformation, men många besökare tog sig omvägar där de lämnade efter sig språr. Några nyheter om en partisk spökskrivare bakom Myllyniemis rapport har ändå inte förmedlats av vare sig pressen eller etermedierna. Tystnaden är nästan spöklig. Visserligen är mitt scoop kanske en liten nyhet jämfört med nyheten att en "kylig och grym" minister "bara ville ha sex" eller att "Seabuckthornberry", alias Susans profil, tagits bort från ett webbgalleri, men det anses allmänt vara mediernas uppgift att förmedla relevant information till medborgarna och väljarna. Kanske vill man göra välgrundade avslöjanden själva eller så är det självständighetsbalen som står i vägen.

Det kan väl ändå inte vara så att medierna saknar resurser att läsa igenom svenskspråkigt material? Det egentliga heta materialet är ju dessutom finska citat. Publicitet är i och för sig inte det viktigaste. Det viktiga är att bevisen på Pekka Myllyniemis partiskhet håller i högsta förvaltningsdomstolen. Det kunde dock vara bra att fallet Sibbo definitivt avgörs innan förhandlingarna om ett regeringsprogram där Sibbo-frågan ingår kommit allt för långt.

Sibbo kommun har alltså redan lämnat in ett besvär angående utnämnandet av Myllyniemi till kommunindelningsutredare. (Se t.ex. Kuntalehti.) Med besväret bifogades en utredning om utredningsmannens tidigare ställningstaganden i egenskap av medlem fullmäktige för Nylands förbud. Igår publicerade jag på min blogg bevismeterial, som lyfter fram Myllyniemis ställningstaganden i egenskap av medlem i Nylands landskapsstyrelse.


Ledaren i dagens Helsingin Uutiset har rubriken "Välitysmies aukaisi portit". Ledarskribenten skriver att "Lähinnä kielipoliittisista syistä noussut vastustus ei ole tässä mittakaavassa riittävä peruste hankkeen jarruttamiselle." Vidare hävdas det att en andlig mur har fallit och att "Siitä piitää kiittää niitä, jotka uskalsivat murta poliittiset lukot asian ympäri." Följande personer får i nedannämnd ordning ledarskribentens tack: [Hannes] Manninen, Eero Heinäluoma, Matti Vanhanen, Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori, Rakel Hiltunen, Tapani Mäkinen, Markku J. Jääskeläinen, Otto Lehtipuu och Timo Juurikkala. En bakgrundskraft som Helsingin Uutiset inte nämner, men som även förtjänar att uppmärksammas, är Pekka Korpinen.

Tags: besvär | Edit Tags