Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006

I min anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse "med anledningen av kungörelsen som Länsstyrelsen i Södra Finlands län offentliggjorde 2.10.2006 gällande Helsingfors stads krav på ett område i Sibbo" påtalar jag att "Helsingfors planer för sydvästra Sibbo strider mot Landskapsöversikt för Nyland 2030." Jag kunde ha uttryckt mig mera precis, men jag är minsann ingen expert på området, så jag valda en ospecificerad formulering. Vad jag närmast syftade på var den grönsfär och de grönförbindelser eller ekologiska korridorer, som omfattar så väl Västersundom i Vanda (och Nyland) som Östersundom i Sibbo (och Östra-Nyland). Angående Heli-banan, som i praktiken skulle äventyras av en metrolinje till Sibbo, var jag mera specifik. I sitt utlåtande konstaterar Helsingfors stadssyrelse att det visst skulle finnas rum för både metro och vanlig järnväg genom Östersundom... Påstående om att planerna strider mot landskapsöversikten avfärdar man med följande motivering:

Helsingin nykyiset suunnitelmat eivät ole ristiriidassa Uudenmaan maakunnallisten suunnitelmien kanssa. Maakuntasuunnitelma 2030 on hyväksytty 7.12.2005 maakuntavaltuustossa. Maakuntasuunnitelma on laadittu Uudenmaan maakunnan hallinnolliselle alueelle eikä siten koske maakuntaliiton ulkopuolisia alueita esimerkiksi Sipoota.

Även Finlands naturskyddsförbund och Nylands naturskyddsdistrikt påtalar i sin anmärkning, på mycket starkare grunder än jag, att "Yhtenäisen 'kaupunkimaton' jatkaminen Lounais-Sipooseen on myös ristiriidassa Uudenmaan maakuntasuunnitelman kanssa." Jag anser att Helsingfors stadsstyrelse i sitt utlåtande inte har tagit i beaktande anmärkningarna mot att stadens planer strider mot landskapsöversikten, eftersom planerna för Sibbo även berör Västersundom och översikten i verkligeten även berör planerna för Östersundom och Sibbo storskog.

Helsingfors planer för en "utvidgning av tätortsområdet" till sydvästra Sibbo är även problematiska då det gäller Landskapsplanen för Nyland (Uudenmaan maakuntakaava), som fastställdes enligt landskapsfullmäktiges beslut den 14 december 2004 och med undantag av "ett område för tätortsfunktioner i Vanda" fastställdes av miljöministeriet den 8 november 2006. I det förslag som landskapsfullmäktige godkände i december 2004 heter det:

I detta skede har man ansett att det är ändamålsenligt att i landskapsplanen för Nyland trygga möjligheter att förverkliga alla de alternativa strukturer som behandlas. Detta har förutsatt att en alternativ metrolinje har angetts till landskapsområdets gräns samt att ett nytt område för tätortsfunktioner som baserar sig på vardera alternativa metrolinjen har angetts från Helsingfors och Vandas gräns till Ring III. Eftersom en utvidgning av tätortsområdet från Ring III vidare österut till gränsen mot Sibbo och därifrån eventuellt över till Sibbosidan i syfte att balansera den regionala strukturen förutsätter nära samarbete mellan kommunerna i området och mera detaljerad planering, där man utreder även behoven av att trygga grönförbindelser mellan Sibbo Storskogen och strandzonen, har i landskapsplanen bibehållits den fastställda regionplanens rekreationsområdesreservering från Ring III österut. Till denna del är det befogat att se över landskapsplanens områdesreserveringsbeteckningar, om man när planeringen framskrider stannar för en effektiv kollektivtrafiklösning österut och en på denna baserad utvidgning av samhällstrukturen.

Eftersom min blogg har en hel del finskspråkiga läsare tar vi om samma på finska:

Uudenmaan maakuntakaavassa on tässä vaiheessa katsottu tarkoituksenmukaiseksi turvata kaikkien käsiteltyjen rakennevaihtoehtojen toteuttamisraideverkkoon mahdollisuudet. Tämä on edellyttänyt vaihtoehtoisen metrolinjauksen merkitsemistä maakuntakaava-alueen rajalle sekä kumpaankin vaihtoehtoiseen metrolinjaukseen tukeutuvan uuden taajamatoimintojen alueen osoittamista Helsingin ja Vantaan rajalta Kehä III:lle asti. Koska taajama-alueen laajentaminen seudullisen rakenteen tasapainottamiseksi Kehä III:lta edelle itään Sipoon rajalle ja siitä mahdollisesti Sipoon puolelle edellyttää alueen kuntien välistä tiivistä yhteistyötä ja yksityiskohtaisempaa suunnittelua, jossa selvitetään myös Sipoonkorven ja rantavyöhykkeen välisten viheryhteystarpeiden turvaaminen, on maakuntakaavassa säilytetty vahvistetun seutukaavan mukainen virkistysaluevaraus Kehä III:lta itään. Näiltä osin maakuntakaavan aluevarausmerkintöjä on perusteltua tarkistaa, mikäli suunnittelun edetessä päädytään tehokkaaseen itään suuntautuvaan joukkoliikenneratkaisuun ja siihen tukeutuvaan yhdyskuntarakenteen laajentamiseen.

I sitt utlåtande till stadsplaneringsenheten i Vanda daterat 22.09.2003 påpekar Nylands landskapsstyrelse, vars medlem Pekka Myllyniemi (sdp) är, följande:

Vantaan maankäytön kehityskuvan lähestymistapa, johtopäätökset ja toiminnalliset linjaukset noudattavat maakunnallisia suunnitelmia niitä tarkentaen ja täsmentäen. Kehityskuvassa ei kuitenkaan ole otettu esiin mahdollista metron jatkamista Sipooseen eikä sen aiheuttamaa pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ja seudullisen keskusverkon laajenemista Kaakkois-Vantaan tuntumassa. Koska aihe on kuitenkin huomioitu yleiskaavan tavoitteet -osassa Länsimäki-Länsisalmi -alueen selvitystarpeena, on seudullisten tavoitteiden huomioon ottaminen Vantaan yleiskaavan tarkistuksessa turvattu riittävästi myös näiltä osin.

I sitt utlåtande från i fjol om generalplanen för Vanda säger Helsingfors stadsstyrelse följande:

Edellisessä Helsingin kaupungin lausunnossa mainittuja huomioita ja ehdotuksia Vantaan itäosan kehittämisestä Helsingin ja Sipoon rajojen välillä raideliikenteen eli metron varaan ei ole uudessa ehdotuksessa kuitenkaan otettu huomioon, vaan suunnitelmaa on ennemminkin huononnettu alueen tulevan yhdyskuntakehityksen kannalta.

Mainitut alueet Länsimäen itäpuolella on edelleenkin merkitty käytännöllisesti katsoen kokonaan luonnonsuojelu- ja virkistysalueiksi sekä arvokkaaksi maaseudun kulttuurimaisemaksi. Näitä arvoja tulisi kuitenkin punnita myös pääkaupunkiseudun johdonmukaisen kehittämisen ja asuntorakentamisen näkökulmasta. Ehkä nämä luonto- ja maisema-arvot eivät ole aivan ainutkertaisia, vaan vastaavia alueita voitaneen osoittaa kohtuullisen etäisyyden päästä muultakin Etelä-Suomesta.
...

Sipoon suunnan metrohaara on merkitty karttaan tuskin näkyvällä suuntasymbolilla eikä metrolle ole merkitty edes aluevarausta Vantaan kaupungin alueen läpi kuten Heli-radalle. Tämän ratahaaran suunnassa alue on kartassa kokonaan merkitty seudullisesti tärkeäksi

Mustavuori-Porvarinlahden virkistysalueeksi. Vantaan Länsimäen asuntoaluetta ei ole merkitty kehitettäväksi eikä eheytettäväksi esim. laajentamalla asuntoaluetta itään päin, vaikka raportin tekstissä kerrotaan alueen väestön vähenevän ja lisärakentamisen olevan tärkeää mm. palvelujen säilyttämiseksi.

Alue oli merkitty Vantaan maankäytön kehityskuvassa yhdeksi suunnitelman selvitysalueeksi. Nyt on selvitysaluemerkinnästä luovuttu, koska selvitykset katsottaneen tehdyiksi.

Yleiskaavaluonnoksen liitteessä nro 4 ”Yhteenveto alueellisista selvityksistä” todetaankin kuitenkin Länsimäen–Länsisalmen osalta mm. seuraavaa:

"Yleiskaavan tarkistuksessa Länsimäki-Länsisalmen virkistys- ja suojelualueet on säilytetty Kaakkois-Vantaan osayleiskaavan mukaisina. Alueen muuttaminen taajamatoimintojen alueeksi edellyttää perusteellisempaa yhdyskuntarakenteellista selvitystä Helsingin seudun kasvusta itään päin, ja sitä varten on tehtävä tarkempia maakäytöllisiä, kaavataloudellisia ja ympäristöllisiä selvityksiä. Länsimäki-Länsisalmi ja Luoteis-Vantaa ovat pääkaupunkiseudun pitkäntähtäimen pääkas-vusuuntavaihtoehtoja eikä valintojen tekeminen ole vielä ajankohtaista tässä yleiskaavan tarkistuksessa."

I sin rapport skriver kommunindelningutredare Pekka Myllyniemi följande:

Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

Detta är inte Myllyniemis självständiga analys, för nästan exakt samma stycke ingår i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. Enda skillnaden är att stadsstyrelsen talar om "Vanhan Porvoontien ja Porvoon moottoritien välinen alue", medan Myllyniemi gjort et försök till rättelse av den text som han fått från Helsingfors stadskontor och istället talar om "Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue". Vad man torde syfta på är området mellan Österleden och Borgåleden. Myllyniemi borde känna någorlunda väl till området, för det är i anslutning till planerna för detta område som han i egenskap av medlem i Nylands landskapsfullmäktige, enligt protokollet, verkat för en utvidgning av samhällstrukturen till sydvästra Sibbo. Jag har behandlat Myllyniemis stälningstagande i blogginlägget Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006, som bifogats som "utredning" till besväret över utnämningen av kommunindelningsutredare till Högsta förvaltningsdomstolen. Det ovannämnda protokollet finns naturligtvis även på finska, men jag citerar den svenska översättningen:

Behandling 23.8.2004
Jussi Pajunen föreslog att förslaget godkänns med följande tillägg:
Området som avgränsas av landkapsgränsen, Österleden, Ring III och Borgåleden antecknas på kartan till landskapsplanen för Nyland som utredningsområde, som korsas av en alternativ sträckning av östmetron fram till den östra gränsen av planområdet.
...
Risto Meriläinen understödde Pajunens förslag.
...
Pekka Sauri föreslog att förslaget godkänns så att landskapsstyrelsen dessutom förutsätter att utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter. ...
Pekka Myllyniemi understödde Sauris förslag.
...
Beslut:
Landskapsstyrelsen godkände landskapsdirektörens förslag. Dessutom gjordes efter omröstning de av Sauri framförda ändringarna.

I själva verket stödde Myllyniemi ett förslag som kom att ställas mot Helsingfors dåvarande stadssyrelseordförande Pajunens förslag. Det torde vara klart att förslaget som framlades av Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri och som Myllyniemi understödde tjänade syften i samma riktning som Pajunens förslag, om än formuleringen var vagare och lättare att godkänna. I alla händelser borde det vara uppenbart att initiativet till att utreda och ändra planerna för Västersundom helt och hållet kommer från Helsingfors, även om Myllyniemi till skillnad från Risto Meriläinen (sdp), inte formellt representerar Helsingfors. Nylands förbund, "metropolens eget landskapsförbund", har genom huvudstadens dominerande ställning i landskapsförbundet främjat Helsingfors intressen mot Vandas egna planer.

På kartan ovan (källa: Nylands förbund) framgår att förutom metrolinjen till Sibbo även metrolinjen till Håkansböle via Fazers och Heli-banan finns med på Landskapsplanen för Nyland. I praktiken utesluter så väl metrolinjen mot Håkansböle som Heli-banan en förlängning av metron till Östersundom via Västersundom; Sibbometron skulle i praktiken förhindra så väl Heli-banan som en förlängning av metrolinjen till Fazers. Framför allt kan man på karta se att Västersundom är markerat som rekreationsområde, vilket samtidigt betyder att det utgör en dela av en grönförbindelse eller ekologisk korridor från Borgarstrandsviken och Svartabacken till Sibbo storskog. Ur kartan framgår för övrigt även att det område i Vanda som Helsingfors krävt att få annektera i sin helhet är ett naturskyddsområde, Natura 2000-område och en "värdefull geologisk formation".
De som önskar att det natursköna området, som omfattar Svartabacken och Borgarstrandsviken (se bilder), skall bevaras som en del av Vanda, och därmed att Västersundom skall förbli en en del av grönförbindelsen, kan skriva under en adress på portalen hakunila.fi.

Ilaskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006

I Helsinginsanomat den 10 augusti ingick en artikel med rubriken "Kuka piirsi Helsingin uudet rajat?" Här säger Pekka Korpinen att "Rajat on huolella ja asiantuntemuksella katsottu" och tillägger att "Täytyyhän Helsingin naapurikuntiensa alueet tuntea." Korpinen säger även att "samansuuntaisena alue esiintyi jo ylipormestari Raimo Ilaskiven raportin salaisessa liitteessä vuodelta 1989." I samma artikel säger Jussi Pajunen att gränserna ritats i stadsplaneringskontoret under Tuomas Rajajärvis ledning. Rajajärvi säger själv att man skall fråga Pajunen om vem som ritat gränserna, för "så har man kommit överns". Helsingin Sanomat drar sina egna slutsatser:

Tiettävästi virasto laati useampia vaihtoehtoisia karttapohjia Sipoolta anottavaksi alueeksi. Näistä Helsingin keskusjohto valitsi suurimman.

Ilaskivis förslag till område var dock något större än det som Helsingfors föreslog den 21 juni. En störredel av Sibbo storskog ingår, men istället är gränsen i öster inte dragen ända fram till Sibboviken och Sibbo å. I sin rapport säger utredningsman Pekka Myllyniemi om Ilsakivis förslag:

Liitosalueen raja olisi piirretty siten, että Söderkulla, Sipoonlahti ja Sibbesborgin mäki olisivat pysyneet osana Sipoota. Esityksen mukaan myös Sipoon suurin yksittäinen teollisuuslaitos Sipoonjokilaaksossa olisi pysynyt Sipoon kunnan osana. Esitys oli tehty siten, että Sipoo olisi säilynyt merenrantakaupunkina perinteittensä mukaisesti.

Myllyniemi säger att gränsjusteringen skulle bygga på frivillighet: Helingfors skulle byta Nedre Dickursby norr om Ring III mot Västersundom, liksom det även hette i våras. Även för Sibbos del var det tydligen frivillighet som gällde: "Tällä järjestelyllä ... ehkä vältetään suomenkielisten voimakas muuttopaine Sipooseen." Med andra ord skulle man med gränsjusteringen "voitaneen turvata myös Sipoon säilyminen ruotsinkielisenä." Ilakivi hade nog missberäknat sibbobornas inställning till finskspråkig inflyttning. För övrigt uppger Myllyniemi att man hade beräknat att av de 1500 invånare som bodde på det föreslagna området kanske 1000 var svenskspråkiga.

Det är möjligt att någon Sfp-politiker någon gång inte entydigt tagit avstånd från en gränsförskjutning som skulle trygga Sfp:s ställning i kommunen ett tag framåt. Idag har Sibbo dock finskspråkig majoritet och lokalpolitiker från andra partier än Sfp skulle på inga villkor gå med på att frivilligt offra Sibbos bästa skattebetalare och kanske sin egen politiska plattform för att garantera att Sfp är det största partiet i Sibbo även om tio år. Månne inte klappjakten i somras på Sibbo kommunstyrelseordförande Christel Liljeström åtminstone delvis byggde på att en del Sibbopolitiker misstänkte att Liljeström i hemlighet gett lillfingret åt Helsingfors. Månne inte stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsstyrelseorfdörande Jan Vapaavuori i våras på sina hemliga träffar med Liljeström och kommundirektör Markku Luoma åtminstone till en början förseslog liknande argument som Ilaskivi gjorde 1989. Därför är det synnerligen osakligt, fräckt och inkonsekvent att beskylla Svenska folkpartiet för att bedriva språkpolitik i fallet Sibbo samtidigt som man kritiserar Sibbos ledning för förhandlingsovilja. (Se Framprovocerad "förhandlingsovilja". Den 20 september 2006.)

Naturligtvis tar Svenska folkpartiet de språkliga faktorerna i beaktande även i Sibbofrågan. Många finlandssvenska hjärtan klappar varmt för Sibbo, som trots närheten till Helsingfors med dess "kultursvenskhet" traditionellt har representerat en rural sida av finlandssvenskheten. För Sfp, som representerar en utsatt minoritet, är dock inte bara språket, utan även lagligheten och den kommunala självstyrelsen viktiga principer. Därför borde ingen ha förväntat sig att Sfp:s lokalpolitiker i Helsingfors, för stadens tvivelaktiga ekonomiska intressens skull, skulle ha gått emot partiets linje i Sibbofrågan. I medierna har man, ofta medvetet, blandat ihop Sibbos traditionella politik, som åtmninstone delvis varit språkpolitiskt betingad, med Sibbos och Sfp:s linje i fallet Sibbo.

Överbormästare Jussi Pajunen har i sin attack mot Sibbo i hög grad tagit inspiration från Ilsakivis tidigare inte offentliggjorda förslag. Helsingfors dåligt förberedda förslag visar dock att Pajunen hade tänkt nöja sig med ett mindre område, där Helsingfors markegendomar finns. När det blev bråttom att rita ut ett förslag till gränser kom Ilaskivis gränsförslag lika väl till användning. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006.) Kanske var det tänkt att Ilskivis förslag bara skulle precenteras i stora drag i Myllniemis rapport. Myllyniemi skriver nämligen att "Kartta on tässä raportissa esitetty vain pääpiirteisenä piirroksena kartassa 7, koska selvitys ei johtanut käytännön toimiin." I verkligheten är gränsen på "karta 7" mycket detaljerad. Detta gäller så väl havsgränsen, som sammanfaller med Helsingfors förslag från den 21 juni, som landsgränsen, som avviker från Helsingfors förslag och förefaller följa fastighetsgränserna. Om den detaljerade gränsen inte härstammar från Ilaskivis förslag, utgör den istället ett alternativt gränsförslag från i år. Då kan man fråga sig varför den nuvarande Helsingforsledningen, till skillnad från Ilaskivi, när det gällde beslöt att föreslå att även Sibboviken, Sibbesborg, ådalen med Ingmans mejeri skulle tillfalla Helsingfors.

I Myllyniemis rapport finns nog flera alternativa gränsförslag. De flesta av dem representerar förslag på hur Helsingfors skulle kunna annektera ett så stort område som möjligt utan att överskrida gränsen på 5 % av Sibbos invånare. Månne inte Helsingfors stadsplaneringskontor snarare själv skisserat dessa än gränserna som "i stora drag" skall representera Ilaskivis förslag? Ett av dessa förslag finns i Myllyniemis rapport med på båda kartorna med Myllyniemis slutliga förslag. Är syftet med jämförelsen att bevisa att det finns "särskilt vägande skäl" att överstiga gränsen på 5 %, eftersom det mindre området är för litet för att trygga "sammanhållningen av samhällstrukturen"?

I Helsinginsanomat ingick den 20 juni, dagen före Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut, en artikel med rubriken "Helsinki suunnitteli Itäsalmen kaupunginosan jo 17 vuotta sitten". Här talas det istället för om ett område på 5122 hektar om ett område på endast 1500 hektar:

Helsingillä oli pitkälle menevät luonnokset Länsi-Sipoon rakentamiseksi jo 1989. Tuolloin valmistui ylipormestari Raimo Ilaskiven (kok) johdolla tehty suunnitelma pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuuksista.
Keskeinen osa Ilaskiven esitystä oli Helsingin, Vantaan ja Sipoon rajamaille perustettava uusi Itäsalmen kaupunginosa. Sen pinta-alaksi kaavailtiin 1500 hehtaaria. Asukkaita olisi ollut laskutavasta riippuen noin 50000.

Hade Helsingfors inte varit så lyhörd mot invånarna i Nedre Dickursby och bytt ut området norr om Ring III mot hela Westerkullakilen, så som man kommit överens om, så hade Helsingfors delvis kunnat förverkliga Ilaskivis vision utan att överstiga gränsen på 5 % i Sibbo. Det hade dock förutsatt att man svikit centerministrarna och istället för egnahemshus byggt höghus.

Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006

Till de många märkligheterna i fallet Sibbo hör Helsingfors förslag till nya gränser, som stadsfullmäktige upprepade den 29 november. Förslaget att ansluta Ingmans mejeri, Sibbesborg och Simsalö till Helsingfors var oerhört oförskämt, men även dumt, emedan man härigenom provocerade fram ett kompakt motstånd. I blogginlägget Den som gapar efter för mycket... Den 26 augusti 2006 föreslog jag att man uppmuntrats att ansöka om att få inkorporera ett orealistiskt stort område av kommunminister Hannes Manninen eller statsminister Matti Vanhanen, för att statsrådet skulle kunna visa sin barmhärtighet mot Sibbo och föreslå ett mindre område istället för det av Helsingfors föreslagna området. För denna teori talade den omständighet att de av Helsingfors stadskontor ritade gränserna såg ut som ett hastverk. I september framkom det dock att Helsingfors redan i våras hade hotat med att ansöka om att få inkorporera ett område som sträckte sig ända fram till Sibboviken, ifall Sibbo inte frivilligt avstod från ett mindre område. (Se Barbarer eller klåpare? Den 19 september 2006, Skenbar utpressning. Den 15 september 2006, HS 14.9 och HS 19.9.)

I oktober kom utlåtandet från Nylands lantmäteribyrå, som bekräftade att Helsingfors förslag inte bara var ett hastverk, utan även ett sällsynt klantigt sådant. (Se Utlåtande. Den 7 oktober 2006.) Månne lantmäteribyrån någonsin tidigare har behövt ge ett utlåtande om ett lika dåligt förberett förslag till gränsjusteringar? Speciellt pinsamt blev det för Helsingfors då Helsingin Sanomat den 15 november publicerade flygfotografier som visade hur de av Helsingfors förslagna gränserna går rakt igenom fastigheter och byggnader. Det mest genanta var kanske ändå att de av Helsingfors dragna gränserna tog slut i den yttre skärgården. Man hade inte försett sig med en karta där hela havsgränsen hade rymts med.

Vad gör man om man bara har timmar på sig att komma med ett gränsförslag? Jo, man tar fram linjalen och utnyttjar naturliga gränser. Att Helsingfors i sitt förslag drog gränsen så att så väl Sibbesborg och Ingmans fabrik oavsiktligt skulle hamna på Helsingforssida av gränsen berodde på att man, på grund av tidsbrist, var tvungen att rita gränsen längs Sibbo å. Gränsen i norr måste man dra med linjal och därmed tar den föreslagna gränsen inte hänsyn till några by- eller fastighetsgränser. I skärgården lyckades man dock bluffa. Här ser gränsen ut att vara omsorgsfullt utritad, vilket förbryllade, emedan man omåttligt fräckt hade sett till att skärgårdens centrum Simsalö, där jag råkar ha mitt barndomshem, hamnade på Helsingfors sida om gränsen. Ironiskt nog hade man däremot bemödat sig om att lämna de små öarna Rågholmen och Ryssholmen på Sibbosidan av den föreslagna gränsen.

Gränsen i den inre skärgården är inte speciellt väl ritad, men lantmäteriverket noterar i sitt utlåtande att gränsen i området mellan Sibboviken och södra sidan av Simsalö på Helsingfors stads karta tydligt strävar efter att följa befintliga bygränser. Kartorna nedan visar att Helsingfors stadskontor inte heller här lyckats helt. Av kartorna nedan är kartan till vänster från Pekka Myllyniemis rapport, den mellersta kartan är från Helsingfors ansökan och kartan till vänster från lantmäteriverkets utlåtande. Lantmäteriverket har alltså rättat till gränserna så att de motsvarar de uppenbara intentionerna.
De relativt omsorgsfullt ritade gränserna i den inre skärgården gav Helsingfors förslag ett intryck av att inte vara helt amatörmässigt eller godtyckligt. Om man även här hade använt sig av linjalen, hade intrycket av ett hastverk varit allt för iögonfallande. Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport ger svaret på varför man ritat gränserna som man gjort i området mellan Sibboviken och Simsalö. Det fanns nämligen ett färdigt förslag till gränsdragning: Raimo Ilaskivis opublicerade förslag från 1989. Av kartorna ovan, som båda är från Myllyniemis rapport, visar den vänstra Ilaskivis förslag och den högra Helsingfors förslag från den 21 juni. I Myllyniemis rapport står det under kartan med Ilaskivis förslag att "Edellä kuvattua ehdotusta Ilaskivi vienyt julkisuuteen." Här har nog negationsordet ei fallit bort. Det borde alltså heta att Ilaskivi inte offentliggjorde sitt förslag, men nu har förslaget blivit offentligt tack vare Myllyniemis rapport.

Att Helsingfors använt sig av linjalen, Sibbo å, Sibboviken och Ilaskivis förslag från 1989 betyder att Helsingfors på några timmar kunde ha plockat fram sitt förslag. Sannolikt är att gränserna även ritades ut i hast. Detta i sin tur visar att Helsingfors inte alls seriöst var ute efter området på 5000 hektar, utan hela tiden planerade att inkorporera ett område på 3000 hektar, det vill säga ett område som motsvarar den av Myllyniemi föreslagna "kompromissen". Varför Helsingfors ledning så plötsligt fick för sig att komma med det oförberedda förslaget på 50 kvadratkilometer är en intressant fråga. Dess värre torde allt för många högt uppsatta politiker vara inblandade i historien för att medierna skulle våga snoka reda på svaret.



På sin blogg kallade överborgmästare Jussi Pajunen redan den 21 februari i år sin föregångare Raimo Ilaskivis utredning med förslag för "tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni". Han noterar om Ilsakivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu." (Se Pajunens blogg 21.2.2006.) Jussi Pajunen har även idag den 28 december publicerat ett blogginlägg, där han bland annat skriver följande:

Yksittäisistä asioista julkisuutta sai eniten Helsingin kaupunginvaltuuston kesäkuussa tekemä esitys Sipoon läntisten ranta-alueiden liittämiseksi Helsinkiin. Kaupungin aloite, joka oli mukana jo pääkaupunkiseudun helmikuisessa PARAS-vastauksessa, tuli monille yllätyksenä, vaikka asiaa koskeva ensimmäinen esitys oli tehty jo 70 vuotta sitten.

De som blev tagna på säng av Helsingfors inkorporeringsinitiativ är dock i ett gott sällskap. Det ser ut som om Helsingfors initiativ, eller åtminstone förslaget på ett 5000 hektar stort område, kom som en överraskning även för överborgmästaren själv. Kanske hade han gjort klokt i att inte låna ut sitt favoritverk åt utredningsman Myllyniemi, som i sin rapport så frikostligt delar ut judaskyssar.


19:30
Ledaren i morgondagens Borgåblad har rubriken "Helsingfors sprider sig och skadar miljön" .

Urban sprawl. Den 27 december 2006

Idagens Helsinginsanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin seudun rakentaminen EU:n mukaan liian hajanaista". Artikeln bygger på en rapport av EEA, "Urban sprawl in Europe - The ignored challenge". Med anledning av rapporten finns på Yle Internytt en notis med rubriken "EU-kritik om ohållbar stadsplanering". Jag gissar att man i Helsingfors och speciellt Pekka Korpi tolkar rapporten så att sydvästra Sibbo bör inkorporeras för att förhindra urban sprawl, medan man i Sibbo ser rapporten som ett bevis på att Helsingfors bör byggas tätare innanför Ring III. Ur Helsingfors synvinkel är den utspridda bebyggelsen ett problem även såtillvida att barnfamiljer och goda skattebetalare lämnar Helsingfors.

I en kommenterande artikel i Helsinginsanomat, "Kaipuu korpeen", säger Maja Anttila (sdp) att "valtiovalta voisi pitää parempaa huolta metropolin hyvinvoinnista" och tillägger att "Espoota, Sipoota ja Kirkkonummea ei muuten saada millään mukaan tiivistämiseen."

Enligt Wikipedia kallas urban sprawl eller kaupunkirakenteen hajoaminen även Nurmijärvi- ilmiö. Statsminister Matti Vanhanens vision för sydvästra Sibbo torde ganska väl representeras av benämningen Nurmijärvi-ilmiö. Statsministern, som kritiserat Esbo för att man inte gett byggnadslov i norra Esbo, vill med Sibboannekteringen i första hand trygga utbudet på tomter för egnahems- och småhusbebyggelse. Enligt intervjun som nurmijärvibon Matti Vanhanen i november gav för Rakennuslehti är Sibbo bara början. Den senaste tiden har Sibbo kritiserats för att kommunen varit restriktiv i beviljande av byggnadslov, men Sibbo har härigenom mera än någon annan kommun motverkat urban sprawl.

På svenska kunde urban sprawl kanske kallas stadsutglesning. Fenomenet betyder ju att det urbana områdets areal växer snabbare än invånarantalet. Just i motverkan av stadsutglesning har de urbana gröna och socialdemokraterna funnit varandra. Genom att förlänga metrolinjen österut och bygga tätt i sydvästra Sibbo föreställer sig så väl sossarna som de gröna kunna motverka stadsutgglesning, medan Centerns vision för sydvästra Sibbo torde vara närmast den raka motsatta. Korpinen och Vanhanen persionifierar två diametralt motsatta uppfattningar om samhällsplanering.

För att kunna tillfredställa båda parternas krav har Helsingfors samlingspartistiska ledning liksom utredningsman Pekka Myllyniemi föreslagit att sydvästra Sibbo bebyggs tätt med småhus och att majoriteten av den arbetsförda befolkningen åker metro till jobbet. Helsingfors stadsstyrelse och Myllyniemi hävdar i identiska ordalag att "vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia." Ekvationen går dess värre inte ihop.

Vem tror att personer som bor i egnahemshus i (förde detta) Sibbo storskog på ett par kilometers avstånd till närmaste metrostation kommer att ta metron, då avtaget till Borgå motorväg finns på närmare avstånd? En allt mindre del av arbetsplatserna finns i stamstaden, dit metrospåret leder. En expansion av Helsingfors österut skulle märkbart försvåra trafikproblemen på ringvägarna.

För att Sibbo även i framtiden skall kunna motverka urban sprawl, bör kommunen, tills Heli-banan har byggts, koncentrera bebyggelsen till Talmo och Nickby, som redan har spårförbindelse.

12:30
"Vandabor vill behålla Västerkullakilen" är rubriken på en notis på Yle Internytt. Yle noterar att "över 700 personer har skrivit på en adress för att Vanda ska få behålla Västerkullakilen." Det är dock inte bara Vandabor som vill att Vanda skall behålla "Västerkullakilen" eller Vikkullaområdet, där Vandas sista havsstrand finns. (Se Fädernestranden. Den 22 december 2006.) Adressen finns på portalen hakunila.fi.

17:00
Jag promenerade idag med min son Andreas på axlarna till Vikkulla och Borgarstrandsviken. Jag tog fotografier av det vackra landskapet och Vandas enda havsstrand.

18:30
Håkan Eklund skriver idag på sin blogg att han är färdig med sin ledare till årets sista nummer av tidskriften Skärgård. Numret är ett temanummer och handlar enligt Eklund helt och hållet om Sibbo, och om hotet om tvångsannektering.

Pirathandel. Den 26 december 2006

I Helsinginsanomat den 8 december förklarade kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi hur det kom sig att en stordel av texten i hans rapport är identisk eller nära på identisk med Helsingfors utlåtande, som hade offentliggjorts ett par veckor innan Myllyniemis rapport offentliggjordes:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Det är märkligt att Myllyniemi, som borde ha läst Helsingfors utlåtande, inte i högre grad bearbetade det material som han fick fån Helsingfors stadskontor. Jussi Pajunen torde dock inte anmäla Myllyniemi för stöld av hans text. Dess värre har Myllyniemi inte bara infogat text som författats av Helsingfors stadskontor, utan även plagierat andra källor, vilket jag redogogjort för i blogginlägget Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006. Hela fem sidor av kapitel 2 är utan citationsmarkeringar eller källhänvisningar kopierade från Wikipedia.

I princip får man kopiera text från webbencyklopedin Wikipedia, men då måste man följa vissa villkor, som definieras i GNU Free Documentation License (GFDL). Liksom open sourse-programmet Linux får dokumnet som licensierats under GNU även säljas fritt. De centrala villkoren i GFDL är att källan uppges och att dokumnetet som innehåller text som licensierats under GFDL i sin tur licensieras under samma villkor. De som författat texterna i Wikipedia har inte gett bort sin upphovsrätt åt Wikimedia Foundation, men de har godkänt att vem som helst som följer villkoren i GDDL får kopiera och modifiera deras text. I sin rapport följer Myllyniemi naturligtvis inte villkoren för kopiering av Wikipedia. Därmed har han kränkt textförfattarnas upphovsrätt. Det hela kompliceras ytterligare av att Inrikesministeriet säljer rapporten för 25 € + moms. Enligt min bedömning gör ministeriet sig skyldigt till en form av pirathandel. Jag har dock inte ännu polisanmält vare sig Inrikesministeriet eller Myllyniemi, för även en tredje part kan vara skyldig.

Som jag noterat tidigare har Myllyniemi inte növändigtvis varit medveten om att han olovligt kopierat Wikipedia eller att han överhuvudtaget kopierat text från nätet. Istället torde Myllyniemi ha fått texten som kopierats från Wikipedia med texten som författats av Helsingfors stadskontor. Om detta vittnar de talrika länkmarkeringarna som finns kvar i texten. I Wikipedia markeras länkar endast med blå fontfärg, men då man man kopierar texten till ett Word-dokument tillfogas lätt understreckningar. Även understräckningarna finns med i Myllyniemis rapport. Det är svårt att föreställa sig att Myllyniemi inte skulle ha plockat bort länkmarkeringarna om han själv hade kopierat texten från webben.

Texterna i Wikipedia genomgår en fortgående modifiering. Därför är det möjligt att sluta sig till att texten i Myllyniemis rapport har kopierats från Internet mellan den 26 oktober och den 4 november. Visserligen innehåller texten några ändringar som sammanfaller med ändringar som senare gjorts i Wikipedia, men det kan förklaras på annat sätt. Att olemassaolevia ersatts med olemassa olevia kan bero på att rapporten gånomgått stavningskontroll. I Wikipedia nämns Mänstsälä och Borgnäs bland kranskommunerna först från och med den 25 november, men att Helsingfors stadskontor eller Myllyniemi själv har tillagt dessa kommuner i rapporten visar det faktum att namnen på dessa kommuner inte är understreckade och att de i rapporten har intagit sin rätta plats enligt alfabetisk ordning, vilket de den 26 december ännu inte gjort i Wikipedia.

Besvär mot betydelselöst beslut. Den 25 december 2006

Torsdagens Sipoon Sanomat berättar att kommunstyrelsen i Sibbo beslutit att driva besväret gällande Helsingfors stadsfullmäktiges agerande vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Det gäller alltså besväret som Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte behandla, med motiveringen att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni inte riktas mot Sibbo kommun och inte påverkar Sibbo kommuns rätt, skyldighet eller fördel, varför Sibbo kommun och Sibboborna inte har besvärsrätt i frågan. (Se Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006.)

Sibbo kommuns bevär till Helsingfors förvaltningsdomstol från i juli noteras bl.a. att Finland har undertecknat och ratificerat Europarådets avtal om lokalt självstyre. Med anledning av besväret begärdes ett expertutlåtande av jurisdoktor, professor Kaarlo Tuori. I sitt utlåtande konstaterar Tuori följande:

Kunnallisvalitusta koskevassa käytännössä pääsääntönä on ollut, että valituskelpoisia eivät ole, paitsi kunnan sisäiset esitykset, myöskään kunnan valtion viranomaiselle tekemät esitykset. Esitystä on kuitenkin saatettu pitää valituskelpoisena silloin, kun sillä on oikeusvaikutuksia esimerkiksi siten, että esitys lain mukaan rajoittaa valtion viranomaisen harkintavaltaa lopullisessa päätöksenteossa tai on jopa päätöksenteon ehdoton edellytys.

Att Sibbo kommun inte skulle ha besvärsrätt är alltså inte entydigt. En annan sak är att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni i sig inte torde ha så stor betydelse, emedan fullmäktige den 29 november i sitt utlåtande förnyade sitt beslut och minister Hannes Manninen samma kväll, enligt Hbl, meddelade att utlåtandet är betydelselöst. Att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut är betydelselöst betyder inte att besväret saknar betydelse.

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt. Den 24 december 2006

Alla mina julaftnar med undantag av en har jag firat i Sibbo. Traditionerna hör julen till. Många av julens traditioner anknyter till pjäsförfattaren, diktaren, psalmisten och sagofarbrorn Zacharias Topelius, som de tjugo sista åren av sitt liv bodde på Björkudden i Sibbo. Väljer statsrådet att stöda utredningsman Pekka Myllyniemis förslag till partiell kommunsammanslagning, så kommer Björkudden liksom Zachrisbacken att hamna just på Helsingfors sida av gränsen. Utredningsmannen har nog inte förstått vad Topelius betyder för Sibbo. Det kan finnas viktigare saker än glans, guld och prakt.

På bilden ovan firar Topelius en av sin ålderdoms jular på Björkudden. Med andra värsen ur Topelius Julvisa önskar jag bloggens läsare en god jul.

Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord.

En etsi valtaa, loistoa,
en kaipaa kultaakaan;
mä pyydän taivaan valoa
ja rauhaa päälle maan!
Se joulu suo,
mi onnen tuo
ja mielet nostaa Luojan luo!
Ei valtaa eikä kultaakaan,
vaan rauhaa päälle maan!