Ställningstaganden på Yles valmaskin. Den 1 februari 2007

"Biskopen kritiserar Myllyniemirapporten" är rubriken på en notis på Yle Intenet /Östnyland! Lyssna ljudklipp av Intervjun med Gustav Björkstrand. Jag citerar Yle Internet:

Biskop Gustav Björkstrand förundrar sig över att utredningsmannen Pekka Myllyniemi inte har beaktat församlingsstrukturen i sin utredning av gränsjusteringen mellan Helsingfors och Sibbo.

Yle har idag öppnat sin valmaskin. Ett av påståendena som riksdagskandidaterna tar ställning till lyder "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion." Av de 256 kandidater i Nylandsvalkräts som idag före 18:00 besvarat frågorna är 144 eller 56 % "helt av annan åsikt", 67 eller 26 % är "delvis av annan åsikt", 33 eller 13 % "delvis av samma åsikt" och 6 eller 2 % "helt av samma åsikt". Övriga 6 kandidater har kryssat för "vet ej". Helt eller delvis av annan åsikt är alltså 82 %, medan 15 % är helt eller delvis av samma åsikt. Matti Vanhanen (c) är "delvis av samma åsikt". Hans prioritering av frågan är mitt emellan "viktig" och "inte viktig". Vanhanen motivering lyder "Seudulla tarvitaan runsaasti lisää tonttimaata ja kaikki todelliset keinot tässä onnistumiseksi on voitava pitää käytössä. Asumisen hinta on noussut liian korkeaksi ja yhteiskunnan on vastattava tonttimaan riittävydestä."

Bland de kandidater som är helt av annan åsikt än att Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo noterar jag Jyrki Kasvi (grön), Heidi Hautala (grön), Terho Pursiainen (grön), Merikukka Forsius (grön), Arja Alho (sdp), Risto Kuisma (sdp), Marjo Matikainen-Kallström (saml) och Jouko Jääskeläinen (kd). Alla Sfp-kandidater är "helt av annan åsikt".

Endast delvis av annan åsikt är Maarit Feldt-Ranta (sdp), som ger motiveringen "Utvecklandet av huvudstadsregionen är viktigt, dock inte så att Helsingfors som större kunde ta sig rätten att diktera hur det sker. Samarbete är bästa metod för regionutveckling - gäller både för Sibbo och Helsingfors." Feldt-Ranta ger frågan medelhög prioritet. Med tanke på Feldt-Rantas position som partisekreterare i SDP väger dock hennes avvikande åsikt tungt jämfört med de flesta andra kandidateras åsikter i frågan. Delvis av annan åsikt är även Claes Andersson (vf), som ger följande motivering: "De metoder för tvångsinkorporering som använts är helt oacceptabla. Man bör sträva efter en lösning som tlllfredsställer både Sibbo och Helsingfors behov av tomtmark för att bygga bostäder (framför allt hyres-) till ett rimligt pris."

Delvis av annan åsikt är kanske mera överraskande Vandapolitikerna Kimmo Kiljunen (sdp) Timo Juurikkala (grön). Kiljunen, som är riksdagsledamot och som var stadsfullmäktigeordförande fram till årskiftet, ger följande motivering: "pääkaupunkiseudun yhteistyön tavoitteena oli kuntien välisten rajojen madaltaminen. aluevaihdoksia vaadittaessa rajojen merkitys on kasvanut ja se on tarpeettomasti tulehduttanut yhteistyöilmapiiriä." Juurikkalas motivering lyder "Ei se oikeutettua ole. Laajeneminen olisi itäsuunnalla ajankohtaista joskus vuoden 2020 jälkeen, kun nykyisten ratojen ja Länsimetron varret on rakennettu täyteen - jos silloin vielä on sellainen meininki, että edelleen lisää väkeä pakkautuu pk-seudulle!" Även kulturminister Tanja Saarela är delvis av annan åsikt. Hennes motivering lyder "Asia on edelleen auki. Periaatteellisesti kuntien välinen yhteistyö olisi parempi toimintatapa."

Bland de kandidater som kryssat för att de "vet ej" noterar jag justitieminister Leena Luhtanen och (sdp) och Eero Lankia (c). Luhtanen säger "en ota minkääänlaista kantaa itse kysymykseen". Lankias motivering Lyder: "En tiedä tarvitseeko pääkaupunki naapurien maata, omaakin on paljon rakentamatta. Helsingin seutu (ml. Sipoo) tarvitsee lisää väljää asuirakentamista." De två kandidater som tydligast är för en annektering av sydvästra Sibbo är Matti Viialainen (sdp) och Tapani Mäkinen (saml), som är ordförande för Nylands förbunds landskapsstyrelse.

Endast kandidater från Nylands och Helsingfors valkräts har tagit ställning till Helsingfors utvidgning. Yle redogjorde bl.a. på sina valsidor för motsvarande siffror för en vecka sedan, då 177 kandidater från Nyland och 115 kandidater från Helsingfors hade besvarat frågorna. Procentuellt sett har är siffrorna praktiskt taget oförändrade.

Av de 183 Helsingforskandidater som besvarat frågorna på Yles valmaskin svarar nu 49 eller 27 % att de är "helt av annan åsikt", 34 eller 19 % har svarat att de är "delvis av annan åsikt", 51 eller 28 % har svarat att de är "delvis av samma åsikt" och 43 eller 23 % är har svarat att de är "helt av samma åsikt", medan 3 inte vet eller inte tar ställning. Sammanlagt är alltså 45 % helt eller delvis av annan åsikt angående påståendet att Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Jacob Söderman hör till dem som är helt av annan åsikt. Delvis av annan åsikt är Merja Vanhanen (c), som ironiskt noterar att "Oikeutettua.... tuolla periaatteella seuraava laajenemissuunta voikin sitten olla mikä tahansa." Mari Kiviniemi (c) är delvis av samma åsikt. Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen har överhuvudtaget inte kryssat för något alternativ på frågan om Helsingfors östutvidgning. Eero Heinäluoma har kryssat för alternativet "vet ej", men ger motiveringen "Valtioneuvoston jäsenenä en voi ottaa asiaan kantaa ennakkoon." Kanske någonting för centerministrarna att begrunda.

Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007

Under rubriken "Nya utlåtanden i Sibbo-Hfrs marktvist" berättar Yle Internytt / Östnyland att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte igår antog ett nytt utlåtanden i "diverse marktvister med Helsingfors stad". "Full fart på Sibboplanering" är rubriken på en artikel i dagens Borgåblad. För tydlighetens skull är det skäl att nämna att artikeln handlar om Sibbos egen planeringar. Även Helsingfors stadsplaneringskontor har ju använt sin kapacitet till att planera Sibbo. Dagens Hufvudstadsblad ägnar nästan ett helt uppslag åt fallet Sibbo. Reportaget har rubriken "I 'Veikkos tryckeri' vittras seger".

Dagen Helsinginsanomat berättar i en artikel med rubriken "Järvenpää haluaa selvittäjäksi Alasen" att staden Träskända vill att det tillsätts en kommunindelningsutredare för att utreda en föreslagen gränsjustering mellan Träskända och Tusby, eftersom Träskända vill bygga på ett område som hör till grannkommunen. Se där vilken Pandoras ask Helsingfors och kommunminister Hannes Manninen har öppnat! Inte nog med att Träskända liksom Helsingfors vill expandera. Staden vill själv bestämma vem som inrikesministeriet skall utnämna till utredningsmann! Regeringsrådet Arto Sulonen från inrikesministeriet är häpnad och kommenterar Träskändas förslag:

Laki lähtee siitä, että selvitysmiehen asettamiselle pitää olla erityisiä perusteita. Ei sellainen menettely automaatista ole. ...
Sellaista menettelyä emme tunne, että yksyttäinen kunta hakee itselleen kuntajaon muutosta, joka koskee muita kuntia ja saisi oikeuden määritellä, asetetaanko selvitysmies ja kuka hän on. Selvitysmiehestä pitää kuulla kaikkia kuntia, joita asia koskee.

Man frågar sig vem som i verkligheten föreslog Pekka Myllyniemi som utredningsman. Klart är i alla fall att Sibbo i frågan "hördes" på ett mycket tvivelaktigt sett.

"Malmi säilynee koipussissa" är rubriken på en kommenterande artikel i dagens Helsinginsanomat. Huvudartikeln har rubriken "Ilmailulaitos varautuu Malmin kentän säilymiseen". I den kommenterande artikeln skriver Jarmo Huhtanen att "Helsingin edellinen valtuusto päätti, että Malmin kenttä muutetaan pientaloalueeksi. Päättäjiä harmitti se, että pula pientaloista ajoi helsinkiläisiä muualle asumaan". Huhtanen noterar vidare att "Helsingin uusi yleiskaava kaatui korkeimmassa hallinto-oikeudessa Malmin osalta Jussi Pajunen (kok) jääviyteen." Det finns dock en annan orsak till att Malms flygfält förefaller att läggas i förvar. Jag citerar Huhtanen:

Näkymät ovat kuitenkin muuttuneet vuodesta 2003, jolloin päätös tehtiin. Helsinki on kaappaamassa Sipoolta 30 neliökilometriä maata. Valtuustokin on vaihtunut.

Jag har tidigare behandlat fallet Malm i blogginlägget Malm eller Sibbo? Den 8 november 2006. Det bör noteras att en annektering av sydvästra Sibbo kunde lösa det problem som orsakades av att Jussi Pajunen inte jävade sig då generalplanen behandlades för Malms del. Knappast är dock misstankarna om jäv något avgörande motiv bakom Pajunens engagemang för Sibboannekteringen. Mera anmärkningsvärt är Matti Vanhanens engagemang för Malms flygfält. I sitt tal vid flygfältets 65-årrsdag den 18 maj 2003, då staten och staden redan hade kommit överens om att flygfältet skulle bli bostadsområde, sade försvarsminister Matti Vanhanen följande:

Ydinkysymys on halutaanko tämä säilyttää. Nyt ei ole vielä liian myöhäistä vetää yhteen jo tehtyjä selvityksiä, joiden mukaan Malmia ei voida korvata. Ei paikkaa, josta presidentti Kallio ojensi Suomen käden eri ilmansuuntiin voi korvata tuhoamalla se. Tiedän, että rikon varmasti monta hallinnon hyvää periaatetta sanomalla näin valtioneuvoston jäsenenä, kun kerran valtio ja Helsinki ovat panneet nimensä sopimuksen alle. Siksi pyydän jo heti anteeksi tämän periaatteen rikkomista. Mutta teen tämän vedotakseni Malmin puolesta.

Jag måste medge att jag kunde ha blivit berörd av försvarsministerns känslosamma och förvaltningsetiskt tvivelaktiga tal. Vanhanens karriär som försvarsminister blev emellertid mycket kort. Statsminister Matti Vanhanen måste se till helheten, men även som statsminister har Vanhanen försvarat Malms flygstation. I en kolumn med rubriken "Behöver Helsingfors en flygplats till?" i Hufvudstadsbladet den 1 februari 2005 skrev Matti Vanhanen att "Nylands förbund skulle anvisa ett område för en ny flygplats i anslutning till beredningen av en ny landskapsplan", men konstaterar att "det klarade man emellertid inte av under beredningen av planen". Nylands förbunds misslyckande, som kanske berodde på att Sibbo hörde till ett annat förbund, är dock ingenting som Vanhanen sörjer över i sin kolumn. Vanhanen avslutar sin kolumn enligt följande:

En fråga för sig är sedan hur nedläggningen av Malms flygplats skulle behandlas kulturhistoriskt. Flygplatsens funktioner har också internationellt en erkänd position. I Helsingfors har man under de senaste decennierna rivit mycket sådant som nu betraktas med saknad samtidigt som man förundrar sig över 60- och 70-talsbeslutsfattarnas värderingar.

Jag har hört att funktionerna på Malms flygfält kanske kunde ordnas på ett nytt sätt som skulle göra det möjligt att bygga bostäder utan att flygplatsen behöver läggas ner. Det är att hoppas att alternativ av detta slag utreds.

Vanhanens intresse för Malm väckte redan för några år sedan förundran, men det är väl möjligt att Vanhanens eller hans talskrivare hade ett uppriktigt intresse för Malms kulturhistoriska värde. Försvarsministerns och statsministerns ställningstagande under pågående utredning och efter gjorda överenskommelser beklagades av flera Helsingforspolitiker. Ambitionen att bevara flygfältet i Malm stod dessutom i konflikt med Helsingingfors önskan att vanliga Helsingforsbor skulle kunna bo i egnahemshus utan att byta hemkommun. Vanhanen kom dock själv att aktivt stöda en lösning på den sistnämnda olägenheten. Vid sitt tal vid öppnandet av bostadsmässan i Esbo den 14 juli ifjol framhöll Vanhanen detta tydligt:

Asuntorakentajat luovat aina samalla uutta kulttuurihistoriaa, miljöitä ja maisemia. Myös vanhaa on vaalittava. Toivon siksi vakavasti, että Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin.

Fallet Malm hänger mycket starkt samman med fallet Sibbo. Matti Vanhanen är här en förenande länk i ännu högre grad än Jussi Pajunen.



Föreningen För Sibbo har på sin webbplats publicerat information om "Informationsturnen i kommunen".

Östra Nylands förbund. Den 30 januari 2007

"Östnyland slaktar Myllyniemi" är en rubrik på första sidan i dagens Borgåblad. Se e-tidningen. På sida 4 är rubrikerna "ÖNF slaktar Myllyniemis rapport" och "Folkomröstningen i Sibbo närmar sig".

Christel Liljeström har på sin blogg sent igår kväll skrivit ett inlägg med rubriken "Östra Nylands förbund". Inlägget behandlar gårdagens landskapsstyrelsemöte, där utlåtandet om Myllyniemis rapport antogs, men hon behandlar utlåtandet mycket kort: "Krasst slog vi ner innehållet, som ju inte tål en kritisk granskning." Denna gång har Liljeström inte översatt blogginlägget till finska, utan har istället skrivet ett skilt finskspråkigt inlägg, i form av ett brev till Matti Vanhanen. Hon börjar dock "brevet" i ödmjuka ord: "Pääministeri Vanhanen, Tuskinpa luette minun blogiani, mutta eihän sitä toisaalta koskaan tiedä. Teistä on ainakin julkisuuden kautta saanut sen vaikutelman, että viihdytte tietokoneen ääressä." Brevet slutar med orden "Mutta Suomen lakia tulisi silti kunnioittaa."

9:30
Sibbo kommun har på sin webbplats publicerat röstningsmaterial och ett pressmeddelande (pdf) om folkomröstningen om Myllyniemis förslag. Pressmeddelande finns på finska i formatet MS Word.

15:00
Östra Nylands förbund har idag på sin webbplats publicerat dokumentet "Östra Nylands mål för regeringsprogrammet och projektförslag för statsbudjeten för år 2008", som godkändes på landskapsstyrelsemötet igår. Jag noterade ett par ställningstagande: "Staten bör under de närmaste åren utrusta Kervo-Nickby banan för persontrafik och fortsätta K-tåget (Helsingfors-Kervo) från Kervo till Nickby så att Sibbo och Kervo kan bygga nya bostadsområden gynnsamt och miljövänligt invid spårtrafik." I sin rapport antyder Pekka Myllyniemi felaktigt att Sibbo motsatt sig en utveckling av järnvägslinjen mellan Kervo och Nickby. Vidare noterar jag följande ställningstagande i dokumentet: "I regeringsprogrammet bör man ta med uppgörandet av en utredning gällande byggandet av en ny snabb järnväg på kusten mellan Helsingfors och S:t Petersburg (HELI)." HELI-banan har Myllyniemi av förekommen anledning helt negligerat i sin rapport.

Östra Nylands förbund har även publicerat "Information om de beslut som gjordes på landskapsstyrelsens möte 29.1.2007". Angående rapporten "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" konstateras följande:

Östra Nylands förbund konstaterar att den rapport som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi överlämnat till inrikesministeriet 30.11.2006 inte innehåller de förutsättningar för ändrandet av kommunindelningen som krävs i kommunindelningslagen. Rapporten innehåller inte heller samhällsstrukturella eller andra grunder till ändrande av kommunindelningen. Landskapsstyrelsen anser att påståendena om Östra Nylands förbunds verksamhet är felaktiga, att de inte hör till saken och att de är synnerligen beklagliga och osakliga.

Jag förmodar att detta inte var hela utlåtandet, men egentligen innehåller den ovanciterade texten det väsentliga. Pekka Myllyniemi presenterar i sin rapport inga lagliga grunder för en ändring av kommunindelningen. Det här borde vara solklart. Visst är det anmärkningsvärt att vi lika väl skriver anmärkningar, utlåtanden, insändare och blogginlägg som om Sibbofrågan inte ännu vore avgjord till Sibbos fördel.

I sin rapport föreslår Myllyniemi att Nylands och Östra Nylandsförbund slås ihop, eftersom "En av de största bristerna när det gäller samarbetet kring markanvändningen och lösandet av problemen med bostadsproduktionen i huvudstadsregionen är att Helsingfors och Vandas grannkommun Sibbo, som har en mycket stor areal, inte hör till samma landskap som huvudstadsregionen." Landskapsstyrelsen för Nylands förbund beslöt den 22 januari att överlämna ett initiativ till region- och kommunminister Hannes Manninen om att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Den huvudsakliga målsättningen förefaller dock vara att ansluta Sibbo till Nylands förbund och därmed ge Helsingfors kontroll över planritningen i sydvästra Sibbo. Landskapsstyrelsen för Nylands förbund behandlade Sibbos eventuella flyttning till Nylands förbund på sitt möte den 21 augusti. Enligt protokollet betrakade styrelsen det som osannolikt att Östra Nylands förbund kvarstår efter att Sibbo bytt förbund, men man garderade sig även mot möjligheten att Sibbo förblir kvar i Östra Nylands förbund. Inför mötet uttalade sig landskapsdirektör Aimo Lempinen i Radio Itä-Uusimaa. Uttalandet sammanfattades på Radio Itä-Uusimaas webbplats under rubriken "Uudenmaan kunnat valmiita puoltamaan Sipoon maiden liittämistä Helsinkiin":

Uudenmaan liitto on valmis kannattamaan Sipoon maa-alueiden luovuttamista Helsingille.

Maakuntajohtaja Aimo Lempisen mukaan virallista kantaa ei ole otettu, mutta Uudenmaan kunnat ovat valmiita puoltamaan Helsingin suunnitelmia mikäli kuntajakolain mukaiset oikeudelliset velvoitteet täyttyvät.

Helsingin anomus on Helsingin seudun kehittämislinjojen mukainen, sanoo Uudenmaan maakuntajohtaja Aimo Lempinen.

Med "Nylands kommuner" måste landskapsdirektören här syfta på Helsingfors och det av Helsingfors helt dominerade Nylands förbund, som formellt representerar alla medlemskommuner. Uttalandet är kanske inte helt obetydligt med tanke på att Pekka Myllyniemi, som sitter i landskapstyrelsen för Nylands förbund, en månad senare av kommunminister Hannes Manninen utsågs till kommunindelningsutredare.

ÖNF godkände utlåtande om Myllyniemis rapport. Den 29 januari 2007

Regeringens bostadspolitik är inkonsekvent. Jag har läst Timo Juurikkalas blogginlägg "Hallituksen asuntopolitiikka". Jag citerar:

Sipoon valtauksen kohdalla hallitus on esiintynyt jämäkkänä pääkaupunkiseudun asuntorakentamisen edistäjänä. Kapiteelin maakauppojen yhteydessä ahneus on voittanut, mikä antaa hyvin ristiriitaisen kuvan valtion linjasta. Käsittämätöntä toimintaa!

9:30
"Sipoo järjestää kuntarajoista kansanäänestyksen" är rubriken på Helsingin Sanomats webbplats. Ingen nyhet precis, men liksom Yle Internet påpekar man att föreningen För Sibbos brev, som kom förra veckan av en del har förväxlats med röstsedlarna som Sibboborna får denna vecka.

16:30
Landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund har idag behandlat ett utlåtande om kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport. Jag citerar ärendelistan:

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi föreslår i sin rapport att ett område i Sibbo med över 5 % av invånarantalet och över 10 % av arealen lösgörs från kommunen. Då borde det en-ligt 3 § kommunindelningslagen finnas särskilt vägande förutsättningar. Enligt experter uppfylls dock inte de rättsliga förutsättningarna för en överföring av området: de allmänna förutsättningar som nämns i 3 § kommunindelningslagen finns inte.

I sitt utlåtande, bilaga 13/1 konstaterar Östra Nylands förbund att den rapport som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi överlämnat till inrikesministeriet 30.11.2006 inte innehåller de förutsättningar för ändrandet av kommunindelningen som krävs i kommunindelningslagen. Rapporten innehåller inte heller samhällsstrukturella eller andra grunder till ändrande av kommunindelningen. Landskapsstyrelsen anser att påståendena om Östra Nylands förbunds verksamhet är felaktiga, att de inte hör till saken och att de är synnerligen beklagliga och osakliga.

17:00
Under rubriken "Flygekorrar skyddas bättre än finlandssvenskar" presenterar Hufvudstadsbladet idag det senaste numret av tidskriften Skärgård. Hbl berättar att det i numret finns "färska utdrag ur Rolf Wadenströms berömda blogg". Det var uppmuntrande att läsa att Hbl betecknar min blogg som berömd, för vad jag vet har tidningen inte tidigare omnämnt min blogg. För övrigt är mitt förnamn Ralf.

18:00
Landskapsstyrelsen har godkänt sitt utlåtande. Yle Internytt har bublicerat en notis med rubriken "ÖNF mot Myllyniemirapporten". Jag citerar:

Enligt utlåtandet finns inte de rättsliga förutsättningarna för en överföring av delar av Sibbo till Helsingfors.

Landskapsstyrelsen tycker inte heller att Myllyniemirapporten innehåller samhällsstrukturella eller andra grunder till att flytta kommungränsen. Östra Nylands förbund tar också avstånd från rapportens påståenden om förbundets verksamhet och karaktäriserar dem som synnerligen beklagliga och osakliga. Östra Nylands förbund påpekar också att Pekka Myllyniemi inte har utrett hur en gränsjustering påverkar övriga Östnyland.

Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007

Det finländska samhället är relativt öppet och genomskinligt. Genomskinligheten hänger samman med att Finland, enligt internationella undersökningar, är ett av världens minst korrumperade länder. Det finns dock ett område där Finland inte är speciellt genomskinligt: valfinansieringen. I en ledare med rubriken "Insyn i valpengar" skriver Henrik Othman i Jakobstads tidning den 9 januari följande:

Vår politiska kultur bygger på öppenhet och genomskinlighet; och vår tjänstemannakår behöver inga smörjmedel för att göra sitt jobb.

Det finns dock en sektor där Finland hamnar i tvivelaktigt sällskap. Organisationen Transparency International, med uppdraget att bekämpa korruption, kartlade för några år sedan valfinansieringen i olika länder.
På den listan befinns den finländska öppenheten lika stor som den i Bulgarien, Vitryssland och Turkiet.

Den italienska filosofen Gianni Vattimo, som senare även varit Europaparlamentariker, publicerade år 1989 en mediefilosofisk bok med titeln La società trasparente. Boken har inte översatts till svenska, men den finns översatt till finska med titeln "Läpinäkyvä yhteiskunta" (det genomskinliga samhället). Vattimo föreslår här att de elektroniska medierna har förorsakat ett sönderfall av de stora berättelserna eller de "centraliserande perspektiven" och han säger att utvecklingen har inneburit att allehanda subkulturer och minoriteter kunnat ta till orda. Det postmoderna, "genomskinliga" massmediesamhället är trots det stora informationsutbudet inte upplyst, utan kaotiskt, men just detta har en befriande verkan för minoriteter.

När Vattimo skrev boken La società trasparente existerade varken webben eller digital-TV. Vad tekniken beträffar har de trender som Vattimo uppmärksammade för snart tjugo år sedan förstärkts oerhört. Tack vare Internet och de nya elektroniska medierna har de etablerade medierna och de perspektiv som de traditionella maktmedierna representerar fått konkurrens. Lika väl tog Vattimo i mitten av 1990-talet själv avstånd från den optimism som han uttryckte i La società trasparente. Orsaken var att mediemogulen Silvio Berlusconi, som från förut ägde samtliga tre riksomfattande privata TV-kanaler, grundade ett eget parti, valdes till premiärminister och i princip erhöll kontrollen även över de tre statsägda TV-kanalerna.

I Finland har vi inte haft någon mediekejsare som statsminister. Lika väl råder det även i Finland starka band mellan politikerna och medierna. Ledarskribenterna har ofta en politisk bakgrund, redaktörerna är beroende av politiska kontakter och politikerna behöver i högsta grad goda relationer till medierna. I fallet Sibbo har kopplingen mellan politikerna och de Helsingforscentrerade medierna varit speciellt uppenbar, då de tre största partierna alla har varit inblandade och då alla partier i Helsingfors, med undantag av Sfp och Fkp, stödde det kuppartade förfarandet i juni. Samarbetet i mellan Samlingspartiet i Helsingfors och Helisngin Uutiset, vars Vandaupplaga är kamoflerad till "Vantaan Sanomat", har i fallet Sibbo varit i en klass för sig. (Se Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007.) Lokaltidningarna Borgåbladet och Sipoon Sanomat har representerat Sibbos röst, men det är anmärkningsvärt att inte ens dessa tidningar lyft fram docent Erkki Mennolas klargörande och avslöjande expertutlåtande. (Se Sensationella avslöjanden. Den 16 januari 2007.)

Det oerhörda informationsutbudet och mångfalden av nyhetskällor gör att inte alla potentiella nyhetsbomber kommer över nyhetströskeln. (Då det gäller Mennolas utlåtande har man kanske från Sibbos sida valt att i detta skede ligga lågt och spara på krutet.) Det stora informationsutbudet och mångfalden av röster på Internet betyder inte att den politiska makten inte skulle kunna styra opinionen. Åtminstone är det möjligt att med en professionell lobbning och marknadsföring under en kortare tid skapa en hype kring en politisk idé. (Se Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007.) Speciellt unga personer, som saknar perspektiv, är lätta att manipulera. Detta torde delvis kunna förklara att fyra av totalt fem unga riksdagskandidater som tidningen Presso intervjuat för gårdagens nummer anser att delar av Sibbo bör anslutas till Helsingfors. (Se Presso s B2/30. Lars Storbom har under rubriken "Lähes yksimieliset Sipoonvaltaajat Pressosa" kommenterat åsikterna på sin blogg.) Vid ett besök i Finland våren 1996 varnade Vattimo – vis av Berlusconis framfart två år tidigare – för möjligheterna till manipulation via direkt eller omedelbar växelverkan. (Se min artikel "Politikens villkor i datoriserade samhällen".) Vattimo talade inte längre optimistiskt om det "genomskinliga samhället".

I själva verket antyder Vattimo redan i La società trasparente att titeln på boken kan tolkas ironiskt. (Se min doktorsavhandling, avsnitt 25.) Men visst är dagens samhälle på många sätt oerhört genomskinligt jämfört med samhället före webben. Under det senaste året har Helsingfors uppvisat en förvaltningskultur som saknar förutsätningar i dagens informationssamhälle. Möjligheterna att på Internet läsa och jämföra olika dokument ger helt nya förutsättningar att avslöja mygel och politiskt köpslående.

Sent igår kväll skrev Kimmo Oksanen igen på sin blogg "Suurkaupungin hai" om fallet Sibbo. Rubriken är denna gång "Kuuluuko Sipoo-kiista hallitukselle?". I artikeln kommenterar Oksanen artikeln "Sibbotvisten inte regeringens sak" i lördagens Hufvudstadsblad. Oksanen ringde igår Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen, som för Hbl sade att en gränsjustering absolut inte skall skrivas in i regeringsprogrammet. Oksanen gör nummer av att gränsjusteringar verkligen hör till regeringens uppgifter och hänvisar till tidigare gränsjusteringar där Helsingfors har expanderat.

Visst är ändringar av kommunindelningar regeringens uppgift, även om Centerns partisekreterare i gårdagen Hbl anmärkningsvärt nog signalerar att hans parti nu anser att bostadsproduktionen i Huvudstadsregionen bör tryggas på andra sätt än genom gränsjusteringar. Ett par centrala fakta torde Oksanen, liksom många andra, dock ha missat: Genom att bli städer i början av 1970-talet förhindra Esbo och Vanda en ytterligare expansion av huvudstaden. Genom att Esbo och Vanda beviljades stadsrättigheter 1972 respektive 1974 fanns inte tidigare existerande motiv och juridiska grunder för en gränsjustering mellan huvudstaden och de omringande kommunerna. Kommunallagen från 1977 avskaffade emellertid den juridiska skillnaden mellan stad och (lands)kommun. Därmed har det inte på tre årtionden funnits några juridiska grunder för Helsingfors eller några andra städer i Finland att expandera, andra än de som gäller kommuner i allmänhet. Argumentet att Helsingfors tidigare i stadens historia har vuxit saknar relevans som ett argument för en annektering. Oksanen är dock i gott sällskap. Bland andra har ledamoten i Helsingfors stadsplaneringsnämnd, historieprofessor Laura Kolbe och kommunminister Hannes Manninen lyft fram Helsingfors tidigare utvidngningar som ett argument för en inkorporering av sydvästra Sibbo.

I gårdagens Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Itä-Uudenmaan liitto valmistautuu teilaamaan Myllyniemen esityksen". På måndag skall landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund behandla landskapsförbundets utlåtande om Pekka Myllyniemis rapport till Inrikesministeriet. Jag citerar ur artikeln:

Maakuntajohtaja Jaakko Mikkolan laatiman lausuntoesityksen mukaan Myllyniemen esitys ei täytä kuntajakolain edellytyksiä eikä siinä esitetä riittäviä perusteita alueluovutukselle.

Raportissa Itä-Uudenmaan esitetään liiton toiminnasta virheellisiä väittämiä, joita lausuntoesityksessä pidetään valitettavina. Siihen sisältyy myös esitys Itä-Uudenmaan liiton toiminnan lakkauttamisesta, joka on myös lausuntoesityksen mukaan valitettava ja asiaton.
Lausuntoesityksessä todetaan, että raportissa on käytetty runsaasti valmista Helsingin kaupungin ja Uudenmaan liiton tekstimateriaalia, jota on vain vähän muokattu.

Politiska domare. Den 27 januari 2007

Sent igår kväll skrev Håkan Eklund på sin blogg "Arktiska latituder" om min blogg. Tack, det var vänligt Håkan. Jag och Håkan har aldrig träffats eller ens talat med varandra i telefon, men jag har följt med hans förehavande den senaste tiden. Vi har kommit i kontakt med varandra genom bloggandet. Se där hur Internet och bloggarna har förändrat världen - och kustbygden! Även i torsdags skrev Håkan om det nyaste numret av tidskriften Skärgård, som han är redaktör för.

I en artikel med rubriken "Sibbobornas röst gör brevkampanj betydelös?" reder dagens Borgåblad ut förvirringen kring För Sibbos "brevkampanj". Överdirektör Cay Savón hade inte sett brevet då hon komenterade det för Helsingin Sanomat. Se e-tidningen.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Sibbotvisten inte regeringens sak". Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen säger här att frågan om en gränsjustring absolut inte bör skrivas in i något regeringsprogram, eftersom "Det är en fråga som kommunerna sinsemellan borde lösa och inte blanda in statsmakten". Vidare säger han att "Gränstvisten handlar sist och slutligen om att trygga bostadsproduktionen i regionen."

"Sibbo inget politiskt beslut" är rubriken på en klargörande artikel i dagens Vasablad. Justitiekansler Paavo Nikula säger här att Sibbobeslutet är ett myndighetsbeslut av regeringen, inte ett politiskt beslut. Jag citerar:

Det finns risk för att allmänheten har felaktiga förväntningar på statsrådets kommande beslut i gränsfrågan mellan Sibbo och Helsingfors. JK Paavo Nikula säger att regeringens beslut inte är politiskt.

Skulle man kunna lita på att ministrarna fungerar som sakkunniga, objektiva och opartiska domare när de gör sitt förvaltningsbeslut, hade Sibbo inte behövt mobilisera sitt motstånd. Med sina uttalanden har ministrarna bevisat att de varken känner lagen eller är opartiska. Statdsrådets beslut går att överklaga, men även högsta förvaltningsdomstolens domare är människor vars uppfattning av om vad som är ett allmänt intresse påverkas av rådande opinioner. Visserligen borde det gå att lita på domarna, men avsaknaden av prejudikat utgör ett osäkerhetsmoment. I princip fungerar alltså även ministrarna som domare då de gör myndighetsbeslut. Vasabladet skriver:

Regeringens uppgift är att fungera som domare. Kommunindelningslagen stadgar att det är möjligt att flytta ett område från en kommun till en annan, trots att det sker mot den berörda kommunens vilja.
-Regeringen ska besluta om Helsingfors initiativ att annektera en del av Sibbo uppfyller de villkor som kommunindelningslagen ställer, säger Paavo Nikula.
En förutsättning för att kommunindelningslagen i detta fall skall kunna tillämpas är att det finns särskilt vägande skäl för Helsingfors anspråk på en gränsjustering. Nikula säger att dessa fakta skall öppet motiveras. Efter det gör statsrådet sina konklusioner.

Antingen har statsminister Matti Vanhanen inte i tid förstått sin domarroll, eller så är syftet med sina ställningstagande inte att främja Helsingfors östexpansion. Sedan Helsingfors gjorde sitt annekteringsbeslut den 21 juni har Vanhanen uttalat sig flera gånger om Helsingfors förslag, bl.a. vid öpnningen av bostadsmässan i Esbo i juni. Ändå kom intervjun med Vanhanen i Rakennuslehti den 23 november som en skräll. (Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006.) I intrevjun sade Vanhanen bl.a. att "Periaatetasolla Helsingillä on vahva tuki takanaan, mutta yksityiskohdat eivät ole välttämättä ne, mitä kaupunki on esittänyt." Vidare sade Vanhanen att "Tämä on niin tärkeä asia, että sitä viedään eteenpäin. Rkp ei ole voinut tätä hyväksyä, mutta keskustan ja sosiaalidemokraattien kesken asiasta on hallituksessa poliittinen sopu". Vad var syftet med dessa uttalanden?

Det förefaller uppenbart att så väl Helsingfors i sitt utlåtande till länsstyrelsen som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin rapport tagit hänsyn till Vanhanens åsikter. Det förefaller således inte finnas några förutsättningar för ett opolitiskt, rent administrativt beslut. Eftersom statsministern liksom kommunministern i Sibbofrågan gjort utalande i uppenbar konflikt med det egna partiets linje och den traditionella Centerväljarnas intressen, har hans uttalanden väckt misstankar. Misstankar väcker det även då han tar sig tid att ge en intervju om bostadspolitik mitt under Finlands EU-ordförandeskap. Vanhanens budskap att man lättare bör bevilja byggnadslov och att man bör låta bygga egnahemshus för att det är vad folk vill ha förefaller populistiskt, liksom Centerns valslogan "Vähän kuin itseäsi äänestäisit". Man bedriver dock knappast valkampanj i en branschtidning så som Rakennuslehti, åtminstone inte flera månader före valet. Då Centern nu går till val med en rekordstor valbudjet kan det inte förhindras att man misstänker att Vanhanen i själva verket har varit ute och friat till valfinansiärer.

Vanhanens argument för en annektering av sydvästra Sibbo utgör inga juridiska grunder för en gränsjustering. Motivet är istället att öka utbudet och sänka priset på tomtmark. Rubriken på intervjun i Rakennuslehti, "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel" är betecknande för Vanhanens projekt. Lyckas "tomtkriget", är byggnadsbranschen den stora vinnaren. Det finns ingen garanti för att även bostadsprinserna skulle sjunka. Jag kan inte bevisa att byggbolagen är en huvudsaklig eller ens betydande finansiär av Vanhanens och Centerns rekordstora valbudjet. Partierna behöver inte redovisa för sina finansiärer. I de två senaste valen har Vanhanen själv uppgett stödföreningarna Kansainvälinen Suomi ry respektive Uudenmaan Suunta ry som de huvudsakliga valfinansiärerna. Varifrån Vanhanens stödföreningar har fått sina medel är det svårt att få reda på. Det kan ändå vara skäl för Vanhanen att begrundsa att vi är många som är intresserade av vem som finansierat hans och Centerns kampanj, ifall regeringen finner "särskilt vägande skäl" för en anektering.

När jag började skriva min blogg gav jag den namnet "Politiskt inkorekt". Efter att ha läst Mikael Sjövalls kolumn i det senaste numret av tidningen Volt inser jag att jag kanske även själv fallit för en viss språkpolitisk korrekthet i fallet Sibbo. Sjövall skriver:

Då svenskbygderna förfinskas av urbaniseringens eller industrialiseringens gilla gång ska man helst tala om kommunernas rätt till självbestämmande, inte om kommunernas språkförhållanden. Sibbos framtid handlar sålunda om om juridiska övertramp, naturnära boende och helsingforsiska kleptokrater, inte om rätten att slå vakt om den svenska kulturautonomin. Det kallas för taktik.

Mitt hjärta klappar för svenskspråkiga miljöer, men det viktigaste för mig är att det finns många i Finland som förstår svenska. Fastän min blogg knappast hade några finskspråkiga läsare i somras skrev jag redan i blogginlägget Mera om Sibbo. Den 12 juli 2006 följande:

Konflikten mellan Helsingfors och Sibbo handlar inte i första hand om en konflikt mellan språkgrupperna. Den handlar kanske i första hand om en konflikt mellan den stora nationella berättelsen om nationens utveckling och mindre lokalt förankrade historier. Personligen är jag villig att offra det svenska språkets ställning i Sibbo för att bevara den lokala identiteten och samhörigheten. Rör inte gränserna!

Svenska folkpartiet kunde ha valt en annan linje i fallet Sibbo. Hade partiet accepterat en annektering, så hade man kanske kunnat trygga partiets ställning i Sibbo och Östnyland ett tag framåt. Så som man från Helsingfors och regeringens sida har skött Sibbofrågan, var det dock otänkbart att låta Sibbo stympas. Den språkpolitiska korrektheten beror i hög grad på att finlandssvenskarna är en statsbärande minoritet, vars parti ofta innahaft regeringsansvar. Sfp:s språkpolitiska linje har på många sätt gynnat svenskans ställning i Finland. Tack vare tesen "två språk, men ett folk" finns det idag även många med finska som modersmål som kan svenska och t.ex. läser min blogg. Om språklagen och den kommunala självstyrelsen inte respekteras, är jag dock villig att byta politisk åsikt. Respekteras inte lagen, är det på sin plats att finlandssvenskarna börjar kräva internationellt erkännande som en utsatt ursprungsbefolkning. Det kunde bli dyrt för majoritetsbefolkningen.

Helsingfors anspråk är juridiskt ohållbart. Den 26 januari 2007

Nyhetströskeln är nu låg för Sibbonyheter. Yle har förmedlat Helsingin Sanomats nyhet om Cay Sevóns kritik mot "brevkampanjen" i Sibbo. Rubriken är "Sipoossa erikoinen kirjekampanja". Kritiken torde bygga på ett missförstånd. Rubrikerna på Svenska Yle är "Kritik mot brevkampanj i Sibbo" och "Föreningen För Sibbos kampanj får kritik". Föreningen För Sibbos ordförande Bambi Nyberg betonar i Radio Vega rätten att föra fram sin åsikt. Lyssna på ljudklipp.

Det aktuella "brevet" finns även på Internet i formatet MS Word. "Mottagaren" som enligt brevet eller den färdiga anmärkningsblanketten betalar portot är inte Sibbo kommun utan föreningen För Sibbo rf. Att mottagaren ur postens synvinkel lika väl är Sibbo kommun beror på att anmärkningarna bör sändas till någon av de tre kommuner som berörs av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag till ändring av kommunindelning. För Sibbo distribuerade även ett förslag till anmärkning mot Helsingfors förslag till gränsjustering. Invånare i Vanda och andra som anser sig vara parter i förhållande till Vanda kan sända anmärkningar till Vanda stad. Adressen är Vanda stad, Stationsvägen 7, 01300 Vanda.

Sibbo kommun har på sin webbplats publicerat Länstyrelsens meddelande "om förlängning av den tid som reserverats för påseende av handlingarna gällande kommunindelningen och för inlämnade av anmärkningar".

13:00
Kimmo Oksanen har på sin blogg "Suurkaupungin hai" idag kommenterat föreningen För Sibbo och föreningens webbplats. Rubriken på inlägget är "Sipoon puolesta, Sipootaa vastaan". Oksanen kommenterar den påstådda obalansen i huvudstadsregionen och lovar återkomma. Mycket har Oksanen inte att komma med angående innehållet på föreningens webbplats. Jag skall själv passa på att ge lite respons: På webblatsens startsida har det länge funnits ett i ögonfallande fel, som Oksanen dock inte påtalar. Utredningsman Pekka Myllyniemis förslag har rubriserats "Manninens grän" (på finska "Mannisen rajat") och "Manninens gränsförslag". Här har man förväxlat Myllyniemi med Manninen. För Sibbos webmaster eller informatör torde kanske anse att Myllynens gränsförslag i själva verket är just "Manninens gränsförslag", fastän man är allt för taktfull för att avsiktligt säga ut det som alla tänker.

Gårdagens Sipoonsanomat informerar om de fyra publiktillställningar som För Sibbo arrangerar i februari. Tillställningarna ordnas den 5, den 6 , den 7 och den 12 februari klockan 18 på olika orter i Sibbo.

16:30
"Hfrs anspråk på Sibbo ohållbart" är senaste rubrik på Yle Internytt. Det är Jacob Söderman (Sdp) som står bakom påståendet. Yle skriver att "Enligt Söderman har sdp nu bytt åsikt i Sibbofrågan och kommit till att Sibbo och Helsingfors i förhandlingar bör komma till en lösning om hur man ökar bostadsproduktionen i området." EU:s första justitieombudsman Jacob Söderman, som även varit riksdagens justitieombudsman, säger vidare att Helsingfors anspråk på en annektering av sydvästra Sibbo är juridiskt ohållbar.

SDP:s ordförande finansminister Eero Heinäluoma kan på grund av sin domarroll då statsrådet tar ställning till Pekka Myllyniemis förslag inte ta ställning i Sibbofrågan, men han uttalade igår sitt stöd för en fredlig lösning. SDP gör klokt i att genom representanter som inte är ministrar ta avstånd från Myllyniemis förslag, speciellt efter att Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen med de kommansde regeringsförhandlingarna i tankarna gått i fällan och uttrykt sitt stöd för den av "Sdp och Centern utstakade vägen". (Se En valfråga. Den 24 januari 2007 .) Varför skulle socialdemokraterna fortsätta stöda en annektering då Myllyniemis förslag inte är juridiskt hållbart? Socialdemokraterna har mycket att vinna på att inför valet låta centerministrarnas och och de samlingspartistiska Helsingforspolitikernas mygel komma fram. Något klar linje i Sibbofrågan torde SDP inte ha, åtminstone inte enligt vad som framgår ur artikeln "Sdp vill vänta med Sibbo" i dagens Hbl.

21:30
Jag har sett videoklippet från TV-nytt där Jacob Söderman intervjuades. Även Claes Andersson, som i riksdagsvalet kandiderar för Vänsterpartiet, intervjuades. I själva verket föreslår Söderman att Sibbo skulle gå med på en annektering av ett mindre område, fast i sämja. Eller åtminstone menar han att det skulle löna sig för Helsingfors att förhandla, emedan huvudstadens anspråk saknar juridiska förutsättningar. Andersson säger att sättet att driva saken skötts mycket arrogant och oförskämt.

Jag uppskattar Södermans uttalande, men jag reserverar mig mot förslaget på en annektering av ett mindre område. I värsta fall kunde socialdemokraterna gå in för en annektering av området ALT 1 (VE 1) i Myllyniemis rapport. Området har ritats in på samma karta som Myllyniemis officiella förslag ALT 2. Inte heller en annektering av detta område torde vara möjligt enligt nuvarande lag, men det skulle inte krävas "särskilt vägande skäl" för en annektering. TV-nytt säger att mycket tyder på att annekteringen av sydvästra Sibbo blir en fråga för regeringsförhandlingar.

En annektering av ett mindre område skulle vara i uppenbar konflikt med vad som säges i Myllyniemis rapport och i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. De argumnet som hittils har getts för en annektering kan knappast tillämpas på ett mindre område. Helsingfors skulle göra klokt i att förhandla med Sibbo, men inte om gränsjusteringar.

I dagens Helsinginuutiset ingår en riktigt saklig och informativ artikel under rubrikerna "Ministeriö hutiloi Sipoo-asiakirjat 'sinne päin'" och "Sipoo hutilointi ei ollut tahallista". Överdirektör Cay Sevón vid Inrikesministeriet säger här att missen med översättningen av Myllyniemis rapport inte var avsiktlig, vilket en del har misstänkt. Sevón berättar att översättningen blev färdig under mellandagarna, varefter den svenska versionen utan kartor sändes till länsstyrelsen. Tidningen berättar att "Sisäministeriö ja läänihallitus olivat keskiviikkona täysin eri mieltä siitä, kumpi lopulta lähetti puutteellisen selvityksen lausuntokierrokselle." Sevón säger dock at det slutliga ansvaret är hennes, fastän hon var på semester då översättningen sändes till länsstyrelsen. Hon säger å andra sidan även att "Aikataulu on ollut sellainen, että olisi ollut ihme, jos se olisi pitänyt." Kanske det inte är så konstigt att överdirektören irriteras av anmärkningar vars behandling kunde medföra ytterligare förseningar.