Prejudikat. Den 19 juni 2007

Gårdagens ledare i VästraNyland har rubriken "Redan ett prejudikat?" Jag citerar ur ledaren:

Fallet Sibbo får inte bli prejudicerande för centralortens subjektiva rätt att äta upp sin granne, skriver Svenska folkpartiets ordförande, minister Stefan Wallin i sin kolumn i gårdagens tidning. Nu har ju Helsingfors ännu inte fått klartecken för annekteringen av en del av Sibbo, men Wallins påpekande kommer ändå i rätt tid.
...

Om regeringen ger klartecken för Helsingfors skapar den vare sig den vill det eller inte ett nytt politiskt instrument. Tidigare i veckan tog ju centerns partisekreterare Jarmo Korhonen klart ställning emot annekteringsplanerna – tvärtemot partiordföranden Matti Vanhanens åsikt. Korhonens motiv var uttryckligen att det finns en rädsla för att Helsingfors strategi skulle anammas av andra regionala centralorter.
Uppgifterna från Åbo tyder på att Korhonens farhågor är berättigade.
Till saken hör också att inflytelserika Helsingforspolitiker har konstaterat att mark-övertagandet i Sibbo bara är en del av huvudstadens ambitioner, blickarna riktas också mot andra grannkommuner.

När Astrid Thors inom kort lägger fram Sibbofrågan för beslut i regeringen står det klart att det handlar om mera än enbart de kvadratkilometrar i östra Sibbo som Helsingfors anser sig behöva. Ett ja till annekteringen betyder att regeringen accepterar att den kommunala självbestämmanderätten sätts ur spel.

För mig förefaller det fullständigt uppenbart att förutsättningarna som definieras i 3 § i kommunindelningslagen inte uppfylls vare sig i Helsingfors förslag från den 21 juni eller i utredningsman Pekka Myllyniemis förslag. Att Högsta förfaltningsdomstolen skulle acceptera ett annekteringsbeslut är svårt att tro, men avsaknaden av ett prejudikat utgör en osäkerhetsfaktor. Eventuellt kunde HFD anse att det är statsrådet beslut som definierar om förutsättningarna är uppfyllda, då kriterierna onekligen är rätt subjektiva. De fyra alternativa förutsättningarna har absolut ingenting att göra med att en av kommunerna som berörs av förslagen till ändring i kommunindelningen är Finlands enda huvudstad eller centrum i "Finlands enda metropolområde". Förutsättningarna har inte heller någonting att göra med de två speciella faktorer som Matti Vanhanen har betonat, Helsingforsägd potentiell tomtmark och "balansen i samhällsstruktruren".

Om förslaget till inkorporering av sydvästra Sibbo godkänns får vi därför ett prejudikat som kan tillämpas på otaliga kommuner. Om skräcksenariet förverkligads, har ststrådet i det aktuella fallet inte bara den verkställande makten och den dömande makten, utan i praktiken även den lagstiftande makten. Maktfördelningsprincipen är satt ur funktion. Det är skäl att notera att vi inte på samma sätt kunde ha fått ett prejudikat, ifall Helsingfors ursprungliga planer hade förverkligats. Enligt de ursprungliga planerna skulle kommunfullmäktige i Sibbo inte ha motsatt sig Helsingfors förslag, varmed förutsättningarna som definieras i 5 § i kommunindelningslagen torde ha uppfyllts.

I dagens nummer av Taloussanomat ingår en artikel med rubriken "Vapaavuori tahtoo metron Sipooseen". Vapaavuori har meddelat att han är jävig och att han jävar sig i Sibbofrågan, men den föredetta stadsstyrelseordföranden fortsätter att lobba för en annektering. I artikeln säger bostadsministern att "Hanke on niin hyvä, että uskon sille riittävän kannattajia". Ministrarnas uppgift är emellertid inte bara att ta ställning till huruvida initiativet är bra, utan speciellt är det statsrådets uppgift att ta ställning till huruvida förslaget eller förslagen uppfyller förutsättningarna som defibieras i kommunindelningslagen. Juristen Vapaavuori verkar att ta lagen mycket lätt.

Yle Internytt har med anledning av ovannämnda artikel publicerat en notis med rubriken "Vapaavuori vill ha metro till Sibbo". Yle Mellannyland har publiceraten lite kortare notis med rubriken "Vapaavuori vill bygga metro till Sibbo".

Yle Östnyland har ännu idag på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Sibbofrågan behandlas nästa vecka". Här påstås att Stefan Wallin hör till de sex ministrar som har jävat sig, men detta är en missuppfattning. Det har visserligen gått rykten om att Wallin skulle jäva sig, men Wallin hör inte till de sex ministrar som bekräftat att de jävar sig.

Helsingin Sanomats redaktör Kimmo Oksanen har på tidningens webbsidor ikväll publicerat ett blogginlägg med rubriken "Absurdi jääväämisshow". Oksanen noterar att han är delskyldig till Jyrki Katainens (saml) eventuella jäv, eftersom det var han som för Helsingin Sanomats del frågade Katainen om hans eventuella jäv. Detta tycker Oksanen att är absurt. Jag citerar Oksanen:

Eihän noissa puheissa ole mitään järkeä! Ei ministerin homma, olkoon vaikka sitten kyseessä kuntaliitos tai osakuntaliitos, voi olla tuomarin hommaa. Tuomari ei saa etukäteen spekuloida aatoksillaan, mutta ministeri ei ole mikään tuomari, vaan poliitikko! Poliitikon pitää kertoa mielipiteistään etukäteen, sehän on demokratian peruspilareita.

Nu är det emellertid så att ministrarna i speciella sammanhang de facto och de jure fungera som domare. Speciellt har justitiekansler Paavo Nikula och f.d. justitieombudsman Jacob Söderman noterat att detta speciellt gäller i fallet Sibbo. Varför skulle ministrarna svära domareden, om inte för att de även kan komma att fungera som domare? Men visst är det ironiskt att Oksanen liksom andra förespråkare för en annektering i sin iver har gjort Helsingfors en björntjänst. Att vi nu befinner oss i en absurd situation där minst ett halft dussin ministrar jävat sig och alla ministrar inte vet om de är jäviga eller ej, beror på att initiativet till en annektering togs på fel sätt. Kommunindelningslagen är inte ämnad att tillämpas på det sätt som Hannes Manninen och Helsingfors hade planerat. Den absurda situationen visar att allting inte har gått rätt till.

Helsingin Sanomat har tiotiden på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Sdp:n Hiltunen väläytteli kuntaliitosta". Rakel Hiltunen talade på Huvudstadsregionens fullmäktigens gemensamma möte på Dipoli idag inte om den aktuella kommundelssammanslagingen och ändå är det bl.a. den hon talade om. Helsingin Sanomat skriver att "Mikäli Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten välinen yhteistyö ei tuota tyydyttävää tulosta, kuntaliitosten selvittämiseen pitää ryhtyä ensi vuonna, ilmoitti Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtaja Rakel Hiltunen (sd) tiistaina." Det kanske viktigaste resultatet som Helsingfors har förväntatväntat sig av samarbetet i huvudstadregionen med anledning av KSSR är annekteringen av sydvästra Sibbo. Liksom jag på denna blogg flera gånger har konstaterat bör annekteringen ses som ett tänkt alternativ till en sammanslagning av städerna i Huvudstadregionen. Speciellt skall regionens stöd av en annektering ses mot bakgrunden av hotet om en sammanslagning. Prejudikatet Sibbo är ju i högsta grad ett hot även mot Helsingfors övriga grannkommuner.

Naturliga förhinder? Den 18 juni 2007

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kort text med rubriken "Vanhanen: Mielipiteitä voitava kertoa jääviytymättä". Textem bygger helt på Yles inslag från igår. Jag citerar ändå ur texten:

Vanhanen ja viisi muuta ministeriä ovat jäävänneet itsensä Sipoon rajansiirtopäätöksestä, koska he ovat olleet aiemmin vaikuttamassa asian valmisteluun tai lausuneet siitä mielipiteensä.

Nykyinen näkemys ministerien jääviydestä perustuu aiemman oikeuskanslerin Paavo Nikulan tulkintaan. Vanhanen toivoo, että nykyinen oikeuskansleri Jaakko Jonkka arvioisi jääviyden uudelleen. Hän toivoo, että lakia voitaisiin tältä kohtaa pian muuttaa.

Vid middagstid har jag ännu inte hört någonting om huruvida statsrådet hinner behandla "Sibbofrågan" på torsdag. Jag gissade för länge sedan att ststrådet skulle ta beslutet då statsministern skulle ha ett naturligt förhinder. Varför skulle han annars ha dröjt med att ta ställning till huruvida han tänker jäva sig? Den fjärde juni gick det efter intervjun med Jan Vapaavuoris i programmet Huomenta Suomi rykten om att frågan skulle föredras onsdagen före midsommaren. (Se Intervjuer med Vapaavuori. Den 4 juni 2007.) I fjol var statsrådets allmänna sammanträde veckan före midsommar på en onsdag, men i år är sammanträdet på torsdag. Kanske det är ett klokt val. Statsminister Vanhanen representerar tillsammans med utrikesministern Finland vid Europeiska rådet i Bryssel torsdagen den 21 och fredagen den 22 juni. (Se meddelande.) Lämpligen torde riksdagen undantagsvis inte ha någon frågestund efter det allmänna sammanträdet på torsdag.

Yle Internytt har klockan ett bekräftat att Sibbobeslutet fattas först nästa vecka. Se notisen "Sibbobeslut fattas nästa vecka", som publicerats 12:55. Finska Yle har 11 minuter senare publicerat en notis med rubriken "Sipoo-päätös sovulla ensi viikkoon". Jag citerar:

Hallitus käsittelee Sipoon rajakiistaa ensi viikolla. Asiaa ei tuoda tällä viikolla valtioneuvostoon keskeisten ministerien kiireisten aikataulujen ja matkojen vuoksi.

Rajasiirronesittelevä ministeri Astrid Thors haluaa myös tutustua asiakirjoihin perusteellisesti ja hän on pyytänyt lisäselvityksiä asiassa.

Astrid Thors har idag varit i Bryssel, men det är möjligt att Yle med resor syftar på statsministerns och utrikesministerns resa till Bryssel senare i veckan. Torsdagen den 14 publicerade Helsingin sanomat en artikel med rubriken "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä" där tidningen skriver att "Vanhanen sanoo, että Sipoo-päätöksen on tultava hallituksen käsittelyyn ennen juhannusta." Samma dag slogs det fast att statsministern reser till Bryssel på torsdag.

Helsingin Sanomat har 15:35 publicerat FNB:s notis "Sipoo-kysymyksen käsittely siirtyy ensi viikkoon". I notisen söges det att "Syynä lykkäykseen on asiaa valtioneuvostossa esittelevän maahanmuutto- ja eurooppaministerin Astrid Thorsin (r) aikataulu, ministeriöstä kerrotaan." 16:12 har HS publicerat en annan notis av FNB med rubriken "Katainen ei tiedä onko hän jäävi Sipoo-kysymyksessä".

FNB har för Hufvudstadsbladet publicerat 15:47 publicerat en notis med rubriken "Sibbofrågan avgörs nästa vecka". Här heter det att "Nu är det klart att den föredragande ministern, migrations- och Europaminister Astrid Thors (sfp) ska vara med på EU-toppmötet i Bryssel på torsdag denna vecka."

Helsingin Sanomat har 17:58 uppdaterat sin notis eller egentligen publicerat en ny egen artikel. Rubriken är nu "Hallitus päättää Sipoon rajansiirrosta vasta juhannuksen jälkeen". Jag citerar ur artikeln:

Asiaa ei voida viedä tällä viikolla valtioneuvostoon keskeisten ministereiden kiireiden ja aikataulujen vuoksi.

Rajansiirron esittelevä maahanmuutto- ja eurooppaministeri Astrid Thors (r) haluaa tutustua asiakirjoihin perusteellisesti ja hän on pyytänyt lisäselvityksiä asiasta.

”Ministeri Thorsin on joka tapauksessa tarkoitus antaa oma esityksensä valtioneuvostolle ensi torstain istunnossa. Olemme myös tarkistaneet, että silloin on paikalla riittävä määrä ministereitä päätöksen tekemiseksi”, toteaa ministeri Thorsin erityisavustaja Stefan Svenfors.

Svenforsin mukaan periaatteessa on mahdollista sekin, että joku ministereistä haluaa pyytää asiakirjat itselleen. Siinä tapauksessa saattaa käydä jopa niin, että koko asia siirtyisi heinäkuun lomakauden yli.

MTV3 har utgående från FNB:s notiser publicerat en text med rubriken "Sipoo-kiistan käsittely siirtyi".

I torsdagens Borgåblad citerades Stefan Svenfors, som sade att det blir svårt att få beslutsunderlaget klart tills "nästa måndag", dvs till idag, vilket var en förutsättning för att ärendet skulle kunna behandlas av statsrådet före midsommaren.

Hbl har 22:08 publicerat sin artikel för morgondagens tidning. Rubriken är "Beslut om Sibbo skjuts upp igen". Jag citerar ur artikeln:

Orsaken är tidsbrist för den föredragande ministern Astrid Thors (sfp), som i går deltog i ett EU-möte i Luxemburg. Thors håller fortfarande på att bekanta sig med beredningen som har gjort av regeringsrådet Arto Sulonen vid inrikesministeriet.

Kommunindelningslagen. Den 17 juni 2007

Publicistförbundets seminarium var givande. För mig gav seminariet framför allt möjlighet att inför journalistkåren framföra det jag hade på hjärtat. (Se bilden ovan.) Ur responsen fick jag uppfattningen att journalisterna flitigt läser min blogg, men att man ändå missat en del väsentligheter i fallet Sibbo. Huruvida man på basen av de nya insikterna hinner göra några grejer om fallet Sibbo innan statsrådet gör sitt beslut vet jag inte, men det kan vara bra för beslutsfattarna att veta att journalisterna informerats. Speciellt delade jag ut A4-sidan (MS Word) med texten från inlägget "De sista inseglen. Den 13 juni 2007".

Yle har publicerat en text med rubriken "Vanhanen puolustaa hallituksensa toimintatapaa". Artikeln berör även fallet Sibbo. Jag citerar:

Vanhanen otti myös kantaa ministerien jääviyteen Sipoo-kysymyksessä. Hänen mukaansa tilanne, jossa ministerit eivät voi osallistua päätöksentekoon, on luonnoton.

- Kyllä ministerien pitäisi voida ottaa kantaa kaikkiin kysymyksiin ilman että siitä syntyy oikeusasteissa tällaista esteellisyyskeskustelua.

Aiemman oikeuskanslerin Paavo Nikulan tulkinnan mukaan Sipoo-liitokseen julkisesti kantaa ottaneet ministerit ovat asiassa jäävejä. Nikulan seuraaja Jaakko Jonkka on arvellu, että virkamiesten jääviyttä koskevat säädökset eivät istu poliittiseen päätöksentekoon.

Jag frågar mig hur lämpligt det är att statsministern vid denna tidpunkt uttalar sig i denna känsliga fråga, där den av statrådet till ny justitiekansler valda Jonkka förefaller, men kanske bara förefaller, ha en något annan åsikt än sin föregångare. Helsingin Sanomat har publicerat FNB:s notis "Vanhanen: Nato-joukkoihin osallistumiselle ei estettä", där även Vanhanens uppfattning i jävfrågan noteras. Jag citerar:

Vanhanen totesi myös, että mielipiteiden ei pitäisi tehdä ministereistä jäävejä.

Vanhasen mielestä on luonnotonta, etteivät ministerit nykyisellään voi olla päättämässä niistä asioista, joista he ovat ottaneet julkisesti kantaa.

Pääministeri toivoi Ylen uutisten pääministerin haastattelutunnilla, että uusi oikeuskansleri Jaakko Jonkka harkitsisi uudelleen edeltäjänsä Paavo Nikulan linjausta, joka on johtanut useiden ministereiden jääväämiseen Sipoon ja Helsingin rajansiirtoasiassa.

Det är faktiskt justitiekanslern som ger råd och övervakar ministrarna och inte tvärtom. Hade Jonkka inte redan i fredags utnämts till (ordinarie) justitiekansler, vore statsministerns yttrande en präktig skandal. Dessutom kan den tjänstlediga justitiekansler Paavo Nikulas rekommendationer inte glömmas bara för att man valt en efterträdare till honom. Kommunindelningslagen ger klara direktiv för hur ändringar i kommunindelningen sker: Om ändring i kommunindelningen bestäms genom lag eller beslut därom fattas av statsrådet eller ministeriet. Om inkorporeringen av sydvästra Sibbo verkligen är i nationens intresse, så borde man därom stifta en lag. Statsministern torde vara fri att föreslå en dylik lag, utan att han därigenom skulle göra sig jävig att i riksdagen ta del i omröstningen om ett lagförslag i saken. Det alternativa och normala förfarande är att statsrådet eller [inrikes]ministeriet fattar beslutet enligt vad som sägs i kommunindelningslagen. I detta fall bör särskilda villkor uppfyllas:

En ändring i kommunindelningen som innebär att en kommuns område minskas eller utvidgas, men inte att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar, kan verkställas, om

1) inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig ändringen, eller om

2) ändringen inte inverkar på invånarantalet i någon kommun med mer än fem procent eller på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen.

I övrigt kan en sådan ändring i kommunindelningen som avses i 1 mom. verkställas endast under särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar.

Det är ministrarnas uppgift att i egenskap av domare ta ställning till huruvida ovannämnda villkor uppfylls. De två första villkoren är oproblematiska, men för att kommuninvånarnas rättssäkerhet skall uppfyllas och för att det inte skall råda misstankar om partiskhet bör domarna inte i förväg ta ställning till huruvida de anser att villkoren som nämns i 3 § uppfylls. Villkoren som nämns i 3 § är ett nödvändigt villkor, inte ett tillräckligt villkor. Även om en minister anser att villkoren uppfylls, torde han ha rätt att rösta mot ett förslag till ändring av kommunindelningen. Däremot kan en minister inte rösta för ett förslag, om han anser att villkoren inte uppfylls. Av Vanhanens senaste uttalande att döma har statsministern svårt att medge att han gjorde fel då han för ett år sedan starkt tog ställning för en annektering.

För övrigt, vad betyder uttrycket "i övrigt" i lagtexten ovan?

I Helsingfors ursprungliga förslag (pdf) från den 21 juni i fjol citeras 3 § i kommunindelningslagen:

Kommunindelningen kan ändras, om ändringen

1) främjar ordnandet av service för invånarna i området,

2) förbättrar levnadsförhållandena för invånarna i området,

3) förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller

4) främjar kommunernas funktionsförmåga och verksamhetens lönsamhet.

För säkerhets skull anser Helsingfors att alla fyra förutsättningar uppfylls, fastän det skulle ha räckt med en. Några förklaringar till hur eller varför förutsättningarna uppfylls anges inte, fastän det 6 § i kommunindelningslagen heter att "I framställningen eller initiativet skall behovet av ändring i kommunindelningen motiveras". Helsingfors motiveringar handlar istället om bostadsbyggande, som inte har något med villkoren i 3 § att skaffa. I Helsingfors förslag noteras att det aktuella området "överskrider tröskeln i kommunindelningslagen beträffande både yta och invånarantal", men det hävdas samtidigt att de särskilda förutsättningarna i 5 § uppfylls. Paragrafen, som vid tidpunkten saknades på inrikesministeriets webbplats (se Bristfällig information. Den 3 juni 2007), återges inte i Helsingfors framställan. Möjligheten att Helsingfors förslag kunde verkställas om "inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig ändringen" omnämns således inte, fastän det till Helsingfors ursprungliga planer hörde att Sibbo "frivilligt" skulle avstå (det mindre) området. Naturligtvis omnämns inte heller att enligt 11 § [inrikes]ministeriet kan "besluta om en sådan ändring i kommunindelningen som avses i 5 §, om inte fullmäktige i någon berörd kommun har motsatt sig ändringen".

Ett invecklat händelseförlopp. Den 16 juni 2007

Christel Liljeström har i natt publicerat ett blogginlägg med rubriken "Ologiska slutsatser" där hon kommenterar t.f. justitiekanslerns avslag på klagomål angående fallet Sibbo. Liljeström förundrar sig över att JK säger att det i klagomålen inte framgår faklta som skulle föranleda ett agerande, då det ju är JK:s uppgift att undersöka misstankarna om felaktigt förfarande. Jag vill själv tillägga att det angående Myllyniemi och Manninens roll i fallet Sibbo föreligger allmänna misstankar om jäv.

I Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Jonkka ei löytänyt huomautettavaa Sipoon kuntajaon käsittelystä". Ur artikeln framgår att svaret eller avslaget endast gäller tre klagomål som lämnades in i slutet av senaste år. HS noterar även att klagomålen delvis berör samma frågor som behandlats i förvaltningsdomstolen och HFD.

Föreningen För Sibbo, vars klagomål igår besvarades av JK, har på föreningens webbplats publicerat en jämförelse mellan Myllyniemis rapport och Helsingfors stadsstyrelses texter. Jämförelsen grundar sig på ett klagomål som Leena Liipola riktat till justitiekanslern och som ännu inte behandlats. På föreningens hemsida noteras att "Selvitysmies Myllyniemi kertoi Sakarinmäessä monisatapäiselle yleisölle, ettäSipoon asiaa käsitellyt työryhmä koostui sisäministeriön henkilöstöstä."

Idag tar jag tåget till Hangö föra att deltaga i Publicistförbundets seminarium, där jag i morgon skall hålla ett anförande inom temat medborgarjournalistik. I programmet noteras att "Sibbobloggaren Ralf Wadenström avslöjade underligheter i utredaren Pekka Myllyniemis rapport", men själv tycker jag att jag på min blogg har gjort både viktigare och mera intressanta avslöjanden än de som gäller utredningsmannens rapport. En utredning av ett invecklat händelseförlopp är dock svårare att sälja till medierna än spektakulära detaljer. I mitt blogginlägg "De sista inseglen. Den 13 juni 2007" har jag dock sammanfattat min helhetstolkning till en text som ryms på en A4-sida (MS Word). Texten får användas fritt.

Inte alla klagomål har behandlats av JK. Den 15 juni 2007

Dagens nummer av Borgåbladet inehåller ingenting annat om fallet Sibbo än citat från gårdagens Västra Nyland. Ur pressklippet framgår att inte heller Västra Nyland förstår sig på motiven bakom Matti Vanhanens och Mauri Pekkarinens motiv att jäva sig i "Sibbofrågan". Västra Nyland tycker att ingendera av ministrarna har kommit med en vettig motivering. Kanske kom Vanhanens motivering efter det att artikeln skrevs. Pekkarinens motivering är onekligen märklig, men jag tvivlar på att han skulle ha jävat sig om det inte var för att undvika att uppgiften att föredra Sibbofrågan skulle tillkomma honom. Vanhanen däremot har alla skäl att jäva sig. Vanhanen har medgett att han har haft en aktiv roll och hans aktiva roll torde vara betydligt större än vadsom hittills framkommit i medierna. Vanhanens medverkan i statrådets beslutsfattande vore uppenbarligen en risk. Dessutom har centerministrarna alla skäl att rösta emot förslagen på en gränsjustering, men om Vanhanen (och Pekkarinen) skulle göra det skulle det leda till häftiga anklagelser om svek från Helsingfors sida. Framför allt har Vanhanen dock skäl att unvika att hans aktiva roll undersöks i samband med en besvärs- eller rättsprocess.

På avdelningen Bakgrund på Svenska Yle har Yle idag publicerat en "kommentar" med rubriken "Lagen om alltings jävighet". Jag citerar ur artikeln:

 

Sfp:s ordförande Stefan Wallin beslut att jäva sig väcker förvåning. Förhandstipset är ju att det finns en klar majoritet i regeringen för en annektering och den majoriteten blir större då Wallin jävat sig.

Ett tankeexperiment: Anta att Wallin skulle ta del av beslutet i regeringen. Anta att någon därefter skulle besvära sig över att Wallin var jävig varefter Högsta förvaltningsdomstolen mot förmodan skulle komma till samma slutsats. Summan av kardemumman blir då att HFD river upp regeringens beslut, vilket i så fall leder till att annekteringen skjuts på framtiden. Det i sin tur skulle vara en fjäder i hatten för sfp. Så här djävulska resonemang ska kanske ministrar inte syssla med, men å andra sidan vad har sfp att vinna med en låg profil i Sibbofrågan?

Yle Åboland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Åbo vill överskrida kommungränserna". Yle Åboland har senare på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Annekteringshot ingen överraskning". Det handlar här alltså om fallet S:t Karins. (Se gårdasgens blogginlägg "Åbo tar efter Helsingfors. Den 14 juni 2007".)

Yle Internytt har 10:21 publicerat en notis med rubriken "Sibboklagomål leder inte till åtgärder". Helsingin Sanomat har 11:29 publicerat en notis med rubriken "Apulaisoikeuskansleri hylkäsi kantelut Sipoon alueliitoksesta". Samma notis med samma rubrik har publicerats på Kauppalehtis sidor 11:30. Jag citerar ur notisen:

Kantelut olivat tehneet kaksi yksityishenkilöä ja Sipoon puolesta ry. Ne koskivat Helsingin kaupungin tekemän kuntaliitosesityksen vireilletuloa sekä kuntaliitoksia selvittämään nimitetyn selvitysmiehen Pekka Myllyniemen ja entisen alue- ja kuntaministerin Hannes Mannisen (kesk.) esteellisyyttä. Jonkan mukaan liitoshankkeen valmistelussa ei ole toimittu niin, että oikeuskanslerilla olisi oikeudellisia perusteita puuttua siihen. Lisäksi hän ei katsonut Myllyniemeä ja Mannista esteelliseksi.

Det bör noteras att de två senaste klagomålen angående fallet Sibbo ännu inte torde ha behandlats. Klagomålet som lämnades in i april gälde den felaktiga informationen som låg till grund för Vanda stadsstyrelses beslut den 20 - 21 juni i fjol. Se "Klagomål till justitiekanslern. Den 13 april 2007", "Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007 ". Det aldra senaste klagomålet lämnades in tidigare denna vecka och gäller främst Myllyniemis rapport. (Se "Helsingfors är Finlands enda huvudstad." Den 12 juni 2007".) Angående påståendet att Myllyniemi och Manninen inte skulle ha varit jäviga undrar jag vilken infoirmation eller vilket bevismaterial Jonkka har haft tillgång till. Vad det gäller föreningen För Sibbos klagomål, så förefaller klagomålet inte bygga på de bevis på Myllyniemis partiskhet som senare bl.a. på denna blogg kommit fram. Jag vill även notera att det är problematiskt att lagligheten i ministrarnas agerande övervakas av en person som har sökt tjänsten som justitiekansler. I praktiken är det statsrådet som väljer eller igår valde justitiekansler. Om jag själv hade sökt tjänsten skulle jag nog som vikarierande justitiekansler ha varit mycket försiktig i min kritik. Tidpunkten för justitieombudsmannens svar på de aktuella klagomålen är på flera sätt anmärkningsvärd.

Yle Internytt har 12:15 uppdaterat sin notis "Sibboklagomål leder inte till åtgärder". Yle skriver nu att "Enligt Jonkka var utredningsman Pekka Myllyniemi inte jävig då han utredde annekteringsfrågan, fastän han tidigare hade arbetat för Nylands förbund." Jag har på denna blogg i blogginlägget "Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006", som bifogats till ett besvär till HFD samt till Sibbo kommuns utlåtande över Myllyniemis förslag, noterat att Myllyniemis deltagande i beslutsfattning inom Nylands ladskapsfullmäktige som gäller Helsingfors planer för sydvästra Sibbo finns dokumenterade. Dessutom har jag i blogginlägget "Bevismaterial. Den 5 december 2006" visat att även Myllyniemis deltagande i beslutsfattning inom landskapsstyrelsen som berört Sibbofrågan. Att Myllyniemi som landskapsstyrelsemedlem varit påtagligt beroende av Helsingfors har jag påvisat i bl.a. blogginlägget "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007". En närmare titt på Myllyniemis rapport visar att han åtminstone själv uppfattade utredningen som ett beställningsarbete eller en gentjänst.

Jag har idag kommit över information om att biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka redan i januari har svarat på ett klagomål som berör fallet Sibbo. I klagomålet uppmärksammas den bristande informationen på inrikesministeriets webbsidor, som jag uppmärksammade i blogginlägget "Bristfällig information. Den 3 juni 2007". På inrikesministeriets webbplats omnämndes inte alls de i 5 § definierade speciella förutsättningarna för "delvisa sammanslagningar"! Redan i augusti svarade Arto Sulonen, som på inrikesministeriet berett "Sibbofrågan", att man skall ta kritiken mot bristen i informationen i beaktande då webbsidorna utvecklas. I januari konstaterade biträdande justitiekanslern att webbsidorna uppdaterats och att klagomålet inte leder till ytterligare åtgärder. Numera omnämns alltså 5 § på inrikesministeriets webbsidor. Det bör noteras att just denna paragraf är essentiell för fallet Sibbo. Jag finner det sannolikt att så väl politiker som medier vilseletts på grund av den bristande informationen.

Finska Yle har publicerat en notis med den grovt vilseledande rubriken "Sipoon rajakiistaa valmistellut Myllyniemi ei ollut esteellinen". Det är vid behov Högsta förvaltningsdomstolens sak att ta ställning till Myllyniemis opartiskhet. En annan sak är om en kommunindelningsutredare överhuvudtaget kan vara jävig, om utredningsmannens partiskhet har någon juridisk relevans. Vem som helst kan göra förslag till ändring i kommunindelningen. Det väsentliga är att det noteras att Myllyniemi ingalunda har gjort en oberoende utredning.

Nelonen har middagstid publicerat en notis med rubriken "Apulaisoikeuskansleri hylkäsi kantelut Sipoon alueliitoksesta".

Yle Östnyland har även på sin avdelning fyratiden publicerat notisen "Sibboklagomål leder inte till åtgärder". Jag har observerat att Yle faktiskt skriver att "Biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka skriver i sitt beslut att det inte kommer fram något i klagomålen, som skulle motivera att han ingriper i inrikesministeriets beredning av ärendet." För övrigt är Jonkka inte mera biträdande justitiekansler efter månadsskiftet. President Tarja Halonen har idag utnämnt Jonkka till (ordinarie) justitiekansler.

I ovannämnda notis skriver Yle även att "Hannes Manninen, som var kommunminister i förra regeringen, var inte heller jävig." Manninens jäv har knappast kommit fram i Sibbos klagomål, men Manninen skulle naturligtvis i minst lika hög grad som statsminister Matti Vanhanen ha haft skäl att jäva sig då ststrådet gör sitt beslut i "Sibbofrågan". Manninen uttalade för ett år sedan inte bara sitt stöd, utan torde även ha lovat sitt stöd för en annektering. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni i fjol sade dåvarande stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori följande:

Kuten tiedossa on, asia on valtioneuvoston, ei Helsingin käsissä. Tämän takia valtuuston yhteistä tahtotilaa on pyritty edistämään lobbaamalla aktiivisesti asiaa kevään aikana monille ministereille ja keskeisille valtion virkamiehille. Noin viime viikon puolivälissä kävi ilmeiseksi, että meillä on perusteltua syytä olettaa valtiovallan suhtautumisen kehittyneen niin myönteiseksi, että asian ratkaiseminen nyt olisi mahdollista.

Vad är detta annat än ett medgivande till att den slutliga överenskommelsen mellan Helsingfors och "statsmakten" gjordes veckan före stadsfullmäktiges beslutet? Att Manninen var beredd att stöda en annektering hade han redan tidigare informerat Sfp:s dåvarande ordförande Jan-Erik Enestam om. Denna slutliga överenskommelse om någonting torde göra Vanhanen jävig. För övrigt vore det intressant att veta vilka de centrala tjänstemän är som Vapaavuori syftar på. Med tanke på att Helsingfors lobbning kan ha varit framgångsrik finns det skäl att kritiskt granska inrikesministeriets beredning av annekteringsärendet.

Nelonens TV-nyheter 19:30 hade ett långt inslag om "den senaste vändningen" gällande ministrarnas jäv i Sibbofrågan. Enligt Nelonens tolkning av Jaakko Jonkkas svar på de aktuella klagomålen anser biträdande justitiekanslern att ministrar som uttalat sin åsikt i Sibbofrågan inte jävat sig. I inslaget uttalar sig även Jonkka på ett sätt som stöder Nelonens tolkning, men egentligen talar Jonkka här om vad som gäller "pääsääntöisesti".

Åbo tar efter Helsingfors. Den 14 juni 2007

Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Jämn kamp om Sibbo när regeringen röstar". Dessutom ingår i tidningen FNB:s notis "Sibbofrågan avgörs inom två veckor". Av pressklippet framgår att ledaren i gårdagens Åbo Underrättelser hade rubriken "Rävspel och jävspel".

"Sibbofrågan behandlas före månadsskiftet" är rubriken på en artikel i dagens Hufvudstadsblad.

"Sibbo-frågan avgörs snart" är rubriken på en notis som publicerats av Yle Mellannyland. "Sibbofrågan löses nästa vecka?" är rubriken på motsvarande notis på Yle Östnylands sidor.

Ledaren i dagens Helsingin Sanomat har rubriken "Ministereillä oltava rohkeutta päättää Sipoon rajansiirrosta". Helsingin Sanomat visar ingen förståelse för ministrarnas val att jäva sig - och inte för ministrarnas domarroll i juridiskt-administrativa ärenden i allmänhet heller. Det är märkligt att man inte kan eller inte vill se en väsentlig skillnad mellan beslutsfattande i "Sibbofrågan" och beslut om byggande av kärnkraftverk. HS klagar på att själva substansfrågan fallit i skym undan av frågan om jäv, men jag anser att just denna fråga är central i fallet Sibbo. Varför jävade sig Vanhanen genom sina ställningstaganden för en annektering? Antingen hade statsministern inte förstått sin egen domarroll, eller så var det meningen att "Sibbofrågan" aldrig skulle behandlas i statsrådet. Det senare argumentet argumenterar jag för i gårdagens blogginlägg "De sista inseglen. Den 13 juni 2007". Thors får i Helsingin Sanomats ledaren beröm för sitt "mod", men ledarskribenten torde ha en annan åsikt i frågan än thors. Jag återger här det sista stycket i ledaren:

Ministerit ovat tässä asiassa jo riittävän pitkään puhuneet aidan sijasta seipäistä. Kenelläkään ei tunnu olevan enää rohkeutta korostaa rajansiirron myönteisiä puolia. Se nähdään pelkästään Sipoon syömisenä, vaikka taustalla on koko Helsingin metropolialueen etu. Nyt tarvitaan poliittista johtajuutta ja siirtymistä sanoista tekoihin. Sipoo-päätös on tehtävä ennen ministereiden kesälomia.

Gårdagens Karlsson i HS handlar om Sibbofrågan. Det gör även Päivän kysymys. Se bilden ovan.

I dagens nummer av Uutislehti 100 ingår en kort version av FNB:s notis med rubriken "Sipoo-liitoksesra päätetään ehkä ensi viikolla". I notisen säges det att "Jos päätöstä ei saada ensi viikolla aikaiseksi, kysymys pyritään ratkaisemaan 28. kesäkuuta." I tidningen Metro har FNB:s notis rubriken "Sipoo-päätös ensi viikolla". Här berättas det att Astrid Thors är på resa nästa vecka och att, så om inkorporeringsbeslutet inte sker nästa vecka, så är följande möjlighet att avgöra Sibbofrågan den 28 juni.

De senaste dagarna har det publiceratsså mycket om fallet Sibbo att min pressöversikt inte riktigt hunnit med. Jag har även haft jobb, studier och familj att sköta. Jag får lov att kompletera i efterhand. I går kväll publicerade MTV3 en notis med rubriken "Sipoo-kiista hiertää keskustaa". Vanhanen som inför riksdagsvalet med hänvisning till sin domarroll inte villa ta ställning i Sibbofrågan kommer plötsligt med klara ställningstaganden. Paradoxalt tror sig statsministern nu kunna ta del i diskussionen för att han jävat sig eller tänker jäva sig. Jag citerar ur MTV3:s notis:

Lähestyvä päätös Sipoon alueiden pakkoliittämisestä Helsinkiin jakaa keskustan johdon rivejä. Puoluesihteeri Jarmo Korhosen (kesk.) kanta Helsingin havittelemaan Sipoon osien pakkoliitokseen on selvä.

- Tämä 95 prosenttia, sipoolaisten kanta tulee ottaa huomioon. He eivät halua pakkoliitosta ja keskusta ei kannata pakkoliitoksia, Korhonen sanoo.

Pääministeri Matti Vanhanen (kesk.) puolestaan pitää pakkoliitosta välttämättömänä.

- Ei kannata pelätä sitä, että olisi jonkinlainen ennakkotapaus. Tämän jutun tekee poikkeukselliseksi erityisesti kaksi asiaa. Toinen on se, että Helsingin kaupunki omistaa tällä alueella lähes tuhat hehtaaria maata. Sellaista ei paljon muualta maasta löydy ja sitten toinen tekijä; kun katsoo tämän seudun yhdyskuntarakenteen karttaa, niin tämä on vähän muotopuoli, Vanhanen sanoo.

På samma sida som ovanciterade artikel finns en länk till ett videoklipp från sjuans nyheter. På inslaget säger Vanhanen att Sibbo inte blir ett prejudikat. Hans argument är bättre formulerade än Mari Kiviniemis "Helsingfors är Finlands enda huvudstad", men argumentet torde sakna juridisk relevans. I inslaget intervjuas även Rakel Hiltunen, som även här beskyller de ministrar som meddelat att de jävat sig för ansvarsflykt.

Huruvida partiorförandena Jyrki Katainen (saml) och Stefan Wallin kommer att jäva sig torde ännu vara öppet. Följer Katainen Vanhanens resonemang kan han ha skäl att jäva sig. Visserligen har Katainen inte på långt när haft en lika aktiv roll som Vanhanen och vad jag vet har han inte i egenskap av minister uttalat sig i frågan, men före valet tog han klsrt ställning både för sin och Samlingspartiets del. Jag citerar ur artickeln "Sipoota ei auta enää mikään", som publicerades på Helsingin Sanomats webbplats den 24 januari:

"Tässä asiassa jatketaan Sdp:n ja Keskustapuolueen viitoittamalla tiellä", kokoomuksen puoluejohtaja Jyrki Katainen sanoi keskiviikkona, kun kysyin häneltä asiasta.

Katainen: "Kohtuuhintainen asuminen, ympäristöystävällinen liikenne ja pääkaupunkiseudun kilpailukyky ovat tämän alueen tärkeät ratkaistavat ongelmat."

"Liitoksesta vallitsee pääkaupunkiseudulla laaja poliittinen yhteisymmärrys. Kaikki ovat sen takana paitsi Rkp."

"Itäsuomalaisena voin lisäksi sanoa, että pääkaupungin menestys ei ole maakunnilta pois. Metropoli on tärkeä koko Suomelle."

Den ovanciterade artikeln publicerades i Helsingin Sanomat följande dag. Samma dag (den 25 januari) kunde man läsa följande i Hufvudstadsbladet:

– Det råder ju en bred politisk enighet, alla partier i regeringen utom sfp är för gränsjusteringen, säger Katainen.

Ifall det drar ytterligare ut på tiden och en ny regering hinner tillsättas där han själv sitter tror Katainen inte att beslutet blir annorlunda.

– Hur ledsamt det än är att kommunerna inte kunnat komma överens, skulle jag nog besluta på samma sätt som minister.

Sedan Wallin blev minister har han uttalat sig mycket försiktigt i Sibbofrågan. Undantaget är en valannons med hans porträtt där det säges att Sfp är 100 % av samma åsikt som 93 % av Sibboborna. Jag skulle inte betrakta detta som ett ställningstagande. Här är det strängt taget inte orförandes åsikt som förs fram, utan partiets. Budskapet är att partiet till 100 % respekterar resultatet i folkomröstningen. I mina ögon är det inte Wallin eller ens Sfp som kommuniserar budskapet, utan reklambyrån. Jag har svårt att se vad Wallin skulle riskera genom att ta del i beslutsfattningen i "Sibbofrågan". Vill någon besvära sig, så kan de lika bra besvära sig över att Thors, som uttalat sig på sin blogg och varit ordförande för Folktinget, föredrog ärendet.

Yle Åboland har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Åbo kräver kommunsamgångar eller mark". Jag citerar ur notisen:

Åbo stad har i all tysthet förberett en annektering av delar av grannstaden S:t Karins. Planerna är ett alternativ, som Åbo vill ta till om staden inte får till stånd ett bredare interkommunalt samarbete med kommunerna kring Åbo eller en direkt kommunsammanslagning.
...

Om de övriga kommunerna i Åbo stadsregion avvisar Åbos inviter till samgång kommer Åbo att överväga en anhållan om att få annektera delar av S:t Karins för att råda bot på sin brist på attraktiva småhustomter. Det område, som enligt de här uppgifterna skulle vara aktuellt är Ala-Lemu-området, det vill säga det område, där S:t Karins redan har börjat planera högsklassiga småhusområden.

Månne det tröstar S:t Karins att Helsingfors är Finlands enda huvudstad? Parallellerna till fallet Sibbo är iögonfallande. Att en inkorporering av sydvästra Sibbo ur Helsingfors synvinkel är ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudtsradsregionen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i medierna. Själv har jag bl.a. i blogginläggen "Sydvästra Sibbo och huvudstadsregionen. Den 8 april 2007" och "Stadsstaten Helsingfors. Den 9 april 2007 " noterat att sydvästra Sibbo utgör ett alternativ till en samanslagning av huvudstadsregionens kommuner. Även när det gäller Helsingfors handlar förslaget till inkorporering om brist på attraktiva småhustomter och konkurrens om goda skattebetalare.

Skattesystemet är ett problem, men en inkorporering av sydvästra Sibbo är minsann inte en lösning på problemet. Helsingfors är här inte alls så unik som förespråkarna för "Finlands enda metropolområde" låtit påskina. Godkänner statsrådet - och HFD - Helsingfors eller utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, kommer kommunminister Mari Kiviniemi inte att hinna med annat än att behandla förslag till ändringar i kommunindelningen. Kiviniemi kan kanske avfärda Åbos och andra städers förslag med motiveringen att Helsingfors är Finlands enda huvudstad, men nästa kommunminister kan vara en socialdomkrat. Här har den borgerliga regeringens ministrar någonting att begrunda.

De sista inseglen. Den 13 juni 2007

"Oklart om sibbobeslutet hinner före midsommaren" är rubriken på en artikel i dagens nummer av Borgåbladet. Astrid Thors specialmedarbetare Stefan Svenfors säger här att det teoretiskt är möjligt att beslutsunderlaget är klart nästa måndag, vilket är en förutsättning för att ärendet skall kunna behandlas av statsrådet nästa vecka.

Yle Internytt har 16:46 publicerat en notis med rubriken "Tidtabellen för Sibbobeslutet klarnar". Yle skriver att regeringen enligt Astrid Thors specialmedarbetare Stefan Svenfors kommer att behandla marktvisten mellan Helsingfors och Sibbo på torsdag nästa vecka eller så därpå följande torsdag. Yle berättar vidare att justitiekanslerns kansli att ännu denna veckan kommer att ge utlåtanden om de besvär som lämnats in i ärendet. Jag undrar om det även gäller det senaste klagomålet gällande kommunindelningsutredarens rapport. Ur notisen framgår det vidare att det är Arto Sulonen vid inrikesministeriets kommunavdelning som bereder ärendet.

Eftersom domens dag närmar sig, börjar det vara dags att bryta de sista inseglen i fallet Sibbo. Jag hade gärna använt mera tid till att leta fram ytterligare bevismateriel, men nu får en del av bevisen läggas fram i efterskott, om så behövs. Ledande ministrars förefallande irrationella agerande och den otroliga klantigheten i Helsingfors förslag från den 21 juni ifjol kräver ytterligare förklaringar.

Jag har tidigare på denna blogg hävdat att det var de gröna som förutsatte att Helsingfors föreslog ett större område än vad man från Helsingfors sida ursprungligen hade planerat. Området som de gröna krävde motsvarar det större alternativet av de två förslag som Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori presenterade för Markku Luoma och Christel Liljeström våren 2006. Enligt vad som upprepade gånger hävdats i Helsingin Sanomat hotade Pajunen och Vapaavuori att Helsingfors med statsrådets stöd skulle inkorporera det större området på 5000 ha, om Sibbo inte gick med på att "frivilligt" avstå från det mindre området på 3000 ha.

Även om kommunfullmäktige i Sibbo gått med på förslaget på ett ca 3000 ha stort område, hade enligt kommunidelningslagen någon behövt göra ett officiellt förslag till ny kommunindelning. I praktiken betyder det att Helsingfors stadsfullmäktige måste göra förslaget, vilket man även gjorde den 21 juni. Eftersom de gröna, som inte var helt införstådda eller invigda i planerna, inte gick med på att Helsingfors föreslog det mindre området, var Helsingfors stadsdirektör tvungen att i sista stund plocka fram ett förslag, som kom att visa sig vara ett katastrofalt hastverk. Det stora problemet för Helsingfors del var dock inte att förslaget var dåligt, utan att det inte fanns förutsättningar för att kommunfullmäktige i Sibbo skulle gå med på förslaget.

För att det skulle finnas lagliga förutsättningar för en annektering av 3000 ha eller mera måste fullmäktigen i Helsingfors, Sibbo och Vanda godkänna förslaget. Den svåra biten var naturligtvis Sibbo. Man kunde försöka locka med den mark som Helsingfors pantar på i Nickby och hota med sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden, men dessa argument var inte nog i sig. Man kunde även, så som Kai Kalima, hota med att Helsingfors kan inkorporera hela Sibbo, men det hotet hade inte varit trovärdigt.

För att få kommunfullmäktige i Sibbo att acceptera Helsingfors förslag, planerade man således att hota med att på inrikesministeriets initiativ inkorporera ett större område, ifall Sibbo inte gick med på Helsingfors förslag. Då Pajunen och Vapaavuori avslöjade planerna för Luoma och Liljeström fanns det inga starka belägg för hotet. För att Sibbo verkligen skulle ta hotet på allvar, måste ledande ministrar uttala sitt stöd för annekteringen. Vanhanen och Heinäluoma torde relativt villigt ha uttalat sitt stöd, medan KSSR gav möjligheter att pressa Manninen att stöda en annektering. En dryg vecka före midsommaren hade socialdemokraternas representant i strukturgruppen Rakel Hiltunen och kommunminister Hannes Manninen kommit till ett hemligt förhandlingsresultat.

Ifall kommunfullmäktige i Sibbo hade gått med på Helsingfors förslag, hade inrikesministeriet, dvs minister Manninen, enligt kommunindelningslagen kunnat besluta om en ändring av kommunindelningen. Ärendet hade inte behövt gå till statsrådet och ministrarnas uttalade stöd för en annektering hade inte föranlett problem med jäv.

Då Helsingfors föreslog området på 5000 ha förbrukade staden sina förhandlingsargument. Det fanns inga förutsättningar för att Sibbo skulle godkänna en annektering och därmed inte heller lagliga förutsättningar för en inkorporering.

Bevis och argument för tolkningen ovan finns på olika ställen på denna blogg. För dem som så önskar kan jag ge närmare hänvisningar.

Vanhanen kräver att beslutet tas före midsommar! Där till meddelar Vanhanen, trots att han ämnar jäva sig, att han stöder en annektering. Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en anmärkningsvärd artikel med rubriken "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä". Jag citerar ur artikeln:

Keskustan puheenjohtaja, pääministeri Matti Vanhanen sanoo tukeutuvansa Sipoo-kysymyksessä oikeuskansleri Paavo Nikulan ohjeistukseen. Nikula kehotti taannoin ministereitä pidättäytymään Sipoon rajansiirtoa koskevista kannanotoista, koska siinä olisi vaara tulla jääviksi.

Syynä on se, että Sipoo-päätös ei ole puhtaasti poliittinen, vaan myös hallinnollinen päätös.

"En ota sitä riskiä, että tehtäisiin valitus siitä, että jäävi henkilö on osallistunut päätöksentekoon", Vanhanen sanoi keskiviikkona. Vanhasen mukaan Sipoo-asiassa hallitus toimii tuomioistuimen roolissa. "Siitä tämä jääviys lähtee."

Normaalissa tuomioistuimessa tuomari ei voi etukäteen ottaa kantaa asiaan, josta on päättämässä.

Vanhanen korosti kannattavansa vahvasti sitä, että osa Sipoosta liitetään Helsinkiin.

Väitteisiin poliittisen vastuun pakoilusta hän vastasi, että "siitä ei voi olla kyse". Hän huomautti, että hän on muun muassa asuntomessuilla pitämässään puheessa luonnehtinut yksityiskohtaisesti, miten rajansiirto pitäisi toteuttaa. Näin hän katsoo olleensa aktiivinen prosessin vauhdittaja.

"Olen näyttänyt väriä, ja se on tiedossa."

Vanhanen sanoo, että Sipoo-päätöksen on tultava hallituksen käsittelyyn ennen juhannusta.

Dagens fråga (Päivän kysymys) i Helsingin Sanomat lyder "Saako iso kaupunki lohkaista maita naapurilta?"