Kommunindelningslagen. Den 17 juni 2007

Publicistförbundets seminarium var givande. För mig gav seminariet framför allt möjlighet att inför journalistkåren framföra det jag hade på hjärtat. (Se bilden ovan.) Ur responsen fick jag uppfattningen att journalisterna flitigt läser min blogg, men att man ändå missat en del väsentligheter i fallet Sibbo. Huruvida man på basen av de nya insikterna hinner göra några grejer om fallet Sibbo innan statsrådet gör sitt beslut vet jag inte, men det kan vara bra för beslutsfattarna att veta att journalisterna informerats. Speciellt delade jag ut A4-sidan (MS Word) med texten från inlägget "De sista inseglen. Den 13 juni 2007".

Yle har publicerat en text med rubriken "Vanhanen puolustaa hallituksensa toimintatapaa". Artikeln berör även fallet Sibbo. Jag citerar:

Vanhanen otti myös kantaa ministerien jääviyteen Sipoo-kysymyksessä. Hänen mukaansa tilanne, jossa ministerit eivät voi osallistua päätöksentekoon, on luonnoton.

- Kyllä ministerien pitäisi voida ottaa kantaa kaikkiin kysymyksiin ilman että siitä syntyy oikeusasteissa tällaista esteellisyyskeskustelua.

Aiemman oikeuskanslerin Paavo Nikulan tulkinnan mukaan Sipoo-liitokseen julkisesti kantaa ottaneet ministerit ovat asiassa jäävejä. Nikulan seuraaja Jaakko Jonkka on arvellu, että virkamiesten jääviyttä koskevat säädökset eivät istu poliittiseen päätöksentekoon.

Jag frågar mig hur lämpligt det är att statsministern vid denna tidpunkt uttalar sig i denna känsliga fråga, där den av statrådet till ny justitiekansler valda Jonkka förefaller, men kanske bara förefaller, ha en något annan åsikt än sin föregångare. Helsingin Sanomat har publicerat FNB:s notis "Vanhanen: Nato-joukkoihin osallistumiselle ei estettä", där även Vanhanens uppfattning i jävfrågan noteras. Jag citerar:

Vanhanen totesi myös, että mielipiteiden ei pitäisi tehdä ministereistä jäävejä.

Vanhasen mielestä on luonnotonta, etteivät ministerit nykyisellään voi olla päättämässä niistä asioista, joista he ovat ottaneet julkisesti kantaa.

Pääministeri toivoi Ylen uutisten pääministerin haastattelutunnilla, että uusi oikeuskansleri Jaakko Jonkka harkitsisi uudelleen edeltäjänsä Paavo Nikulan linjausta, joka on johtanut useiden ministereiden jääväämiseen Sipoon ja Helsingin rajansiirtoasiassa.

Det är faktiskt justitiekanslern som ger råd och övervakar ministrarna och inte tvärtom. Hade Jonkka inte redan i fredags utnämts till (ordinarie) justitiekansler, vore statsministerns yttrande en präktig skandal. Dessutom kan den tjänstlediga justitiekansler Paavo Nikulas rekommendationer inte glömmas bara för att man valt en efterträdare till honom. Kommunindelningslagen ger klara direktiv för hur ändringar i kommunindelningen sker: Om ändring i kommunindelningen bestäms genom lag eller beslut därom fattas av statsrådet eller ministeriet. Om inkorporeringen av sydvästra Sibbo verkligen är i nationens intresse, så borde man därom stifta en lag. Statsministern torde vara fri att föreslå en dylik lag, utan att han därigenom skulle göra sig jävig att i riksdagen ta del i omröstningen om ett lagförslag i saken. Det alternativa och normala förfarande är att statsrådet eller [inrikes]ministeriet fattar beslutet enligt vad som sägs i kommunindelningslagen. I detta fall bör särskilda villkor uppfyllas:

En ändring i kommunindelningen som innebär att en kommuns område minskas eller utvidgas, men inte att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar, kan verkställas, om

1) inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig ändringen, eller om

2) ändringen inte inverkar på invånarantalet i någon kommun med mer än fem procent eller på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen.

I övrigt kan en sådan ändring i kommunindelningen som avses i 1 mom. verkställas endast under särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar.

Det är ministrarnas uppgift att i egenskap av domare ta ställning till huruvida ovannämnda villkor uppfylls. De två första villkoren är oproblematiska, men för att kommuninvånarnas rättssäkerhet skall uppfyllas och för att det inte skall råda misstankar om partiskhet bör domarna inte i förväg ta ställning till huruvida de anser att villkoren som nämns i 3 § uppfylls. Villkoren som nämns i 3 § är ett nödvändigt villkor, inte ett tillräckligt villkor. Även om en minister anser att villkoren uppfylls, torde han ha rätt att rösta mot ett förslag till ändring av kommunindelningen. Däremot kan en minister inte rösta för ett förslag, om han anser att villkoren inte uppfylls. Av Vanhanens senaste uttalande att döma har statsministern svårt att medge att han gjorde fel då han för ett år sedan starkt tog ställning för en annektering.

För övrigt, vad betyder uttrycket "i övrigt" i lagtexten ovan?

I Helsingfors ursprungliga förslag (pdf) från den 21 juni i fjol citeras 3 § i kommunindelningslagen:

Kommunindelningen kan ändras, om ändringen

1) främjar ordnandet av service för invånarna i området,

2) förbättrar levnadsförhållandena för invånarna i området,

3) förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller

4) främjar kommunernas funktionsförmåga och verksamhetens lönsamhet.

För säkerhets skull anser Helsingfors att alla fyra förutsättningar uppfylls, fastän det skulle ha räckt med en. Några förklaringar till hur eller varför förutsättningarna uppfylls anges inte, fastän det 6 § i kommunindelningslagen heter att "I framställningen eller initiativet skall behovet av ändring i kommunindelningen motiveras". Helsingfors motiveringar handlar istället om bostadsbyggande, som inte har något med villkoren i 3 § att skaffa. I Helsingfors förslag noteras att det aktuella området "överskrider tröskeln i kommunindelningslagen beträffande både yta och invånarantal", men det hävdas samtidigt att de särskilda förutsättningarna i 5 § uppfylls. Paragrafen, som vid tidpunkten saknades på inrikesministeriets webbplats (se Bristfällig information. Den 3 juni 2007), återges inte i Helsingfors framställan. Möjligheten att Helsingfors förslag kunde verkställas om "inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig ändringen" omnämns således inte, fastän det till Helsingfors ursprungliga planer hörde att Sibbo "frivilligt" skulle avstå (det mindre) området. Naturligtvis omnämns inte heller att enligt 11 § [inrikes]ministeriet kan "besluta om en sådan ändring i kommunindelningen som avses i 5 §, om inte fullmäktige i någon berörd kommun har motsatt sig ändringen".