Tjugo besvär. Den 3 augusti 2007

Yle Internytt har idag publicerat ett par notiser om Helsingfors metroplaner. Rubrikerna är "HST vill bygga metro till Sibbo" respektive "Luoma gillar inte metroplanerna". Jag citerar ur den senare notisen:

Kommundirektören i Sibbo, Markku Luoma, är inte förtjust över att HST gått ut med sina metroplaner i sydvästra Sibbo. HST planerar metro till Sibbo senast år 2017 och man har inte varit sen med att berätta om sina planer, trots att högsta förvaltningsdomstolen inte ännu har fattat beslut om de markområden i sydvästra Sibbo som Helsingfors fikar efter.

Man behäver inte vara speciellt konspiratoriskt lagd för att räkna ut att HST berättat om planerna just för att högsta förvaltningsdomstolen inte ännu har fattat beslutet. Utredningsman Pekka Myllyniemis motivering till att ett mindre område (V1) inte räcker är att "Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle." Några andra motiveringar för det aktuella alternativet V2, som kräver att något i 3 § i kommunindelningslagen nämnda villkor uppfylls med särskild vikt, anger utredningsmannen inte. Några garantier för att metrolinjen till Mellungsbacka förlängs österut finns det dock minsann inte. Dels skall HELI-alternativet utredas. Dels förutsätter en förlängning av metrolinjen en massiv bebyggelse i Västersundom (Westerkullaområdet), men Vanda har inga planer på några nya stadsdelar i Västersundom.

Myllyniemi har angående metron kopierat endast enstaka satser ur Helsingfors dokument. När det gäller metron finns det även skillnader mellan Ratasvuoris utredning och Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Följande text ur Ratasvuoris utredning har tagits bort ur utlåtandet:

Laskelmien lähtökohtana on, että Mellunmäen metroa jatketaan nykyisen Vantaan Länsisalmen alueelle ja sieltä edelleen Sipoon Itäsalmeen. ... Uusia Metroasemia tulee neljä.

Tässä joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue.

Ur texten framgår att Osmo Soininvaaras visioner om en metrolinje ända fram till Sibbo å aldrig var aktuella. Att den ovanciterade texten har lämnats bort ur Helsingfors utlåtande torde dock främst bero på att det ur texten allt för klart framgår att Helsingfors metroplaner bygger på att hela Västersundom by eller Westerkullaområdet skulle inkorporeras med Helsingfors. I Ratasvuoris utredning från den 18 oktober utgår man i från att det nya banavsnittet är 6,3 km långt och med fyra stationer kostar 140 - 150 miljoner euro, men i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november heter det att "Metrolinjausta ei ole vielä määritelty". Myllyniemi torde ha informerats om att de ursprungliga metroplanerna var osäkra, för i sin rapport från den 30 november skriver han att "Metroa voidaan jatkaa itään joko Mellunmäestä tai Vuosaaresta."


Sibbo kommun har idag på förmiddagen på Internet publicerat kommunen besvär (pdf) till Högsta förvaltningsdomstolen över statsrådets gränsbeslut från den 28 juni. Besväret har även lämnats in på förmiddagen, enligt vad Helsingin Sanomat skriver i en notis med rubriken "Sipoo jätti valituksen rajapäätöksestä".

Totalt lämnades det in 20 besvär mot statsrådets beslut. Enligt Helsingin Sanomat har bl.a. Vänsterförbundets lokalavdelning i Vanda lämnat in ett besvär.

Förtal och hyckleri. Den 2 augusti 2007

Det börjar vara dags att lämna in besvär angående statsrådets gränsbeslut. Besvärtiden tar slut i morgon fredag. Jag har under den gångna månaden lyft fram detaljer som jag tänkt att man kunde ta med i ett besvär. Det finns mycket som man kan besvära sig över angående fallet Sibbo, men det finns även mycket ojust och oacceptabelt som det inte är någon större idé att besvära sig över. Högsta förvaltningsdomstolen tar inte ställning i eteiska frågor, även om frågor som berör förvaltningssed i vissa sammanhang kan ha betydelse.

Förtal av privatperson kan vara straffbart, men det torde vara svårt att juridiskt angripa den medvetna spridning av lögner och fördomar som man från Helsingfors och enskilda ministrars sida gjort sig skyldig till i fallet Sibbo. En annan sak är om inte just Helsingfors lobbande för att sprida falska föreställningar om snedvridning av utvecklingen och Sibbos ovilja till samarbete ger skäl för HFD att förhålla sig extra kritiskt till de framlagda argumenten för att att Pekka Myllyniemis förslag fyller villkoren som definieras i kommunindelningslagen.

Hyckleri är i sig inte straffbart. Jan Vapaavuri kan juridiskt sett fritt hyckla om miljögärningar och nationella intressen i samband med Sibbofrågan. Höjden av hyckleri var det när Hannes Manninen senaste höst hävdade att Sibbofrågan inte är unik och att den på inget sätt hänger ihop med KSSR. Lika väl torde just detta hycklande göra det svårt att bevisa att Manninen varit jävig. Om Manninen hade medgett att Sibbofrågan hängde samman med kommun- och servicestrukturreformen, så hade han indirekt erkänt att han i samband med förhandlingarna om ramlagen hade bundit sig vid en viss lösning på frågan. Även om det inte skulle gå att bevisa att Manninen eller Matti Vanhanen i förhandlingar om KSSR förbundit sig att stöda eller rent av förverkliga Helsingfors inkorporeringsplaner, så tycker jag att HFD och allmänheten kunde upplysas om det inofficiella sambandet mellan KSSR och Sibbofrågan. Även detta samband ger HFD skäl att förhålla sig extra kritiskt till motiveringarna för statsrådets gränsbeslut. Jag skall här bidraga till att belysa sambandet genom att citera ur Astrid Thors anförande vid riksdagens plenum den 15 mars 2006:

Viime aikoina on herättänyt suurta hämmennystä ja ihmetystä Helsingin seudulla ja Uudellamaalla, kun on vaikuttanut siltä ja sellaisia puheita on kuullut, että Helsingin seudun uudistukset oikeastaan ovat se tärkein syy, miksi Paras-hankkeeseen on lähdetty. Minun täytyy sanoa, että ne kuvat, mitä on annettu esimerkiksi Helsingin itäisen naapurin Sipoon kaavoitustilanteesta, ovat olleet hyvin tarkoitushakuisia. Sipoossa ollaan myöskin valmiita keskustelemaan, Sipoo ei ole mikään valkoinen alue. Mikä Helsingin seudun laajentumista rajoittaa, niin huomattavassa määrin Natura-alueet, jotka ovat esimerkiksi nimenomaan Vuosaaren sataman läheisyydessä. Siitä ei puhuta paljoakaan. Tämä kummallinen käsitys on siis tullut, että nyt oikeastaan kaikki on kiinni Helsingin seudun kaavoituksesta. Kun Paras-hankkeeseen lähdettiin, olivat syynä aivan toiset seikat. Toivottavasti Sipoon todellinen tilanne tulisi myöskin hyvin esille.

För övrigt vill jag tipsa om Astrid Thors avvikande åsikt till statsrådets gränsbeslut.

KSSR. Den 1 augusti 2007

För dem som närmare har följt med fallet Sibbo bör det vara klart att Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo hänger nära samman med kommun- och servicstrukturreformen (KSSR), fastän det formellt sett inte finns några samband. I ett utlåtande till inrikesministeriet angående KSSR, som samtidigt var ett förslag till "samarbetsavtal", ansåg delegationen för huvudstadsregionen i februari 2006 att "Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen." Samtidigt lät man förstå att Sibbo bör anslutas till Helsingforsregionen (Helsingfors ekonomiska region, Helsingin seutukunta). Det är möjligt att man i Helsingfors uppriktigt hoppades att önskemålen skulle uppfyllas innanför ramarna för KSSR. Åtministone torde det från Helsingfors sida ha varit ett inofficiellt villkor i förhandlingarna. Då det inte gick att ta med "Sibbofrågan" i ramlagen kom man överens om att lösa frågan på annat sätt. Förhandlingarna torde i första hand ha förts mellan Hannes Manninen och Rakel Hiltunen, men det är troligt att även Jan Vapaavuori och Arto Sulonen deltog i förhandlingarna.

I februari i fjol gav även Nylands förbund ett svar till inrikesministeriet om kommun- och servicestrukturreformen. I svaret säges det bl.a. att Nylands och Östra Nylands förbund bör sammanslås och att Sibbo bör anslutas till Helsingfors ekonomiska region. Emellertid förverkligades inte heller dessa önskemål inom ramen för KSSR. I landskapsstyrelsen, som fattade beslutet om det nyländska ställningstagandet, satt en viss Pekka Myllyniemi. Myllyniemi var dessutom viceordförande i koordineringskommittén som utarbetade det ovannämnda svaret. Om Myllyniemis egen åsikt i de aktuella frågorna bör det inte råda någon oklarhet. I blogginlägget "Bevismaterial. Den 5 december 2006" har jag redogjort för Myllyniemis ställningstagande från år 2003. Jag citerar på nytt ur landskapsstyrelsens utlåtande "Lausunto seutukuntajaon tarkistuksesta sisäasiaministeriölle 184/01.03.2003":

Pekka Myllyniemi ehdotti, että lausunnon viimeistä lausetta terävöitetään: Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan. ...
Jussi Pajunen ... kannatti Pekka Myllyniemen ehdotusta.

Naturligtvis kände man i Sibbo till Myllyniemis fjäskande för Helsingfors då Manninen, trots protester från Sibbo, utnämnde honom till kommunindelningsutredare. Själv har jag dock inte tidigare noterat att även Myllyniemi haft ett litet finger med i KSSR.

Idag har jag fått Jussi Pajunens följebrev, som jag skrev om i inlägget "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007". Förteckningen över bilagor med vilken Pajunen den 30 juni 2006 kompleterade Helsingfors förslag är så gott som identiskt med förteckningen över bilagor som fanns med i föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet den 29 november. I följebrevet skriver Pajunen med "vänlig hälsning" att "Helsingin kaupunki täydentää esitystä liitteenä olevilla asiakirjoilla, joihin kaupunginvaltuuston esitys perustuu ja jotka omalta osalta tukevat tehtyä esitystä." Försöket att rädda Helsingfors bristfälliga förslag var fåfängt, men dokumenten kom senare att visa sig vara till nytta för kommunindelningutredaren. Angående dokument nummer 6 har det för föredragningslistan gjorts en liten ändring. I föredragningslistan lyder texten:

Helsingin seudun kärkihankkeet -lista, joka on hyväksytty Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen MAL-neuvottelukunnassa 2.5.2006 ja käsitelty 14 kunnan yhteistyökokouksessa 2.6.2006 sisältäen Sipoon kunnan varauman Kaupunkirakenteen jatkamisesta Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ym. -hankkeen osalta ja muutoin hyväksytty yksimielisesti.

Motsvarande text i Jussi Pajunens följebrev lyder enligt följande:

Helsingin seudun kärkihankkeet -lista, joka on hyväksytty Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen MAL-neuvottelukunnassa 2.5.2006 ja käsitelty 14 kunnan yhteistyökokouksessa 2.6.2006. Se sisältää Sipoon kunnan varauman Kaupunkirakenteen jatkamisesta Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ym. -hankkeen osalta ja muutoin hyväksytty yksimielisesti.

Utredningsmannen hade alltså haft tillgång till ett mycket tydligt tips när han i sin rapport (delvis felaktiga) skrev följande:

Jaostossa on määritelty 13 seudun kärkihanketta, joista yksi on kaupunkirakenteen jatkaminen Sipooseen, Itämetron jatkeen kehittämisvyöhyke ja Kerava-Nikkilä – radan hyödyntäminen. Tähän hankkeeseen Sipoon kunta jätti varauman.

Christel Liljeström har idag publicerat ett blogginlägg med rubriken "Besväret klart".

Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007

Kommunstyrelsen i Sibbo antog på sitt möte igår enhetligt kommundirektörens förslag till besvär över statsrådets gränsbeslut. Där till gav styrelsen kommundirektören fullmakt att kompletera besvärstexten. Besvär angående statsrådets beslut bör lämnas in senast fredagen den 3 augusti. Helsingin Sanomat har uppmärksammat Sibbo kommuns besvär i en notis med rubriken "Sipoo kunnanhallitus päätti valittaa kuntaliitoksesta". I Borgåbladet ingår en motsvarande artikel med rubriken "Sibbostyrelsen enig om besvär". Enligt artikeln anser Sibbopolitikerna att Sibbo inte kan förlora i Högsta förvaltningsdomstolen, men mellan raderna antyds en misstro mot myndigheterna. Jag citerar ur artikeln:

– Det skall bli intressant att sedan se vem som kommer att bereda ärendet i högsta förvaltningsdomstolen, sade styrelsemedlem Kaj Lindqvist (sfp).
– Och vem som kommer att vara på semester eller annars "upptagna" när ärendet skall behandlas, lade en annan till.

Yle Internytt (Östnyland) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo sätter sin tillit till HFD". Jag citerar ur notisen:

En ändring i kommunindelningen ska basera sig på en framställan av en kommun eller på inrikesministeriets initiativ. Sibbo påpekar att statsrådets beslut inte baserar sig på någondera.

Helsingfors förslog att ett betydligt större område av sydvästra Sibbo skulle anslutas till staden, det förslaget förkastades i inrikesministeriets beslut den 28 juni i år. Statsrådet beslut kan alltså inte grunda sig på Helsingfors framställan men å andra sidan har inrikesministeriet inte tagit något initiativ till ändring av kommunindelningen, säger Sibbo bla i sina besvär.

För en som inte är jurist verkar argumenteringen för att inrikesministeriet inte tagit något initiativ kanske inte så övertygande. Å andra sidan torde HFD genom Sibbo kommuns besvär nu tvingas reda ut om det tagits något formellt initiativ och hur, när och av vem det i så fall tagits.
Lyssna till Radio Vega Östnylands nyheter 9:30.

Jag har på denna blogg flera gånger understrukit att utredningsman Pekka Myllyniemi i sin rapport inte direkt har kopierat Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november, utan att han kopierat en äldre version av dokumentet. Till Helsingin Sanomat (8.12.6006) gav Pekka Myllyniemi följande förklaring till hur han fått (en del av) texten som han plagierat i sin rapport:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Myllyniemis förklaring ser ut att stämma. Jag har idag fått en äldre versionen av motiveringarna. Det är ett brev från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och daterat 18.10.2006. Rubriken är "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

I den ovannämnda "utredningen" finns bl.a. följande tokiga formulering, som Myllyniemi kopierat till sin text, men som Helsingfors ändrat lite på i sitt utlåtande:

Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Påståendet om att bebyggelsen i Sibbo är splittrad och riktad mot Borgå härstammar för övrigt från Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006. Med i Ratasvuoris utredning finns även följande sats, som Arto Sulonen citerar i inrikesministeriets promomoria till statsrådets gränsbeslut, men som saknas i Helsingfors utlåtande:

Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin.

Den ovanciterade satsen återfinns på två olika ställen i Myllyniemis rapport. Ur Ratasvuoris utredning framgår att Myllyniemi inte bara direkt kopierat fel som Helsingfors senare rättat i sitt utlåtande, utan även har gjort ändringar så att betydelsen blivit fel. I Ratatasvuoris utredning heter det således liksom i Helsingfors utlåtande att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Myllyniemi hävdar att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". På motsvarande vis skriver Myllyniemi att "Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta", där det så väl i Ratasvuoris utredning som i Helsingfors utredning står att "Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta." Myllyniemi har tydligen missförstått påståendet om obalans i regionen.


I sin rapport skriver Myllyniemi att "Lausunnossaan kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja koskevista huomautuksista kaupunginhallitus on täsmentänyt perustelujaan." I detta sammanhang refererar Myllyniemi faktiskt till Helsingfors utlåtande när han citerar ur det 9. och sista avsnitet i utlåtandet. Till min överaskning finns "stadsstyrelsens preciserade motiveringar" med i Ratasvuoris utredning. Att Myllyniemi faktiskt kopierat motiveringarna ur Ratasvuoris utredning och inte ur Helsingfors utlåtande antyder det faktum att betoningarna är de samma i Myllyniemis rapport som i Ratasvuoris utredning, medan de saknas i Helsingfors utlåtande. (I Myllyniemis rapport är de betonade orden dock kursiverade medan det i Ratasvuoris utredning används fet stil.) Myllyniemi bör alltså ha varit medveten om att han utan att ange källa på tiotals sidor i sin rappport kopierat text som även skulle ingå i Helsingfors utlåtande till läsnsstyrelsen.

I Ratavuoris utredning finns en liten intressant detalj, som föranleder frågor. I Helsingfors utlåtande ingår följande text:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue. Kartta on liitteenä 1.

Motsvarande text i Ratavuoris utredning lyder enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä 1 olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue.

I Myllyniemis rapport lyder motsvarande text enligt följande:

Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi oheisesta kartasta nro 5, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä.

På kartan i Myllyniemis rapport har Helsingfors gränsförslag av förekommen anledning inte ritats ut. Det betyder att kartan som ingår i rapporten inte kan ha skannats från en utskriven sida. Myllyniemi eller inrikesministeriet måste ha fått kartan i digital form. På Internet finns "bilaga 1" i formatet PowerPoint. Från dian med kartan går det lätt att ta bort den påklistrade gränslinjen. Knappast har Myllyniemi i sista stund hittat kartan på nätet och egenhändigt tagit bort gränsen, då han inte ens klarat av att ta bort länkmarkeringarna från texten som han kopierat från Wikipedia. Av den utskrivna kopia som en Sibbobo idag fått från inrikesministeriet framgår även att inrikesministeriet har Ratasvuoris utredning i digital form som ett Word-dokument. (Filnamnet är Sipooselvitys.doc.) Dokumentet har funnits i Suvi Savolainens mapp. Överinspektör Savolainen fungerade som utredningsman Myllyniemis kontaktperson vid inrikesministeriet.

I sin Rapport skriver Myllyniemi att "Vid kommundelssammanslagningar som överskrider gränsvärden och där någon berörd kommun motsätter sig sammanslagningen måste man således först undersöka om förutsättningar enligt 3 § i kommunindelningslagen överhuvud föreligger och därefter om de är särskilt vägande." Helsingfors har för utredningsmannens del gjort den behövliga undersökningen och redogjort för resultatet i Ratasvuoris utredning. Det är i praktiken Ratasvuoris utredning som ligger till grund för Arto Sulonens beredning och därmed för statsrådets gränsbeslut. Sulonen omnämner dock inte Ratasvuoris utredning i promemorian. I förordet till sin rapport framför Myllyniemi sitt tack till överinspektör Suvi Savolainen, men han tackar varken Eila Ratasvuori eller Jussi Pajunen, som för kommunindelningsutredarens del gjorde utredningen som inrikesministeriat betalade honom för.

Haltande logik. Den 30 juli 2007

Påståendet att utvecklingen i Helsingfors- eller huvudstadsregionen är snedvriden skall väl i första hand ses som ett politiskt argument för en ändring i kommunindelningen, men eftersom påståendet finns med i inrikesministeriets motiveringar eller premomoria till statsrådets gränsbeslut kan det även ha en viss juridisk betydelse. Den påstådda obalansen hävdas här ha betydelse för näringarnas verksamhetsförutsättningar. I "föredragarens förslag", som i verkligheten endast var beredarens förslag, ställer sig Arto Sulonen bakom utredningsman Pekka Myllyniemis påståenden. Jag citerar:

Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä.

Egentligen har Myllyniemi inte beskrivit den påstådda obalansen. Han har bara kopierat ogrundade påståenden, som formulerats av Helsingfors. I motiveringarna i inrikesministeriets beslut att förkasta Helsingfors förslag ställer sig Sulonen i nästan identiska ordalag bakom Helsingfors påstående om en obalans. Jag citerar:

Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on Helsingin kaupungin kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä.

I Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen hävdar Helsingfors att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Myllyniemi, som kopierat en äldre version av utlåtandet, hävdar att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". I själva verket motsäger Sulonen Myllyniemis påstående, då han i prememorian till statsrådets gränsbeslut hävdar att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on kaupungin vaikea asuntotilanne huomioon ottaen tarve laajentaa edelleen."

Myllyniemi har i sin rapport okritiskt återgett Helsingfors text, även där den innehåller uppenbara fel och orimligheter. Helt galet talar Myllynimi på två olika ställen i rapporten om hinder för utvecklingen på "gränsen mellan Helsingfors och Sibbo". Även om det skulle förekomma en obalans i Helsingforsregionen, har Myllyniemi inte visat på vilket sätt obalansen skulle ha försvårat verksamhetsmöjligheterna för näringarna. I prememorian noterar Sulonen att enligt Myllyniemi bebyggelsen har spritt sig västerut och norrut på ett sätt som försvårat planeringen av kollektivtrafik. Denna osunda spridning av bebyggelsen kan naturligtvis delvis bero på bostadsbristen i Helsingfors, men den har föga att göra med verksamhetsmöjligheterna för näringarna i regionen. Bostadsbristen i Helsingfors och huvudstatdsregionen är naturligtvis inte heller Sibbos fel. Åtminstone utgör den osunda spridningen av bebyggelsen i västlig och nordlig riktning på inga sätt något hinder för de nya möjligheter som Nordsjö hamn medför.

Om någonting är snedvridet, så är det logiken i Myllynimemis rapport. Därmed haltar även logiken i motiveringarna till statsrådets beslut.

Ohållbara argument. Den 29 juli 2007

I inrikesministeriets motivering (prememoria, muistio) till statsrådets beslut refereras förutom utredningsman Pekka Myllyniemis rapport även utlåtanden från de berörda kommunerna och anmärkningar mot Myllyniemis förslag. Lika väl ställer sig beredningen ensidigt bakom Myllyniemis rapport och i "Esittelijän esitys" konstateras det bl.a. att "Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen." Till saken hör att Myllyniemi i sin rapport helt grundlöst påstår att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen" där Helsingfors i sitt utlåtande rättat till texten så att det här heter att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen." Problemet är ur Helsingfors och huvudstadsregionens synvinkel just att bebyggelsen har brett ut sig med egnahemshus utanför Helsingfors och huvudstadsregionen (SAD-området). Om det här finns en problematisk snedvridning, så ligger problemet snarare i Nurmijärvi än i Sibbo.

De i premomorian angivna motiveringarna till att Myllyniemis förslag uppfyller villkoren i 3 § i kommunindelningslagen är häpnadsveckande. Jag citerar:

Esitetty kuntajaon muutos täyttää kuntajakolain 3 §:ssä kuntajaon muuttamiselle säädetyt yleiset edellytykset. Kuntajaon muutos kiistattomasti parantaa alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia ja edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta. On ilmeistä, että pidemmällä aikavälillä siirrettävän alueen rakentaminen ja asuttaminen myös edistää palveluiden järjestämistä alueen asukkaille. Kuntajaon muutoksen ei myöskään voida katsoa yleisesti heikentävän alueen asukkaiden elinolosuhteita. Valinta maaseutumaisen haja-asutuksen ja tiiviimmän kaupunkiasumisen välillä on arvostuskysymys.

På vilka grunder kan man hävda att ändringen av kommunindelningen obsetridligen förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området? Åtminstone jag bestrider påståendet om förbättrade verksamhetsmöjligheter. För vem är det uppenbart att byggandet i området på längre sikt förbättrar servicen i området? Åtminstone inte för mig. Dess värre torde bebyggelsen i området kraftigt ökas oberoende av någon ändring i kommunindelningen, så argumentet saknar relevans. I sin rapport hävdar Myllyniemi att "Pitkällä aikavälillä kunnan osaliitos edistäisi myös kuntajakolain 3 §:ssä säädetyllä tavalla palveluiden järjestämistä alueen asukkaille ja parantaisi alueen elinolosuhteita." När det gäller servicen och speciellt när det gäler levnadsförhållandena är alltså Arto Sulonen något försiktigare i premeorian än Myllyniemi i sin rapport. I övrigt drar Sulonen inga egna slutsatser, utan upprepar endast argument ur Myllyniemis rapport. Dessa argument är i sin tur kopierade argument, som Myllyniemi kopierat ur dokument som han fått från Helsingfors stadskansli.

I princip kunde kanske inrikesministeriet och därmed statsrådet välja att ensidigt tro på Helsingfors argument och motiveringar. Frågan är hur trovärdiga Helsingfors motiveringar är. Argumenten som Myllyniemi kopierat av Helsingfors är inte analytiska utan utgör prov på politisk retorik. I praktiken har inrikesministeriet i sin beredning förlitat sig på Helsingfors utlåtande, som är ett utlåtande över Helsingfors eget förslag på ett 5000 hektar stort landområde. Det kan därför vara av betydelse att bedöma trovärdigheten i Helsingfors utlåtande. I utlåtandet hävdas det att det ur avsnitten 1 - 8 i utlåtandet framgår att alla fyra (alternatiuva) villkor som definieras i 3 § i kommunindelningslagen uppfylls med särskild vikt i Helsingfors förslag. Den 28 juni undertecknade Sulonen emellertid inrikesministeriets beslut med motiveringar att förkasta Helsingfors framställning till ändring av kommunindelningen. Här konstateras det att "Eftersom framställningen ... inte motsvarar de allmänna förutsättningarna som föreskrivs i 3 § i kommunindelningslagen, så föreligger inte heller särskilt vägande förutsättningar." Inrikesministeriet har alltså indirekt underkänt argumenteringen i Helsingfors utlåtande.

Kopierade argument. Den 28 juli 2007

Rundradion frågade mig tidigare i veckan hur många sidor i Myllyniemis rapport (pdf) som är kopierade. Tyvärr går det inte att svara på den frågan. Jag skall förklara varför.

Myllyniemi har huvudsakligen kopierat ett inofficiellt dokument som är nära på identiskt med Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från november. Utlåtandet (MS Word) är omkring 25 sidor långt, medan Myllyniemis rapport med bilagor omfattar 60 sidor. Myllyniemi har i sin rapport kopierat text som motsvarar största delen av Helsingfors utlåtande, flera textstycken rentav två gånger (i kapitel 3 och 5). Kapitel 3 i Myllyniemis rapport är till största delen kopierad från Helsingfors inofficiella dokument, men det innehåller även delar som är kopierade från andra dokument. Dessutom citeras i kapitel 3 avsnitt 9 i Helingfors (officiella) utlåtande med korrekt angivelse av källa. Kapitel 2 i rapporten är huvudsakligen kopierad från Wikipedia utan källangivelse, men även detta kapitel innehåller även text som bevisligen är kopierade från andra källor utan att källan har angetts. Kapitel 1 är en kort inledning, där kommunindelningsutredarens uppgift definieras. Här är frågan om plagiat inte relevant. I kapitel 4 presenteras Sibbos egna planer. Kapitel 3 med rubriken "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat ja tehdyt ehdotukset rakenteen kehittämiseksi" och kapitel 5 "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen" är de centrala kapitlen i rapporten och det är alltså dessa kapitel som består av text som är identisk eller nästan identisk med texten i Helsingfors utlåtande.

Det är rimligt att anta att Myllyniemi även har kopierat text som inte publicerats på internet. Det är även troligt att Helsingfors inofficiella dokument innehållit textavsnitt eller åtminstone satser som Myllyniemi kopierat, men som inte ingår i Helsingfors utlåtande. En del av texten i Helsingfors utlåtande är av senare datum än texten i det inofficiella dokumentet som Myllyniemi har kopierat. I utlåtande ingår även respons på anmärkningar som lämnats in mot Helsingfors förslag.

Helsingfors utlåtande är indelat i 9 avsnitt. Det första avsnittet är kort och torde vara av ett senare datum. Det innehåller ett par satser som är identiska med satser i Suvi Rihtniemis gruppanförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november. Texten i avsnitt 2 i Helsingfors utlåtande motsvarar texten i avsnitt 3.1 i Myllyniemis rapport. I avnitt 2 i utlåtandet refereras till två kartor som båda även finns i avsnitt 3.1 i rapporten. Delar av texten i avsnitt 2 upprepas i kapitel 5 i Myllyniemis rapport, närmare bestämt i avsnitten 5.2 "Kuntajaon muutoksen tarve" och 5.4 "Kuntajakoselvittäjän ehdotus". Texten i avsnitt 3 i utlåtandet, som handlar om betydelsen av Nordsjö hamn, ingår inte i Myllyniemis rapport. I avsnittet hänvisas till en karta, som inte heller finns med i rapporten. En del av texten i avsnitt 4 i Helsingfors utlåtande ingår i avnittet "Vaatimukset liitettävän alueen suunnittelulle", som är en del av avsnitt 5.4 (Kuntajakoselvittäjän ehdotus) i Myllyniemis rapport. I samma avsnitt ingår textstycken som återfinns i avsnitt 5 i Helsingfors utlåtande. Satser som ingår i avsnitt 5 i utlåtandet ingår även i avsnittet "Laajennusalueen koko", som lika så är en del av avsnitt 5.4 i Myllyniemis rapport. I avsnittet "Vaatimukset liitettävän alueen suunnittelulle" ingår ytterligare ett stycke som är identiskt med ett stycke i avsnitt 6 i Helsingfors utlåtande. I avsnittet "Laajennusalueen koko" ingår ytterligare en lösryckt sats ur avnitt 7 i Helsingfors utlåtande. Texten i avsnitt 8 i Helsingfors utlåtande ingår inte i Myllyniemis rapport, men däremot citerar Myllyniemi största delen av avsnitt 9 i sin rapport.

Det är i princip möjligt att Myllyniemi förutom att han kopierat hela avsnitt här och där även kopierat och infogat lösryckta satser ur Helsingfors dokument, men en trolig förklaring är att det inofficiella dokumentet som Myllyniemi kopierat och Helsingfors utlåtande skiljer sig väsentligen från varandra, fastän de till stor del bestått av identisk text. Detta kunde förklara det faktum att Myllyniemi citerat avsnitt 9 i Helsingfors utlåtande och därmed bevisligen haft tillgång till åtminstone en del av utlåtandet och ändå inte noterat att han i praktiken plagierat väsentliga delar av utlåtandet. Åtminstone torde avsnitt 9 inte ha funnits med i det inofficiella dokumentet. Att samma textavsnitt finns med i så väl kapitel 3 som i kapitel 5 i Myllyniemis rapport förklaras emellertid inte av att de skulle ha kopierats ur två olika dokument, eftersom Helsingfors i sitt utlåtande rättat till fel som finns med texten i båda kapitlen i rapporten. Här har utredningsmannen av allt döma varit ouppmärksam när han klippt och klistrat.

Att texten som Myllyniemi kopierat ur det inofficiella dokumentet utgör en väsentlig del av rapporten framgår av att det i inrikesministeriets prememoria huvudsakligen citeras avsnitt ur Mylyniemis rapport som är identiska eller nästan identiska med textavsnit i Helsingfors utlåtande. Betydelsen av texten i Helsingfors utlåtande framgår bl.a. av att det i avsnitt 9 i Helsingfors utlåtande hävdas att "Edellä kohdista 1–8 käy ilmi, että kaikki laissa mainitut edellytykset toteutuvat erityisen painavina." I själva verket ger Myllyniemi i sin rapport inga egna argument för en gränsjustering utöver de som i identiska ordalag är formulerade i Helsingfors utlåtande.