Vapaavuori förespråkar australiensk modell. Den 28 augusti 2007

I senaste nummer av Kuntalehti ingår en artikel med rubriken "Melbourne nostettiin kuntauudistuksella maailmankaupungiksi". I artikeln jämför den kommunreformen i den austraklienska delstaten Victoria med vår egen KSSR. Jag citerar:

Victorian kuntareformissa pääkaupunki sai etuoikeuden ottaa parhaat osat naapureista ja kuntien määrä karsittiin kolmasosaan. Viktorian kuntaliitto on tyytyväinen tuloksiin, sillä kunnat vahvistuivat ja niiden johtaminen kohentui.

Suomessa Paras-hanketta toteutetaan varovaisesti ja askeleet ovat olleet toistaiseksi vaatimattomia, poikkeuksena Salon kaupunkiseudulla toteutuva monikuntaliitos. Helsingin seudulla päähuomion vie väittely siitä, saako kansakunnan veturi siivun Sipoon kunnasta tarpeisiinsa.

Det är inte alltid så lätt att komma ihåg att Sibbofrågan inte formellt har någonting med KSSR att göra, fastän det just var i samband med KSSR som Helsingfors kom med kravet på att få inkorporera sydvästra Sibbo. Sibbofrågan får inte ha någonting med KSSR att skaffa, om Högsta förvaltningsdomstolen skall godkänna statsrådets beslut i frågan.

Jan Vapaavuori har läst om kommunreformen i Victoria och inspirerats. Åtminstone har han igår skrivit ett blogginlägg utgående från artikeln i Kuntalehti. Förståndigt nog omnämner han inte fallet Sibbo, vars samband med kommunreformen är högst känsligt. Jag citerar ur inlägget "Miten olisi Melbournen malli? 27.08.2007":

Ensimmäisenä osana reformia säädettiin (vuonna 1993) pääkaupungin erityislaki. Melbourne sai mm. etuoikeuden poimia naapurikunnista alueet, jotka antoivat lisäarvoa pääkaupungin kehittämiselle. Samalla kunnilta poistettiin oikeus valittaa liitoksista korkeimpaan oikeuteen.

I Finland har kommunerna fortfarande rätt att besvära sig till Högsta förvaltningsdomstolen, men Vanda stad har inte besvärat sig över statsrådets gränsbeslut. Igår beslöt stadsstyrelsen i Vanda där till att godkänna beslutet. Helt utan diskussioner kom man dock inte undan i Vanda. Jag citerar ur artikeln "Vantaa hyväksyi Västerkullan kiilan luovutuksen Helsingille" i dagens nummer av Helsingin Sanomat:

Kaupunginvaltuusto keskusteli asiasta pitkään. Keskustelussa arvosteltiin vahvasti sitä, että alueluovutus oli koplattu viime vuonna käydyissä poliittisissa puheissa yhteen kehäradan rakentamiseen ja Kehä III:n parannustöihin mahdollisesti saatavien rahojen kanssa.

Kritik mot förslag till landskapsplan. Den 27 augusti 2007

Nylands miljövårdsdistrikt har gett ett utlåtande över förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Utlåtandet innehåller en del intressanta synpunkter angående sydvästra Sibbo. Jag citerar ur utlåtandet:

Maakuntakehdotuksessa on Västerskogin alueella osoitettu MU-aluetta myös sellaiselle alueelle, joka on jo huomattavalta osin rakennnettua ja soveltuu lisäksi mainiosti täydennysrakentamisen kohteeksi.

Yleisemmin Västerskogin alueen ongelma on se, että se käsittää jo nyt kohtalaisen intensiivisesti hajarakennettuja, liikenteellisesti erinomaisessa paikassa sijaitsevia, hyvin voimakkaaseenkin täydennysrakentamiseen soveltuvia alueita. Ne on kaavaehdotuksessa esitetty vain rakentamisen reservialueina, vaikka samaan aikaan on esitetty ensisijaisiksi asutuksen laajenemisalueiksi tarkoitukseen huonmattavasti heikommin soveltuvia, täysin koskemattomia alueita esimerkiksi Hältingträskin ja Östersundomin alueilta. Kaavaehdotusta tulisi tältä osin korjata priorisoimalla rakentamisalueena Västerskogia. Tällä voidaan samalla tukea Söderkulla-Västerskogin edelleen kehittymistä Sipoon kunnan toisena kuntakeskuksena. Samalla voidaan edistää Itä-Uudenmaan aluerakenteen kehittymistä tasapainoisempaan suuntaan verrattuna siihen, että asutusta keskitettäisiin Östersundomiin.
...

Valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaan kaavaa laadittaessa on rakentamiseen tähtäävien kaavavarausten osalta selvitettävä maaperän rakennuskelpoisuus. Erityisen tärkeäksi tämä seikka nousee esimerkiksi rakennusolosuhteiltaan selkeästi keskivertoa hankalamman Lounais-Sipoon osalta. Kaavaselostus ei sisällä mainintaa tällaisen selvityksen olemassaolosta tai esitettyjen taajama-aluevarausten perustumisesta sellaiseen.

Hältingträskin alueelle esitetty taajama-alue sijoittuu alueelle, joka sekä luonto- ja virkistysarvojensa sekä maaperäominaisuuksiensa ja topografiansa vuoksi on tarkoitukseen sopimaton. Alue on lisäksi pääosin lainvoimaisen seutukaavan virkistysaluetta. Maakunnallisten tai seudullisten virkistysalueiden esittäminen seutukaavassa perustuu nimenomaan tarpeelle pitää alueet virkistyskäytössä estämällä niiden rakentaminen. Uutta maakuntakaavaa laadittaessa näitä varauksia ei voida poistaa, ellei perustellusti voida esittää, ettei alue ole nykyisin merkittävässä virkistyskäytössä tai ettei sitä lähitulevaisuudessa tarvita sellaiseen. Alueelle on juuri tehty usean kunnan ja muun toimijatahon yhteistyönä mittavat ulkoilureittisuunnitelmat ja se on nykyiselläänkin erittäin vilkkaassa virkistyskäytössä, joten edellä esitetyn kaltaisesta tilanteesta ei voi olla kyse. Näillä perusteilla varaus tulee
poistaa.

Det torde vara uppenbart att föerslaget till landskapsplan för sydvästra Sibbos del utgår från Sibbos utkast till generalplan, som i sin tur är anpassad efter Helsingfors inofficiella visioner för området. Miljövårdsdistriktets kritik av förslaget till landskapsplan träffar således även Helsingfors och kommunindelningsutredarens syn på användningen av området. En intressant detalj är att statsminister Matti Vanhanen i åtminstone ett par sammanhang betecknat området öster om Myllyniemis förlag som "asuttuja kyläalueita, joihin oli vaikea kuvitella uusia asuinalueita". Helsingfors och Vanhanens visioner av bebyggelse i sydvästra Sibbo har föga med ökad sammanhållning av samhällsstrukturen att skaffa. I sin utredning har Pekka Myllyniemi inte alls utrett områdets lämplighet för bebyggelse. Det enda som har utretts är var Helsingfors äger mark. Då Vanhanen betecknar den Helsingforsägda marken som "färdig tomtmark" ger han en helt felaktig bild av omtrådet.

Inrikesministeriet är skyldig en förklaring. Den 26 augusti 2007

Den 25 juli ingick i TV-nytt ett inslag där man noterade plagieringen i inrikesministeriets beredning av statsrådets gränsbeslut. (Se Yle uppmärksammar märkligheter i beredningen. Den 25 juni 2007.) Tack vare TV-nytts inslag noterades plagieringen även av andra medier. TV-nytt bjöd på tre exempel på motiveringar och satser i inrikesministeriets prememoria (muistio) som var så gott som identiska med motiveringar i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. (Se bilden ovan.) Texten i prememorian har naturligtvis inte kopierats direkt ur Helsingfors dokument, utan texten är kopierad ur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport. Det hade funnits gott om andra exempel att välja, men TV-nytt har råkat välja speciellt viktiga argument. Argumentens betydelse framgår av att samtliga tre satser ingår i identisk form i så väl kapitel 3 som i kapitel 5 (förslagsdelen) i Myllyniemis rapport.

Som det framgår ur bilden ovan är satserna inte helt identiska. I prememorian heter det att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille" medan det i Helsingfors utlåtande står att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille." Här har inrikesministeriet omformat och förkortat en sats i Myllyniemis rapport som är identisk med en sats i Helsingfors utlåtande. Myllyniemi har dock inte kopierat satsen ur Helsingfors utlåtande, utan ur Ratasvuoris utredning.

När Rundradions tv-nyheter gjorde sitt inslag var Ratasvuoris utredning ännu inte tillgänglig eller känd. Att Myllyniemi faktiskt kopierat sina argument ur Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober framgår speciellt tydligt ur TV-nytts två första exempel. I prememorian heter det att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin" medan det i Helsingfors utlåtande står att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin". Satsen med det gramatikaliska felet i prememorian är identisk med en sats i Ratasvuoris utredning. I prememorian heter det vidare att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät kuntajakoselvittäjän mukaan ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin", medan det i Helsingfors utlåtande står att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin." Även här är satsen i prememorian, med undantag av tillägget "eivät kuntajakoselvittäjän mukaan", identisk med en sats i Ratasvuoris utredning.

Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" visar att det inte är Jussi Pajunen eller Helsingfors som är huvudansvarig till det skandalösa plagiatet i utredningsmannens rapport. Helsingfors förvaltningskontor har av allt att döma helt korrekt sänt en utredning till kommunindelningsutredarens kontaktperson vid inrikesministeriet. Enligt vad Myllyniemi sagt till Helsingin Sanomat, sände Ratasvuori dessutom utredningen på utredningsmannens begäran. Att Pajunen föreslog en nästan identisk text som utlåtande till länsstyrelsen visar att åtminstone han inte hade tänkt sig att kommunindelningsutredaren ord för ord skulle kopiera Ratasvuoris utredning i sin rapport. Det är inrikesministeriet som måste förklara sig. En begäran om en förklaraning är att vänta från Högsta förvaltningsdomstolen.

Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007

Tyvärr har jag inte tidigare direkt tagit del av statsrådets presskonferens efter gränsbeslutet den 28 juni. Bandupptagning av presskonferensen på 39 minuter finns på statsrådets webbplats både som video och audio. Presskonferensen är på många sätt exeptionell. Stora delar av presskonferensen har naturligtvis tidigare förmedlats av medierna och via medierna även på denna blogg, men en del aspekter har även lämnats obeaktade. Innan jag refererar presskonferensen skall jag citera ur Sipoon Sanomats referat av presskonferensen "Suomen hallitus pilkkoi Sipoon Ministerit tekivät laittomasta laillisen":

Toimittajia kummastutti, miten hallitus voi tehdä Myllyniemen selvitykseen nojaavan päätöksen, kun selvitykseen on sivukaupalla kopioitu suoraa tekstiä Helsingin kaupungin luottamuselinten esityslistoilta sekä muun muassa internetistä. Eikö kopiointi murenna Myllyniemen selvityksen uskottavuutta?
– Tämä on sisäministeriössä arvioitu virkamiesvastuulla, Vanhanen tyytyi toteamaan.

Liksom ur citatet framgår undviker statsministern att kommentera påståendena om plagiat i utredningsmannens rapport. I själva verket svarar Vanhanen på frågan med att betona skillnaderna mellan Helsingfors och utredningsmannens förslag. Det är dock allmänt känt att utredningmannens förslag motsvarar Helsingfors ursprungliga krav. I sitt svar beskriver Vanhanen där till utredningsmannens förslag på samma sätt som han före utredningen i offentligheten redogjorde för de villkor som han ställde på en inkorporering. Anklagelserna om plagiering gäller dock inte själva förslaget, utan motiveringarna för förslaget. Utredningsman Pekka Myllyniemi har direkt kopierat Helsingfors motiveringar, fastän Helsingfors motiveringar, åtminstone officiellt, gäller ett område som enligt Vanhanen i hög grad skiljer sig från utredningsmannens förslag. Att förslagen i så hög grad skiljer sig från varandra bör ytterligare äventyra trovärdigheten i utredningsmannens och den föredragande tjänstemannens motiveringar!

Ur presskonferensen, där fyra partiordföranden samt föredragande minister Mauri Pekkarinen uttalar sig, framgår att statsrådet eller majoriteten av ministrarna inte har några andra juridiska motiveringar för sitt beslut än att man förlitar sig på den under tjänstemannaansvar gjorda beredningen. Vanhanen säger uttryckligen att "majoritetens (ministrarnas) ställningstagande baserar sig på den föredragande tjänstemannens ställningstagande". I praktiken förlitar man sig på Pekka Myllyniemis "utredning" och Arto Sulonens beredning, fastän det med tanke på Sulonens roll i KSSR finns starka skäl att betvivla hans opartiskhet. Vanhanen noterar visserligen även att man tagit del av ett utlåtande av justitiekanslern, som inte har något att anmärka mot den föredragande tjänstemannens förslag, men påpekar samtidigt att JK inte i sig tagit ställning, utan endast noterat att man juridiskt sett kan komma till två olika slutsatser.

Vanhanen vill även tillägga att regeringen vad lagligheten i besluten beträffar normalt förlitar sig på beredande tjänstemän och JK, men just i det aktuella fallet var det ju statsrådets uppgift att ta ställning till de juridiska förutsättningarna, vilket Vanhanen under presskonferensen själv flera gånger noterar. Statsministern säger uttryckligen att "pääpaino oli oikeudellisella arvioinnilla". Vanhanen säger även att eftersom frågan är juridisk, kunde man i regeringsförhandlingarna inte på förhand komma överens om saken. Då statsministern lika väl ger över ansvaret att bedöma förslagets laglighet till tjänstemannaberedningen degraderar han regeringen till en gummistämpel.

Angående Vanhanens påpekande att statsrådet i sitt beslutstagande brukar lita på tjänstemannaberedningen vill jag tillägga att statsrådet i sitt beslutsfattande som regel även förlitar sig på den föredragande ministerns förslag. Det är exeptionellt att statsministern röstar mot den föreragande ministerns förslag, speciellt då den föredragande ministern hör till samma parti som statsministern. I efterhand står det där till klart att justitiekanslern då han gav sitt utlåtande om den beredande tjänstemannen Arto Sulonens förslag inte hade haft tillgång till all relevant information. Enligt vad justitiekanslern säger i sitt svar på Leena Liipolas klagomål från den 28 juni uppfyller Sulonens beredning inte kraven.

Jyrki Katainens argumentering för gränsbeslutets laglighet är om möjligt ännu mera ologisk än Vanhanens. Katainen säger att han hört några rättslärda och att tolkningarna tydligen "menevät ristiin". Jag vore mycket intresserad av att veta vilka "rättslärda" som Katainen hört. Månne han har hört juristen Jan Vapaavuori tolkning? Vapaavuori har ju även hävdat att Helsingfors förslag fyllde lagens krav, fastän han torde ha tvivlat på att HFD skulle vara av samma åsikt. Av att det förekommer olika tolkningar drar Katainen slutsatsen att det inte finns några speciella skäl att tvivla på att den juridiska sidan är i sin ordning!

Fastän statsministern i sitt inledningsanförande vid presskonferensen lät förstå att diskussionen huvudsakligen skulle handla om huruvida beslutet uppfyller de krav som definieras i kommunindelningslagen, handlar ministrarnas motiveringar för beslutet nästan uteslutande om ändamålsenlighet, så som bostadspriser och "balans i huvudstadsregionen". Liksom Myllyniemi förefaller ministrarna förväxla huvudstadsregionen med Helsingforsregionen. Vanhanen hävdar bl.a. att "alueen yhdyskuntarakenne on hyvin vahvasti painottunut länteen päin" och att inkorporeringen skulle möjliggöra en utveckling av arbetsplats- och bostadsområden även österut, "mycket nära Helsingfors områden".

För att kunna bedöma huruvida samhällstrukturen är i obalans, borde man väl först definiera vilket område det gäller och var centrum för detta område är beläget. Om vi utgår från att Helsingfors centrum utgör centrum även för huvudtadsregionen, så är det lätt att visa att bebyggelsen i själva verket i hög grad är koncentrerad till den östra halvan. Om problemet är att arbetsplatserna finns i Esbo, så är det väl ur ekologisk synvinkel snararst åt väster som bostadsproduktionen borde koncentreras. Påståendena om att samhällsstrukturens tyngdpunkt är förskjuten åt väster torde bygga på uppfattningen att (hela) Helsingfors stads område utgör centrum i huvudstadsregionen och att Helsingforts geografiska mittpunkt på något sätt utgör huvudstadsregionen centrum. Om statrådets gränsbeslut förverkligas kommer detta föreställda centrum ytterligare att förskjutas österut, varmed obalansen bara förvärras.

Den nuvarande huvudstadregionens (SAD-områdets) mittpunkt ligger nära den punkt där Helsingfors, Vandas och Esbos gränser möts i en gemensam punkt. Om man drar en rät linje genom denna punkt, så att Huvudstadsregionen delas i två lila stora halvor, en östra och en västra, så har den östra halvan omkring tre gånger flera invånare än den västra.

Östersundom kyrka. Den 24 augusti 2007

Yle Östnyland har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbobor rädda för att förlora sin kyrka". Det handlar inte om Sibbo kyrka, utan kyrkan som sibbobor är rädda att förlora är Östersundom kyrka, som i fall av en annektering skulle hamna på Helsingfors sida om gränsen. I notisen noteras även att kyrkoherden i Sibbo svenska församling är bestört över att ingen förfrågan angående annekteringen i något skede kommit till Sibboförsamlingarna, trots att den skulle få stora konsekvenser för kyrkan. Lyssna till ljudklippet Nisse och Matte Martin vill inte förlora gravplatsen till Helsingfors.

Att sibbobor speciellt med tanke på tanke på Östersundom kyrka upplever den eventuella inkorporeringen som ett helgerån har kanske inte så stor juridisk betydelse, men i Sibbo kommuns utlåtande över om kommunindelningsutredarens förslag, som bifogats till besväret till Högsta förvaltningsdomstolen, noteras bl.a. att Östersundom kyrka är den äldsta i bruk varande träkyrkan i Finland och att kyrkan speciellt räknas som skärgårdsbornas kyrka.

Straffet för fädernas missgärningar. Den 23 augusti 2007

I gårdagens blogginlägg kritiserade jag Osmo Soininvaaras ogrundade optimism då det gäller möjligheterna att förverkliga en på metrotrafik baserad idealstad längs stranden i sydvästra Sibbo. Soininvaaras utopi är ämnad att moraliskt legitimera Helsingfors kontroversiella kolonialiseringsplaner, men Soininvaara nöjer sig inte med att måla upp framtidsvisioner. I sina svar på svar till blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" tar han till rena förtalet av Sibbo. Soininvaara skriver här bl.a. om "Sipoon maankäytön tähänastinen ääriepäekologisuus", som fått Soininvaara att betvivla att kommunens rätt till självstyre är ett okränkbart värde då det gäller markanvändning.

Den senaste tiden har nog kommunerna i huvudstadsregionen fått notera att kommunens planeringsmonopol endast gäller de jure. Kommunernas planeringsmonopol kan diskuteras, men i fallet Sibbo gäller det ju inte planeringsmonopolen, utan kommunens gränser. Genom sitt gränsbeslut visade statsrådet att Sibbos egna aktuella planer, som i högsta grad är anpassade till så väl statens som Helsingfors förväntningar, saknade betydelse. Liksom Tarja Cronberg förefaller Soininvaara vilja rättfärdiga Helsingfors rov med gamla förseelser från Sibbos sida. I sitt blogginlägg "Sipoo-päätös turvaa pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen" skrev Cronberg den 28 juni följande:

Perspektiivini Sipoon kehitykseen juontaa juurensa 80-luvulle aikaan, jolloin toimin yhdyskuntasuunnittelijana. Pääkaupunkiseudun kasvu on viime vuosikymmeninä ollut voimakasta, mutta itäsuuntaan kasvua ei ole tapahtunut. Sipoo on pitänyt rajansa kiinni olematta valmis kantamaan omaa osaansa tasapainoisen yhdyskuntarakenteen aikaansaamisesta pääkaupunkiseudulle. Vasta viime hetkillä, pakon edessä on kunta ryhtynyt suunnittelemaan merkittävää asuntokaavoitusta alueelleen. On ehkä väärin, että nykyiset Sipoon päättäjät joutuvat kantamaan vastuun edeltäjiensä laiminlyönneistä, vastuu on kuitenkin yhteinen.

Genom att hålls sina gränser "stängda" har Sibbo i själva verket förhindrat en spridning av bebyggelsen på ett sätt som Soininvaara anser vara oekologiskt. Påståendet att Sibbo skulle ha förhindrat en balanserad utveckling i huvudstadsregionen är absurt då Sibbo per definition inte hör till huvudstadsregionen. Anklagelser om tidigare Sibbopolitikers försummelser är ur ett grönt perspektiv således högst diskutabla i sig, men speciellt tvivelaktigt är det att låta fädernas missgärningar straffa nuvarande sibbopolitiker och sibbobor.

Liksom Soininvaara i sitt blogginlägg kritiserar Cronberg även Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund. Underförstått låter så väl Cronberg som Soininvaara förstå att även Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund berättigar en inkorporering, fastän Sibbo även i denna fråga lovat bot och bättring. Cronberg skriver vidare att "Valtiovalta on mielestäni ainoa oikea taho tekemään päätöksen silloin kun kunnat eivät keskenään pääse ratkaisuun." Nej, eftersom Helsingfors uttryckligen krävde att få annektera ett betydande område av Sibbo, fanns det inga möjligheter till samförstånd, speciellt inte efter att Helsingfors i enlighet med Soininvaaras önskemål föreslog att gränsen skulle dras vid Sibbo å. Om något annat än en annektering eller en "anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen" har Helsingfors inte velat komma överens om med Sibbo.

Att Soininvaaras och Cronbergs argument inte ens övertygar de egna leden framgår ur De Grönas interna diskussion. Denna diskussion uppmärksammasdes av medierna då Stina Nybäcks öppna brev till Cronberg ("Avoin kirje Sipoosta Tarja Cronbergille") publicerades i Vihreä lanka 2007/32. Diskussionen om fallet Sibbo fortsätter i det senaste numret av Vihreä Lanka (2007/33).

Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007

I Helsingin Uutiset ingick den 10 augusti en kolumn av Osmo Soininvaar a med rubriken "Valtio vetäytyköön pääkaupunkiseudulta". I kolumnen uttrycker Soininvaara sitt missnöje med att så väl Ringbanan som "Sibbometron" ser ut att fördröjas eller dröja. Jag citerar:

Viime viikolla kuulimme, että metrolla päästään Sipooseen aikaisintaan vuonna 2017 ja että valtio lykkää Kehärataa tärkeämpien liikennehankkeiden
tieltä. Ei hyvä.
...

Jos Lounais-Sipoota rakennetaan ensin kumipyöräliikenteen varaan, joudutaan tieverkko mitoittamaan suuremmaks,i kuin mitä lopulta tarvitaan. Uudet asukkaat eivät autoistaan luovu, kun heidät on ensin pakotettu hankkimaan kaksi autoa.

Jos metro on mukana alusta alkaen, asukkaiksi valikoituu painotetummin niitä, joiden työpaikat ja muut matkustustarpeet osuvat metroradan varrelle. Silloin myös kaupat ja muut palvelut sijoittuvat metroasemien läheisyyteen. Jos metro tulee joskus myöhemmin, sitä käytetään paljon vähemmän.

Soininvaara bekymrar sig alltså över de problem som skulle följa av att Sibbometron skulle bli klar först år 2017 eller senare, men han borde bekymra sig över att Sibbometron knappast någonsin byggs. Jag lovar äta upp min hatt ifall det går att åka metro till Östersundom år 2017. (En doktorshatt är den enda hatt jag äger.)

Soininvaara har även på sin blogg nyligen skrivit om Sibbometron. I blogginlägget "Metro Sipooseen nopeasti" från den 2 augusti är budskapet det samma som i kolumnen i Helsingin Uutiset. Blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" från den 1 juli är intressantare. Inlägget följs dessutom av en intressant och klargörande diskussion. Jag citerar ur själva inlägget:

Kuulun niihin, jotka iloitsevat valtioneuvoston päätöksestä liittää 30 neliökilometriä Lounais-Sipoosta Helsinkiin. Tämä tulee johtamaan terveempään kaupunkirakenteeseen, niin ekologisesti kuin sosiaalisestikin.

Vielä iloisempi olisin ollut, jos valtioneuvosto olisi päättänyt liittää Helsinkiin alkuperäisen esityksen mukaisen 50 neliökilometriä niin, että raja olisi tullut Sipoonjoelle ja Sipoonlahdelle. Ingmannin tehtaat tosin olisi kohtuusyistä pitänyt jättää Sipoolle veroeuroja tuottamaan.

Isompi pala olisi ollut parempi - ei siksi, että Helsinkiin saataisiin enemmän asukkaita, vaan siksi, että olisi tukenut paremmin metroon perustuvaa nauhakaupunkia ja Sipoonkorven suojelua. Nyt kun Helsingin saama siivu on lyhyempi, on suuria paineita rakentaa se leveämmin. Leveämpi rakentaminen uhkaa sekä Sipoonkorpea että nauhakaupunkiarakennetta. Nyt riskinä on, että sekä Helsinki että Sipoo innostuvat rakentamaan Porvoonväylän pohjoispuolelle. Porvoonväylästä pitäisi tehdä raja, jonka pohjoispuoelle ei rakenneta lainkaan. Landbo siellä valitettavasti jo on, mutta lisää ei tarvita.

Jag har svårt att förstå Soininvaaras glädje över statsrådets beslut, då han själv konstaterar att det aktuella beslutet medför "risk" för att det byggs norr om Borgå motorväg. Jag frågar mig var Helsingfors annars skulle bygga. Det är ju norr om motorvägen som Helsingfors, enligt självaste statsministern, äger "färdig tomtmark". Området söder om motorvägen består till största delen av naturskyddsområden, vassbevuxen sankmark och annan låglänt mark. På Husö äger Helsingfors ett litet område där man i princip kunde bygga invid stranden, men området ligger fjärran från den tänkta metrolinjen.

Enligt Soininvaara hotar statsrådets beslut så väl "metroon perustuvaa nauhakaupunkia" som Sibbo storskog. Soininvaaras förslag till lösning är intressant: att Sibbo själv bygger metro från Östersundom till Söderkulla med tre stationer. Argumnetet är anmärkningsvärt emedan en central motivering för en annektering har varit att Sibbo inte har förutsättningar att bekosta en metrolinje till Östersundom. I sin rapport argumenterar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi att Sibbo i praktiken inte skulle ha råd att bygga en metrolinje. Därtill ser Myllyniemi andra problem med att Sibbo skulle delta i metroprojektet. Jag citerar ur rapporten:

Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Myllyniemis märkliga motivering till att alternativet VE1 inte är nog är i direkt konflikt med Soininvaaras förslag på metro till Söderkulla, men Soininvaaras vioner är sin tur helt orealistiska på andra grunder. Att Helsingfors aldrig planerade att dra metron ända fram till Sibbo å framgår ur Ratasvuoris utredning, där man utgår i från att det planerade banavsnittet är 6,3 km långt och om Helsingfors förslag på att annektera ett 5000 hektar stort område berättar att "joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue."