Höghus till Östersundom. Den 14 september 2007

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick av Johanna Westman med rubriken "Infria löftet om Sibbo storskog". Westman drar utgående från artikeln "Omöjligt bygga bostäder i sumpmarken" i gårdagens tidning slutsatsen att "gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg nu beredd att dra södra gränsen för Sibbo storskog längs Borgåleden". Hbl tolkning av Cronberg stöds av en insändare med rubriken "Helsinki ei halua olla Nurmijärven kaltainen" av Eini Moisio i Helsingi Sanomat den 7 september. Moisio är stadsfullmäktige i Helsingfors och minister Cronbergs specialmedarbetare. På sin blogg har Moisio den 9 september publicerat en motsvarande text under rubriken "Helsinki ei ole Nurmijärvi". Ur Moisios insändarartikel framgår att de gröna, Cronberg eller åtminstone Moisio själv har en vision av sydvästra Sibbo som är den raka motsatta till Matti Vanhanens. Då regeringen Vanhanen II tagit sitt beslut i Sibbofrågan kan de gröna fritt säga ut det de hela tiden ansett: I östersundom skall det byggas höghus och inga egnahemshus. Jag citerar valda bitar ur insändaren:

Vartiokylän ja Mellunkylän omakotiyhdistyksen 60-vuotisjuhlassa puhunut pääministeri Matti Vanhanen vaati lisää omakotitaloja, erityisesti Helsinkiin. Hänen mielestään Helsinkiin liitettävälle Länsi-Sipoon liitosalueelle pitäisi rakentaa omakotitaloja.

On totta, että suurin osa suomalaisista haluaisi asua omakotitaloissa. Aika moni kuitenkin valitsee Helsingin ja kaupunkimaisen elämäntavan, johon omakotitalo sopii huonosti. Toimiva kaupunki on tiivistä, korkeaa ja kaunista katseltavaa. Sellaisen ympäristön rakentaminen vaatii huolellista suunnittelua. Pitkin peltoa hajautettuja omakotitalosaarekkeita syntyy vähemmälläkin.

Helsinki ei halua olla Nurmijärvi. On epäekologista rakentaa harvaan, omille isoille tonteille omakotitaloja, jotka lämpiävät sähköllä tai öljyllä. ...

Maan hallitus toimi kummina pääkaupunkiseudun tasapainoiselle kehitykselle päättäessään Länsi-Sipoon liitoksesta Helsinkiin. Se ei kuitenkaan anna kummisedille oikeutta päättää, miten kaupunkia pitäisi rakentaa. ...

Länsi-Sipoon alueliitos antaa Helsingille oivan tilaisuuden rakentaa Vanhasen ehdottamia puutarhakaupunkeja. Niissäkin rakentaminen voi olla tehokasta, kaupunkimaista eikä omakotitaloasumiselle perustuvaa.

Osana Helsinkiä niistä voi tulla tiiviisti rakennettuja, viihtyisiä kaupunginosia, joita tehokas raideliikenne yhdistää. Silloin mahdollisimman moni voi valita myös sen kaupunkimaisen elämän, joka nyt jää vain haaveeksi.

Där Vanhanen motiverat inkorporeringen med att Helsingfors äger "färdig tomtmark" för egnahemshus i sydvästra Sibbo, vill de gröna koncentrera bebyggelsen till privatägd mark. Samlingspartiet i Helsingfors och Vanda skulle dock inte gå med på att inlösa marken längs den tänkta förlängningen av metrolinjen. Om Helsingfors inte skall bygga norr om motorvägen, så kan man fråga sig varför Helsingfors måste få inkorporera ett så stort område. Myllyniemis mindre alternativ VE 1 borde ha räckt till.

I dagens Helsingin Sanomat har Samlingspartiets fullmäktigegrupp genom Risto Rautava och Hannele Luukkanen besvarat Moisios inlägg. Jag citerar ur Rautava och Luukkanens insändare:

Kirjoituksessa esitetty näkemys, ettei Länsi-Sipooseen tulisi rakentaa omakotiasumista, tuntuu todella tylyltä.

Mielestämme Helsinkiin liitettävä osa Sipoosta tulee kaavoittaa samoin periaattein kuin Helsingin alueet muutenkin eli vyöhykkeittäin siten, että hyvien joukkoliikenneyhteyksien äärellä on tehokkaampaa rakentamista ja väljyys lisääntyy kohti reuna-alueita ja luontoalueita.

Helsingfors har talat om att bygga småhus i sydvästra Sibbo för att det stämt överens med den förra regeringens program för främjande av trähusbygge (se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007") och för att Vanhanen skulle kunna ersätta det planerade småhusområdet i Malm med sydvästra Sibbo. I sin rapport upprepar utredningsman Pekka Myllyniemi ord för ord Helsingfors uttalade planer på att bygga småhus. Motsättningen mellan Vanhanens och de grönas visioner saknar inte nödvändigtvis juridisk betydelse, eftersom det påstådda problemet med en obalans i Helsingfors- eller huvudstadsregionen utgör ett argument för en inkorporering i inrikesministeriets motivering för statsrådets gränsbeslut. Tillspetsat kunde man säga att de gröna och Helsingfors betraktar en tät bebyggelse i sydvästra Sibbo som ett medel att motverka det så kallade Nurmijärvifenomenet, medan Vanhanen vill sprida Nurmijärvifenomenet även i ostlig riktning. I själva verket torde Myllyniemis tolkning av det påstådda problemet med samhällstrukturen motsvara Vanhanens (och Hannes Manninens) uppfattning. Myllyniemi har missförstått den text och de argument som han kopierat.

Ylen aikainen/ Pääkaupunkiseudun uutiset/ Uudenmaan uutiset har idag publicerat en notis med rubriken "Sipoonkorven kehittäminen virkistysalueena junnaa". Som orsak till att utvecklingen av friluftsområdet fördröjts anges gränskonflikten och ovissheten om till vilken kommun delar av Storskogen i framtiden skall höra. I radionyheterna säger forstingenjör Jyri Mikkola att Storskogen med dess kärr och branter inte är lämplig för bebyggelse. Inslaget om Sibbo storskog ingick även i de lokala TV-nyheterna Uudenmaan uutiset.

Riksdagens miljögrupp arrangerar onsdagen den 19 september en exkursion till Sibbo storskog. Planerna för storskogen presenteras av Jussi Pajunen, Markku Luoma, Tom Sundbäck, Leena Liipola och Jyri Mikkola.

Storskogen lämpar sig inte som tomtmark. Den 13 september 2007

"Storskogen ingen tomtmark" är en rubrik på första sidan i dagens Hufvudstadsblad. Med anledning av ett informationstillfälle om Storskogen och en exkursion till Sibbo har Hbl tillägnat Sibbo storskog nästan ett helt uppslag. Huvudartikeln har rubriken "Omöjligt bygga bostäder i sumpmarken" och en kortare text har rubriken "Grönas krav på naturpark klingar av". Jag citerar ur den förstnämnda artikeln:

Storskogen i Sibbo är glest bebyggd. Området består av stora enhetliga skogsområden med natur som liknar den i Noux nationalpark.

– Det är helt naturligt att området är glest bebyggt. Det går inte att bygga hus i stora delar av Storskogen. Och det har ingenting att göra med språkförhållanden eller var kommungränserna går, säger Jyri Mikkola.

– Men om man använder telefonkatalogens adresskarta som faktabas för sina fantasier så kunde man förledas att tro att Storskogen är en oändligt stor outnyttjad tomtreserv, säger Mikkola.

Han rekommenderar dem som tror att det finns urban utvecklingspotential i Storskogen att plocka fram grundkartan för att kolla hur mycket blötmarker här finns.

– Gränserna för Storskogen är också entydigt definierade i den rapport som Östra Nylands förbund utarbetade för flera år sedan. I söder är Borgå motorväg en naturlig gräns för Storskogen.

Mikkola säger också att det för Storskogens del inte spelar någon roll hur eller var landskapsgränserna dras.

– Helsingforspolitikerna är bara ute efter mera makt då de vill slå ihop Östra Nylands förbund med Nylands förbund. Så enkelt är det.

Hbl har även talat med Tarja Cronberg, vars visoner för sydvästra Sibbo nu förefaller stå i direkt konflikt med Vanhanens tomtkrig för främjandet av boende i egenahemshus. Hufvudstadsbladet skriver att "Utifrån Cronbergs svar på Hbl:s fråga kan man dra slutsatsen att hon bara vill tillåta Helsingfors att bygga runt de tilltänkta metrostationerna i Västerkulla, Västersundom och Östersundom - alltså söder om Borgåleden." Det bör noteras att Helsingfors inte just äger någon mark i söder om motorvägen (frånsett områden i Husö by) och att Västerkulla och Västersundom hör till Vanda och inte ingår i området som statsrådet beslöt att inkorporera med Helsingfors.

Wikipedia. Den 12 september 2007

I gårdagens blogginlägg "'Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta'. Den 11 september 2007" noterade jag att Helsingfors stadsstyrelse till sitt utlåtande över förslaget till landskapsplan för Östra Nyland hade bifogat en karta ur Helsingin Sanomat. Detta var speciellt ironiskt med tanke på att Helsingfors levelerat ett flertal kartor till utredningsman Pekka Myllyniemis förfogande. Gränserna för Helsingfors förslag är naturligtvis direkt eller indirekt levererade av Helsingfors, men det samma torde även gälla landgränserna för alternativen VE 3 och VE 2, det vill säga utredningsmannens förslag. I Myllyniemis rapport ingår tre kartor som bevisligen som sådana har levelerats av Helsingfors. På sida 10 finns "Kartta 1: Helsingin kasvu nykyiseen kokoonsa." Här har källan föredömligt angetts: Helsingfors stad. På sidorna 23 och 24 finns kartor som levererats som bilagor till Ratasvuoris utredning. Kartorna ingår även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen.

Jag har i tidigare inlägg påpekat att ett flertal sidor i Myllyniemis rapport har kopierats ur Wikipedia. Det olovliga plagiatet av Wikipedia är betecknande för Myllyniemis utredning. Myllyniemi har inte utrett någonting och inte ens bemödat sig om att skaffa trivial informationen från pålitliga källor. Problemet med Myllyniemis brott mot upphovsrätten har jag behandlat speciellt i blogginlägget "Pirathandel. Den 26 december 2006". Nu har inte bara Myllyniemi kopierat från Wikipedia, utan Wikipedia har även publicerat två av de ovannämnda kartorna på internetencyklopedin. Kartorna "Pääkaupunkiseudun asutusrakenne" och "Helsingin laajenemiskehitys" har på Wikipedia publierats med motiveringen "This file is in the public domain because it is a part of a decision or a statement by an authority or a public body of Finland." (Se rutan ovan.) Dessutom har kartan "Sipoo-Helsinki liitosalueet" publicerats med samma motivering. Investigator of municipal divisions Pekka Myllymäki har här angetts som författare (autor), men kartan är tagen ur inrikesministeriets bilaga med enbart Myllyniemis förslag VE 2. En intressant fråga är om även den text som Myllyniemi olovligt kopierat i sin rapport nu är "in the public domain".

På Wikipedias dotterprojekt Wikisource har ytterligare följande till fallet Sibbo relaterade dokument publicerats i formatet html:

KHO päätös 1385:2007

Sipoon valitus Länsi-Sipoon liiittämispäätöksestä

VN päätöksen Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin saatekirje

Valtioneuvoston perustelut Länsi-Sipoon liittämiselle Helsinkiin

Valtioneuvoston päätös kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä

"Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta". Den 11 september 2007

Apropå gårdagens blogginlägg "Metropolminister Fribergius. Den 10 september 2007" har bostadsministern till Yle sagt att "det är svårt att lösa bostadsbristen när alla bara vill ha invånare som förtjänar bra och ingen riktigt vill bygga billiga hyresbostäder." (Se notisen "Bostadsminister kritiserar lokal politik", som senare på dagen fått rubriken "Vapaavuori kritiserar egoistisk politik".) Som lösning på problemet föreslår Jan Vapaavuori att huvudstadsregionens kommuner slås ihop till en enda stad. Frågan är om Vapaavuori verkligen - emot sina tidigare uttalade åsikter - vill slå ihop huvudstadsregionens städer eller om han i likhet med sin föreggångare Hannes Manninen tar till hot om kommunsammanslagningar för att pressa fram en önskad bostadsproduktion. I var dera fallet går Vapaavuori huvudstadens intressen. Det på samarbetsavtal baserade "frivilliga" samarbetet var ursprungligen ämnat att avvärja Manninens hot om statlig inblandning i huvudstadsregionen. Från Helsingfors sida torde man nu räkna med att Vapaavuoris och Mari Kiviniemis ministerposter utgör garantier för att Manninens eller Alanens förslag till ny lag för huvudstadsregionen inte förverkligas, fastän det frivilliga samarbetet misslyckas.

Yle Östnyland har idag publicerat en notis med rubriken "Helsingfors kritiserar landskapsplanen". Motsvarande nyhet har Hbl publicerat i en artikel med rubriken "Helsingfors sågar plan för Sibbo". Här handlar det om Helsingfors stadsstyrelses utlåtande om förslaget till landskapsplan för Östra Sibbo. Yle skriver att "I Helsingfors är man missnöjd med att landskapsplanen inte beaktar regeringens beslut att Helsingfors får 3000 hektar i sydvästra Sibbo." Vidare noteras att "Minimikravet är att de 3000 hektaren i sydvästra Sibbo ska lämnas utanför landskapsplanen." Hbl noterar att förslaget till utlåtande inte godkändes enhälligt:

Förslaget är inte längre aktuellt. Hela planen måste göras på nytt, säger stadsstyrelseledamoten Risto Rautava (saml).

Han och de övriga i samlingspartiet röstade tillsammans med två socialdemokrater mot och fällde gröna Elina Moisios förslag om ett tillägg på måndagens styrelsebehandling. Moisio ville att Helsingfors särskilt nämner att områden vid Svartberget [Svarta backen], Naturaområdet vid Nordsjö hamn och Storskogen i Sibbo inte exploateras.

Sfp:s Jan D. Oker-Blom anmälde avvikande åsikt till den del av uttalandet där det sägs att Östra Nylands förbund ska slås ihop med Nylands förbund.

Enligt Helsingfors meddelande godkändes förslaget till utlåtande "Ehdotuksen mukaan äänestyksin 7-7 1-tyhjä ja 11-4". Förslaget finns i föredraginingslistan, där även bl.a. fastighetskontorets och byggnadskontorets utlåtanden ingår. Som bilaga till styrelsens utlåtande har fogats en karta med både Helsingfors och Pekka Myllyniemis förslag från Helsingin Sanomat! (Se bilden ovan.) I föredragningslistan beskrivs bilagen med texten "Helsingin Sanomissa 18.1.2007 julkaistu piirros, josta ilmenee Helsingin Sipoosta liitettäväksi esittämä alue ja selvitysmies Pekka Myllyniemen ehdotus kuntajaotuksen muuttamisesta, jonka valtioneuvosto 28.6.2007 hyväksyi". Officiella kartor hade det funnits gudinog att välja mellan. Problemet är att ingen vet vilken av kartorna som egentligen gäller.

Utlåtandet, som till största delen handlar om Sibbo, är på många sätt anmärkningsvärt. Jag skall dock begrända min referering till några pikanta detaljer. I utlåtandet säges det bl.a. att "Sipoonkorven rajaus tulee määritellä Lounais-Sipoon suunnittelun yhteydessä, missä alueen erilaiset käyttötarpeet on otettu huomioon." Här går Helsingfors direkt emot Miljöcentralens utlåtande där det föreslås att "området utmärks klart och tydligt i landskapsplanen". (Se "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007".) Inkorporeringsplanerna intar en central plats i utlåtandet, vilket framgår ur följande citat:

Helsinki on useaan otteeseen esittänyt, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liitot tulisi yhdistää. Myös Uudenmaan liitto on tehnyt asiasta esityksen sisäasianministeriölle, jossa asian selvittäminen on vireillä. Helsingin kaupunki on esittänyt kuntajaon muutosta Sipoon, Vantaan ja Helsingin välillä niin, että noin 5000 hehtaarin suuruinen alue liitettäisiin Helsinkiin. Valtioneuvosto hyväksyi asiassa selvityshenkilön tekemän ehdotuksen, jossa Helsinkiin liitetään noin 3000 ha:n suuruinen alue Vantaalta ja Sipoosta. Päätös ei ole vielä lainvoimainen.

Helsingin tehtyä esityksensä kuntajaon muuttamisesta Sipoo kiirehti muuttamaan omaa yleiskaavaluonnostaan niin, että Sipooseen, mm. Lounais-Sipoon sekä Kerava-Nikkilä-radan vaikutusalueelle voitaisiin aiemman noin 2 %:n väestönkasvun sijasta osoittaa asuinalueita noin 40 000 uudelle asukkaalle.

Helsingin esitys ja Sipoon yleiskaavaluonnos perustuvat joukkoliikenteen, erityisesti raideliikenteen ja - Helsingin mielestä luonnollisimmin metron - jatkamiselle näille uusille alueille. Metron jatketta ei ole kuitenkaan esitetty maakuntakaavaehdotuksessa.

Statsstyrelsens utlåttande bygger till stor del på fastighetskontorets och byggnadskontorets utlåtanden. I fastighetskontorets utlåtande heter det bl.a. att "Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta, Sipoo laati pikaisesti uuden yleiskaavaluonnoksen."

Metropolminister Fribergius. Den 10 september 2007

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Ei kai Helsinki nyt tahallaan kolaroisi". Artikeln har även publicerats på Kimmo Oksanens blogg. Okasanen noterar i artikeln att Helsingfors krockar med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen genom att föreslå att kollektivtrafiken, som nu är underställd SAD, tas över av ett bolag (läs: HST). Oksanen noterar även metrotvisten:

HKL:n toimitusjohtaja Matti Lahdenranta päästi Helsingin Sanomissa suustaan lauseen, joka sai monet raivoihinsa: kun länsimetro on saatettu Espoon Matinkylään, työmaata tulisikin jatkaa Espoon Kivenlahden sijaan Helsingin Mellunmäestä Sipoon suuntaan. ”Tärkeysjärjestys on itsestään selvä”, Lahdenranta heläytti. Espoossa kiehuttiin.

Pääkaupunkiseudun väylien rakentamisjärjestys on sovittu kaupunkien, YTV:n ja liikenneministeriön välisessä joukkoliikennesuunnitelmassa PLJ:ssä sekä kaupunkien ja valtion välisissä aiesopimuksissa. Lahdenrannan puheet olivat vastoin näitä sopimuksia.

Det förefaller märkligt att Helsingfors som så starkt har förespråkat ett "frivilligt" samarbete genom samarbetsavtal själv visar beredskap att bryta avtal. När det gäller Sibbometron är Helsingfors visserligen tvunget att fram till HFD:s domslut angående statrådets gränsbeslut ge ett sken av att metroplanerna följer en stram tidtabell, men frågan är om man från Helsingfors sida alls vill att samarbetet i huvudstadsregionen skall fungera. Det räckte kanske med att få grannkommunernas formella stöd för en "anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen". Oksanen tycks själv tvivla på att man i Helsingfors egentligen önskar att samarbetet lyckas. Jag citerar:

Viime kädessä on kyse siitä, kuinka hyvältä Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen saavat yhteistyönsä näyttämään valtion suuntaan. Kaupungit ovat esitelleet sisäministeriölle yhteisen suunnitelmansa, kuinka ne tulevaisuudessa tekevät hyvää yhteistyötä kuntalaisten palvelujen turvaamiseksi. Joukkoliikenne on yksi yhteistyön keskeisistä alueista. Jos yhteistyö siellä karahtaa karille, onnistuneeko se missään muuallakaan?

Ja mitäs sitten tapahtuu? Jos yhteistyö ei toimi, valtio voi pakkoniputtaa kaupungit yhteen. Ensin liitetään Helsinkiin Vantaa ja sitten Espoo tai molemmat yhtä aikaa. Entäs jos se onkin Helsingin päämäärä? Ajaa yhteistyö karille tahallaan?

Även ledarartikeln i gårdagens nummer av Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat tar upp det dåligt fungerande samarbetet i huvudstadsregionen. Rubriken är "Pää jäi vetävän käteen vapaaehtoisessa yhteistyössä". Innehållet i ledarartikeln är det samma som i Oksanens artikel. Ledarskribenten noterar så väl förslaget att bolagisera kollektivtrafiken i huvudstadsregionen som bråket kring Sibbometron. Jag citerar:

HKL:n toimitusjohtajalta Matti Lahdenrannalta julkisuuteen päässyt lipsahdus, että Sipoon metro olisi ensisijainen verrattuna Länsimetron loppurakentamiseen, ei ainakaan hälventänyt muiden epäilyjä Helsingin aikeista mahdollisessa enemmistöasemassaan joukkoliikenneratkaisuja tehtäessä.

Joukkoliikenteen erimielisyydet heijastuvat todennäköisesti muihinkin yhteistyöhankkeisiin. Helppo on kuvitella, että lukiomaksuista tai suuren korkeakoulukampuksen sijoituspaikasta ei nykytilanteessa synny minkäänlaista sopua. Tilanne ajautuu helposti repivään kilpailuasetelmaan kaikessa muussakin, niin maankäytön, joukkoliikenteen kuin asuntotuotannonkin ratkaisuissa. Silloin ollaan pattitilanteessa, joka antaa maan hallitukselle avaimet käteen pääkaupunkiseudun tulevaisuuden järjestelyissä.

Ledarskribenten tror dock inte att regeringen skulle klara av att slå ihop kommunerna i huvudstadsregionen. Istället upprepar skribenten sina visioner om tre kommuner i hubvudstadregionen:

Hallituksesta tuskin löytyy sellaista poliittista yhteisvoimaa, jolla kaupungit pakotettaisiin yhteen. Espoo ei missään tapauksessa halua liittyä yhdeksi suurkunnaksi. Seutuhallintoa taas vastustetaan, koska sen pelätään lisäävän byrokratiaa. Mikäli hallitus arvioi, että hallintoa on keskitettävä suurempiin yksiköihin nykyisten valta-asetelmien murtamiseksi – muun muassa joukkoliikenteessä – silloin lähes ainoaksi vaihtoehdoksi jää aiemminkin esillä ollut malli Helsingin seudun kolmesta suurkunnasta: Helsinki, Vantaa ja Sipoo muodostaisivat yhden, Espoo, Kauniainen ja Kirkkonummi toisen, sekä Kuuma-kunnat Kerava, Järvenpää ja Tuusula kolmannen suurkunnan.

Att Sibbo och Kyrslätt eventuellt inte vill fusioneras tycks inte bekymra ledarskribenten. Ledarskribentens visioner låter som en en strategi för hur Samlingspartiet skall maximera sin makt i Helsingforsregionen utan att skapa konflikter inom partiet. Samlinspartiet vill inte ha "ökad byrokrati" i form av en mellanstegsförvaltning eller statlig inblandning i regionpolitiken. Statens "partnerskap" bör enligt Samlingspartiet begränsa sig till finansiering av kommunikationsleder - och beslut om tvångssammanslagningar. Eftersom Samlingspartiet inte vill ha statlig inblandning har man med Jan Vapaavuori i spetsen motsatt sig inrättandet av en metropolminister, trots att man ville ha med metropolpolitiken i regeringsprogrammet. Nu ser dock Vapaavuori ut att ha blivit en inofficiell metropolminister. Idag har regeringen under Vapaavuoris ledning tillsatt ett "Sekretariat för regeringens metropolpolitikprojekt". Närmare information ges av Vapaavuoris specialmedarbetare Tatu Rauhamäki.

Det har ibland betvivlats att invånarna i Landbo i sydvästra Sibbo i själ och hjärtat skulle vara Sibbobor. Dagens Hufvudstadsblad kan dock i en artikel med rubriken "Landbobor protesterade mot övermakten" rapportera om ett nästan enhetligt motstånd mot den planerade inkorporeringen. På lördag kväll hade Landbo eller åtminstone grusplanen i Landbo förvavdlats till en gallisk by. Temat för byfesten var taget ur Asterix. Det mest uppmärksammade programnumret utgjordes av tomatkastning mot en docka som föreställde Jan Vapaavuori. På lådorna med tomater lär det ha stått "Fribergius Ketsupix".

VE 3. Den 9 september 2007

I inlägget "Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007" föreslog jag att kartbilagan till prememorian för statsrådets gränsbeslut är skapad från samma Power Point-fil som inrikesministeriets karta med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag från den 30 november. I blogginlägget "Flera alternativ. Den 1 september 2007" noterade jag att kartan med Myllyniemis förslag "Alternativ 2" (VE 2) i utredningsmannens rapport finns på samma karta som alternativet VE 1 och att det därför behövdes en ny karta med endast utredningsmannens officiella förslag. Jag föreslog att denna karta hade skapats genom att gränsen för VE 1 klippts bort från kartan som ingår i rapporten. Exakt så behöver det dock inte ha gått till. Gränsen för VE 1 har nämligen infogats ovan på och därmed troligen senare än gränsen för VE 2 och den nuvarande kommungränsen. (Se bilden nedan.)

I själva verket torde kartorna i Myllyniemis rapport ha gjorts från en karta med hela tre alternativ, VE 1, VE 2 och VE 3. Detta framgår ur Power Point-dian med inrikesministeriets kartbilaga till statsrådets gränbeslut. Då kartbilden konverteras och textrutan ovanför kartan plockas bort blottläggs texten och gränsbeteckningarna som avbildas på den översta bilden i detta blogginlägg. Texten "VE 3" ryms med på själva kartbilden och syns därför på kartbilagan då bilden förstoras. (Se bilden nedan till vänster.) Dessutom finns texten "VE 3" även på kartorna i Myllyniemis rapport med alternativen VE 1 och VE 2, VE 4a, VE 4b samt Helsingfors förslag. (Se bilden nedan till höger.)

I sin rapport skriver Myllyniemi om alternativen VE 1, VE 2, VE 3, VE 4a och VE 4b att "Periaatteellinen lähtökohtaero kaikille tässä käsitellyille malleille on, että Sipoon saaristo pidetään yhtenäisenä ja jätetään Sipoon puolelle, Karhusaarta lukuun ottamatta." Gränsförslagen är anpassade efter Matti Vanhanens uttalande om att skärgården inte behöver ingå i området som ansluts till Helsingfors. Gränslinjen för VE 3, som sträcker sig ända fram till Sibboviken, har Myllyniemi således ritat ut längs kustlinjen på ett bisarrt sätt. Om VE 3 skriver Myllyniemi vidare att "Sipoonlahden suun jälkeen meriraja kulkisi rannan muodon mukaisesti länteen kunnes tavoittaisi vaihtoehtojen 1 ja 2 merirajan." Gränsen för VE 3 sammanfaller alltså delvis med havsgränsen för VE 1 och VE 2. Eftersom alternativet VE 3 ursprungligen har funnits på samma karta som alternativen VE 1 och VE 2 har den del av gränsen för VE 3 som är gemensam med gränsen för de två andra alternativen ritats ut skilt. Detta framgår av att gränslinjen här har färgen 0,0,255 medan den övriga gränsen har färgen 46,46,255. (Se bilden nedan till vänster.) Den svarta linjen för den nuvarande kommungränsen har även här infogats ovanpå gränsförslaget. (Se bilden nedan till höger.) Motsvarande gäller även den tillagda havsgränsen i inrikesministeriets kartbilaga, så av vilken gräns som är ovan och vilken som är under bör det kanske inte dras allt för långt gående slutsatser. I själva verket ligger havsgränsen här tekniskt set ovan på gränsen till land, vilket eventuellt betyder att havsgränsen är en gemensam gräns som ingått i en äldre kartversion.


I sin rapport behandlar Myllyniemi alternativet VE 3, som tecker ungerfär samma landområde som Helsingfors förslag, mycket kort. Myllyniemi skriver att "Vaihtoehto huomioi Puronniityntien itäpuoliset Helsingin omistukset, jotka eivät pinta-alaltaan kuitenkaan ole niin huomattavia kuin saman tien länsipuolella sijaitsevat omistukset." I textrutan på kartbilden noteras desutom argumentet "Ingman ja Sipoonjoki Sipoolla". Syftet med VE 3 tycks vara att rätta till de största bristerna i Helsingfors förslag, men gränslingen för alternativet är så grov att VE 3 inte förefaller vara ämnat som ett seriöst eller färdigt alternativ. I själva verket torde alternativet VE 3 frånsett havsgränsen vara äldre än Helsingfors förslag från den 21 juni 2006. Området motsvarar nämligen området som Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori våren 2006 i hemliga förhandlingar hotade att ta av Sibbo med regeringens hjälp ifall Sibbo inte frivilligt gick med på att avstå området som motsvarar Myllyniemis förslag VE 2. Kartan med båda alternativen VE 2 och VE 3 har frånsett havsgränsen iögonfallande stora likheter med kartan med Pajunens och Vapaavuoris två alternativ som Helsingin Sanomat publicerade i samband med artikeln "Helsingin poliitikot haluavat lakaista Sipoo-kohun maton alle" den 19 september 2006.

Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007

Både Hufvudstadsbladet och Borgåbladet noterar idagens respektive tidningar att Nyland s miljöcentral har riktat kritik mot förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Miljöcentralen, som är underställd miljöministeriet, säger i sitt utlåtande bl.a. att "Sipoon kunnan ja Porvoon länsiosien muodostama alue on merkittävä koko metropolialueen kehittämisen kannalta ja rakentamisen paine on suuri." Utkastet till landskapsblan torde allt för långt bygga på eftergifter till Helsingfors krav på att koncentrera bebyggelsen i Sibbo till de sydvästra delarna av kommunen. I milöcentralens meddelande "I landskapsplanen för Östra Nyland bör större hänsyn tas till områdets tillväxt" noteras det bl.a. att "Sibbo storskog i Sibbo och Vanda är ett viktigt rekreations- och naturskyddsområde" och att "Nylands miljöcentral föreslår att området utmärks klart och tydligt i landskapsplanen" I själva i utlåtandet formulerar man sig på följande sätt:

Sipoossa ja Vantaalla sijaitseva Sipoonkorpi on merkittävä virkistys ja luonnonsuojelualue. Sipoonkorpityöryhmä II:n loppuraportissa alueelle ei ole määritelty rajoja. Alueen arvojen turvaamiseksi sekä suunnittelun ja käytön kannalta on tärkeää, että alueella on selkeät rajat. Uudenmaan ympäristökeskus esittää että alue osoitetaan maakuntakaavassa selkeästi ja että kaavaselostuksessa lisäksi osoitettu periaatteet alueen käyttämiselle.

Dess värre torde det inte finnas förutsättningar att göra klara gränser för Storskogens rekreations- och naturskyddsområden innan Högsta förvaltningsdomstolen har gjort sitt domslut över statrådets gränsbeslut. Vad månne Kai Kalima och Matti Vanhanen hade tyckt om att Östra Nyland i förslaget till landskapsplan hade betecknat den "färdiga tomtmark" som Helsingfors äger i Sibbo storskog som rekreations- eller naturskyddsområde? Helsingfors går med på att göra sina områden i de nordligare delarna av Storskogen till naturskyddsområde endast under förutsättningen att den planerade inkorporeringen förverkligas, så att Helsingfors kan bygga de södra delarna av Storskogen. I sitt utlåtande till länsstyrelsen från den 29 oktober säger Helsingfors att "Sibbo storskog kan avgränsas regionalt endast i samband med planeringen av den kommande markanvändningen i området." Även kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har i sin berömda rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" flera gånger upprepat att "Området för Sibbo storskog kan dock avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området."