Motförklaring. Den 5 oktober 2007

I dagens nummer av Vihreä lanka (2007/40) ingår en kolumn med rubriken "Kaikkien Sipoo" av Heli Järvinen. Jag citerar ur kolumnen:

Sipoon osien liittäminen Helsinkiin on asia, joka on kuohuttanut monen vihreän mieltä ainakin täällä etelässä. Etenkin sipoolaiset, joista yli 90 prosenttia äänesti liittämistä vastaan, pitävät päätöstä röyhkeänä valtapolitiikkana. Erityisen raskauttavaa päätöksessä oli se, että lopulta kaikki Helsingin vihreät äänestivät liittämispäätöksen puolesta.

Men vänta. I vilket sammanhang har alla Helsingfors gröna "till slut" röstat för inkorporeringsbeslutet? Kanske syftar Järvinen på att de grönas gruppdisciplin höll då Helsingfors stadsfullmäktige tog ställning i frågan, men det är väl inte speciellt nämnvärt. Jag har tidigare hört att de gröna skulle ha röstat om Sibbo före statrådets gränsbeslut. Därmed skulle Tarja Cronberg inte fritt ha kunnat ta ställning i frågan. I själva verket insåg Cronberg inte att statsrådets beslut bestod av två delar: bedömning av de juridiska förutsättningarna och politisk prövning. Den juridiska bedömningen bör göras före den politiska prövningen för att tron på ministrarnas opartiskhet inte skall äventyras. Det är inte Helsingfors gröna, partistyrelsen eller den gröna riksdagsgruppen som har makten att bedöma de juridiska förutsättningarna.

Sibbo kommun har på onsdagen lämnat in Sibbos förklaring och motförklaring till högsta förvaltningsdomstolen. Idag har motförklaringen publicerats på kommunens webbsidor. I motförklaringen heter det att kommunen reserverar tid till den 26 oktober att kompletera motförklaringen med expertutlåtanden. Till sin motförklaring har kommunen bifogat bl.a. en bilaga ur vilken bostadsbyggnadsreserven i Helsingforsregionen framgår.

Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007

A-studions sändning om Jan Vapaavuori har gett upphov till rubriker på tidningarnas webbplateser. Mindre publicitet har Vapaavuois tal "Kaupunkiseutusuunnitelmat on tehty – mitä tämän jälkeen?" vid kommunförbundets stadsplaneringsseminarium igår. Jag skall återkomma till Vapaavuoris tal, men först skall vi igen ta en titt på inrikesministeriets förklaring angående besvären mot statsrådets gränsbeslut. Jag citerar direkt ur utlåtandet eller förklaringen:

Päätöksen perustelut olivat seuraavat:

1. Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä.

På ett annat ställe i inrikesministeriets utlåtande upprepas påståendena:

Kuten valituksen kohteena olevan päätöksen perusteluissa todetaan, Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä. Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on kaupungin vaikea asuntotilanne huomioon ottaen tarve laajentaa edelleen.

Texten är den samma i inrikesministeriets promemoria (muistio):

Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä.

I inlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007" noterade jag att Myllyniemi missförstått påståendena om problemet med en obalans i samhällsstrukturen. Myllyniemi har naturligtvis kopierat påståendena om obalans från Ratatasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men för en gångs skull har Myllyniemi gjort en liten ändring i texten. I Ratatasvuoris utredning heter det, liksom i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen". Myllyniemi hävdar däremot att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". På motsvarande vis skriver Myllyniemi att "Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta", där det så väl i Ratasvuoris utredning som i Helsingfors utlåtande står att "Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta." Den otympliga och delvis felaktiga omskrivningen "Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden" torde motiveras just av att Myllyniemi förväxlat Helsingforsregionen med huvudstadsregionen. Genom att hävda att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta" motsäger inrikesministeriet påståendena om obalans i huvudstadsregionen. Det är i den större Helsingforsregionen som det eventuellt råder en viss obalans åt det hållet som Myllyniemi hävdar.

I inrikesministeriets promemoria liksom i Myllyniemis rapport ingår följande stycke:

Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

I Ratasvuoris utredning och i Helsingfors utlåtande lyder motsvarande sats enlig följande:

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Bebyggelsen har enligt Ratasvuoris utredning spritt sig utanför huvudstadsregionen i nordlig och västlig riktning. Orsaken till detta hävdar man är att huvudstadsregionen (läs: Helsingfors stad) inte kunnat utvecklas (läs: utvidgas) österut. Liksom jag tidigare har konstaterat är problemet ur Helsingfors synvinkel inte Sibbo, utan snarare Nurmijärvi. Ur Helsingfors synvinkel är det ett problem att bebyggelsen har spritts i form av egnahemshus i norr och i väster. Detta försvårar möjligheterna till en tät, på allmänna kommunikationsmedel baserad samhällsstruktur. Myllyniemi har däremot ställt sig bakom Hannes Manninens uppfattning att det även österut bör byggas massivt med egnahemshus. Manninen ville i egenskap av bostadsminister öka bostadsprofuktionen i allmänhet och produktionen av egnahemshus i trä i synnerhet. Då man från Helsingfors sida våren 2006 kritiserade Sibbo var kritiken inte uppriktig. Här handlade det i stället att övertyga ministrarna Manninen och Vanhanen samt om att förtala Sibbo. (Jag skall i ett senare inlägg återkomma till denna förtalskampanj.)

Ur Vapaavuoris tal vid seminariet igår framgår det tydligt att hans syn på samhällstrukturen är den raka motsatta till Manninens och Vanhanens. Jag citerar ur talet:

Yhdyskuntarakenteen muutoksia on seurattu systemaattisesti vuodesta 1980 alkaen. Tuolloin asutus laajeni lähimaaseudulle lähes kaikilla kaupunkiseuduilla. 1990-luvun alun laman seurauksena rakentaminen hidastui ja kaupunkiseutujen väestökasvu kääntyi ns. sisäiseksi kasvuksi, jossa valtaosa kasvusta suuntautui olemassa olevalle taajama-alueelle. Tämä kehitys jatkui sitten koko 1990-luvun ajan.

Juuri saatujen uusimpien YKR-seurantatietojen mukaan tilanne on muuttunut jälleen huonommaksi. Väestökasvu on alkanut pursuta yhä enemmän uusille alueille taajamien reunojen yli huolimatta vilkkaasta täydennysrakentamisesta olemassa olevassa rakenteessa. Tilanteen voi jokainen havaita myös omin silmin liikkuessaan kaupunkien lievealueilla. Siellä väljä omakotiasutus leviää metsiin ja peltojen reunoille yhä kauemmas palveluista ja työpaikoista.

Helsingin seutu on tästä osuva esimerkki. Pääkaupunkiseutua ympäröivillä lievealueilla perinteiset kylät ovat kasvaneet pinta-alaltaan yhä laajemmiksi alhaisen tehokkuuden vyöhykkeiksi, kuten ohessa oleva karttakin osoittaa (liite). Viime vuonna Helsingin seudulle rakennettiin noin 2500 omakotitaloa. Niistä neljännes sijoittui asemakaava-alueiden ulkopuolelle. Kehyskunnissa tämä osuus oli peräti 35 %. Yli 40 %:n kuntia olivat mm. Kirkkonummi, Mäntsälä, Sipoo ja Vihti.

För säkerhets skull bör det påpekas att Vapaavuori betraktar den ovanbeskrivna utvecklingen som ett stort problem. Pekka Myllyniemis rapport handlar till stor del om "problemet med samhällstrukturen i huvudstadsregionen". Myllyniemis behandling av det påstådda problemet är till största delen kopierad från Helsingfors egen utredning, men Myllyniemi har missförstått Helsingfors uppfattning om vad som egentligen är ett problem. Enligt inrikesministeriets promemoria och förklaring baserar sig statsrådet beslut på den av utredningsmannen beskrivna obalansen i samhällsstrukturen. Myllyniemi har dock beskrivit obalansen helt fel genom att sammanblanda Helsingforsregionen med huvudstadsregionen. Att en obalans över huvudtaget inte kan motivera en annektering är uppenbart, då de olika ministrarna har rakt motsatta uppfattningar om vad som här egentligen är ett problem.

Till sist vill jag tipsa om en gammal artikel med rubriken "Jan Vapaavuori - Rötösherra" i City-lehti 16/2006.

Jäviga ministrar. Den 3 oktober 2007

I går torde kommunstyrelsen i Sibbo ha antagit en förklaring som en motförklaring till inrikesministeriets förklaring angående besvären mot statsrådets gränsbeslut, men jag vet ingenting om innehållet i Sibbo kommuns förklaring eller motförklaring. I sintt besvär påstår kommunen att Matti Vanhanen var jävig att deltaga i statrådets beslut. I sin förklaring fösvarar inrikesministeriet statsministern mot anklagelserna om jäv genom att citerar justitiekansler Jaakko Jonkkas utlåtande över Vanhanens eventuella jäv:

Käytettävissäni olevan aineiston ja edellä esittämieni yleisten esteellisyyden arviointikriteerien perusteella en näe oikeudellisia perusteita laillisuusvalvojana puuttua asiaan, jos pääministeri Vanhanen osallistuu kyseisen kuntajakoasian päätöksentekoon. Kiinnitän kuitenkin huomiota siihen, että päätöksentekijän on viime kädessä itse arvioitava, onko luottamus hänen puolueettomuuteensa hallintolain yleislausekkeen tarkoittamalla tavalla vaarantunut.

JK konstaterar alltså endast att han inte ser juridiska skäl att ingripa och noterar att det i sista hand är statsministerns ansvar att bedöma huruvida han är jävig. I själva verket hann statsministern redan motivera sitt val att jäva sig innan Jonkka gav sitt utlåtande. Sälv skulle jag vara mycket intresserad av att veta vilket material JK har haft till förfogande då han bedömde att det inte finns skäl för honom att ingripa. Knappast hade statsministern redogjort för hur han redan före Helsingfors formellt tog initiativ till en ändring av kommunindelningen lovade stöda en inkorporering. I sitt anförande vid Helsingfors statsfullmäktigemöte den 21 juni sade Suvi Rihtniemi (saml) att "Tietoomme on myös saatettu, että maan hallituksen myönteiseen signaaliin tässä asiassa ovat keskeisesti vaikuttaneet pääministeri Vanhanen ja ministeri Heinäluoma sekä erityisesti ministeri Manninen." I föredragningslistan för Vanda stadsstyrelses möte den 20 juni 2006 heter det att "Esityksestä on keskusteltu pääministerin, valtiovarainministerin ja kuntaministerin kanssa." Vanhanen har själv till Helsingin Sanomat sagt att han stöder Helsingfors förslag och att Helsingfors uppmuntrats att göra ett initiativ.

I sin förklaring citerar inrikesministeriet mera ur justitiekanslerns utlåtande över statsministerns jäv. Jag citerar vidare:

On perusteltua ottaa huomioon, missä asemassa ja roolissa kannanottoja on esitetty. Ja näkisin eroa myös siinä suhteessa, onko kyse ”tavallisen viranomaisen” tekemästä hallintopäätöksestä vai valtioneuvoston nyt kysymyksessä olevanlaisesta päätöksenteosta. Tässä tapauksessa on aihetta kiinnittää huomiota kuntajakoa koskevan päätöksen luonteeseen (hallinnollisia rajoja koskeva ratkaisu sekä se, että päätös ei kohdistu välittömästi kenenkään yksityisiin oikeuksiin). Yleistäen voidaan sanoa, että poliittiseen toimintaan kuuluvat linjaukset sekä julkiset kannanotot ja lausumat yhteiskunnallisista kysymyksistä. Jos niihin herkästi liitettäisiin esteellisyys tulevaisuudessa mahdollisesti tehtyihin päätöksiin nähden, yhteiskunnallisen keskustelun mahdollisuudet vaikeutuisivat olennaisesti, mikä puolestaan olisi ongelmallista kansanvallan, avoimuuden ja sananvapauden näkökulmasta sekä vaikeuttaisi valtioneuvoston päätöksentekoa.

I texten ovan säger justitiekanslern ingenting direkt angående statsministerns jäv, även om det ur sammanhanget framgår att JK i antyder att statsministern på basen av den information som han har haft tillgång inte varit jävig. Så som jag ser saken är det dock inte vad Vanhanen sagt, utan vad han gjort genom sina uttalanden som gör honom jävig. Vanhanen har inte bara deltagit i en politisk diskussion, utan han har genom sina uttalanden förbundit sig att stöda Helsingfors inkorporeringsplaner.

I dagens A-studio avslöjas att bostadsminister Jan Vapaavuori torde ha varit jävig då han år 2000 som ordförande för Helsingfors idrotsnämnd deltog i ett beslut om en tennishall i Tali. Därtill framgår att beslutet gjordes på basen av felaktig information, där de verkliga ägoförhållandena inte framgick. I programmet uppmärksammas även Vapaavuoris medlemskap i Helsingfors Golfklubb, som hyr Tali Gård. I sammanhanget konstateras det angående annekteringen av sydvästra Sibbo att det i Tali finns gott om obebyggd mark. Programmet kommer i repris i morgon torsdag i TV 1 13:05. I inlägget "Ministrar på besök i Sibbo. Den 11 juni 2007" har jag noterat Vapaavuoris tal "Puhe Helsingin Golf Klubin 75-vuotisjuhlissa" den 3 juni.

Besvär och förklaringar. Den 2 oktober 2007

"Sfp anmälde avvikande åsikt i Sibbofrågan" är rubriken på en notis i dagens Hbl. Jag citerar ur notisen:

Sfp anmälde som väntat avvikande åsikt då Helsingfors svarade HFD om regeringens beslut att justera gränserna till Sibbo och Vanda. Ärendet höll på att klubbas av i ilfart, men stadsstyrelseledamot Jan D. Oker-Blom (sfp) hann tillfoga avvikande åsikt.
Jag anser att ärendet borde återremitteras för ny behandling i regeringen eftersom flera paragrafer i lagen om kommunindelning inte uppfylls.

I Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki antoi oman selityksensä Sipoo-valituksista". Jag citerar ur artikeln:

Kaupunginhallituksen selitys tukee juridisin sanakääntein valtioneuvoston päätöstä, joka tapahtui suurelta osin Helsingin toiveiden mukaan. Rkp:tä kaupunginhallituksessa edustava Jan D. Oker-Blom oli ainoa, joka vastusti hallintojohtaja Eila Ratasvuoren valmisteleman lausuntoa. Oker-Blomin esitys toisenlaisesta lausunnosta raukesi kannattamattomana.

Det var naturligtvis väntat att Helsingfors genom det av förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori författade svaret till HFD skulle uttala sitt stöd för statrådets beslut. Statsrådets gränsbeslut bygger på inrikesministeriets motiveringar, som är tagna från Myllyniemis rapport, som utredningsman Pekka Myllyniemi har kopierat från Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. (Se bilden ovan.)

Lite komiskt är det att så väl Helsingfors som inrikesministeriet i sin förklaring försvarar Matti Vanhanen mot påståenden i besvären enligt vilken statsministern var jävig att deltaga i statrådets beslut. Jag citerar ur Helsingfors förklaring:

De som anfört besvär påstår att både kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi och statsminister Matti Vanhanen är jäviga. De åberopar 5 kap. 28 § 7 punkten i förvaltningslagen, enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av något annat särskilt skäl äventyras. De avsedda jävssituationerna beskrivs på det ställe i regeringspropositionen (RP 72/2002 rd) som gäller lagrummet. Det är på basis av vad som sägs där uppenbart att varken statsminister Vanhanen eller kommunindelningsutredaren Myllyniemi kan vara jävig då de tar ställning till kommunindelningen i offentligheten. Enligt propositionen leder den omständigheten att en tjänsteman deltagit i den tidigare behandlingen av ett ärende inte till jäv exempelvis i situationer där ärendet återförvisats för ny behandling eller det är fråga om ett rättelseskede. Det är uppenbart att offentliga kommentarer inte kan leda till jäv om inte heller ett tidigare beslut i ärendet leder till jäv.

Det bör noteras att Vanhanen och Myllyniemi i besvären påstås vara jäviga på helt olika grunder. Det är inte de uttalanden som de gjort i offentligheten som gör att deras opartiskhet äventyras, utan uttalandena bör snarare ses som bevis på att misstankarna om deras partiskhet är befogade. När det gäller äventyrandet av Myllyniemis opartiskhet har Sibbo kommun i sitt besvär bl.a. påpekat att utredningsmannen är aktiv politiker med politiska band. Motsvarande sakförhållande gör naturligtvis inte statministern jävig. Vanhanens opartiskhet äventyras framför allt av att han i ett tidigt skede lovade stöda en annektering och via medierna gett kommunindelningsutredaren klara direktiv. Myllynienmis opartiskhet äventyras bl.a. av att hans roll som springpojke för Helsingfors var känd innan han utnämndes till utredningsman. Det faktum att Myllyniemi plagierat Ratasvuoris opublicerade utredning och helt uppenbart tolkat sitt uppdrag som ett beställningsarbete styrker tvivlet på hans opartiskhet. Jag är inte jurist, men jag kan läsa innantill. Om Myllyniemi inte är jävig, så har orden och sataserna i lagtexten en helt annan betydelse än de har i normalt språkbruk.

Även stadsstyrelsen i Vanda behandlade igår stadens förklaring över stadsrådets beslut om en ändring av kommunindelningen. Flera besvär har lämnats in av Vandabor eller föreningar registyrerade i Vanda. Ett besvär är undertecknat av tre stadsfullmäktigeledamöter och en suppleant från Vänsterförbundet. På i meddelandet "Valitus kuntajakopäätökseen" på Vänsterförbundets hemsida kan man läsa följande:

Valituskirjelmän ensimmäinen allekirjoittaja kaupunginvaltuutettu Kati Tyystjärvi korostaa, että suurin huoli kuntajaon muutoksesta kohdistuu Sipoonkorven asemaan. - Rajansiirtoesityksessä on useita alueita, jotka kuuluvat mahdolliseen tulevaan Sipoonkorven kansallispuistoon. Mikäli Helsingin tavoite toteutuu ja alueelle ryhdytään voimaperäisesti rakentamaan, on uhkana Sipoonkorven näivettyminen, pirstoutuminen ja yhteyksien tuhoutuminen Sipoonkorven ja saariston välillä, ennustaa Tyystjärvi.

Kirjelmän laatijat ovat sitä mieltä, että kuntajakopäätös kohtelee Vantaata epäoikeudenmukaisesti, koska Vantaa ei hyödy millään tavalla kuntajakoratkaisusta, vaan menettää ns. Vesterkullan kiilan Helsingille. -Vantaa on väliinputoaja Helsingin ja Sipoon välisessä kiistassa, korostetaan valituskirjelmässä. Lisäksi valituskirjelmässä todetaan, että kuntajakopäätös on ristiriidassa kunnallisen itsemääräämisoikeuden kanssa.

Idag skall kommunstyrelsen i Sibbo ge sin förklaring och samtidigt en motförklaring till inrikesministeriets förklaring.

Fallet Tusby. Den 1 oktober 2007

Rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens Hufvudstadsblad lyder "Sibbos exempel följs nu i Tusby". (Se ovan.) Artikeln på sidorna 4 - 5 lyder "Ska de öppna landskapen i Tusby bli sovstad?". Jag citerar ur artikeln:

Gränsjusteringen för Sibbo och Vanda skulle vara ett undantag, absolut inte prejudikat. Det har alla toppolitiker försäkrat, senast inrikesminister Mari Kiviniemi, (c).

Men långt innan Hfd-presidenten ens hunnit svinga klubban i fallet Sibbo är Tusby tvunget att börja fila på egna besvär.

- Jag tog genast kontakt med Sibbos direktör Markku Luoma. Vi har gått igenom och jämfört våra "case", säger Tusbys kommundirektör Hannu Joensivu.

Alanens förslag är att grannarna Träskända och Kervo ska dela på Tusbys östra del.

Argumenten är likadana som i Sibbos fall, huvudstadsregionen behöver mera bostäder. På åkrarna i det som Alanen kallar Ristikytö vill utredningsmannen nuplacera bostäder för 25 000.

Hbl noterar även i en liten notis med rubriken "Helsingfors förkastar Sibbobesvären" att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte idag kommer att behandla de besvär som lämnats in med anledning av kommunindelningsbeslutet. Förslaget till Helsingfors förklaring till HFD finns i föredragningslistan. I sin förklaring bemöter helsingfors endast en del av påståendena i Sibbo kommuns besvär. Tolkningen av statrådets roll finner jag motiverad att citera:

De handlingar som hänför sig till beredningen av kommunindelningslagen innehåller inga exempel på situationer där förutsättningarna i 5 § i lagen uppfylls. Statsrådet är den enda myndighet som tillämpar denna paragraf då den beslutar om ändringar i kommunindelningen. Lagstiftaren gav med andra ord statsrådet stor prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger. Statsrådets tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen måste ges stor vikt. Statsrådet har i detta fall inom ramen för sin prövningsrätt kommit till det slutresultatet att de särskilda förutsättningar som enligt 5 § krävs för en ändring i kommunindelningen uppfylls.

Min invändning mot Helsingfors förklaring är här att man sammanblandar politisk prövning med juridisk bedömning. Enligt statsministerns ord baserar sig statsrådets juridiska bedömning enbart på tjänstemannaberedningen. Föredragende tjänsteman Arto Sulonens bedömning bygger i sin tur på utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Den juridiska bedömningen i Myllyniemis rapport är i sin tur kopierad från Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Denna utredning över de juridiska grunderna för en ändring av kommunindelningen torde huvudsakligen vara författad av Jussi Pajunen. Lagstiftaren gav inte Helsingfors statdsdirektör prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger.
Enligt beslutsmeddelandet anmälde Jan D. Oker-Blom (sfp) avvikande åsikt:

Jäsen Oker-Blom teki asiassa palautusehdotuksen, jonka mukaan asia olisi tullut palauttaa uudelleen valmisteltavaksi, koska päätösehdotus ei täytä kuntajakolain pykäliä 1, 3 ja 5. Tätä palautusehdotusta ei kuitenkaan kannatettu, joten se raukesi, ja asiakohta hyväksyttiin ehdotuksen mukaan. Jäsen Oker-Blom jätti päätökseen palautusehdotuksensa mukaisen eriävän mielipiteen.

Även stadsstyrelsen i Vanda torde idag komma med ett utlåtande över besvären. Se föredragningslistan och bifogade besvär.

"En oerhörd utvecklingspotential". Den 30 september 2007

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingick en intervju med Jussi Pajunen (saml) med anledning av förslaget till Helsingfors budjet. Rubriken var "Helsingfors klarar inte tandtrollen" och den första frågan handlar just om köerna till tandläkaren. Jag citerar:

Överborgmästaren, stadsdirektören Jussi Pajunen slår i från sig då han får frågan om varför staden verkar satsa mer tid och energi på åkrarna i sydvästra Sibbo än på köerna till tandvården.
Det är media som lägger ned tid, energi och resurser på Sibbofrågan. Vi har hittills inte satsat särskilt mycket på just den frågan. Men tänk efter, åkrarna i Sibbo representerar en oerhörd utvecklingspotential. När Nordsjö hamn blir färdig kommer vi att fokusera mycket tid och energi på Sibbo och hela Borgånejden, säger Jussi Pajunen.
Stadsdirektören gillar inte jämförelsen mellan tandvården och områdena i sydvästra Sibbo.

Exakt vad Pajunen syftar på med fokusering på "Sibbo och hela Borgånejden" har jag svårt att bedöma, men man kan alltid spekulera. Samlingspartiet i Helsingforsregionen torde ha ingått en Molotov-Ribbentroppakt, enligt vilken Kervo och Träskända får Tusby eller delar av Tusby, Esbo får Kyrkslätt och Helsingfors och Vanda får Sibbo eller delar av Sibbo. Ledarskribenten i Helsingin uutiset/Vantaan sanomat har åtminstone ett par gånger presenterat denna modell. Samarbetet verkar just nu inte fungera speciellt bra. Från Helsingfors sida har stödet för Kervos och Träskändas inkorporeringsplaner uteblivit, vilket torde förklara varför Kervo stadsfullmäktigeordförande Eero Lehti (saml), som bl.a. äger tidningarna Helsingin uutiset och Vantaan sanomat, inte längre förefaller stöda planerna på att införliva sydvästra Sibbo med Helsingfors. I själva verket skulle man från Helsingfors sida vilja fusionera alla fyra städer i huvudstadsregionen för att komma över Otnäs, Kägelviken och Westend, men det går inte Samlingspartiet i Esbo med på. Något större intresse av att svälja Kyrkslätt torde man i Esbo inte heller ha. Helsingfors strategi går därför framför allt ut på att utveckla ett svar på axeln Otnäs-Kägelviken-Westend. Svaret bygger framför allt på Aviapolis (Vanda flygfält) och Nordsjö hamn, men även oljehamnen i Sköldvik och eventuellt det planerade flygfältet i Backas i Borgå har betydelse.

På webbplatsen för Seutuvisio (Esbo-Grankulla-Helsingfors-Sibbo-Vanda; Kommunernas gemensamma utvecklingsbild för markanvändningen) uttryckte Pekka Virkamäki (saml), som är viceordförande för stadsplaneringsnämnden i Vanda, redan år 2001 sin vision av förflyttningen av Helsingfors tyngdpunkt österut :

Pääkaupunkiseudun kehittämisen painopiste siirtyy 2010-luvulla itään lentoaseman alueen Vuosaaren sataman ja Kehä 3 kehtiitämisen myötä. Jo nyt on ruuhka-aikana Porvoosta lyhyempi matka Helsingin eli metropolialueen keskustaan kuin espoon keskuksesta.

Helsingin Itäkeskuksen ja Porvoon väliselle alueelle tulisi kehittää uusi vähintään ammattikorkeakoulutasoinen valtakunnallinen logistiikkaoppilaitos. Sköldvik, Vuosaari ja Helsingin keskutan matkustajasatamat muodostavat logistiikkaklusterin jollaista saa koko pohjioismaista hakea. Venäjän pikkuhiljaa tapahtuva kehitys vain voiistaa kehityskuvaa.

Kuluva vuosikymmen menee edellytysten luomiseen. Sipoon voimavarat kehittää riittävässä määrin Sipoonjoen länsipuolen aluetta 40-60 000 asukkaan alueeksi jonne Metron voisi vetää Mellunmäestä tai Vuosaaresta eivät ole riittävät. Vuosikymmenen aikana kolmen kartanon alueet tulisi hankkia yhteiskunnan haltuun ja liittää alue osaksi Helsinki-Vantaan kaupunkia.

• Askelina Porvoo mukaan kehityskuvatyöhön.
• Erillisen Itä-Uudenmaan seutukaavaliiton lakkauttaminen.
• Sipoonjoen Länsipuolen maanhankinta.
• Metrosuunnittelun ja seutu-yleiskaavatyön valmistelu.
• Helsinki-Vantaan yhdistämisneuvottelut käyntiin ja äänestys kuntaliitoksesta ennen 2008 kunnallisvaaleja.
• Logistikkaa-ammattikorkeakoulu Sipooseen valtion ja Helsinki-Vantaan rahoilla.

Det kan noteras att även den dåvarande kommundirektören i Sibbo var med i Seutuvisio och avtalade om scenarier för kommunernas gemensamma markanvändning. Enligt vad Pekka Korpinen (sdp) säger i Uutislehti Demari den 21 september (se "Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007") började Korpinen förhandla med kommundirektör Viking Sundström (sfp) om en ändring i kommunindelningen strax efter att Seutuvisio avslutats. Från Sibbos och Sfp:s sida torde man inte ha varit ovillig till samarbete och förhandlingar, men istället för att se Sibbo som en "oerhörd utvecklingspotential" valde Pajunen tillsammans med Jan Vapaavuori att förtala och köra över Sibbo och Sfp.

Bilden eller kartan med texten ovan ingår i Pekka Myllyniemis rapport. Myllyniemi har kopierat bilden från Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Stycket som refererar till kartan lyder enligt följande:

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Yhteyksiä on kuvattu kartassa 6.

Myllyniemi har naturligtvis kopierat den ovanciterade texten från förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning över de juridiska grunderna för en ändring av kommunindelningen. Trots att det är Ratasvuori som satt sitt namn under utredningen, torde utredningen huvudsakligen vara författad av Pajunen. Visst har Pajunen redan satt ner tid och energi på sydvästra Sibbo.

Markegendom som motivering. Den 29 september 2007

I gårdagens blogginlägg "Helsingfors markområden. Den 28 september 2007" noterade jag att Arto Sulonen i inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut hävdar att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." Förutom att påståendet inte stämmer är det även i övrigt intressant. De facto har Helsingfors markområden i sydvästra Sibbo en anmärkningsvärd undanskymd roll i inrikesministeriets eller föredragande tjänsteman Arto Sulonens motiveringar promemoria (muistio) till statsrådets beslut. Helt har markegendomen dock inte heller här lämnats obeaktad. Jag citerar ur pr0memorian:

Kuntajakoselvittäjän mukaan kunnan kyky toteuttaa merkittävä asukasmäärän lisäys riippuu sen taloudellisesta asemasta ja ennen kaikkea kunnan talouden volyymista suhteessa tavoitteena olevaan väestönlisäykseen. Toinen olennainen tekijä on se, omistaako kunta suoraan maata alueella, johon väestönkasvu on tarkoituksena sijoittaa. Jos ei omista, kunnan keinot vaikuttaa asiaan ovat rajoitetut ja koskevat vain maankäytön suunnittelun ja kaavoituksen avulla käytettävissä olevia keinoja.

Sammanhanget i vilket Sibbo kommun i sitt besvär hävdar att Helsingfors markegendom utgör ett centralt motiv till statsrådets beslut framgår tydligt ur inrikesministeriets utlåtande:

Sipoo esittää valituskirjelmässään väitteen, että valtioneuvoston päätöksen keskeisenä perusteena on ollut Helsingin kaupungin maanomistukseen perustuva yhdyskuntarakenteen laajentaminen Lounais-Sipoossa. Päätöksessä olisi näin tullut ottaa huomioon Sipoon kunnanvaltuuston päätös lunastaa yhdyskuntarakentamiseen Helsingin kaupungin omistamia kiinteistöjä maankäyttöja rakennuslain 99 §:n nojalla.

I promemorian noteras även att Helsingfors i sitt utlåtande till länsstyrelsen säger att "Kuntajakoselvittäjän esitykseen sisältyy huomattava määrä eli noin 815 hehtaaria Helsingin kaupungin omistamaa maa-aluetta." I själva verket medger Pekka Myllyniemi i sin rapport att det aktuella gränsförslaget VE 2 helt utgår från Helsingfors markområden. I rapporten står det om alternativet att "Vaihtoehdossa 2 huomioidaan Helsingin maaomistuksia laajasti Knutersintien ja Puronniityntien väliin jäävällä alueella." Om det mindre alternativet VE 1, som utritats på samma karta som utredningsmannens officiella förslag VE 2, står det i Myllyniemis rapport följande:

Vaihtoehto 1 ottaa vain hyvin rajoitetusti huomioon Helsingin maanomistuksia. Niitä kuuluu alueeseen lähinnä vain vaihtoehdon läntisissä osissa E18-tien kahta puolta. Landbon itäpuolella olevat laajat omistukset jäävät kokonaan ulkopuolelle.

Om det större alternativet VE 3 på 5000 hektar säger Myllyniemi igen att "Vaihtoehto huomioi Puronniityntien itäpuoliset Helsingin omistukset, jotka eivät pinta-alaltaan kuitenkaan ole niin huomattavia kuin saman tien länsipuolella sijaitsevat omistukset." I promemorian noteras även att enligt Helsingfors utåtande "Kaupungin esitykseen verrattuna selvittäjän esityksessä Sipooseen jää mantereella olevan alueen itäosa, jossa kaupunki ei omista kovinkaan paljoa maata." Vidare noteras att enligt utlåtandet "Helsingin kaupunki omistaa huomattavasti maata siirrettäväksi esitetyllä alueella, minkä vuoksi Helsingin kaupungilla ei olisi tarvetta lunastusmenettelyyn rakentamisen toteuttamiseksi."

Det stämmer att Helsingfors markområde i inrikesministeriets promemoria inte uttryckligen anges som en juridisk motivering för annekteringen. Till detta kan det finnas olika skäl. När inrikesministeriet i sitt utlåtande hävdar att statsrådets beslut till ingen del bygger på Helsingfors markegendom handlar det kanske inte bara om att bemöta påståendet i Sibbo kommuns besvär att statsrådets gränsbeslut inte tagit hänsyn till Sibbo kommuns beslut att inlösa mark som ägs av Helsingfors. Man kan spekulera vid vilka följder ett prejudikat enligt vilket markegendom i grannkommunen ger rätt till annektering skulle leda till.