Maximering. Den 4 november 2007

I expertutlåtandet från den 10 januari, som ingår i Sibbo kommuns besvär till Högsta förvaltningsdomstolen, skriver Erkki Mennola följande:

Vaihtoehdot ja niiden ominaisuuksien selostukset on määritelty suunnittelijakielellä ja paikallisten yksityiskohtien hallintaa osoittaen. Näin ollen ei ole uskottavaa, että kysymys olisi Myllyniemen itsensä valmistelemista vaihtoehdoista. Ne on laatinut joku muu taho.

I sitt kompleterande utlåtande från den 24 juli, som lika så bifogats till kommunens besvär, uttrycker Mennola det med följande ord:

Kuntajakoselvittäjä antoi geodeettisesti yksilöidyn esityksensä ”Vaihtoehto 2” , vaikka hänellä ei käytettävissään olleen aineiston pohjalta (esimerkiksi Helsingin kaupungin yleiskaavasuunnitelmien ja rakennussuunnitelmien puuttumisen ja oman puutteellisen paikallistuntemuksensa takia) ole voinut olla edes teoreettisia edellytyksiä alueen määrittelyyn.

Med undantag av havsgränsen förefaller gränserna för Pekka Myllyniemis två seriösa alternativ VE 1 och VE 2 vara ritade av en fackman. Det är svårt att tro att Myllyniemi, som när det gäller havsgränsen inte har förstått betydelsen av fastighetsgränser, själv skulle ha ritat gränsförslagen. Att gränslinjen är dåligt kopierad (se "Dåligt kopierad gränslinje. Den 20 augusti 2007"), tyder på att gränsen ursprungligen inte kommer från inrikesministeriet, utan att gränsförslagen, liksom gränserna för Ilaskivis hemliga förslag, har sändts utredningsmannen från Helsingfors stad.

I utredningsmannens officiella förslag VE 2 har den i sig obetydliga Bäckängsvägen en central roll. Alla fastigheter vid områdets östra gräns skall gå att nå via Bäckängsvägen, fastän vägen knappast skulle ha någon större betydelse i ett framtida bostadsområde på över 20 000 invånare. Här har man alltså eftersträvat en sammanhållning i samhällsstrukturen enligt rådande förhållanden. I övrigt har gränsen dragits så att den Helsingforsägda markens andel av området maximeras. Detta framgår ur kartorna ovan. Kartan till vänster har jag kopierat från planen för friluftleder samt naturinventering som Sibbo kommun publicerade tidigare denna vecka. Mark som ägs av Helsingfors är här färgat i grönt. Ur kartorna framagår att man även när det gäller arternativ VE 1 har försökt maximera den Helsingforsägda markens andel.

I inrikesministeriets motförklaring nämns ingenting om Mennolas påstående att Myllyniemi inte själv skulle ha definierat gränserna, men däremot hävdas det i förklaringen att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." Lika väl är det uppenbart att man i utredningsmannens alternativ har försökt få med så mycket av Helsingfors markägendom som möjligt. Det är naturligtvis i Helsingfors ekonomiska intresse att staden äger mark som staden själv kan planera, men en väsentlig del av den Helsingforsägda marken innanför Myllyniemis alternativ är helt olämplig för bebyggelse. Man kan fråga sig om motivet inte här framför allt var att övertyga regeringen och den almänna opinionen om att Helsingfors redan äger de planerade bostadsområdena eller, så som statsministern uttryckte det, nästan 1000 hektar färdig tomtmark.

Osakliga grunder. Den 3 november 2007

I sitt expertutlåtande från den 10 oktober har Erkki Mennolas starkt kritiserat förfarandet då statrådet den 28 juni tog sitt gränsbeslut. Alla ministrar har inte förstått själva beslutsprocessen. Enligt Mennola är justitiekansler Jaakko Jonkka medskyldig till förbistringen. Om (tf) justitiekanslern skriver Mennola följande:

Hänen olisi tullut huomata, että tärkein osa päätöksenteosta on ratkaisu siitä, onko kuntajaon muuttamiselle kuntajakolain 3 ja 5 §:issä asetetut edellytykset. Tämän ratkaisun tekemisessä valtioneuvosto on paremminkin tuomioistuimen kuin hallintoviranomaisen asemassa. Poliittinen päätöksenteko rajoittuu tämän jälkeen siihen, että valtioneuvosto voi myös jättää liitoksen suorittamatta, vaikka edellytykset siihen periaatteessa olisivatkin olemassa.

Fastän statsminister Matti Vanhanen ännu vid presskonferensen efter beslutet framhöll att "pääpaino oli oikeudellisella arvioinnilla" och påpekade att justitiekanslern inte tagit ställning till huruvida förslaget till ändring i kommunindelningen har juridiska förutsättningar, skrev den gröna ministern Tarja Cronberg i ett inlägg på De grönas webbplats den 28 juli följande:

Mitä tulee päätöksen laillisuuteen, sen valvonnasta vastaa oikeuskansleri. Asia ei olisi ollut valtioneuvoston listalla päätösasiana, mikäli oikeuskanslerin tulkinta päätöksen laillisuudesta olisi ollut kielteinen. Luotan oikeuskanslerin ratkaisuun.

Justitiekanslern kunde inte ta ställning till huruvida juridiska förutsättningar för den aktuella gränsjusteringen förelåg, eftersom det uttryckligen var statsrådets uppgift att bedöma de juridiska förutsättningarna. Däremot kunde och borde JK ha ingripit med anledning av brister i beredningen av beslutet, men JK gav helt över ansvaret till inrikesministeriet att bedöma trovärdigheten i Pekka Myllyniemis utredning och rapport. Även om JK, så som statsministern sade vid presskonferensen, inte hade någonting att invända mot inrikesministeriets beredning, återstod det för ministrarna att själva bedöma om juridiska förutsättningar fanns.

Vid presskonferensen sade statsministern att majoriteten av ministrarna baserade sin juridiska bedömning på tjänstemannaberedningen. I princip kunde väl statsrådet agera gummistämpel även i administrativa ärenden, men vid det aktuella beslutet hade den föredragande ministern föreslagit att juridiska förutsättningar inte fanns. Ministrarna måste alltså genom att rösta ta ställning mellan den juridiska bedömningen enligt inrikesministeriets skandalomsusade beredning och Mauri Pekkanens bedömning, som baserade sig på flera expertutlåtanden. Statsministerns motivering till att man valde att tro på beredningen som gjorts under "tjänstemannaansvar" var att statrådet brukar förlita sig på tjänstemannaberedningar. Men man brukar nog även lita på bedömningen som görs av föredragande minister.

Det var Jyri Katainen som vid statsrådets sammankomst föreslog att förslaget till gränsjustering godkänns, fastän föredragande minister utgående från en grundlig juridisk bedömning hade föreslagit att förslaget inte godkänns. Några motiveringar till sitt förslag gav Katainen inte vid presskonferensen. Tidigare hade Katainen dock till partikamraten Eero Seppänen från Sibbo sagt att Samlingspartiets linje är att annekteringen bör förverkligas. Fastän statsministern ännu vid presskonferensen motiverade Centerns splittring i frågan med att frågan huvudsakligen är juridisk och att den juridiska bedömningen gjordes först vid statsrådets sammankomst, hade Samlingspartiet som parti redan bundit sina ministrars att rösta för en ändring av kommunindelningen. Det kan noteras att Sfp vid partikongressen i Vanda undvek att göra ett ställningstagande i Sibbofrågan för att inte göra Stefan Wallin och Astrid Thors jäviga.

Om det hade förekommit juridiskt relevanta särskilt vägande skäl för en annektering borde dessa skäl mera än väl ha räckt till som motivering. Ändå gav ministrarna ännu efter statsrådets gränsbeslut politiska motiveringar, som saknar juridisk relevans. I det ovannämnda blogginlägget skriver Cronberg att "Perspektiivini Sipoon kehitykseen juontaa juurensa 80-luvulle aikaan, jolloin toimin yhdyskuntasuunnittelijana." Cronbergs motiveringar är snarast en apologi för ett synnerligen kontroversellt ställningstagande. Cronbergs antipatier för Sibbo utgör naturligtvis inga juridiska grunder för gränsbeslutet. Istället visar Cronbergs motiveringar att gränsbeslutet togs på osakliga grunder. Cronbergs syfte med att lyfta fram sina egna fördomar torde dock vara att ge en bild av att hon gjorde ett självständigt övervägande. I verkligheten agerade så väl Cronberg som Katainen under hård press från sina partikamrater i Helsingfors. Ville Itälä är ett varnande exempel på hur det kan gå för en partiordförande som hamnar i onåd hos Helsingforspolitikerna och torpeden Jan Vapaavuori.

Bortfall i skatteintäkter. Den 2 november 2007

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Här bor skattebetalarna Helsingfors vill ha". Artikeln handlar om invånarna i det område i Sibbo som statrådet i juni beslöt att skall inkorporeras med Helsingfors. Speciellt i lyxvillorna på Björnsö bor det många goda skattebetalare. Med tanke på den socioekonomiska balansen i Helsingforsregionen borde man i Helsingfors vara nöjda över att det finns lyxvillor även i öster, men Björnsö ligger än så länge på fel sida om Helsingfors gränser. Från Helsingfors sida har man även förhållit sig kritiskt till bostadsområdet, fastän Pekka Korpinen i Hufvudstadsbladet den 22 juni 2006 sade att "Husö har vi funderat över, där borde man bygga på samma sätt som i Björnsö idag."

I sin rapport skriver utredningsman Pekka Myllyniemi att "Om man antar att de invånare som överförs har samma inverkan på Sibbos skatteinkomster som deras andel av invånarantalet, 10,5 %, skulle Sibbo vid en överföring förlora skatteinkomster på ungefär 5,9 miljoner euro enligt bokslutssituationen 2005." Myllyniemis argumentering väckte både bestörtning och munterhet då rapporten publicerades för elva månader sedan. Dagens Hbl kan ge lite exaktare siffror:

Efter att Helsingfors och regeringens planer på inkorporering blev kända började man förstås räkna på kommunkansliet i Nickby. Om gränsjusteringen sker som regeringen vill blir det ett bortfall på över 9 miljoner euro i skatteintäkter. I fjol kom man på basen av beskattningen för 2005 upp till 9,3 miljoner. I år är det antagligen ännu mera.

– Om vi skulle kompensera för det bortfallet blev det en skattehöjning på fyra procentenheter, säger kommunkamrer Sture Lindqvist.

Intrervjuer med Pekka Korpinen. Den 1 novermber 2007

Igår var Pekka Korpinen sista dagen på jobbet som biträdande stadsdirektör i Helsingfors. Med anledning av sin pensionering har Korpinen den senaste tiden beviljat flera interjuer, en del rätt så avslöjande. Igårdagens Hbl ingick en intervju under rubriken "Inte lätt att påverka planer". Någonting nytt angående fallet Sibbo kommer inte fram i den intervjun, men jag citerar ändå ett stycke:

Ber man Korpinen räkna upp lyckade projekt och misslyckade funderar han inte länge. Som lyckade nämner han två som engagerat Hbl:s läsare; byggandet av Nordsjö hamn och annekteringen av västra Sibbo. Korpinen har för sin del försvarat genomförandet av båda.

– Sibbo ger plats att växa.

Tala om att ropa hej innan man är över bäcken. När Högsta förvaltningdomstolen har gjort sitt beslut kommer flera politiker och tjänstemän i Helsingfors att stå med svansen mellan benen, eller åtminstone ha anledning att göra det. Helsingfors förhandlade sig våren 2006 till cetrala ministrars och tjänstemäns stöd av en ändring i kommunindelningen, men det stödet kommer med stor sannolikhet att visa sig vara värdelöst. Hannes Manninen, Matti Vanhanen och Arto Sulonen har gjort vad de lovat, men vad hjälper det Helsingfors när gränsbeslutet ogiltigförklaras?

En speciellt avslöjande intervju gav Korpinen för Uutislehti Demari i september. Här berättas bl.a. att "Ratkaisevaa Sipoo-liitoksen toteutumiselle oli Korpisen mukaan Pajusen silloiseen kuntaministeriin Hannes Manniseen luoma erittäin hyvä suhde." (Se Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007.) Den 12 augusti ingick i Uusimaa en intervju med Korpinen under rubriken "Lounais-Sipoo on Helsingille suuri mahdollisuus". (Intervjun ingick även i Sipon Sanomat den 16 augusti.) Även här är Korpinen frispråkig. Bl.a. säger Korpinen att "Vuosaaren satamaan tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti oukuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." Under rubriken "Metro tuskin tulee Porvooseen" berättas vidare om Korpinens roll då det gäller utvecklingen av metropolområdet norrut:

Korpinen oli aikanaan vaikuttamassa siihen, että oikorata itään rakennettiin Mäntsälän ja Lahden kautta eikä Heliä Porvoon ja Kouvolan kautta syntynyt. Korpisen mielestä oli perusteltua antaa Lahdelle kasvusysäys ja sitoa se raiteitse Helsingin metropolialueeseen

Att Sibbos egna tillväxtplaner inte är realistiska har varit ett centralt argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Under rubriken "Itä-Uusimaa haluttaisiin mukaan metropoliyhteistyöhön" säger Korpinen dock i Uusimaa att "Espoo oli vielä 70-luvulla pieni kirkonkylä. Se osoittaa, että 30–40 vuodessakin voi syntyä tyhjästä 200 000 asukkaan kaupunki, kun on vauhti päällä". Korpinen tror även att den återstående delen av Sibbo kommer att växa snabbt:

Jäljelle jäävä Sipookin on yhä suurempi kuin Vantaa. Siellä on valtava potentiaali, Korpinen sanoo ja ennustaa, että Sipoossa on vuonna 2050 jo 100 000 asukasta.

Jag hoppas att Korpinens profetia inte går i uppfyllelse, men det roar mig att Korpinen så klart och tydligt motsäger Helsingfors egna argument.

Plan för Sibbo storskog. Den 31 oktober 2007

Sibbo kommun har idag publicerat en plan för friluftleder samt naturinventering som gäller Sibbo storskog. Planen utgår från de utvärderingar som gjordes av arbetsgruppen II för Sibbo storskog. Detta gäller även gränserna för storskogen. (Se ovan.) Samma gränsdragning enligt vilken Storskogens södra gräns går vid Borgå motorväg finns även med i förslaget till landskapsplan för Östra Nylands förbund.

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har i sin utredning kommit fram till att gränsdragningen för Sibbo storskog kan göras först i samband med planeringen av markanvändningen i området. På sida 49 i rapporten skriver Myllyniemi att "Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." På sida 52 skriver han att "Sipoonkorven alueellinen rajaus tehdään alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." På sida 55 skriver han att "Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." Den sistnämnda satsen är direkt kopierad ur Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006.

Eila Ratasvuori och Myllyniemi kunde inte gärna säga att gränsen bör dras norr om Genaträsk, för då hade man inte fått de grönas stöd för förslaget till ny kommunindelning. Inte heller kunde Ratasvuori eller Myllyniemi säga att gränsen bör dras vid motorvägen, för då hade Helsingfors inga skäl att göra anspråk på området norr om motorvägen.

Landbo. Den 30 oktober 2007

I Vihreä Lanka 42/07 (19.10.2007) ingick en text med rubriken "Helsingin herra" där Osmo Soininvaara inför valet av Pekka Korpinens efterträderae som biträdande stadsdirektör svarar på "påståenden om stadsplanering och politisk kohandel". Soininvaara svarar här på fem frågor eller påståenden varav påstående numer fyra lyder enligt följande:

Jos sinusta tulee Helsingin kaupunginsuunnittelun apulaiskaupunginjohtaja, Lounais-Sipoo on kymmenen vuoden päästä yksi Helsingin vetovoimaisimmista kolkista. Sipoonkorpi on suojeltu, eikä Porvoonväylän pohjoispuolelle rakenneta.

Här är Soininvaaras svar:

Näin suunnilleen. Minua huolestuttaa, että selvitysmies pienisi Helsingille tulevaa aluetta kovin paljon. Se lisää houkutusta tehdä nauhakaupungista leveämpi, jolloin se ei enää tukeutuisikaan yhtä paljon metroon eikä pysyisi mootoritien eteläpuolella. Metromainen nauhakaupunki tulisi toteuttaa Söderkullan asti yhteistyössä Sipoon kanssa.

Soininvaara har framfört samma tankar förut, men det kan vara bra med en påminnelse om vem som krävde att Helsingfors får annektera hela 5000 hektar. Soininvaara har på sin blogg den 21 oktober publicerat ett Sibborelaterat blogginlägg med rubriken "Onko väärin muuttaa Landbohon?" Här utrycker Soininvaara sin aversion mot Sibbo. Soininvaara kritiserar dock inte Sibbo för att ha vuxit för långsamt, utan tvärtom för att det i Sibbo har byggts för mycket på fel platser. Jag citerar ur blogginlägget:

Ei siis ole väärin muuttaa landbohon, jos sellaisesta elämänmuodosta pitää, mutta on kertakaikkinen ympäristörikos kaavoittaa sellaisia alueita sellaiseen paikkaan, kun Sipoossakin olisi ollut järkevämpiä alueita tarjolla - joskaan ei sopivan kartanosuvun hallussa.
...

Itse tunnen tilannetta Etelä-Sipossa, koska suvullani on siellä kesämökki. Nämä talot rakennetaan ihmisten omilla päätöksillä. Kunnassakin on vika, kun menee poikkeuslupia myöntämään. JHos Suomessa otettaisiin ilmastopolitiikka tosissaan, tämä pendelöintiin perustuva hajarakentaminen kiellettäisiin kokonaan, kuten se on kielletty useimmissa Euroopan maissa.

I Sibbo torde många ha för sig att den aktuella annekteringen är en följd av att Sibbo varit strikt med att bevilja byggnadslov. Det finns krafter som gärna ser att sibboborna lever kvar i denna felaktiga föreställning. Då Soininvaara hävdar att man i Sibbo planerat fel områden vill jag påminna om att Helsingfors har pantat på marken i Nickby. Jag är inte speciellt entusiastiskt inställd till Landbo, men bostadsområdet har en viktig betydelse för Sibbo. Tack vare Landbo överskrider befolkningen i sydvästra Sibbo (Myllyniemis alternativ VE 2) 10 % av kommunens totala befolkning. Därmed krävs det enligt kommunindelningslagen särskilt vägande skäl för en inkorporering.

Koplaus. Den 29 oktober 2007

För en vecka sedan sade statsminister Matti Vanhanen att en koppling eller "koplaus" mellan det nationella 141-stödet och ratificeringen av EU:s grundfördrag inte är i Finlands intresse. Kopplingar mellan frågor som saknar naturligt samband hör dock till den politiska vardagen. Föraktfullt brukar man tala om kohandel, men kompromisser och avtal om paketlösningar är ett effektivt sett att uppnå sämja och resultat. Kopplingar tillämpas så väl i EU-förhandlingar som i nationell politik. Problemet med en koppling i det aktuella fallet är väl närmast att Finland egentligen vill ha både grundfördraget och 141-stödet. En koppling skulle här kunna te sig som ren utpressning.

Många kopplingar kommer aldrig i dagen. Kopplingar försöker man ofta avklara genom kabinettpolitik, vilket gör att kopplingarna kan förefalla odemokratiska. För ett litet land eller en minioritet är kopplingar dock en livsviktig metod att driva högt prioriterade frågor. Normalt finns det inga lagliga hinder för en koppling, men det finns undantag: Kopplingen mellan KSSR och Sibbofrågan är inte juridiskt hållbar, åtministone inte på det sätt som denna koplaus gjordes.

Det kan förefalla märkligt att man från Sfp-håll inte har påtalat kopplingen mellan KSSR och Sibbo. En orskak kan vara att Sfp i KSSR-förhandlingarna huvudsakligen stod på samma sida som Hannes Manninen. Dessutom har man från Sfp:s sida inte velat förstöra ramlagens rykte genom att anknyta den till fallet Sibbo, som formellt inte har någonting med KSSR att skaffa. För Sfp är det viktigare att göra Sibbofrågan till "konsumentupplysning" och en principfråga än att tvisten avgörs till Sibbos fördel. Annekteringen av Östersundom är väl i sig inget stort problem för Sfp. Det är snarare sättet på vilket man i det aktuella fallet har försökt förverkliga en annektering som är en stötesten.

Kopplingen mellan kommunreformen och Sibbo är en av de otaliga kopplingar som kanske aldrig kommer att få uppmärksamhet. Ändå bör bevisen på en dylik koppling göra inblandade beslutsfattare och tjänstemän jäviga då det gäller Sibbobeslutet och beredningen av Sibboärendet. Utredningsmannens rapport och inrikesministeriets prememoria visar i sig att beredningen varit partisk. Ett problem är att bevisen på en koppling inte finns svart på vitt, även om det är uppenbart att det här har gjorts en koppling. När det gäller jäv borde det dock räcka med att det finns starka misstankar som äventyrar tilltron till ministrarnas och tjänstemännen opartiskhet. Det återstår att se om även HFD skall sticka huvudet i busken och vägra se sammanhangen.

Christel Liljeström har idag (korenask tid) publicerat ett blogginlägg med rubriken "Hurra för en Lovisa-fusion". Rubriken är olyckligt vald. Åtminstone ropar inte jag hurra för att den traditionsrika kommunen Pernå upplöses. Över en natt förstörs sekelgamla traditioner. Även denna kulturkatastrof är en följd av KSSR, eller av att man på vissa håll inte godkände Hannes Manninens ursprungliga förslag till kommun- och servisestrukturreform. Ändå var det med lättnad som jag noterade att Pernåborna i gårdagens val valde Lovisa framom Borgå. Pernå behövs fortsättningsvis i Lovisanejden.

Nu sätter jag mitt hopp till att kyrkan och församlingen skall förvalta traditionerna. Det dummaste som kyrkan kunde göra är att sin vana trogen följa den politiska makten i spåren. I stället bör kyrkan och församlingarna se sin chans att fylla det tomrum som landskommunerna lämnar efter sig. Pernå kan leva vidare som det den ursprungligen är: en församling - eller kyrksocken.