Naturskyddsområdet växer. Den 21 december 2007

Helsingin Sanomat har mitt på dagen publicerat FNB:S notis "Sipoonkorven luonnonsuojelualue laajenee". Det är Vanda - inte Helsingfors - som har bytt mark med staten, så att naturskyddsområdet innanför Sibbo storskog växer med 250 hektar. Med notisen har Helsingin Sanomat publicerat en karta med en avgränsning av Storskogen, enligt vilken gränsen i söder går vid Borgå motorväg. (Se ovan.) FNB:s notis bygger på Nylands miljöcentrals pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorven luonnonsuojelualue laajenee 250 hehtaarilla". Yle publicerade redan den 5 december en notis med rubriken "Maanvaihto Vantaan ja valtion välillä varmistuu". Helsingfors hade tänkt sig ett liknande markbyte som Vanda nu förverkligat, men Helsingfors har kopplat samman skyddet av (delar av) Sibbo storskog med en annektering av sydvästra Sibbo. I Helsingfors väntar man ännu på domslutet från HFD.

Jag har svårt att förstå att man i Sibbo inte i högre mån försökt avvärja den planerade annekteringen genom att betona skyddet av Sibbo storskog och de värdefulla kulturlandskapen i Östersundom. I stället har man kopierat Helsingfors planer och hävdat att man kan förverkliga dem själv, fastän man från Helsingfors sida öppet har deklarerat att Helsingfors i första han är ute efter goda skattebetalare. Genom att redan våren 2006 göra upp planer för massiv bebyggelse i Östersundom och de södra delarna av Sibbo storskog skapade man bland Helsingforspolitikerna ett kompakt stöd för en annektering. Det är i någon mån begripligt att Samlingspartiet, SDP och Centern i Sibbo stöder Sibbos nya politiska linje. Ju snabbare Sibbo växer, desto snabbare förlorar Sfp makten och desto snabbare kan dessa partier själva ta över. Å andra sida har Samlingspartiet, SDP och Centern redan nu kuppartat tagit makten, fastän Sfp fortfarande har de viktigaste politiska posterna. Ett annan orsak för Samlingspartiet, SDP och Centern att tro på Sibbos nya tillväxtpolitik är att man vill skylla gränstvisten på Sfp:s (och de Grönas) traditionella politik. Det är inte så lätt att medge att man själv i gränstvisten låtit sig luras och utnyttjas av Helsingfors.

Genom att vintern 2006 "erbjuda Helsingforregionen samarbete" (HS 4.2.2006) möjliggjorde "oppositionen" i Sibbo den felaktiga uppfattningen att sammarbetet med Sibbo varit svårt. Bakom kulissena torde kommunens ledning ha förhandlat med Helsingfors, men det samarbetet har tydligen varit allt för känsligt att lyfta fram. Det är lika väl svårt att förstå att Sfp och De gröna ställt sig bakom den nya extrema tillväxtpolitiken, som Samlingspartiet, SDP och Centern enligt Jouko Tikkanens bok Sipoon Ryöstö försökte genomdriva redan våren 2006. Så länge Hannes Manninen satt kvar som bostads- och kommunminister och så länge statsrådet inte hade gjort sitt beslut fanns det ett visst befog för den politiken, men det finns det knappast längre.

Inget utredningsområde. Den 20 december 2007

I Borgåbladet ingår idag en recension av Jouko Tikkanens bok Sipoon Ryöstö. Boken lovordas inte för några litterlära kvaliteter, men vad kan man vänta sig av en roman i vilken en stor del av texten är direkt kopierad från offentliga dokument?

En detalj som jag ännu inte kommenterat är att Tikkanen i sin bok ägnar relativt mycket utrymme åt planerna på ett köpcentrum i Östersundom. Det förefaller som om Tikkanen anser att de som fällde planerna på ett köpcentrum bär ansvar för Helsingfors agerande. Min egen uppfattning är att Sibbo genom planerna på ett affärscentrum snarare bjöd ett lillfinger åt Helsingfors. Det är svårt att veta hur det förhåller sig, då det från Helsingfors kom motstridiga signaler. Åtminstone jämnade Sibbo genom planerna på ett köpcentrum vägen för en "utvidgning av samhällstrukturen".

Liksom jag nämnde i gårdagens blogginlägg godkände stadsfullmäktige i Vanda på måndagen den nya generalplanen för Vanda. Vanda har tillsammans med generalplanen publicerat olika sammanställningar av dokument, bl.a. ett med utlåtanden och svar på utlåtanden ("Yleiskaavaluonnoksesta saadut lausunnot ja niiden vastineet 24.10.07"). Bland utlåtandena finn Sibbo kommuns utlåtande över förslaget till generalplan för Vanda. (Utlåtandet i vilket Sibbo kritiserar Vanda för att bl.a. ha markerat hela den så kallade Västerkulla kilen som grönområde, har bifogats till Sibbo kommuns besvär över statsrådets gränsbeslut.) Här finns även Helsingfors stads utlåtande från den 18 juni 2007. Jag citerar ur det rätt anmärkningsvärda utlåtandet:

Kaupunginhallitus antoi lausuntonsa Vantaan maankäytön kehityskuvasta ja yleiskaavan tavoitteista 25.8.2003 ja seikkaperäisen lausunnon yleiskaavaluonnoksesta. Molemmissa lausunnoissa kiinnitettiin vakavaa huomiota erityisesti siihen seikkaan, ettei Vantaa lainkaan ole ottanut yleiskaavassaan huomioon seudullisessa yhteistyössä erittäin tärkeänä pidettyä kaupunkirakenteen avaamista raideliikenteen (metron jatkeen) varassa Helsingistä itään Vantaalle ja edelleen Sipooseen. Yleiskaavan aluevarausmerkinnät Vantaalla ovat tältä osin ennallaan eli pääosin suojelu- ja virkistysalueita.

Näin siitä huolimatta, että Uudenmaan maakuntakaavassa merkittävä osa nk. Västerkullan kiilan alueesta, aina Kehä III:een saakka on osoitettu taajama-alueeksi. Kaavaselostuksen sivulla 14 todetaan, että maakuntahallitus päätti 23.8.2004 maakuntakaavaehdotusta käsitellessään edellyttää, että" nk. Västerkullan alueen kehittämisvaihtoehdot selvitetään vaihekaavan tai muun vastaavan prosessin kautta yhteistyössä asianomaisten viranomaisten kanssa. Selvitystyö ei ole vielä käynnistynyt."

Meneillään oleva yleiskaavatyö olisi tarjonnut tähän mitä parhaimmat mahdollisuudet. Länsimäen ja Sipoon rajan väliset alueet tulisi voida varata asuntorakentamiseen, samalla kuitenkin tärkeät luonnonsuojelu- ja virkistysarvot huomioon ottaen. Se myös tukisi mitä parhaiten väestön ja palvelujen säilymistä alueella, mistä kaavaselostuksessa aiheellisesti kannetaan huolta.

Kun Sipoon lounaisosaa koskeva kuntajaon muutos on parhaillaan valtioneuvostossa ratkaistavana ja Sipoossa tekeillä oleva yleiskaava on luonnosvaiheessa, olisi tarkoituksenmukaista merkitä Kaakkois-Vantaa nyt käsillä olevassa kaavassa selvitysalueeksi.

Jag har i mina blogginlägg "Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006" och "Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006" noterat att det var Pekka Myllyniemi som understödde Pekka Sauris förslag att "utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter". I blogginlägget från den 20 oktober 2006 skrev jag felaktigt att Sauris förslag godkändes vid landskapsfullmäktigemötet den 14 december 2004. I själva verket var det, liksom Helsingfors säger i det ovanciterade utlåtandet, just vid landskapsstyrelsmötet den 23 augusti 2004 som landskapsstyrelsen föreslog att göra "Västerkullakilen" till utredningsområde. (Beslutsprocessen vid landskapsstyrelsens möte finns dokumenterat i ett protokollutdrag från landskapsfullmäktigemötet den 14 december 2004.)

Helsingfors säger i sitt utlåtande över förslaget till generalplan vidare att "Västerkullan kiilassa viheralueiden laajuus sekä se miten pohjoiseteläsuuntainen viheryhteys Helsingistä Sipooseen turvataan, tulisi kuitenkin päättää vasta Sipoon suunnitelmien ja alueliitosasian ratkettua." Däremot konstateras det att "Helsingin kaupunki on ilahtunut siitä, että yleiskaavaehdotuksessa on Västerkullan kiilan rajaan merkitty nuolella tavoitteellinen merkintä 'raideliikenteen kehittämissuunta' ja tu-merkinnällä täsmennys 'liikenneväylän tunneliosuus'." Dess värre stämmer pilen väl överens med det altermativa förslaget att metrolinjen från Mellungsbacka förlängs till Håkansböle i Vanda. Detta alternativ finns även inritat på landskapslanen, men Vanda har varit tillmötesgående nog att inte rita ut denna metrolinje på generalplanen. Istället har man ritat ut en linje för snabbspårvagn från Mellungsbacka till Håkansböle.

Vanda har även publicerat äldre utlåtande från en tidigare utlåtelserunda under rubriken "Yleiskaavaluonnoksesta saadut lausunnot ja niiden vastineet 19.3.07". Sammaställningen inkluderar ett utlåtande som Helsingfors gav den 9 maj 2005. Jag citerar ur helsingfors utlåtande:

Vantaan itäisen osan kaavamerkinnät ja jotkin liikenneratkaisut vaativat vielä tarkennusta.

Pääkaupunkiseudun kehitystä ei saa estää

Vantaan maankäytön kehityskuvasta ja yleiskaavan tavoitteista antamassaan lausunnossa Helsingin kaupunki painotti voimakkaasti tarvetta varmistaa pääkaupunkiseudun laajentumissuunta myös itään metroon tukeutuen. Vantaan kaakkoisosassa on merkittävä mahdollisuus lisätä asuntotuotantoa jatkamalla metroyhteyttä suoraan Mellunmäen asemalta itään Vantaalle ja Sipooseen. Tämä pääkaupunkiseudun maankäyttöyhteistyön yksi ydinkohta ja keskeinen kehittämiskohde on yleiskaavaluonnoksessa yllättäen täysin sivuutettu.

Yleiskaavaluonnoksessa koko laaja Itäväylän ja Porvoonväylän välinen rakentamaton alue on merkitty virkistysalueeksi. Merkintöjä ei voi pitää hyväksyttävinä etenkään, kun seudulliset kehittämistavoitteet ilmaisevassa, joulukuussa 2004 hyväksytyssä Uudenmaan maakuntakaavassa alue on Kehä III:een saakka osoitettu taajamatoimintojen alueeksi, jonka läpi kulkee ohjeellinen metrovaraus.

Heti näiden Vantaan alueiden takana myös Sipoon puolella on Helsingin omistuksessa varsin laajoja alueita eli yhteensä noin 1 750 ha. Vantaan tai Sipoon suunnitelmissa ei kenties vielä ole nähty näiden alueiden rakentamisen seudullisia mahdollisuuksia samalla tavoin kuin Helsingissä, lukuun ottamatta Sipoon joitakin suunnitelmia Itäsalmen alueella. Vaikka alueiden varsinainen rakentaminen olisi vielä kaukana, yleiskaavamerkinnöillä on olennainen merkitys sille, miten kyseisten alueiden kehittämiseen tulevaisuudessa suhtaudutaan. Luonnoksen virkistysaluemerkinnät merkitsevät käytännössä pääkaupunkiseudun itäsuunnan kehittämisen oleellista vaikeuttamista.

I sitt utlåtande från 2005 låter Helsingfors alltså förstå att Vanda riskerar hota huvudstadsregionens utveckling österut. Däremot noteras faktiskt "Sipoon joitakin suunnitelmia Itäsalmen alueella", som ses som ett tecken på att man i Sibbo i någon mån har sett "näiden alueiden rakentamisen seudullisia mahdollisuuksia". Vad Helsingfors här syftar på lämnar jag åt läsaren att fundera ut. I utlåtandet ger Helsingfors en fullständigt felaktig bild av sin markegendom på 1 750 hektar, som i verkligheten är utspridd på en stor del av kommunen och till största delen är helt olämplig för bebyggelse. (Föreningen För Sibbo har igår på föreningens webbplats publicerat bilder från Helsingfors "färdiga tomtmark" vid Husövägen.) Även i utlåtandet från 2005 kräver Helsingfors att området "mellan Västerkulla och gränsen till Sibbo" markeras som utredningsområde. Jag citerar:

Seudun tasapainoisen kehityksen toteuttamiseksi yhdyskuntarakennetta on kehitettävä myös idässä. Tämä tapahtuu parhaiten tukeutumalla raideliikenteeseen, tässä tapauksessa metroon. Tämän vuoksi Vantaan yleiskaavaan tulisi merkitä metrovaraus välittömästi Helsingin rajalta Länsimäestä Sipoon rajalle niin, että metro voi jatkua luontevalla tavalla Sipoon puolella vähintään Itäsalmeen. Länsimäen ja Sipoon rajan väliset alueet, siltä osin kuin nyt ne on merkitty virkistyskäyttöön, tulee osoittaa asuntorakentamisen alueeksi, kuitenkin niin, että pohjois-eteläsuuntainen virkistysyhteys Porvarinlahdelta, Mustavuorelta ja Vuosaaren Uutelasta pohjoiseen turvataan.

Helsingin kaupunginhallitus katsoo, että tätä pääkaupunkiseudun kehittämisen kannalta olennaista kysymystä ei pidä eikä voi lykätä kauemmas tulevaisuuteen vaan siihen tulee ottaa kantaa tällä yleiskaavakierroksella. Vähintäänkin kyseiset alueet tulee merkitä selvitysalueiksi tai vaihtoehtoisella merkinnällä nykyinen käyttö/uusi käyttö, kuten Helsingin yleiskaavassa on tehty sellaisten alueiden osalta, joiden kehittämisen yksityiskohdat eivät vielä ole kaikilta osin ratkaistuja. Oikeusvaikutteisen yleiskaavan laajat virkistysaluemerkinnät merkitsevät käytännössä pääkaupunkiseudun itäisen kasvusuunnan kestävään kehitykseen perustuvan laajenemisen estymistä.

Trots att Helsingfors med Pekka Myllyniemis hjälp lyckades få Nylands förbund att kräva att Västersundom görs till utredningsområde har Vanda på sin nya generalplan markerat hela området som rekreationsområde.


För övrigt var det Helsingfors förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen som med sina beslut från den 7 juli 2004 (04/0544/5) respektive den 26 maj 2005 (T 1255) stoppade planerna på ett köpcentrum i Östersundom, "valtakunnallisesti merkittäväksi kulttuurihistorialliseksi ympäristöksi luokitellulle alueelle" ("Hallinto-oikeuksien asemakaavaratkaisujen kumoutumisperusteet 2001–2005").

Partiella kommunsammanslagningar. Den 19 december 2007

Statsrådet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken Ändringar vid årsskiftet: Kommunärenden och utvecklandet av förvaltningen till finansministeriet". I pressmeddelandet informeras det om att bl.a. kommunavdelningen vid årskiftet flyttar från inrikesministeriet till finansministeriet. I praktiken är de de avdelningar som Mari Kiviniemi ansvarat för som flyttar till finansministeriet, där Kiviniemi redan från tidigare har haft en fot. Detta betyder att det framöver är finansministeriet som ansvarar ändringar i kommunindelningen. Jyrki Katainen torde i stället för Mauri Pekkarinen vid behov vikariera Kiviniemi.

I det ovannämnda pressmeddelandet informeras det även om ändringar i kommunindelningen somträder ikraft den 1 juanuari 2008. En av kommunsammanslagningarna är en så kallad totalsammaslagning. De övriga ändingarna i kommunindelningen gäller partiella sammanslagningar. De är hela fem till antalet, vilket visar att ministrarna Matti Vanhanen och Mari Kiviniemi inte har haft helt fel då de angående Sibbofrågan påpekat att det gjorts ett flertal beslut om kommundelssammanslagningar. På sitt besök i Sibbo sade Kiviniemi att hon kunde visa upp en hel lista på partiella sammanslagningar. Jag tänkte ta en närmare titt på de fem aktuella kommundelssammanslagningarna för att se i vilken mån de faktiskt är jämförbara med fallet Sibbo. Det visade sig att det inte var lätt att hitta någon information om dem, vilket tyder på att ändringarna i kommunindelningen här inte var så betydelsefulla. Av de fem partiella sammanslagningarna har inrikesministeriet tagit beslutet om två, den ena den 23 november 2006 och den den andra den 27 april 2007. I det första fallet gäller den "partiella sammanslagningen" en hel fastighet, som visserligen inte är bebygd. I det andra fallet gäller ändringen i kommunindelningen en del av en gård. Även här är antalet invånare som överförs från en kommun till en annan 0. Vad de tre övriga "partiella sammanslagningningarna" beträffar är det Birkaland-Satakunda lantmäteribyrå som tagit beslutet den 20 juni. Här torde ändringen gälla naturliga gränser så som bäckar, som flyttat på sig en meter eller ett par.

Stadsfullmäktige i Vanda godkände på måndagen den nya generalplanen för Vanda. Det finns skäl att återkomma till generalplanen. Denna gång nöjer jag mig med att konstatera att Westerkulla och Västersundom, där utredningsman Pekka Myllyniemi förutsätter att det byggs två metrostationer för 20 000 invånare, inte har markerats som tätort eller ens utredningsområde. Hela Västersundom är markerat som rekreationsområde. En stor del av området är markerat som naturskyddsområde. Åkrarna i Westerkulla och Västersundom är markerade som "maisemallisesti arvokas alue". Se bilden ovan. De röda trianglarna markerar "arvokas rakennus tai rakennusryhmä".

Kaos hotar. Den 18 december 2007

Liksom väntat beslöt stadsstyrelsen i Helsingfors igår att besvära sig över landskapsplanen för Nylands förbund med anledning att landskapsplanen inkluderar området i Sibbo som enligt statsrådets beslut skall tillfalla Helsingfors. Helt utan diskussion antogs inte beslutet. Enligt en notis med rubriken "Helsingfors överklagar landskapsplan" i Hbl anmälde Jan D Oker-Blom (Sfp) avvikande åsikt. Jag citerar ur notisen:

Ringdansen kring gränstvisten mellan Sibbo och huvudstaden fortsatte i stadsstyrelsen i går. Nu vill man hindra Östra Nylands förbunds landskapsplan att vinna laga kraft.
Motiveringen är att landskapsfullmäktige inte kan godkänna en plan där sydvästra Sibbo finns med. Helsingfors hänvisar till regeringens beslut att överföra området till Helsingfors. Då stadsstyrelsen diskuterade frågan i går anmälde Jan D Oker-Blom avvikande åsikt.
- Området hör ännu till Sibbo. HFD:s beslut kommer i januari. Det är ingen idé att gå händelserna i förväg, säger Oker-Blom.

Strömfors kommunfullmäktiges beslut från igår att Strömfors inte går med i den nya kommunen Lovisa får följder för hela Östra Nyland. Christel Liljeström har på morgonen publicerat ett blogginlägg där hon kommenterar det nya läget. Hon berör även Sibbo i sitt inlägg:

Är det rätt vägval av Sibbo att tro på sig själv mellan storstäderna Borgå och Helsingfors? Har den visionen en framtid? Ställer våra politiker trovärdigt upp bakom detta? Allvarliga frågor som nu skall analyseras. För min del får betydelsen av HFD beslutet gällande annekteringen en ännu mer tung och avgörande roll när jag skall analysera ett hurudant Sibbo jag vill se i framtiden. Skulle annekteringen accepteras av HFD är det en hård törn för tilltron till självständiga baskommuner kring huvudstadsregionen.

I morgondagens Borgåblad torde det ingå en kort intervju med Liljeström, där Liljeström delvis upprepar funderingarna från blogginlägget. Jag citerar från tidningens texten på tidningens webbplats:

Som kommunstyrelseordförande i Sibbo säger Christel Liljeström att Sibbo ännu entydigt vill fortsätta som en självständig kommun. Idag är kommunen tillräckligt stor, och den generalplan som man nu arbetar med talar om en så stor tillväxt att Sibbo alldeles klart klarar gränserna.
Som privat politiker funderar hon i vidare banor. Är det strategiskt förnuftigt att då hålla Sibbo enskilt som en kil mellan huvudstadsregionen och ett Stor-Borgå?
– Här blir annekteringsbeslutet ännu viktigare, säger hon. Om Finland styrs enligt en linje där kommunal självständighet inte längre respekteras så är jag mycket mera skeptisk. Om HFD godkänner annekteringsbeslutet så ger det signaler åt andra kommuner att man kan komma med krav på mark.

Liljeström säger att Sibbo är en tillräckligt stor kommun för att förbli en självständig kommun. Även efter ett eventuellt förverkligande av ändringen i kommunindelningen skulle Sibbo ha ett invånar antal som överstiger invånarantalet på 16 000, som det tänkta Stor-Lovisa skulle ha haft. Kommunminister Mari Kiviniemi och Statsminister Matti Vanhanen hade redan gett grönt ljus åt den kommunsammanslagningen, vilket tyder på att 16 000 i detta fall enligt ministrarna uppfyller ramlagens krav på "minst cirka 20 000". Att Sibbo med en helt annan tillväxtpotential än Lovisanejden nyligen prickades av inrikesministeriet förefaller inkonsekvet. Möjligen berodde det på påtryckningar från Helsingfors, som vill tvinga Sibbo till ett närmare samarbete med huvudstaden. En alternativ förklaring är att inrikesministeriet tvärtom ville hjälpa Sibbo att via HFD:s domslut upphäva statsrådets Sibbobeslut. Det är inte en helt obetydlig detalj att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi baserar sitt förslag på en felkalkylering enligt vilken Sibbo trots en gränsändring skulle uppnå ett invånarantal på 20 000 före år 2012. (Se "Räknefel. Den 24 november 2007".) Om HFD mot förmodan skulle godkänna statsrådets Sibbobeslut, skulle det bli totalt kaos. Då skulle hela kommunreformen vara hotad.

Konkurrens. Den 17 december 2007

I dagens nummer av Helsingin Sanomat infår en artikel med rubriken "Järvenpää ja Kerava pitävät kiinni liitosvaatimuksesta". Artikeln publicerades redan för en vecka sedan på tidningens webbplats under rubriken "Järvenpää ja Kerava eivät tingi liitosvaatimuksesta". I torsdags ingick på ledarsidan i Helsingin sanomat en artikel med rubriken "Yhteinen yleiskaava liian hidas keino". Jag citerar ur artikeln:

Asuntopolitiikka on ajautunut pattitilanteeseen, jota on vaikea purkaa. Valtio, kunnat ja rakentajat eivät pysty yhteistyöhön, ja siksi asuntojen tuotantotavoitteista on jääty pahasti jälkeen.

Näkemyseroja kuvaa se, että kokeneelle Tarastille ei selvinnyt, ovatko puheet tonttipulasta totta vai ei. Tarasti perääkin selvitystä siitä, "mistä todella on kysymys, jotta keskustelua käytäisiin oikeilla argumenteilla".

Att det inte för bostadsministerns man Lauri Tarasti klarnat huruvida det råder en tomtbrist eller inte är ytterligare ett bevis för att det inte (i sig) råder någon tomtbrist i huvudstadsregionen. Tomtbristen var åtminstone när det begav sig sommaren 2006 huvudargumentet för en annektering av sydvästra Sibbo. En trovärdig förklaring till bostadsbristen ger bostadsministern själv i en artikel med rubriken "Asuntoministeri Vapaavuori moittii Helsingin asuntomääräyksiä", som publicerades i lördagens nummer av Helsingin Sanomat. Bostadsminister Jan Vapaavuri (saml) kritiserar Helsingfors regel att medeltalet av arean för nya bostäder bör överstiga 75 kvadratmeter. Regeln torde framför allt motiveras av konkurrensen om goda skattebetalare. Jag citerar ur artikeln:

Väkinäiset säännöt ovat Vapaavuoren mielestä erityisen huolestuttavia, jos niitä perustellaan kilpailulla hyvistä veronmaksajista. "Jos näin on, viimeistään tämä todistaa, että nykyinen kuntarakenne on suurin syypää asuntokurimukseen."

"Helsingin seudun kuntien on päästävä yhteisvastuulliseen asuntopolitiikkaan, eikä kaikkein eniten kysyttyjen pienten vuokra-asuntojen rakentamista pidä rajoittaa keinotekoisesti seudun keskinäisen kilpailun nimissä."

Fastän Vapaavuori kritiserar Helsingfors bestämmelser, torde budskapet speciellt rikta sig till Esbo: Om inte Esbo bygger mera billiga hyresbostäder, blir en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen nödvändig. Helsingfors alternativ är en utvidgning österut. Helsingfors bestämmelser baserar sig förutom på tävling om goda skattebetalare även på en tävling om barnfamiljer, som har den sörsta tendensen att söka sig till kranskommunerna. Det finns emellertid ytterligare en förklaring till konkurrensen, som föranlett bristen på förmånliga hyresbostäder: Samlingspartiet. För Samlingspartiet i Helsingfors gäller det inte bara att hålla kvar goda skattebetalare innanför stadens gränser. Det gäller även att behålla den höga kvoten av högerväljare, som gör Samlingspartiet till det största partiet i huvudstaden.

Helsingfors stad har vid middagstid publicerat tilläggslistan till stadsstyrelsens möte i kväll. Som bilaga till tillägslistan ingår förslaget att staden besvärar sig över landskapsplanen för Östra Nylands förbund. Helsingfors stads förvaltningscentral noterar här att Sibbo enligt kommunindelningslagen inte har rätt att besluta om området som enligt statsrådets beslut skall tillfalla Helsingfors. En annan sak är vilken rätt landskapsförbundet har. Även här torde det saknas prejudikat, emedan det är unikt att ett område av en kommun annekteras av en kommun som hör till ett annat landskapsförbund. Jag citerar ur tillägslistan:

Itä-Uudenmaan maakuntaliitto saa tehdä Sipoon kuntaa koskevia päätöksiä, koska Sipoon kunta on maakuntaliiton jäsen ja käyttää tältä osin itsehallintooikeuttaan yhdessä maakuntaliiton muiden kuntien kanssa.

Kun Sipoon kunnalta kuitenkin puuttuu toimivalta tehdä päätöksiä, jotka koskevat Helsingin kaupungille siirtyvää aluetta, kuntajakolain 33 §:ää on tulkittava niin, että myös maakuntaliitolta puuttuu toimivaltaa hyväksyä maakuntakaava, jolla ohjattaisiin kaavoitusta ja maankäyttöä toiseen maakuntaan siirtyvän alueen osalta.

Situationen är intressant med tanke på att även Sibbo kommun besvärar sig över landskapsplanen.

Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki: Itä-Uudenmaan näpit irti Lounais-Sipoosta". Jag citerar ur artikeln:

Helsinki haluaa itäuusmaalaisten näpit irti Lounais-Sipoon suunnittelusta.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen esittää kaupunginhallitukselle, että Helsinki valittaa Itä-Uudenmaan marraskuussa hyväksytystä maakuntakaavasta ympäristöministeriöön.

Kaupunginhallitus käsittelee asiaa kiireellisenä maanantaina.

Helsingin lakimiesten mukaan Itä-Uudenmaan maakuntavaltuusto ei olisi saanut päättää uudesta maakuntakaavasta myös Lounais-Sipoon osalta.
...

Helsinki tulkitsee kuntajakolakia niin, että Sipoon kunta ja sitä kautta Itä-Uudenmaan liitto eivät voi tehdä päätöksiä Lounais-Sipoosta, koska sitä ollaan siirtämässä Uudenmaan liittoon kuuluvaan Helsinkiin.

Ärendet behandlas alltså i brådskande ordning och finns inte med i den ursprungliga föredragningslistan. Från Helsingin Sanomats artikel förefaller det som om problemet var att landskapsplanen godkännts av Östra Nylands förbund och inte av Nylands förbund. Hur hade man förhållit sig till att Nylands förbund hade uppgjort en landskapsplan som inkluderat området innan HFD godkännt statsrådet beslut om ändring i kommunindelningen? Klart är i varje fall att Nylands förbund vill göra upp landskapsplanen för sydvästra Sibbo. Detta är ett av många exempel på att Pekka Myllyniemi, som är medlem i styrelsen för Nylands förbund, var olämplig som kommunindelningsutredare. För övrigt kan det noteras att även Sibbo besvärar sig över landskapsplanen.

Enligt Helsingin Sanomat är man i Helsingfors även missnöjda över att lanskapsplanen för Östra Nylands förbund inte innehåller en reservering för ett ersättande flygfält till flygstationen i Malm. Helsingfors har ju uttryckt sitt stöd för förslaget på ett flygfält i Backas mellan Kullo och Drängsby i Borgå. Det är för övrigt intressant att det segrande bidraget i tävlingen Greater Helsinki Vision hade placerat flygfältet mellan Kullo och Drängsby. Sista dagen som man kunde lämna in tävlingsbidragen (med deltagarens namn i ett slutet kuvert) var den 31 maj, men flygfältsutredningen offentliggjordes först den 16 augusti. Att vinnarna lyckats pricka in flygfältet på rätt plats har en förklaring. Det vinnande bidraget i tävlingen Greater Helsinki Vision WSP har även gjort flygfältsutredningen.

Intervjuer med Liljeström. Den 15 december 2007

Christel Liljestrom har igår kväll publicerat ett inlägg på finska på sin blogg, där hon kommenterar ett radioinslag tidigare i veckan. I Vega östnylands sändning sade Liljeström att hon ser goda tecken då det gäller högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut. Som ett positivt tecken nämnde Liljeström i intrevjun i Vega Östnyland att andra kommuner tagit efter Helsingfors och Helsingfors och gjord anspråk på delar av sina grannkommuner. Allt tyder på att Sibbo blir ett prejudikat. I samma inslag i Vega Östnyland intervjuades även Helsingforspolitiker Maija Anttila, som Ansåg att fallet sibbo inte blir ett prejudikat. I sitt blogginlägg förundrar sig Liljeström över att Anttila analyserar situationen så annorlunda, men Liljeström visar Anttila oförtjänt respekt. Anttila analyserar ingenting, utan upprepar i politiskt syfte samma ogrundade påstående som andra politiker kommit med före henne.

Vad jag inte riktigt förstår är hur Liljeström tänker sig att fallet Tusby kan påverka HFD:s domslut i fallet Sibbo. Om domarna gör en rent juridisk bedömning, så borde de inte påverkas. Å andra sidan bör det vara klart att HFD ogiltigförklarar statrådets gränsbeslut, ifall domslutet görs på rena juridiska grunder. Betydelsen av att Kervo och Tusby följer Helsingfors i kölvattnet kan däremot ha betydelse ifall HFD tar politiskt hänsyn. Med tanke på fallet Tusby och andra planerade annekteringar har man på inrikesministeriet skäl att hoppas att HFD ogiltigförklarar Sibbobeslutet.

Liljeström publicerade igår kväll på sin webbplats även en intervju som hon gav för finska Yle i egenskap av viceordförande för Svenska folkpartiet. Den första frågan löd "Oliko Sipoonkiista kielipoliittinen?" Liljeström tyckte inte det, men ofrånkomligt har fallet Sibbo starka språkpolitiska dimensioner. Som jag ser det kunde fallet Sibbo åtminstone få språkrättsliga följder, ifall det går ända till Europadomstolen. Det kanske inte saknar betydelse att annekteringen har motiverats ameden "språkmur", som bl.a. den sittande kommunministern har velat störta. Månne inte de språkliga förhållandena i Sibbo och Östra Nyland gör det extra viktigt att den den lokala självstyrelsen respekteras?