Oenighet kring Storskogen. Den 11 mars 2008

Yle (Lapin Radio) har idag publicerat en notis med rubriken "Kemijärven kaupunginhallitus yhdistäisi kunnat". Att Kemijärvi till skillnad från Pelkosenniemi ställer sig bakom utredningsman Pekka Mylyniemis förslag på en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi är naturligtvis ingen överraskning. Intressant är däremot att rösterna i Kemijärvi stadsfullmäktige föll jämt och att ordförandens åsikt avgjorde.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundomin kappelista Helsingin vanhin kirkko". I notisen noteras det att Helsingfors domkapitel föreslås att sydvästra Sibbo ansluts till Mellunkylän seurakunta och om Östersundom kyrka att "Liitoksen jälkeen siitä tulisi Helsingin vanhin kirkko."

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo alkoivat nyökytellä samaan tahtiin". Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml, till vänster på bilden ovan), viceordförande Olli Lehtipuu (grön, till höger på bilden ovan) och stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp) besökte igår Sibbo. Av artikeln framgår det att värdarna varit artiga och diplomatiska. I artikeln noteras det att "Helsinkiin liitettävän Lounais-Sipoon asukkaiden ei tarvitse olla huolissaan palveluistaan." Orsaken är att invånarna även i framtiden skall få anlita tjänster som procuceras av Sibbo kommun. Smått komiskt är det att HFD i sitt beslut ställer sig bakom kommunindelningsutredare Pekka Myllynimis slutsats att annekteringen förbättrar servicen i området. Av artikeln framgår det även att Storskogen diskuterades på besöket igår. Jag citerar:

Sipoon ja Helsingin päättäjät pukkasivat eilen myös Sipoonkorven kansallispuisto -asiaa eteenpäin.

"Olemme yhtä mieltä siitä, että alueen tulee saada kansallispuisto, joka on Sipoonkorpi."

Mahdollisen kansallispuistoalueen etelärajaan ei kuitenkaan otettu kantaa.

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en artikel med den märkliga rubriken "Sibbobor kan pusta ut". Skälet till att pusta ut är att "ledande politiker i Helsingfors och Sibbo är överens om en möjligast flexibel övergång för de Sibbobor som blir Helsingforsare nästa år." Man kan tolka överenskommelsen på annat sätt: Helsingfors är inte förberett att betjäna stadens nya invånare i sydvästra Sibbo. Själv misstänker jag att Helsingfors här även ser sin chans att lura myran att samarbeta med elefanten. Även i HBL:s artikel omnämns diskussionen om Sibbo storskog:

I detalj ville man inte heller definiera var gränsen för Storskogen ska dras.

- Vi är nöjda med att nationalsparksplanerna går vidare. Parken ska bli 2 700 hektar stor av den arealen äger staten 1 700 hektar medan Helsingfors och Vanda äger 1 000 hektar. Vi förväntar oss att staten ska erbjuda oss byggnadsmark i utbyte mot den mark vi satsar på den kommande nationalparken, säger Rakel Hiltunen.

Den mark som Helsingfors förhandlar om ligger utanför det område som nästa årsskifte skall anslutas till Helsingfors. Det vore dessutom inom en överskådlig framtid helt otänkbart att vare sig Helsingfors eller Sibbo skulle planera bebyggelse på området, som ligger invid redan fredad skog.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskogen kan skapa debatt i Helsingfors". Enligt artikeln tycker Rakel Hiltunen, som är en av de riksdagsmän som undertecknat lagförslaget på en nationalpark, att 2 700 hektar är tillräckligt för en nationalpark i Storskogen. Bbl skriver vidare att "Lehtipuu menar att han han antagligen förespråkar en sydligare gränsdragning än flera andra av de ledande Helsingforspolitiker som var närvarande på Söderkulla gård igår." Lehtipuus uttalande innebär att Hiltunen och Rihtniemi förespråkar an nordligare gränsdragning än Lehtipuu själv förespråkar. Det är skäl att notera att det var Lehtipuu (och Osmo Soininvaara) som med löften om en nationalpark lurade de gröna i Vanda att stöda en annektering. Nu är det uppenbart att Helsingfors inte har för avsikt att bevara de södra delarna av Storskogen.

Fördröjda förhandlingar. Den 10 mars 2008

Yle (Nyheter/Östnyland) har idag publicerat en notis med rubriken "Förhandlingar om Sibbo storskog". Jag återger här början på notisen:

Helsingfors stad fortsätter sina förhandlingar om markbyten i Sibbo storskog. Stadsfullmäktigeledamoten Otto Lehtipuu - de gröna - kräver att förhandlingarna påskyndas.

Fastighetsämbetsverket förhandlar som bäst om ett utbyte av landområden i Sibbo storskog mot tre holmar. Helsingfors stad har inom Sibbo storskogs naturskyddsområde ungefär 600 hektar mark som skulle lämpa sig för byte.

Yle har idag även publicerat en notis med rubriken "Sibbo fick besök av Helsingforspolitiker". Jag citerar ur notisen:

Helsingfors ser både metron och Helibanan som alternativ i framtiden och för en del Helsingforspolitiker är inte tanken på att bygga ut metron också till Sibbo främmande. Sibbos nya generalplan presenterades nämligen för Helsingforspolitikerna under träffen och den innehåller områden som bra skulle lämpa sig för en utbyggnad av metron, ansåg Suvi Rihtniemi, stadsstyrelseordförande i Helsingfors.

Sibbo storskog, som nu föreslås bli en nationalpark, diskuterades också och båda parter poängterade områdets betydelse i framtiden.

Speciellt Otto Lehtipuu har velat se annekteringen som en möjlighet att grunda en nationalpark i Sibbo storskog, men snarare gör annekteringen det nödvändigt att grunda en nationalpark. Annekteringen är uppenbarligen ett hot mot skogen; en nationalpark är en möjlighet att trygga bevarandet av åtminstone en del av skogen. I blogginlägget "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008" noterade jag att metron enligt Raimo Ilaskivis eller Jussi Kautto opublicerade ritningar från 1989 skulle gå långt norr om motorvägen. Ovan har jag ritat ut den aktuella dragningen av metron. Om Helsingfors vill bebygga den mark som staden äger i sydvästra Sibbo, så är det så här metrolinjen borde dras. De gula områdena på kartan, som gjorts av Helsingin Sanomat, är de områden som staden äger.

I den förstnämnda av de två notiserna noteras det förhandlingarna om markbyte mellan Helsingfors och staten fördröjs av att Storskogens eller "områdets" gräns i söder inte ännu är preciserad. Det är skäl att notera att marken som Helsingfors förhandlar om inte hör till det område som Helsingfors fått rätt att annektera, vilket även Lehtipuu framhållit inför Helsingforspolitikerna. Man kan fråga sig varför Helsingforspolitikerna fortfarande tvekar, då HFD redan godkänt annekteringen.

Den femte statsmakten. Den 9 mars 2008

Rättsprocessen i fallet Susans festman har föranlett en diskussion om domstolarnas politiska oberoende. Det var en samlingspartistisk och en socialdemokratisk nämdeman som i Helsingfors tingsrätt röstade för ett förkastande av alla åtal mot Susan. Helsingin Sanomat publicerade med anledning av denna diskussion på fredag kväll en text med rubriken "Näin peruskoulussa opetetaan vallanjaosta". Att domstolarna formellt är oberoende i förhållande till riksdagen och regeringen betyder inte nödvändigvis att maktfördelningen i en lagstiftande, verkställande och dömande makt är förverkligad i Finland. I Finland har vi ingen konstitutionsdomstol som övervakar att lagstiftningen stämmer överens med grundlagen. Istället är det riksdagens eget grundlagsutskott som övervakar lagstiftningens laglighet. Det är pinsamt uppenbart att utskottets medlemmar ofta röstar enligt politiska snarare än juridiska kriterier. Grundlagsutskottets ställning har aktualiserats med anledning av att HFD i sitt Sibbobeslut hänvisar till att grundlagsutskottet för tio år sedan intog den allmänna ståndpunkten att den kommunala självbestämmanderätten inte skyddar mot förändringar i kommunindelningen. (Se "Grundlagsutskottets ståndpunkt. Den 27 februari 2008".)

I Finland kan man till högsta förvaltningsdomstolen besvära sig över statsrådets administrativa beslut, men liksom fallet Sibbo visar tenderar HFD att tolka lagen till statsrådets fördel. I Sverige medger man mera öppet att Montesquieus maktfördelningsprincip inte är förverkligad. Därför kallas mederna i Sverige för den tredje statsmakten istället för den fjärde statsmakten. (Se "Den tredje statsmakten. Den 29 juni 2007".) När man nu börjat betrakta Internet och speciellt bloggarna för en ny "statsmakt" råder det olika uppfattningar om man borde kalla den nya "statsmakten" för den fjärde eller den femte. Benämningen "den femte statsmakten" kan dock vara att föredra, eftersom den benämningen den "fjärde statsmakten" är tvetydig.

En fungerande västerländsk demokrati förutsätter förutom parlamentarisk kontroll även en mångfald av medier eller alternativt politiskt oberoende medier, som bevakar den politiska makten. I Konsensusfinland är det si och så med parlamentarismen, men även pressens bevakning har stora brister. Det gammalfinska partiets ande svävar ännu över det dominerande mediebolaget Sanoma-WSOY. Därför behöver speciellt Finland en "femte statsmakt", som kritiskt granskar den politiska makten.

Det har varit min ambition att låta min Sibboblogg fungera som en del av en femte statsmakt. Bloggens betydelse har dock varit liten, trots flera hundra träffar per dag. En förutsättning för att min blogg alls har haft något inflytande har varit att traditionella medier - den tredje eller fjärde statsmakten - har anlitat mig som nyhetskälla. Min blogg är dock inte den enda platsen på Internet där statsmaktens och huvudstadens agerande i fallet Sibbo kritiserats och granskats. Nästa gång statsrådet eller HFD tar ett kontroversiellt beslut måste man även ta den femte statsmakten i beaktande.

Halmstrån. Den 8 mars 2008

I mitt blogginlägg "Grundlagsutskottets ståndpunkt. Den 27 februari 2008" omnämnde jag Henrik Lax artikel "Poljettujen kansalaisten oljenkorsi", som publicerades i tidningen Kaleva den 23 feruari. På sin hemsida har Lax publicerat ett motsvarande "uttalande" eller en sammanfattning under rubriken "Den överkörda medborgarens halmstrå". Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Harva kansalainen tietää, että hän voi vedota Euroopan parlamenttiin, kun julkinen valta on kohdellut häntä epäoikeudenmukaisesti eikä kansallisista oikeussuojakeinoista ole ollut apua. Vetoomus parlamenttiin on eräänlainen poliittinen oikeusuojakeino, kansalaisen perusoikeus, jolla hän voi saada asiansa kokonaisvaltaiseen julkiseen tutkintaan. Kansalaisen vetoomus on yksi Euroopan unionin demokratiapilareista, jonka avulla poljettu kansalainen hyvässä lykyssä voi saada oikeuksilleen moraalista tunnustusta, joskus jopa oikeudellistakin.

Tällä hetkellä poljettu kansalainen on sipoolainen. Hänestä valtiovalta on vahvemman vallalla ja Korkeimman hallinto-oikeuden tuella syrjäyttänyt kunnallisen itsehallinnon ja vastoin kuntalaisten yksiselitteistä tahtoa sallinut Helsingin kaupungin rohmuta itselleen Sipoon parhaimpia paloja.
...

Sipoolaiset pohtivat tiettävästi parast'aikaa mahdollisuuksiaan saada asiansa tutkittavaksi EY-tuomioistuimessa. Koska Suomella ei ole perustuslakituomioistuinta asian vieminen EU-tasolle jää heille ehkä ainoaksi oljenkorreksi. Vaikka unionin perustamissopimuksessa säädelty vetoomusmenetelmä ei olekaan oikeudellinen suojakeino, se voi johtaa myös oikeudellisiin toimiin.

Det finns inga garantier för att EG-domstolen tar fallet Sibbo till behandling, men Lax skriver att "parlamentin tuomitseva kannanotto olisi jo suuri moraalinen voitto sipoolaisille". Ett dömande ställningstagande från Europaparlamentet skulle förutom en moralisk seger för Sibboborna även kunna tolkas som en politisk seger för Sfp. Ur Högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut förefaller det som om domstolen skulle se både Sfp och Sibbo kommun som skyldiga. Så har faktiskt flera medier tolkat beslutet, fastän det formellt sett naturligtvis inte finns några skyldiga.

EU och petitionsutskottet må vara ett halmstrå, men själv undrar jag om det inte finns flera möjligheter att söka upprättelse. Då medierna inte visat mod eller intresse av att undersöka fallet Sibbo, kunde det vara på sin plats med en brottsutredning. Det bör finnas starka skäl att misstänka att flera personer har gjort sig skyldiga till tjänstebrott. Förutom möjligheten till brottsanmälan återstår att göra klagomål hos justitieombudsmannen.

Lagförslag om nationalpark. Den 7 mars 2008

Yle (lapinradio) har igår kväll publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemen hallitus vastustaa kuntaliitosta". I notisen noteras det att "Kunnanjohtaja Erkki Parkkisen mukaan Myllyniemen selvitys on osin virheellinen." Kaleva har publicerat en artikel med rubriken "Pelkosenniemi ei taivu liitokseen".

Yle (Östnyland) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo får besök av Helsingforspolitiker". Jag citerar ur notisen:

Kristina Lyytikäinen, kommunfullmäktigeordförande i Sibbo, berättar att det handlar om att Sibbo under några år kommer att stå för en del av servicen för de invånare som blir Helsingforsare. Det handlar till exempel om att de som bor i Östersundom också efter årsskiftet kan anlita hälsostationen i Söderkulla. Orsaken är att Helsingfors skulle få det svårt att genast ta sig an servicen för sina nya invånare.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Sibbonationalpark storskog föreslås bli officiell ". I artikeln berättas det att det "nu har kommit ett lagförslag om att grunda en nationalpark i Sibbo storskog". Jacob Söderman har igår gett ut ett pressmeddelande med rubriken "Jacob Södermanilta lakialoite Sipoonkorven kansallispuiston perustamiseksi". Lagförslaget, som är undertecknat den 5 mars, hittas på Södermans hemsida. Första undertecknande är Jacob Söderman, som länge har värnat om Storskogen, som hotats av så väl Helsingfors stad som Sibbo kommun. (Se t.ex. hans text "Vart är Sibbo riktigt på väg?".) Bland dem som undertecknat lagförslaget finns även Rakel Hiltunen, som är huvudskyldig till annekteringen av sydvästra Sibbo.

Även om jag välkomnar Södermans initiativ kan jag inte låta bli att påtala kopplingen till annekteringen, vilken även framgår ur lagförslaget. Jag citerar ur förslaget:

Arvokkaan Sipoonkorven tulevaisuutta on tähän asti varjostanut Helsingin kaupungin vaikeudet ottaa alue puhtaasti luonnonsuojelukäyttöön asuinrakentamisen sijaan, mutta nyt kaupunki neuvottelee maanvaihdosta alueella. Asuntojen rakentaminen alueelle on valitettavasti edelleen mahdollista myös Sipoon kunnan uusimmassa yleiskaavaehdotuksessa. Valtioneuvoston päätettyä, että osa Sipoota liitetään Helsinkiin, kasvaa rakennuspaine puistoalueen ympärillä. Uutta asutusta tullaan rakentamaan niin Helsingin uusille alueille kuin Sipoon kunnassa sijaitseville maille. Sipoonkorven alueen vapaa-ajankäyttö tulee näin lisääntymään. Tämän takia on välttämätöntä, että alueelle merkitään tarkat ulkoilureitit sekä taukoalueet ja että puistohallinto valvoo alueen käyttöä mahdollisimman tehokkaasti.

Massiivinen rakentaminen ja sitä seuraava virkistyskäytön lisääntyminen voivat tuhota valtakunnallisesti merkittävän Sipoonkorven luonto- ja virkistysalueen. Sen turvaamiseksi alueelle on viipymättä perustettava kansallispuisto. Nykyinen hallitus on ohjelmassaan sitoutunut selvittämään mahdollisuudet perustaa Sipoonkorven kansallispuisto.

Att bevara Sibbo storskog bör vara målet, grundandet av en nationalpark endast ett medel. Initiativet till en nationalpark handlar inte minst om att rädda de grönas rykte, då de gröna i Helsingfors och minister Tarja Cronberg har gett sitt stöd till annekteringen som hotar storskogen. Då Tarja Cronberg i sitt blogginlägg "Sipoonkorven suojeluun vauhtia" den 15 januari hävdade att "liitos tekee mahdolliseksi Sipoonkorven kansallispuiston perustamisen" medgav hon indirekt att det i regeringsförhandlingarna gjorts en inofficiell överenskommelse om en koppling mellan Sibbofrågan och frågan om en nationalpark.

Överklagan till EU under arbete. Den 6 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoon 'ryöstörannat' eivät huku". Texten handlar om klimatförändringen i allmännhet och inte alls speciellt om de rånade stränderna i Sibbo. I verkligheten är "drunknar" redan nu en stor del av dessa stränder flera gånger i året. För att kunna bebygga området intill de vassbefuxnastränderna i Östersundom och Husö by måste marknivån höjas på liknande sätt som planeras vid Storören. Skillnaden är att marken i Storören ligger vid en havsstrand och därmed är värdefull. Den omfattande låglängta marken på Helsingfors sida av den nya gränsen ligger huvudsakligen vid otillgängliga stränder eller vassbottnar.

Yle har idag publicerat en "Pelkosenniemi tyrmännee taas kuntaliitoksen". I notisen noteras det att "Neuvoa-antavassa kansanäänestyksessä yli 90% äänesti Pelkosenniemen itsenäisyyden puolesta." I sin framställning från den 27 februari säger Pekka Myylyniemi att "Kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä kuntajakoselvittäjä ei ehdota, koska käytettävissä oleva aika ei riitä sen järjestämiseen." Den verkliga orsaken till att utredningsmannen inte föreslår en folkomröstning torde vara att resultatet vore givet. Då även majoriteten av kommunfullmäktigemedlemmarna i Pelkosenniemi motsätter sig en sammanslagning av Pelkosenniemi och Kemijärvi, finns det enligt rådande kommunindelningslag inga förutsättningar för en sammanslagning. Man kan fråga sig varför det är så brottom med ett initiativ till en sammanslagning som saknar lagliga förutsättningar.

I gästboken på föreningen För Sibbos webbplats frågade signaturen Benu för en tid sedan hur det går med besväret till EU. Nu har förningen svarat på Benus fråga. Jag återger svaret:

Föreningen jobbar på en överklagan till EU, men ärendet kräver en hel del planering för att vi skall göra de rätta sakerna i de rätta instanserna. Också finansieringen av hela processen är under arbete. Så arbetet är på god väg, men mycket återstår ännu att göra, så det kommer att ta tid innan några resultat kan skönjas.

Itärata eller itämetro? Den 5 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag under rubriken "Uudenmaan liitto varautuu lukuisiin uusiin raideratkaisuihin" publicerat en intrevju med Riitta Murto-Laitinen från Nylands förbund. I samband med intervjun har tidningen publicerat en karta med landskapsförbundets reserveringar för vägar inklusive spårvägar. Reserveringarna, som finns inritade i landskapsplanen, är i sig ingen nyhet, men reserveringarna är i sig intressanta. I landskapsplanen finns så väl HELI-banan eller "itärata" som östmetron utritade. För östmetrons del finns även de två alternativa förlängningarna med. HELI-banan och metron går så nära varandra att man på Helsingin Sanomats karta har fått flytta metrolinjen söderut för att båda spårvägarna skall rymmas med.

Då jag i en anmärkning över Helsingfors förslag hösten 2006 påpekade att Helsingfors planer på att förlänga metrolinjen till Sibbo är ett hot mot HELI-banan svarade Helsingfors i sitt berömda utlåtande till länsstyrelsen att de två spårvägarna inte utesluter varandra, men senare har man från Helsingfors sida i praktiken medgett att de HELI-banan utesluter metroalternativet. Metron var en central motivering till annekteringen av sydvästra Sibbo. HELI-alternativet utgör däremot inget argument för en annektering.

Finansministeriet har i all tysthet den 27 februari publicerat dokumentet "Pekka Myllyniemen Kemijärven kaupungin ja Pelkosenniemen kunnan kuntajakoselvitys". Word-dokumentets osynliga rubrik är "Sammatin ja Lohjan kunta- ja palvelurakenneselvitys", vilket tyder på att Myllyniemi själv har skrivit dokumentet. Det ovannämnda dokumentet har även i övrigt stora likheter med följebrevet till Myllyniemis slutrapport "Sammatin kunnan ja Lohjan kaupungin Kunta- ja palvelurakenneselvitys" från juli 2006.