Vemodig dokumentär. Den 21 mars 2008

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Vemodigt om Sibbo i dokumentär". I artikeln resenseras dokumentärprogrammet Sipoon puolesta, som skall förevisas i Topeliussalen i Nickby på tisdag. Dokumentären behandlar tvångsannekteringsprocessen utgående från två Sibbobors egangemang i kampen.

Dokumnetären lär vara vemodig på grund av utgången i fallet. Själv vill jag inte se fallet Sibbo som avslutat. Det finns alla skäl att kräva att HFD:s beslut återbryts, speciellt med anledning av att t.f. förvaltningsråd Heikki Harjula var jävig att deltaga i avgörandet. Jag har tidigare noterat att Harjulas förman vid Kommunförbundet Kari Prättälä har haft en central roll i Pekka Myllyniemis utredning och därmed i beredningen av statsrådets Sibbobeslut. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008", "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008", "Påtänkta utredningsmän. Den 19 februari 2008"och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Jag har ävennoterat att Harjula deltagit i beredningen av ramlagen för KSSR, som har en stark koppling till fallet Sibbo. I ett senare blogginlägg skall jag visa att Harjula i offentligheten tog ställning till Myllyniemis utredning redan i december 2006.

Bristande logik. Den 20 mars 2008

I förrgår citerade jag på min blogg ur Thomas Bergman blogginlägg "Besviken på HFD?" från den 16 januari. Igår återgav Borgåbladet hela Bergmans nyaste blogginlägg, som även det är över en månad gammalt. Inlägget är dock värt att citera:

Egentligen överraskar det inte att Tuija Brax föreslår folkomröstning om att slå ihop huvudstadsregionens 4 städer. De göna har ju profilerat sig som folkomröstningspartiet. I logikens namn borde de ha lyssnat på det klara folkomröstningsresultatet i Sibbo.

Förslaget att stifta en lag om folkomröstning specifikt med tanke på Helsingfors intressen att expanandera är så tvivelaktigt att det knappast varit möjligt under en annan regering än Vanhanen II. Det verkar som om Brax, Vapaavuori och Kiviniemi efter den osannolika framgången med annekteringen av sydvästra Sibbo har inspirerats att ta följande steg. Om sammanslagningen av städerna i huvudstadsregionen lyckas, finns det föga skäl utvidga stadsbebyggelsen till sydvästra Sibbo. Att de gröna inte respekterade resultatet från folkomröstningen i Sibbo ser jag lika väl som en liten förseelse jämfört med allt mygel som partiet gjort sig skyldigt till med anledning av fallet Sibbo.

Kemijärvi jämförs med Sibbo. Den 19 mars 2008

Fallet Kemijärvi har fått en ny vändning, då Kemijärvi stad går in för att tvångsinlösa cellulosafabriken, som ägs av Stora Enso. Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Kemijärvi haluaa pakkolunastaa sellutehtaan" . I artikeln hävdar Kemijärvi stadsstyrelseordförande Heikki Nivala att "Kemijärvelle tehtaalla on suurempi merkitys kuin Sipoon maa-alueen lunastus Helsingin kaupungille". Fallet Sibbo handlar dock om inkorporering, inte om tvångsinlösning. Å andra sidan kopplade HFD på ett häpnadsveckalnde sätt ihop Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo kommun med Sibbo kommuns rätt att inlösa Helsingforsägd mark i Nickby. (Se "Två beslut. Den 28 januari 2008".) Av de två beslut som HFD tog den 15 januari är det snarare det senare, det vill säga beslutet om Sibbos rätt att inlösa mark, som kan utgöra ett juridiskt argument. Ekonomiskt sett är däremot cellulosafabriken viktigare för Kemijärvi än sydvästra Sibbo är för Helsingfors. Jämförelsen med Sibbo handlar snarare om ett politiskt än om ett juridiskt prejudikat.

Även i Yles notis "Kemijärvi pakkolunastaisi Stora Enson tehtaan" noteras det att "Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Heikki Nivala uskoo lunastusmahdollisuuteen ja vertaa sitä tuoreeseen Sipoon tapaukseen" , liksom styrelseordförande Nivala i FNB:s notis "Kemijärvi vill tvångsinlösa massafabrik" säger att "För Kemijärvi har fabriken större betydelse än vad Sibbo hade för Helsingfors". På audioklippet "Kemijärven kaupunginhallituksen puheenjohtajan Heikki Nivalan haastattelu" säger Nivala att fabriken är betydligt mera nödvändig för Kemijärvi än sydvästra Sibbo för Helsingfors utveckling. Enligt Yles notis "Stora Enso vastustaa Kemijärven tehtaan pakkolunastusesitystä" säger Stora Ensos chefjurist Jyrki Kurkinen emellertid att han inte tror att "Helsingin ja Sipoon maa-alueen pakkolunastus olisi vertailukelpoinen Kemijärven tehtaan mahdolliseen pakkolunastukseen."

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en kort notis med rubriken "Helsinki vaihtoi Kallahden saaria omistukseensa", där det berättas att Helsingfor stad byter bort ett 6,2 hektar stort område i sibbo storskog mot öar utanför Nordsjö. Området i Storskogen ligger vid Fiskträsk och hör inte till det område som Helsingfors fått rätt att inkorporera.

Långsökta motiveringar. Den 18 mars 2008

I gårdagens blogginlägg "Natura-områden. Den 17 mars 2008" noterade jag att fullmäktige i Kemijärvi motsätter sig en tvångssammanslagning med Pelkosenniemi. Att Kemijärvi skulle vara så otacksam för tvångsutredningen hade kommunminister Mari Kiviniemi knappast räknat med. På bilden ovan, som Kaleva publicarat tillsammans med notisen "Kemijärvi tyrmää pakkoliitoksen Pelkosenniemen kanssa", lämnar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi över sitt förslag till sammanslagning. I Pohjois-Suomen uuttiset ingick den 14 mars ett inslag med titeln "Pelkosenniemi päätti jo neljännen kerran jatkaa itsenäisenä kuntana". Ur inslaget, som finns som videoklipp, framgår att Myllyniemi motiverar en sammaslagning med att Pelkosenniemi inte på egen hand klarar av att utveckla turistorten Pyhätunturi. Ur inslaget framgår det även att kommunminister Mari Kiviniemi ännu den 13 mars hotade med tvångssammanslagning, fastän hon följande dag sade att finansministeriet inte föreslår någon tvångssammanslagning.

Liksom migrations- och Europaminister Astrid Thors själv är Thors specialmedarbetare Thomas Bergman jurist. Bergman kommenterade på sin blogg redan den 16 januari HFD:s avgörande i Sibboärendet. Jag citerar ur inlägget, som har rubriken "Besviken på HFD?":

Det är många SFPare som i dagarna uttryckt sin besvikelse på HFD efter Sibbobeslutet. Måste erkänna att jag också hade förhoppningar. SFPs ministergrupps avvikande åsikt innehöll argument som var mycket hållbara. Samtidigt var lagen så oklar att man väl kunde hitta argument i båda riktningarna. Sen är det en anna sak att HFDs motiveringar till en del är mycket ifrågasatta och långsökta - som hänvisningen till de riksomfattande målen för markanvändningen.

Natura-områden. Den 17 mars 2008

Sipoon sanomat publicerade senaste veckan en artikel med rubriken "Ensimmäiset asuinalueett tien ja metron varteen". Artikeln handlar om ledande Helsingforspolitikers besök i Sibbo senaste; med de första bostadsområdena syftas på de områden som Helsingfors skall bygga. Enligt artikeln tänker sig Helsingforspolitiketna att bebyggelsen i början skall koncentreras längs Nya Borgåvägen och metrolinjen. I artikeln omnämns även de olika uppfatningarna om Sibbo storskog:

Lehtipuu ja Hiltunen kuitenkin ennakoivat Sipoonkorven rajauksesta tulevan vääntöä uuden isännänkin alla.

- Minä varmasti vetäisin sen etelämmäs kuin moni muu, Lehtipuu humähtää.

Frågan är var Olli Lehtipuu vill bygga, om han vill bespara Storskogen. I senaste nummer av Sipoon sanomat ingick även en artikel med rubriken "Luovutusalueen rantojen lähelle rakennettava maltilla". (Se ovan.) Av kartan, som publicerats tillsammans med artikeln, framgår att en väsentlig del av området som Helsingfors annekterer är naturskyddsområden.

Kaleva har ikväll publicerat en notis med rubriken "Kemijärvi tyrmää pakkoliitoksen Pelkosenniemen kanssa". I notisen kan man läsa att "Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk.) on väläyttänyt pakkoliitoksen mahdollisuutta." En tvångssammanslagning skulle i det aktuella fallet betyda en speciallag. Den 14 mars skrev Yle i notisen "Ministeri: Ei pakkoliitoslakia Pelkosenniemelle" att "Valtionvarainministeriö ei esitä Pelkosenniemen pakkoliitosta Kemijärveen." Kanske handlade talet om en speciallag även i detta fall bara om skrämseltaktik. Kaleva skrev i ledarartikeln "Pakkoliitos uhkana" den 19 januari att "Kiviniemi on valmis pakkoliitokseen, joka vaatisi lainmuutoksen ja valtioneuvoston päätöksen." I sig hade man i Kemijärvi önskat en sammanslagning, men fullmäktige i Kemijärvi motsätter sig uttryckligen en tvångssammanslagning.

Kemijärvi. Den 16 mars 2008

I Helsingin uutiset ingick den 12 mars en kolumn med rubriken "Vanhasen lähtölaskenta alkoi Kemijärveltä". Författaren till texten är anonym, men enligt tidningen är skribenten "valtakunnan politiikan sisäpiiriläinen". Med Kemijärvi syftas naturligtvis på nedläggningen av cellulosafabriken i Kemijärvi, som regeringen inte försökt förhindra. Jag har på min blogg den senaste tiden följt med utredningen om en sammanslagning av Pelkosenniemi och Kemijärvi. Orsaken till mitt intresse för frågan beror inte bara på att Pekka Myllyniemi, som svarade för den skandalösa Sibboutredningen, även utreder denna fråga om sammanslagning. I sig är det intressant att notera att Mari Kiviniemi tog en stor risk då hon föreslog och utnämnde Myllyniemi till utredningsman. Visserligen tyder allt på att man på ministeriet en månad före högsta förvaltningsdomstolen officiellt avgjorde Sibboärendet hade försäkrat sig om att HFD skulle sopa skandalerna kring Myllyniemis utredning under mattan. ( Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".) Utnämningen av Myllyniemi för ytterligare ett beställningsarbete var lika väl en påtaglig risk. Därför har jag från första stund velat se en koppling till beslutet att stänga cellulosafabriken.

Jag tycker mig i Kemijärvi känna igen ett mönster. Våren 2006 hade nedräkningen för Vanhanen och Vanhanens första regering börjat. Denna gång kom kritiken från Helsingfors. Regeringen kunde väl ha fallit med ett fiasko för KSSR. Dessutom hade Vanhanen personligen dåliga relationer till Helsingfors. (Se "Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007".) Om man vill, kan man i Vanhanens stöd till en annektering av sydvästra Sibbo se ett försök att köpa sig och regeringen extra tid. Strategin lyckades. När cellulosafabriken i Kemijärvi hotade förtoendet för Centern och regeringen lade man inte bara på nytt in nattågen mellan Helsingfors och Kemijärvi, utan man försökte även ansluta turistorten Pyhätunturi
och hela Pelkosenniemi till Kemijärvi. (Se "Myllyniemi föreslår sammanslagning. Den 28 februari 2008".) Strategin ser dock inte ut att lyckas denna gång.


Jag citerar ur texten "Vanhasen lähtölaskenta alkoi Kemijärveltä":

Pääministeriä syytetään siitä, ettei hän oikeastaan johda hallitusta, vaikka heilutteleekin puheenjohtajan nuijaa hallituksen istunnoissa. Jokainen inisteri saa huseerata itsenäisesti kuinka tahtoo ja kokoomus on käyttänyt tilaisuutta taitavasti hyväksi. Keskustapolitiikka ei juuri näy.
...

Mutta lopullinen naula arkkuun on kuitenkin tullut pohjoisesta, jossa keskustaväki ei voi lainkaan ymmärtää sitä, miksi hallitus on antanut pörssiyhtiö Stora Enson lakkauttaa yhden kannattavimmista yksiköistään. Toisinkin kuin olisi voitu tehdä.

Ensi vaiheessa pääministeri lienee kuvitellut, että Kemijärven tehtaaseen kohdistunut kuolinisku vaikuttaa kielteisesti ensi sijassa kokoomuksen kannatukseen, koska valtion omistajapolitiikasta on vastuussa kokoomuslainen Jyri Häkämies ja koska lakkautuslistalla oli myös Summan tehdas puolustusministerin omasta vaalipiiristä.

Paha virhearvio on nyt koitumassa lopulliseksi kuoliniskuksi Matti Vanhasen poliittiselle uralle.

I dagens Hbl ingår en kolumn av Pär Stenbäck. Rubriken är "En regering på glid". I kolumnen skriver Stenbäck att "regeringen Vanhanen II ser ut att bli ett sorgligt kapitel". Även Stenbäck påtalar Kemijärvi:

Statsministerns handläggning av de stora frågorna under det senaste året väcker frågor om politiskt omdöme och kompetens.
Även om han hade rätt i den principiella synen på staten som aktieägare, lämnar Kemijärvi-affären en märklig bismak. Medborgarna hade svårt att svälja teorin om att statsmakten bör två sina händer när infrastrukturen i en glesbygd förstörs.

Centern stod ju under minst femtio år för en aktiv u-områdespolitik och lyckades med många stora projekt i norr och öster. Nu har allt detta kastats över bord och Kemijärvi avslöjade att partiet inte kan eller vill påverka, inte ens med nyckelposterna i sin hand.

Stenbäck skriver att "när det kommer till kritan tycks ledargarnityret vara den svaga länken". Räddningen för regeringspartierna med svaga partiledare är att även oppositionspartiet SDP har haft ledarproblem. Stenbäck avslutar sin kolumn med en varning till Sfp (och De gröna):

Jag hoppas bara att regeringens juniorpartier, sfp och de gröna, inser att det är en regering på glid. Den som bara förlåter sig själv och andra, dras lätt med.

När det saknas ledarskap i statsledningen passar Helsingfors på att ta för sig så mycket som möjligt. Fallet Sibbo handlar i hög grad just om detta. Jag hade hoppats att Vanhanens fall hade kommit lite tidigare.

Ökyalue. Den 15 mars 2008

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Skriftligt spörsmål". I inlägget kommenterar Liljeström kommunminister Mari Kiviniemis svar på Lena Harkimos skriftliga spörsmål angående tolkningen av ramlagen. I komprimerad form lyder Harkimos fråga enligt följande:

Varför anger regeringen 20 000 invånare som en strikt gräns för ett samarbetsområde, när invånarantalet i lagen om kommun- och servicestrukturreformen bara är ungefärligt?

Harkimos fråga är av principiell natur, fastän den särskilt berör Sibbo, som på grund av annekteringen tillfälligt kommer att ha ett invånarantal under 20 000. Kiviniemi besvarar i sitt svar inte alls den principiella frågan, utan kommenterar bara Sibbos invånarantal.


Rubriken på ledarartikeln i gårdagens nummer av Helsingin uutiset är "Kilpajuoksu ökyalueiden rakentamiseksi alkoi". Jag återger här de inledande raderna:

Helsingin ja Sipoon kamppailu varakkaista muuttajista on kiihtynyt liikemies Harry "Hjallis" Harkimon julkistettua suunnitelmansa Sipoonrannan ökyalueesta.

Helsingin kaupungin päättäjiä taitaa salaa harmittaa, että uusi merellinen asuinalue huvijahtisatamineen nousee kuntarajan väärälle puolelle. Harkimo on uhonnut lehtihaastatteluissa, että Helsingin on turha hamuta uutta rajan siirtoa. Sipoonranta-suunnitelmaa pidetäänkin yleisesti näpäytyksenä Helsingin kaupungille tämän "ryöstöretkestä" Lounais-Sipooseen.

Efter att Sibbo på grund av annekteringen förlorar goda skattebetalare till Helsingfors kan man från Helsingfors sida knappast kritisera planerna för Storören ("Sibbo strand"). Pekka Korpinen antydde dessutom i juni 2006 att Helsingfors hade liknande planer för Husö. Inte heller är planerna för Storören speciellt betydelsefulla ur ett regionalt perspektiv  Däremot torde man i Helsingfors inte se med blida ögon på att man i Sibbo planerar flera liknande områden för goda skattebetalare. Problemet är att Helsingfors och statsrådet motiveringar för annekteringen handlade om allt annat än konkurransen om goda skattebetalare, som torde ha varit det viktigaste motivet bakom annekteringen.


Mari Kiviniemi var idag gäst i programmet Lördagssällskap. Kiviniemi gav här sitt fulla stöd för Sibbos ökyalue och nya linje i allmänhet.