"Liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu". Den 9 augusti 2008

I torsdags höll bostadsminister Jan Vapaavuori i Vasa ett tal om "täydennysrakentamisen mahdollisuuksia". Som vanligt var "yhdyskunnan eheyttäminen" ledstjärnan i Vapaavuoris tal, men denna gång erbjöd bostadsministern speciellt en tätare bebyggelse i existerande tätorter som en metod för förenhetligande av samhäkkstrukturen. Avslutningsvis konstaterade Vapaavuori att "Niin Tukholma kuin Kööpenhaminakin ovat noin kaksi kertaa tiiviimmin rakennettuja kuin Helsinki" och tillade att "Tukholma ja Kööpenhamina ovat kuitenkin mitä viihtyisimpiä ja luonnonläheisimpiä kaupunkeja".

Anslutningen av sydvästra Sibbo till huvudstatdsregionen och Helsingfors har motiverats med ett förenhetligande av samhällsstrukturen. Rent statistiskt betyder inkorporeringen emellertid att invånartätheten i Helsingfors ytterligare minskar, samtidigt som staden breder ut sig. I själva verket har man speciellt på centerhåll motiverat inkorporeringen med att den möjliggör en glesare samhällstruktur. I sitt Helsingforsbrev från den 20 oktober 2006 motiverade t.ex. Mari Kiviniemi det av Hannes Manninen stödda initiativet att ansluta en del av västra Sibbo till Helsingfors med påståendet att "Säilyäkseen viihtyisänä ja elinkelpoisena pääkaupunkikin tarvitsee väljyyttä maa-alueilleen."

Med Vapaavuori som bostadminister har Matti Vanhanen inte alltid haft det så lätt att motivera sin centerpartistiska syn på utvecklingen av Helsingforsregionen. I sitt uppmärksammade blogginlägg från den 10 maj, där Vanhanen fösvarar planerna på ett köpcentrum (Ideapark) i Nummela, medger statsministern att "Uudenmaan ongelma kestävän kehityksen näkökulmasta on liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu." I detta blogginlägg kommenterar statministern faktiskt även inkorporeringen. Vanhanen finner inkorporeringslösningen lyckad, såvida det i det annekterade området skapas ett par tre trädgårdsstäder:

Sipoon osaliitosratkaisua pidän hyvänä kunhan rakentaminen siellä toteutetaan hajakeskittämällä ja luomalla pari kolme puutarhakaupunkia, jotka ulottuvat keskustastaan parin kilometrin säteelle ja tarjoavat kaiken viikon sisällä tarvittavan sekä lapsille että vanhemmille. Välttämätön liikenne Vantaalle tai Helsinkiin hoituisi tarvittaessa bussilla tai metrolla. Sipoon uudet suunnitelmat voidaan tehdä tulevaisuuden malleiksi. Virheitä yhdyskuntasuunnittelussa on tehty paljon - nyt voidaan suunnata tulevaisuuteen.

Landsortsbetonad glesbebyggelse. Den 8 augusti 2008

I sitt pressmeddelandet om HFD:s avgörande i fallet Sibbo säger HFD att "Tvistefrågan gällde hur samhällsstrukturen i Helsingforsregionen skall utvecklas." Varför säger man det? Den tvist HFD hade att avgöra gällde endast huruvida statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen var lagligt. Åtminstone ur Sibbo kommuns perspektiv gällde tvisten vem som skall utveckla sydvästra Sibbo, inte hur området skall utvecklas. Därför är det anmärkningsvärt att HFD i sitt avgörande motiverar förekomsten av de två första allmänna förutsättningar som definieras i 3 § i kommunindelningslagen med följande påstående:

Genom att utveckla samhällsstrukturen främjar man även ordnandet av service för invånarna i området så som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i kommunindelningslagen och gör det möjligt att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i området så som avses i 2 punkten i samma 1 mom.

Som om det aktuella området inte hade utvecklats som en del Sibbo! Eller syftar HFD med "område" här trots allt på hela Helsingforsregionen? (Se "Diffus argumentation. Den 2 augusti 2008" och "Levnadsförhållanden. Den 30 juli 2008".) Är det hela Helsingforsregionens utveckling som kräver en ändring i kommunindelningen även med tanke på servicen och levnadsförhållandena? Menar HFD att ändringen i kommunindelningen förbättrar ordnandet av servicen och levnadsförhållandena i hela regionen? I så fall stämmer HFD:s motiveringar inte överens med inrikesministeriets motiveringar till statsrådets beslut. I prememorian till statsrådets beslut säges det följande om ovannämnda förutsättningar:

Det är uppenbart att på längre sikt förbättrar också utbyggnaden och inflyttningen i det område som föreslås bli överfört också ordnandet av service för invånarna i området. Ändringen i kommunindelningen kan inte heller anses allmänt försämra levnadsförhållandena för invånarna i området. Valet mellan landsortbetonad glesbebyggelse och tätare stadsboende är en värderingsfråga.

Här är det uppenbart att inrikesministeriet (regeringsråd Arto Sulonen) med "område" syftar på det område som föreslås bli överfört till Helsingfors. Lustigt nog antyder även Sulonen att sydvästra Sibbo skulle förbli ett outvecklat område med "landsortbetonad glesbebyggelse", ifall området förblev en del av Sibbo. Tyvärr hade Sibbo före statsrådets beslut helt andra planer för sydvästra Sibbo.

Den tvist som HFD hade att avgöra gällde minsann inte om sydvästra Sibbo skulle bli ett område med "tätare stadsboende" eller förbli ett område med "landsortbetonad glesbebyggelse". En helt annan sak är att den landsortsbetonade glesbebyggelsen i hög grad bestämmer Östersundoms och hela Sibbos tidigare och delvis även nuvarande identitet. Därför är även titeln "Osana metropolia vai maaseutua?" på Ari Mattilas pro gradu avhandling om "Helsingin ja Sipoon kamppailu Lounais-Sipoon alueesta" träffande. Invånarnas hårda motsånd mot en ändring i kommunindelningen berodde säkert delvis på att man hellre ser Östersundom med omnejd som en del av ett lantligt Sibbo än en del av storstaden Helsingfors, men denna aspekt av tvisten mellan Helsingfors och Sibbo borde inte ha haft någon avgörande juridisk betydelse.

Mattilas gradu med bilagor finns för övrigt nu på Internet. Den permamenenta adressen är URN:NBN:fi:joy-20080026.

Ekonomiskt spelrum. Den 7 augusti 2008

Yles lokala nyheter berättar idag att planen över en metrolinje från Kampen till Tölö och Böle är färdig, medan metrolinjer som skulle gå från Böle till Vik och till Månsas (och Helsingfors-Vanda flygplats) ska utredas nästa år. HST:s VD Matti Lahdenranta uppskattar att den nya metrolinjen från Kampen framåt kan börja byggas år 2020 - om planerna fortskrider med nuvarande hastighet. Kollekttrafiknämnden beslöt i maj 2006 att forsätta utredningarna om en metrolinje till flygplatsen. Bilden ovan är från utredningen "Lentokenttämetro - Toiminnalliset tarkastelut" som fanns till hands redan 2006. De orangefärgade linjerna är de enda nu existerande. Ändå lyckades Helsingfors stad sommaren 2006 övertyga medier och politiker om att det faktum att linjen i öster tar "tvärt slut" i Mellungsbacka är ett allvarligt problem, som beror på en "språkmur".

Man kan kan fråga sig när det kan bli aktuellt att börja bygga Östersundommetron. För drygt två år sedan ansågs linjen aktuell på 2040-talet. (Se "Snabb takt. Den 3 juni 2008".) Helsingfors må vara "Finalnds enda metropol", men även huvudstadens resurser är begränsade. Frågan är varifrån pengarna skall tas. Det frågade sig även överborgmästare Jussi Pajunen i sitt tal vid fullmäktigemötet den 18 juni 2008:

Helsingin kaupungilla on edessään tulevan vuosikymmenen aikana varsinainen investointipiikki. Pelkästään raideliikenneinvestoinnit ovat miljardiluokkaa. Samaan aikaan tulevat uusien asuinalueiden perusinvestoinnit. Uudenlaisten rahoitusvaihtoehtojen selvittämistä on kiirehdittävä.

Det aktuella finansieringsalternativet torde vara Harkimos-Ekströms modell, som den socialdemokratiska kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi underkände för Sibbos del. I samma avsnitt i rapporten där Myllyniemi kritiserar Sibbos modell för en lösning av "problemen med samhällstrukturen i huvudstadsregionen" hävdar Myllyniemi för övrigt att "för Helsingfors ekonomi är en inkorporering inte problematisk med tanke på det ekonomiska spelrummet". Pajunen tycks ha försett utredningsmannen med högst selektiv information.

Helsingfors partner. Den 6 augusti 2008

Den 15 januari publicerade åtminstone Iltalehti FNB:s notis med rubriken "Sipoo-päätös puhdistaa pääministerin ja selvitysmiehen". I verkligheten valde HFD bara att inte betrakta Matti Vanhanen och Pekka Myllyniemi som jäviga, bl.a. med motiveringen att Nylands förbund inte är en part i målet. Indirekt medger HFD att kommunindelningsutredare Myllyniemis utredning är bristfällig, men kompenseras av utlåtanden. Påståendet att Vanhanen varit jävig att deltaga i Sibbobeslutet avfärar HFD med följande motivering:

Statsminister Matti Vanhanen har inte blivit jävig att delta i beslutsfattandet i statsrådet på den i besvären anförda grunden att han i förväg i offentligheten har deltagit i debatten om saken och i egenskap av partiordförande vid överläggningar med andra partiordförande har diskuterat hur områdesindelningen i Helsingforsregionen skall utvecklas. Den omständigheten huruvida statsrådets arbete kan påverkas av att statsministern före beslutet i ett kommunindelningsärende deltar i den offentliga debatten saknar juridisk betydelse i ärendet. Statsrådets ledamöter skall i varje enskilt fall avgöra frågorna i den ordning som ifrågavarande bestämmelser föreskriver och under tjänsteansvar.

Här förvränger eller generaliserar emellertid HFD de anförda grunderna till Vanhanens jäv. I besvären hävdas det bl.a. att Vanhanen på förhand gett löften om en ändring i kommunindelningen, vilket är en helt annan sak än att "deltaga i debatten" eller "diskutera områdesindelningen". Överhuvudtaget torde Vananens deltagande i den offentliga debatten inte i större grad ha påverkat satsrådets ledamöter, speciellt som Vanhanen halvåret före statsrådets beslut på uppmaning av justitiekanslern vägrade att ta ställning i frågan. Samma dag som statsrådet tog sitt beslut motiverade Vanhanen Centerns splittring i frågan med att varje minister enskilt bedömer de juridiska förutsättningarna för den föreslagna ändringen i kommunindelningen. Lika väl lär inte inte de fyra samlingspartistiska ministrarna eller Tarja Cronberg ha fått fria hände, men de(t) är en annan femma. Vad som däremot uppenbart påverkades av statsministerns deltagande i den offentliga debatten var beredningen av statsrådets beslut och det är även vad som hävdas i besvären.

Att Vanhanens roll i Sibbofrågan är av avgörande betydelse råder det inget tvivel om, då statsministermn ännu ett par veckor före statsrådets beslut motiverade sin avsikt att jäva sig med sin centrala roll i frågan. Denna centrala roll handlar ingalunda om "deltagande i debatten" eller "diskussioner om områdesindelningen". Vanhanens viktiga roll framgår även ur det tal som överborgmästare Jussi Pajunen höll då Helsingforsmedaljerna överlämnades den 12 juni. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008" och "Inga trovärdiga motiveringar har getts. Den 8 juli 2008".) Jag citerar ur Pajunens tal:

Ansioituneille kansalaisille myönnettävä kultainen Helsinki-mitali on kaupungin tapa kiittää kaikkein tärkeimpiä kumppaneitaan. ...

Pääministeri Matti Vanhanen on pitkäaikainen valtakunnan- ja kunnallispolitiikan vaikuttaja.

Valtion ja pääkaupunkiseudun kumppanuudessa saavutettiin historiallinen merkkipaalu, kun nykyisen hallitusohjelman myötä lanseerattiin metropolipolitiikka. Sen avulla pyritään löytämään kumppanuusajatteluun perustuen ratkaisuja Helsingin seudun erityishaasteisiin.

Matti Vanhasen selkeä tuki Helsingin esitykselle Sipoon lounaisten osien liittämisestä pääkaupunkiin oli ratkaisevan arvokas. Kuntarajamuutos on tärkeä koko Helsingin seudun kannalta. Se parantaa yhdyskuntarakenteen toimivuutta ja edistää osaltaan asunto-ongelmien ratkaisua.

Vad partnerskapet och Matti Vanhanens "klara stöd" för Helsingfors framställning om en inkorporering av sydvästra Sibbo egentligen gått ut på har dess värre varken medierna eller Pajunen gett någon klar insyn i.

Motstridiga motiveringar. Den 5 augusti 2008

Yle har idag fortsatt att uppmärksamma planerna på nya koloniträdgårdar. (Se notisen "Nya koloniträdgårdar behövs i Hfors" och mitt inlägg "Koloniträdgårdar. Den 4 augusti 2008".) Ur kartorna ovan framgår det att Hertonäs och Marudds koloniträdgårdar ligger alldeles invid metrolinjen och på gångasvtånd från Hertonäs respektive Östra centrums metrostation. Invid Marudds koloniträdgård planeras dessutom en ny metrostation, men Helsingfors skall i höst ytterligare utvidga koloniträdgården.
I sig lämpar sig koloniträdgårdar invid ekologiska korridorer och grönförbindelser. Det är dock högst inkonsekvent att försvara koloniträdgårdar invid den existerande metroförbindelsen och samtidigt hävda att ett "förenhetligande av samhällsstrukturen" kräver att Westerkulla, Västersundom och Östersundom omvandlas till täta bostadsområden, för att man eventuellt kunde förlänga metroförbindelsen österut.
Vid Fisk[e]hamnens metrostation planerar Helsingfors ett stort bostadsområde efter att hamnverksamheten flyttats till den nya hamnen i Nordsjö. Alla politiker har dock inte här insett metroförbindelsens betydelse. På sin blogg skrev Matti Vanhanen den 23 oktober 2006 följande:

Helsinki aikoo käyttää 260 miljoonaa euroa ns. Kalasataman alueen maaperän kunnostamiseen. Jos olisin helsinkiläinen, kysyisin, että eikö alue kannattaisi laittaa puistoksi ja hankkia raakamaata samalla rahalla muualta. Yhteiskunnan kokonaistalouden kannalta olisi mielekkäämpää yrittää jotain muuta. Raakamaa ei maksa kahta euroa neliöltä, mutta tuolla summalla saisi silti suunnilleen puolet Nurmijärven kokoisen pitäjän maasta. Mahtuisi siihen mökki toisensa viereen.

Kimmo Oksanen ironiserar i en artikel med rubriken "Satu omakotitalon onnellisesta perheestä" i dagens Helsingin Sanomat över statsministerns idealiserande av boende i enahemshus. Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubtriken "Bensan ja rakentamisen kova hinta karsii talohaaveita kehyskunnissa". I artikeln citeras Jan Vapaauori och Jussi Pajunen. Jag citerar vidare:

Asuntoministeri Jan Vapaavuoren (kok) mielestä bensiinin hinnannousu voi vaikuttaa ihmisten sijoittumiseen. Hänen mielestään kehyskuntien omakotirakentamisen hiipumisessa on puolensa.

"Voi sanoa, että positiivista on, jos yhdyskuntarakenteen hajautuminen alueella vähenee. Negatiivinen asia on, jos seudulla rakentaminen kokonaisuudessa lähtee laskuun, kun sen pitäisi ennemminkin nousta", Vapaavuori pohtii.

Tiiviiseen kaupunkirakenteeseen uskoo myös Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen. Hänen mukaansa omakotitonttikysynnän hiipuminen kehyskunnissa on luonnollinen ilmiö.

"Niin sanotun Nurmijärvi-ilmiön syynä ollut se, että erityisesti Helsingissä on ollut ongelmia tarjota pientalo- tai rivitalotontteja kysyntää vastaavasti. Ja silloin niitä on lähdetty hakemaan sieltä missä niitä on tarjolla", Pajunen pohtii.

Poikkeuksellisen alhaiset korot ovat nousseet, ja Helsinki on lisäämässä tonttitarjontaa.

"Silloin Helsingin houkuttelevuus suhteessa kehyskuntiin kasvaa sekä hintatason laskun kautta että tarjonnan lisääntymisen kautta."

Citaten ovan uttrycker väl Helsingfors syn på utvecklingen i Helsingforsregionen. I sig är det inget problem att en kranskommunen Sibbo är glest bebyggd. Problemet är ur Helsingfors synpunkt det så kallade Nurmijärvifenomenet. Genom att ansluta sydvästra Sibbo till huvudstaden kan Helsingfors bättre konkurrerar med Nurmijärvi och motverka en spridning av bebyggelsen norrut och västerut. Detta säger Helsingfors även i sina motiveringar till en ändring av kommunindelningen. Kommunindelningsman Pekka Myllyniemi, som kopierat Helsingfors motiveringar (nästan) ord för ord, har emellertid missförstått och förvrängt "problemen med samhällstrukturen i huvudstadsregionen". (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Därmed baserar sig statsrådets Sibbobeslut på helt motstridiga motiveringar.

Koloniträdgårdar. Den 4 augusti 2008

Yle har idag på finska och svenska publicerat en notis där det berättas att nya koloniträdgårdar planeras i Helsingfors. I notisen berättas det att det att det även kan bli aktuellt med koliträdgårdar i "den del av Sibbo som Helsingfors annekterar". Även Hufvudstadsbladet har idag publicerat en notis med rubriken " Fler stadsbor skall få kolonistuga", där det berättas att biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä "vill placera kolonilotter i skärgården och i det område som överförs från Helsingfors." Nyheten baseras sig på ett tal som Penttilä höll i lördags. Gratistidningen Vartti publicerade samma dag en artikel med rubriken "Siirtolapuutarhamökkien tulee olla kaikkien ulottuvilla", där det berättades att "Myös vuodenvaihteessa Helsinkiin liitettävä Sipoon alue voisi toimia uuden siirtolapuutarhan sijoituspaikkana." Helsingfors förvaltningscentral har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Helsinkiin vireillä uusia siirtolapuutarhoja". Jag citerar ur meddelandet:

Siirtolapuutarhoja voisi perustaa myös Helsinkiin vuodenvaihteessa liitettävälle Sipoon alueelle sekä Helsingin Sipoossa omistamille maille, Penttilä sanoi puhuessaan lauantaina Pakilan siirtolapuutarhayhdistyksen 60-vuotisjuhlassa.

Penttilä muistutti, että Helsingin kaupunginvaltuusto on halunnut kaupunkiin uusia siirtolapuutarhoja. Ensi talven aikana valmistellaan virkamiestyönä suunnitelma uusista alueista ja nykyisten laajentamisesta. Työ tehdään yhteistyössä Helsingin siirtolapuutarhojen aluejärjestön kanssa.
...

Helsingissä on yhdeksän siirtolapuutarha-aluetta, joiden yhteinen pinta-ala on lähes sata hehtaaria. Niissä on noin 2000 mökkiä. Lisäksi kaupungissa on noin 1500 kesämajaa alueilla, joiden pinta-ala on 80 hehtaaria.

Sydvästra Sibbo torde lämpa sig väl för koloniträdgårdar, men ändringen av kommunindelningen kan knappast motiveras av Helsingfors behov av koloniträdgårdar. Jag har i sig ingenting emot att Helsingfors bevarar sina koloniträdgårdar och planerar nya, men om man prioriterar koloniträdgårdar framom bostadsbebyggelse skall man inte klaga på tomtbrist och kräva att få inkorporera områden av grannen för att kunna bygga bostadsområden vid en ännu icke existerande metrolinje. I Helsingfors finns det en hel del koliniträdgårdar invid metrolinjen och stambanan. (Se HS: karta ovan.) Det är dock inte politiskt lätt att omvandla koloniträdgårdar till bostadsområden. Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) lär själv ha en lott i Hertonäs koloniträdgård. Bevarandet av Hertonäs kolonialträdgård har motiverats med att den är kulturhistoriskt värdefull. Men kulturhistoriskt värdefullt är även det öppna landskapet i Östersundom.

Maija Anttila m.fl. lämnade till stadsfullmäktigemötet den 18 juni en motion om platser för nya koloniträdgårdar och stugbyar i nya områden. Jag citerar ur (den officiella översättningen av) motionen:

Vi anser att frågan om nya koloniträdgårdar bör undersökas i nordost i området med Malms flygfält när området börjar planläggas i enlighet med generalplanen. I nordost finns inga koloniträdgårdar i närheten. Likaså bör frågan undersökas i samband med planläggningen av Sibbo, också andra områden än bara Husö bör beaktas.

Helsingfors koloniträdgårdar har diskuterats tidigare i samband med den så kallade Sibbofrågan, bl.a. under Jan Vapaavuoris och Mari Kiviniemis besök i Sibbo i juni 2007. Christel Liljeström skriver i sitt blogginlägg "Gäsp" från den 11 juni 2007 följande:

Gällande koloniträdgårdarna i Helsingfors (flere 100 ha) sade Vapaavuori att de uppstått då de var i utkanten av staden och att de nu hör historiskt till stadsbilden. Till vilket jag replikerade att våra åkrar också hört i 650 år till kommunbilden. Uttryckligen bara för att jag vill visa att respekten för historiska aspekter bör finnas från bägge hållen.

Tänjningar. Den 3 augusti 2008

I nummer 2/2008 av Finlands kommuntidning ingick en artikel av Henrik Hägglund med rubriken "Fallet Sibbo - när kommunindelningen ändras". (Se "Rättsfallet Sibbo. Den 22 mars 2008".) Artikeln avslutas med följande stycken:

En stor del av argumenten för annekteringen grundades på Helsingforsregionens särställning i vårt land, och på behoven av en balanserad utveckling just av huvudstadsregionen. HFD framhöll starkt att de allmänna förutsättningarna för ändring av kommunindelning innehåller begreppet ”område”, som gäller områden inom de direkt berörda kommunerna men också mer omfattande regionala områden. Och utgående från denna tanke, som baserade sig på regeringens proposition 135/1997 som låg till grund för kommunindelningslagen, kopplade alltså HFD sin argumentation till Helsingforsregionen.

HFD:s avgörande var grundligt och väl argumenterat. Det är klart att många begrepp i lagstiftningen, såsom allmänna hänvisningar till ”särskilt vägande förutsättningar” kan ges olika tolkningar. HFD har nu givit sin tolkning till vissa centrala begrepp i kommunindelningslagen.

Dess värre är det åtminståne för mig svårt att bli klok på HFD:s tolkning av det oklara men så centrala begreppet ”särskilt vägande förutsättningar”. I någon betydelse måste HFD ha tolkat begreppet för att alls kunna ta ett beslut, men domstolen har inte i beslutet definierat betydelsen eller uttolkat begreppet. HFD tolkning förefaller dock strida mot följande tolkning som Myllyniemi/Prättälä ger i kommunindelningsutredarens Sibborapport:

Med begreppen ”särskilt vägande förutsättningar/orsaker/grunder” har man i lagstiftningen i allmänhet velat betona att förfarandet är exceptionellt, och att prövningsrätten är klart begränsad och myndighetens motiverings- och bevisningsskyldighet åter är mycket stor om förfarandet inleds.

Det har endast en gång tidigare under rådande kommunindelningslag gjorts ett beslut om en ändring i kommunindelningen som kräft särskilt vägande skäl. Det beslutet motsvarar exakt exmplet med en enklav som Toivo Pihlajaniemi ger i sin bok ”Kuntajakolaki selityksin”. Beslutet baserade sig emellertid speciellt på 47 § i kommunindelningslagen som gäller "områden där kommunindelningen med anledning av områden som ligger avskilt från kommunens huvudsakliga område (enklaver) är påtagligt oenhetlig". Då Sibbobeslutet i praktiken är det första beslutet som direkt baserar sig på ”särskilt vägande förutsättningar” kunde man fövänta sig att HFD i sitt årsboksbeslut skulle komma med en uttolkning av begreppet ”särskilt vägande förutsättningar”.

Hägglund skriver i sin artikel att HFD i sin bedömning av de allmänna förutsättningarna för en ändring av kommunindelning tar hänsyn till "mer omfattande regionala områden", det vill säga Helsingforsregionen. I verkligheten bedöms dock förekomsten av allmänna förutsättningar främst utgående från området som skall anslutas till Helsingfors, samt i någon mån utgående från staden Helsingfors behov. Så som jag läser HFD:s Sibbobeslut är det egentligen först då man argumenterar för att de allmänna förutsätningarna har säsrkild tyngd som man lyfter fram "mer omfattande regionala områden" och betydelsen av att Helsingforsregionen utvecklas. Regeringens omtvistade proposition 135/1997 har här föga relevans. HFD:s enda direkta argument för att de påstådda (men av flera experter ifrågasatta) allmänna förutsättningarna har särskild vikt är att "Att Helsingforsregionen utvecklas är något som har betydelse inte bara för området i fråga utan även i vidare bemärkelse för södra Finland och även för hela riket." För att allmänna förutsättningar skall kunna bedömas som särskilt vägande har HFD inte krävt att förekomsten av allmänna förutsättningar är uppenbar, bevisad eller ens välmotiverad. Istället är det Helsingforsregionens påstådda allmänna betydelse som enligt HFD:s tolkning ger de påstådda allmänna förutsättningarna särskild tyngd. I kommunindelningslagen talas det uttryckligen om särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar, men enligt HFD:s beslut är det utvecklingen av Helsingforsregionen som "har betydelse inte bara för området i fråga utan även i vidare bemärkelse för södra Finland och även för hela riket." Sambandet mellan i 3 § nämnda förutsättningar och utvecklingen av Helsingforsregionen är inte speciellt uppenbart, men särskilt tvivelaktigt finner jag det att man lyfter fram beslutets betydelse för hela "hela riket". Är det statens intresse som ger staten rätt att tänja på lagen?