Motstridiga motiveringar. Den 5 augusti 2008


Yle har idag fortsatt att uppmärksamma planerna på nya koloniträdgårdar. (Se notisen "Nya koloniträdgårdar behövs i Hfors" och mitt inlägg "Koloniträdgårdar. Den 4 augusti 2008".) Ur kartorna ovan framgår det att Hertonäs och Marudds koloniträdgårdar ligger alldeles invid metrolinjen och på gångasvtånd från Hertonäs respektive Östra centrums metrostation. Invid Marudds koloniträdgård planeras dessutom en ny metrostation, men Helsingfors skall i höst ytterligare utvidga koloniträdgården.
I sig lämpar sig koloniträdgårdar invid ekologiska korridorer och grönförbindelser. Det är dock högst inkonsekvent att försvara koloniträdgårdar invid den existerande metroförbindelsen och samtidigt hävda att ett "förenhetligande av samhällsstrukturen" kräver att Westerkulla, Västersundom och Östersundom omvandlas till täta bostadsområden, för att man eventuellt kunde förlänga metroförbindelsen österut.
Vid Fisk[e]hamnens metrostation planerar Helsingfors ett stort bostadsområde efter att hamnverksamheten flyttats till den nya hamnen i Nordsjö. Alla politiker har dock inte här insett metroförbindelsens betydelse. På sin blogg skrev Matti Vanhanen den 23 oktober 2006 följande:

Helsinki aikoo käyttää 260 miljoonaa euroa ns. Kalasataman alueen maaperän kunnostamiseen. Jos olisin helsinkiläinen, kysyisin, että eikö alue kannattaisi laittaa puistoksi ja hankkia raakamaata samalla rahalla muualta. Yhteiskunnan kokonaistalouden kannalta olisi mielekkäämpää yrittää jotain muuta. Raakamaa ei maksa kahta euroa neliöltä, mutta tuolla summalla saisi silti suunnilleen puolet Nurmijärven kokoisen pitäjän maasta. Mahtuisi siihen mökki toisensa viereen.

Kimmo Oksanen ironiserar i en artikel med rubriken "Satu omakotitalon onnellisesta perheestä" i dagens Helsingin Sanomat över statsministerns idealiserande av boende i enahemshus. Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubtriken "Bensan ja rakentamisen kova hinta karsii talohaaveita kehyskunnissa". I artikeln citeras Jan Vapaauori och Jussi Pajunen. Jag citerar vidare:

Asuntoministeri Jan Vapaavuoren (kok) mielestä bensiinin hinnannousu voi vaikuttaa ihmisten sijoittumiseen. Hänen mielestään kehyskuntien omakotirakentamisen hiipumisessa on puolensa.

"Voi sanoa, että positiivista on, jos yhdyskuntarakenteen hajautuminen alueella vähenee. Negatiivinen asia on, jos seudulla rakentaminen kokonaisuudessa lähtee laskuun, kun sen pitäisi ennemminkin nousta", Vapaavuori pohtii.

Tiiviiseen kaupunkirakenteeseen uskoo myös Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen. Hänen mukaansa omakotitonttikysynnän hiipuminen kehyskunnissa on luonnollinen ilmiö.

"Niin sanotun Nurmijärvi-ilmiön syynä ollut se, että erityisesti Helsingissä on ollut ongelmia tarjota pientalo- tai rivitalotontteja kysyntää vastaavasti. Ja silloin niitä on lähdetty hakemaan sieltä missä niitä on tarjolla", Pajunen pohtii.

Poikkeuksellisen alhaiset korot ovat nousseet, ja Helsinki on lisäämässä tonttitarjontaa.

"Silloin Helsingin houkuttelevuus suhteessa kehyskuntiin kasvaa sekä hintatason laskun kautta että tarjonnan lisääntymisen kautta."

Citaten ovan uttrycker väl Helsingfors syn på utvecklingen i Helsingforsregionen. I sig är det inget problem att en kranskommunen Sibbo är glest bebyggd. Problemet är ur Helsingfors synpunkt det så kallade Nurmijärvifenomenet. Genom att ansluta sydvästra Sibbo till huvudstaden kan Helsingfors bättre konkurrerar med Nurmijärvi och motverka en spridning av bebyggelsen norrut och västerut. Detta säger Helsingfors även i sina motiveringar till en ändring av kommunindelningen. Kommunindelningsman Pekka Myllyniemi, som kopierat Helsingfors motiveringar (nästan) ord för ord, har emellertid missförstått och förvrängt "problemen med samhällstrukturen i huvudstadsregionen". (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Därmed baserar sig statsrådets Sibbobeslut på helt motstridiga motiveringar.

Google+ Followers