Trojansk häst. Den 29 september 2008

Senaste vecka noterade flera medier att Sibbo inte vill ha metro. Vid förhandlingarna mellan Sibbo kommun och Helsingfors stad hoppades däremot Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen att Sibbo tar metrolinjen i beaktande i sin planering. Att Sibbopolitiker nu klart tar avstånd från metron kan bero på de stundande kommunalvalen, men även på att man vill ha Generalplan 2025 godkänd före årets slut. I sig är det dock fullständigt orealistiskt att föreställa sig en metro till Sibbo före år 2025. Enligt den utredning som Helsingfors stads förvaltningscentral på kommunindelningsutredarens begäran sände inrikesministeriet den 18 oktober 2006 planerade Helsingfors inte att metron skulle fortsätta österut från Östersundom, fastän Helsingfors siktade på att inkorporera ett område som sträckte sig ända fram till Sibbo å. (Se "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007".) Däremot lät man i utredningen förstå att staden hade färdiga planer för en metrolinje. Det nya banavsnittet från Mellungsbacka österut skulle vara 6,3 km långt och ha fyra stationer, varav två i "nuvarande" Vanda. I blogginlägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" avslöjade jag att en förlängning av metron från Mellungsbacka österut inte alls behöver vara ett "huvudalternativ". Helsingfors planer för "Sibbometron" är inte alls klara. Stadsdirektör Jussi Pajunen har dock i sitt förslag till budjet ställt upp som "verksamhetsmål" för år 2009 att "En sträckning för Sibbometron har valts i samråd med stadsplaneringskontoret."

I själva verket torde Helsingfors utreda ett tiotal olika sträckningar för Sibbometron. Kartan ovan är från den presentation som Olavi Veltheim från Helsingfors stadsplaneringskontor visade vid Nordiska Regionplanekonferensen i Malmö den 28 april. Av de olika alternativen verkar en del snarare handla om en snabbspårvägsförbindelse än en metrolinje. Inget av de aktuella alternativen stämmer överens med metroreserveringen i landskapsplanen för Nylands förbund, vilket torde visa hur bristfälligt utrett denna "riktgivande" metroförbindelse är. (Jfr "HFD:s beslut om landskapsplanen. Den 7 juli 2008" och "Metro och bergsbestigning. Den 9 juli 2008") Det enda gemensamma som de olika metroalternativen har är att de alla leder till Zachrisbacken i Östersundom. Om man inte håller fast vid att metrolinjen slutar vid en bestämd punkt, kan man ju inte förvänta sig att Sibbo tar hänsyn till metrolinjen i sin planering.

Helsingfors torde länge ha planerat metron som en trojansk häst med hjälp av vilken man tänkt erövra Sibbo. Sibbo kommun och Östra Nylands förbund har dock hålli fast vid HELI-alternativet. Jag har svårt att tro på att Helsingfors någonsin kommer att bygga Sibbometron, men nu har även Keski-Uusimaas chefredaktör Pentti Kiiski fått upp ögonen för Helsingfors erövrigspolitik. Jag citerar ur kolumnen "Helsinki yritti ratsastaa metrolla syvälle Sipooseen", som publicerats den 21 september:

>>Asuntoministerimme Jan Vapaavuori (kok.) muistuttaa päivä päivältä enemmän venäläistä valtiojohtajaa. Enää puuttuu vain, että maan suurin päivälehti julkaisee kaupunkiuutiset-sivullaan kuvan, jossa Vapaavuori poseeraa Sipoonkorvessa nukutusnuolella kaatamansa suden vierellä. Suden suupielistä roikkuu Sipoon kunnanhallituksen puheenjohtajalle Christel Liljeströmille kuuluneen huivin riekaleita. ...

Venäjä pullistelee Georgiassa, Vapaavuori Uudellamaalla. Mutta kunnallisvaalithan ovatkin ovella.

Kenraali Vapaavuorella on kapteenitason avustajia, jotka heitetään kehiin pienemmissä linja-asioissa kuten metrolinjakysymyksessä.

Yksi Vapaavuoren kapteeneista on Rakel Hiltunen. Hän on sosiaalidemokraatti ja Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtaja. Nokkimisjärjestyksessä Hiltunen on siis rivivaltuutettu Vapaavuoren yläpuolella, mutta sittenkin alamainen: Hiltusen kohtalona on ollut syntyä Keiteleellä, kun Vapaavuori on paljasjalkainen, Tehtaankadulla syntynyt stadilainen. Siitä se iso ero.

Hiltunen yrittää kuuliaisesti jatkaa Vapaavuoren käynnistämää Sipoon valloitusta. Sosiaaliasioissa ansioitunut Hiltunen esitti kuluneella viikolla, että itäistä metrolinjaa jatketaan myös siihen osaan Sipoota, joka jatkossakin on Sipoota.

Sipoo haistoi Hiltusen ehdotuksessa Troijan puuhevosen hajun. Se varoitti, että ensin tulee metro ja sitten tulee Helsinki lisäaluevaatimuksineen. Tai vähintäänkin vaatimuksilla, että Sipoon metroasemien viereen on pystytettävä betonilähiöitä, jotta saadaan matkustajia.<<

Ansvarig minister. Den 28 september 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår ett ledarstick med rubriken "Rajariita rajattava". Enligt Helsingin Sanomat är det uppenbart att överenskommelse om ersättning inte kan nås:

Helsinki ja Sipoo ovat neuvotelleet tuloksetta alueliitoksen korvauksista. On ilmeistä, että sopua ei löydy. Helsinki tarjoaa muutamaa miljoonaa euroa. Sipoon pilkku on eri paikassa.

Kuntajakolain tulkinta omaisuuden luovutushinnasta joudutaan ratkomaan hallinto-oikeuksissa. Jos Helsingin poliitikot päättäisivät hyvittää Sipoota esimerkiksi sadalla miljoonalla, veisi sekin oikeuteen. Jonkun mielestä kyseessä olisi laiton lahjoitus.

I § 20 i kommunindelningslagen säges det att "I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt." Vad som i det aktuella fallet är ett "rättvist sätt" råder det högst olika uppfattningar om. Det finns många olika subjektiva, politiska och ideologiskt betingade bedömningar som kan påverka uppfattningen om vad som här vore rättvist. Enligt § 21 i kommunindelningslagen "avgörs ärendet som förvaltningstvistemål i länsrätten" om de berörda kommunerna inte når enighet om en uppgörelsen. Då länsrätternas uppgifter från år 1999 övertagits av förvaltningsdomstolarna, betyder det att ärendet först går till Helsingfors förvaltningsdomstol och därefter vid behov kan föras vidare till HFD.

Rådande kommunindelningslag har aldrig varit tänkt att möjliggöra inkorporeringar som motsvarar den aktuella mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Det har nu klarnat att statsrådet och det ansvariga ministeriet åtminstone borde ha tagit ställning till frågan om ersättning innan man tog det kontroversiella beslutet om en ändring i kommunindelningen. Samtidigt inser allt fler bristerna i beredningen. Det fanns visserligen juridiskt sett allvarligare brister i beredningen, men dem har man ganska väl lyckats sopa under mattan. Frågan om ersättning kan man däremot inte vifta bort.

Det är frågan värt om inte den ansvariga ministern borde avgå - om den fanns en ansvarig minister. Hannes Manninen har sent om sider indirekt medgett sitt ansvar, men i regeringsgförhandlingarna var man förutseende nog att inte ge Manninen förlängt förtroende. Manninens efterträdare jävade sig i Sibbofrågan. Även om Mari Kiviniemi torde ha haft ett finger med i spelet, kan hon inte gärna betraktas som ansvarig minister. Uppgiften som föredragande minister sköttes av Mauri Pekkarinen. Det är närmast han som borde kunna anses som ansvarig, men Pekkarinen förslog själv att förslaget till en ändring i kommunindelningen förkastas på så väl politiska som juridiska grunder. Ansvariga är därmed de åtta ministrar som emot föredragande ministers förslag röstade för en ändring i kommunindelningen. Huvudansvarig är dock Jyrki Katainen, som var den minister som mot föredragande ministers förslag föreslog att regeringen godkänner föredragande tjänsteman Arto Sulonens förslag. Dessutom har Sulonen med hela kommunavdelningen flyttat från inrikesministeriet till finansministeriet sedan beslutet togs. Katainen är i egenskap av finansminister och ordföande för Samlingspartiet den enda minister som kunde övertala Helsingfors att betala en skälig ersättning.

Faktorn 4,5. Den 27 september 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en liten text med rubriken "Lounais-Sipoo maksaa veronsa Sipooseen". Tidningen noterar att invånarna i sydvästra Sibbo ännu nästa år betalar kommunalskatt til Sibbo. Nyheten hänger inte direkt samman med den aktuella tvisten om ersättning till Sibbo. Istället är nyheten relaterad till Jussi Pajunens förslag till Helsingfors stads budget för nästa år. Att invånarna i sydvästra Sibbo betalar skatt till Sibbo kommun beror inte på kommunindelningslagen, utan på skattelagen som säger att kommunalskatten betalas till den kommun där den skattskyldige var folkbokförd vid skatteårets ingång. Det här bör även betyda att skatteprocenten inte sjunker för invånarna i området som enligt statrådets beslut överförs till Helsingfors. Helsingfors har helt öppet räknat med att inkorporeringen av sydvästra Sibbo skall stärka stadens ekonomi. Till en början medför inkorporeringen dock endast utgifter. Hur lönsam ändringen i kommunindelningen slutligen blir avgörs eventuellt delvis i förvaltningsdomstolen.

Under rubriken "Inkorporeringen av sydvästra Sibbo i budgeten för år 2009" i Helsingfors stads sammandrag av stadssdirekötrens budgetförslag. Kan man även läsa att "Intäkterna från kommunalskatten i det inkorporerade området tillfaller ännu år 2009 Sibbo kommun och Vanda stad." Här kan man även läsa att "de utgifter som inkorporeringen orsakar i budgeten för år 2009 är beaktade i anslagen för förvaltningarna." Jag har dock inte i stadsdirektörens budjet hittat någon ersättning till Sibbo kommun. Hbl har i dagens ledare noterat det samma. Jag citerar:

>>Budgetförslaget beaktar utvidgningen av Helsingfors in i sydvästra Sibbo, försäkrar Jussi Pajunen. Till det kan man bara säga: Må det?
Förhandlingarna om ersättning för annekteringen har brutit samman som resultatlösa. Kontrahenternas ståndpunkter står långt från varandra och saken kommer att avgöras i domstol. De lån på 4,5 miljoner euro som Helsingfors är villigt att överta är en bagatell i storstadens budget. Men några ersättningar för Sibbo kommuns förluster har inte beaktats.<<

Kauppalehti publicerade igår ett inlägg med rubriken "Helsingin ristiretkellä avoin hintalappu" på tidningens nyhetsblogg. I inlägget säger Kauppalehtis redaktör Kyösti Jurvelin att "Helsinki teki kotiläksynsä huonosti, kun se lähti valtaamaan Sipoota" och tilägger att "loppulaskun suuruus voi yllättää".

I sitt inlägg uppmärksammar Jurveli även Pekka Myllyniemis roll. Jag citerar:

>>Niin tai näin, nyky-show’ssa on erikoista se, että rajansiirtoa selvitellyt Pekka Myllyniemi ei puuttunut korvauskäytäntöihin. Yhtä kummallista on sekin, että Helsinki tuntuu valmistautuneen huonosti rajansiirtoon liittyneisiin avoimiin kysymyksiin.<<

Jurvelin presenterar själv en intressant modell för kalkylering av det pris som Helsingfors bör betala Sibbo. Jag citerar:

>>Kalkyylit heitelevät, koska kuntalaki ei ilmeisesti anna selvää laskentapohjaa kyseissä tapauksessa. Mutta on asiaa selvitetty kerran aiemminkin kun Helsinki yritti vallata Espoolta Leppävaaran 1970-luvun alussa.

Tuolloin valtion selvitysmies Lars-Olof Johansson hahmotteli rajansiirron hinnoitteluperiaatteita ja teki asiasta taloudellisen selvityksen.

Johansson päätyi muun muassa siihen, että siirtyvistä rakennuksista ja infrastruktuurista pitää maksaa käypä hinta. Lisäksi ehdotelman mukaan veronmaksajien siirtymisestä syntyvät haitta ja häiriö piti korvata. Tälle luotiin kaavakin; alueen verotuotot kerrattuna 4,5:llä. Sipoon on laskenut, että se menettää yksinomaan verotuloissa ja valtionosuuksissa 45 miljoonaa euroa.<<

Helsingfors har erbjudit sig att betala 4,5 miljoner euro. 4,5 är kanske ett lämpligt tal. Frågan är vad talet bör multipliceras med.

Manuskript. Den 26 september 2008

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoon rajansiirron hinta haettaneen oikeudesta". Borgåbladet har publicerat en artikel med rubriken "Pajunen sade inget om ersättningar". Av artikeln framgår att förhandlingarna och meningsskiljaktligheterna mellan Helsingfors och Sibbo inte bara gäller ersättningsfrågan. Helsingfors vill att Sibbo fortsätter att sköta vatten- och avloppscervisen i sydvästra Sibbo, medan Sibbo kommun vill att Helsingfors stad tar överansvaret. Helsingin Sanomat har, liksom Taloussanomat, även publicerat FNB:s notis med rubriken "Helsinki perustaa Sipoo-yksikön".

Från Sibbos sida har man den senaste tiden upprepade gånger påpekat att statsrådet eller det ansvariga ministeriet borde ha tagit ställning till ersättningsfrågan innan man tog beslutet att ändra kommunindelningen. Det förefaller som om Hannes Maninens manuskrpit tog slut vid HFD:s avgörande, men enligt Manninens ursprungliga manus torde Sibbo och Helsingfors ha kommit överens om ersättningen innan statsrådet eller inrikeministeriet tog beslutet.
I programmet MOT sade kommundirektören i Sibbo Markku Luoma att manuskriptet med tidtabellen torde ha varit uppgjord på förhand, efetrsom det var väldigt bråttom. Luoma syftar här främst på Helsingfors initiativ i juni 2006. Visst verkar det som om det på förhand var bestämt att initiativet skulle tas före slutet av juni, men just när det gäller Helsingfors initiativ verkar man ha avvikit från manuset. Helsingfors framställning om en ändring i kommunindelningen var ett fatalt bristfälligt hastverk, som måste ha improviserats fram på några timmar. Någonting gick fel redan veckan före midsommar 2006. Det fanns kanske en plan B, men även reservplanen misslyckades. (Se "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007".) Därmed fanns det inga förutsättningar för en överenskommelse mellan Sibbo och Helsingfors. Enligt Manninens ursprungliga manuskript skulle Sibbo ersättas med mark i Nickby, vilket Manninen även antydde i sin insändarartikel i Helsingin Sanomat den 16 september. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".)

På tal om manuskript, så finns manuskriptet till det ovannämnda MOT-programmet att läsa på Internet. Jag återger här valda bitar:

Jussi Pajunen:
Tänne johtaa kaikki joukkoliikenneväylät, ja sillon on luontaista, että se keskus laajenee tasapainosesti kaikkiin suuntiin. Ja nyt täällä kuntaliitoksella, niin tai osaliitoksella, niin sen tavotteena on tasapainosen kaupunkirakenteen jatkaminen myös itäsuuntaan.
Lounais-Sipoon lisäksi Västerkullan kiilaksi kutsuttu kaistale Vantaata liitetään Helsinkiin. Helsinki tarvitsi palan Vantaata, jotta se saisi maarajan Sipoon liitosalueeseen.
Pajunen:
Uudelle alueelle tulee hieno luontoa lähellä oleva, olevia asuntoalueita, joustava metronkäyttömahdollisuus, jolla tukeudutaan sitten muuhun kaupunkirakenteeseen. Sinne hyvät palvelut, onnellisia, onnellisia, hyvinvoivia ihmisiä. ...
Sipoon kunnanjohto sai huhtikuussa 2006 yllättävän kutsun. Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori ja kaupunginjohtaja Jussi Pajunen pyysivät sipoolaisia kollegoja lounastamaan kanssaan.
Lounaalla Vapaavuori ja Pajunen ehdottivat Sipoolle rajansiirtoa. Toisin sanoen, että osa Lounais-Sipoota liitettäisiin Helsinkiin.
Markku Luoma:
Nää oli vaan suullisia keskusteluja, jotka sitten eivät oikeastaan johtaneet mihinkään. Että ne ei varsinaisia rajansiirtoneuvotteluja olleet, koska eihän meillä semmosiin ollut edes valtuuksia.
Vapaavuori ja Pajunen esittivät kaksi vaihtoehtoa. Sipoon olisi valittava niistä toinen ja luovutettava vapaaehtoisesti maata Helsingille. Ehdotus oli hämmentävä.
Luoma:
Mä pidän ne kahvipöytäkeskusteluina, jotka on käyty niitten henkilöitten välillä ja tuotu tavallaan Helsingin näkemyksiä esiin. Mutta ne ois tietysti luonnollisesti pitäny johtaa johonki konkreettiseen ehdotukseen heidän taholtaan. Mitään konkreettista ehdotusta ei koskaan sitten päästy käsittelemään missään instituutis… instanssissa.
Helsingin seuraava siirto tuli ennen juhannusta 2006. Kaupunginhallitus ehdotti tuolloin, että Helsinkiin siirretään 5 000 hehtaaria Sipoota. Suunnitelmaan kuului metron jatkaminen itään ja asuntojen rakentaminen 30 000 asukkaalle – siis jälleen vähintään Savonlinnan kokoinen kaupunki.
Valtuusto hyväksyi ehdotuksen ja päätti esittää rajansiirtoa valtioneuvostolle.
Helsinki oli kevään aikana valmistellut hanketta salassa julkisuudelta – ja Sipoolta.
Luoma:
Näyttää siltä, että siinä oli näytelmän käsikirjotus tehty etukäteen aikatauluineen, koska tällä asialla oli, jos muistan oikein, niin sillä oli hirveä kiire.
Pajunen:
Itse kävin lukuisien henkilöiden kanssa keskusteluja, ja varmaan monet muut keskusteli, että ei ei ei ei tää ollut millään tavalla niin kun pienessä piirissä keskusteltu vaan ehkä ei niinkään julkisuudessa.
Hannes Manninen:
Helsingin kaupungista informoitiin minua, että heillä on tällainen esitys tarkoitus tehdä ja kysyivät arviota siitä, että onko tällä asialla läpimenomahdollisuuksia. Minä epävirallisesti puolueiden puheenjohtajien kanssa, sekä Vanhasen että Heinäluoman kanssa, keskustelin asiasta, ja sitten myöskin informoin ministeri Enestamia. Vanhasen ja Heinäluoman tällaisista epävirallisista keskusteluista sain sellaisen käsityksen ja mandaatin, että asian valmistelua voidaan jatkaa.

I verkligheten hade Helsingfors redan i januari 2006 krävt en anslutning av sydvästra Sibbo i samband med kommunreformen (KSSR). Manninen ville dock inte ha några tvångssammanslagningar i samband med KSSR. Det borde inte vara så svårt att gissa vems förslaget var att sydvästra Sibbo skulle anslutas till huvudstaden inom ramen för gällande kommunindelningslag utan någon formell anknytning till KSSR. Enestam informerats av Hannes Manninen om kommunministerns stöd av inkorporeringsplanerna den 23 maj,dagen efter Huvudstadsregionens stadsfullmäktigen sammaträdde i Finlandiahuset och antog en överenskommelse enligt vilken Nedre Dickursby ansluts till Vanda och Västerkullakilen och sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors. (Se "Vem utpressade vem? Den 7 april 2007".) Det är uppenbart att Manninen inte bara blivit tillfrågad om förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen i enlighet med rådande kommunindelningslag. Tapani Mäkinen har även intygat att ledande ministrar med statsministern och finansministern i spetsen uppmanade Helsingfors att ta initiativet före före midsommaren. (Se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006".) Att även SDP:s ordörande Eero 
Heinäluoma trots alltid hade en viktig roll framgår ur MOT-programmet. Jag citerar vidare ur manuskriptet:

Myös Vantaan oli luovutettava maata Helsingille, jotta Lounais-Sipoon liittäminen olisi ollut perusteltua. Ns. Västerkullan kiila on pieni pala maata Porvarinlahden pohjukassa Sipoon ja Helsingin välissä.
Alueesta luopuminen ei tuottanut Vantaan kaupunginhallitukselle ongelmia.
Tapani Mäkinen:
Tää Västerkulla juttu on, ei se oo peanuts, mutta se on vaan yks osa. Se Västerkullan kehittyminen, että sinne tulee 1-2 metroasemaa. Nyt mä puhun siitä maa-alueesta, mikä on rakentamiseen kelpaavaa, enkä siitä kiilasta. Sen merkitys ei oo ainoa, vaan pitää nähdä myös laajempia kokonaisuuksia.
Laajemmilla kokonaisuuksilla Vantaan päättäjät tarkoittivat Kehärataa. Se oli pitkään ollut poliitikkojen lempilapsi, ja kaupunki oli vuosia kärttänyt valtiolta päätöstä radan rakentamisesta. Vantaa halusi saada Marja-Vantaan rakentamisen liikkeelle. Se taas edellytti valtion tukea Kehäradalle.
Liikenne- ja viestintäministeriö nimitti 15. kesäkuuta 2006 työryhmän selvittämään Kehäradan toteutusta. Viisi päivää myöhemmin Vantaa ilmoitti suostuvansa vapaaehtoiseen alueluovutukseen. Vuorokausi tästä Helsinki päätti jättää alueliitosesityksensä valtioneuvostolle.

Att Vanda av staten ersatts för det lilla området som staden frivilligt avstod ifrån är skäl att komma ihåg då nu även Sibbo kräver ersättning för ett mycket större och ekonomiskt värdefullare område. När det gäller frågan om ersättningens storlek saknar det inte betydelse att Helsigfors huvudsakliga motiv gällde ekonomisk fördel. I MOT-programmet avslöjar Pajunen själv motiven. Jag citerar vidare:

Luoma:
Mikä sitten toistu joka paikassa oli se, että Sipoo ei ole halunnut kehittää, ikään kuin ja tuota, ja nyt Helsingin täytyy päästä levittämään kaupunkirakennetta. Niin sehän ei perustu mihinkään juridiikkaan. Ja, ja tuota, musta korkein hallinto-oikeuskin käyttää oikeastaan vähän toisilla sanakäänteillä näitä samoja argumentteja ikään kuin juridisina argumentteina. Että kyl tää, kyl tää monella tavalla tuntuu erikoiselta tää koko asian käsittely edelleenkin.
Mutta miksi Helsinki tarvitsee Lounais-Sipoota?
Selitykset vaihtelevat, kun asiaa kysyy kaupunginjohtaja Pajuselta.
Pajunen:
Tässä vaiheessa erityisesti, kun mittaamme omaa menestystä, niin se tapahtuu tämän Itämeren alueen keskusten välillä: Tukholma, Tallinna, Pietari. Ja siinä kilpailus meidän pitää puhaltaa yhteen hiileen, ja myöskin se vaatii eheän tasapainoisen kaupunkirakenteen. Ja silloin on aika erikoista, jos kaupunkirakenteella ei ole kasvusuuntaa kuin pohjoiseen ja länteen, mutta itään kasvu on kielletty.
Haastattelun loppupuolella kysyin asiaa Pajuselta uudelleen:
Pajunen:
Jos kärjistetysti ottaa, niin hyvä, jos otetaan hyvä-, hyvätuloiset ja vähemmän hyvätuloiset, niin hyvätuloiset keskimäärin maksaa paljon veroja, mutta käyttävät julkisia palveluja vähemmän. Ja vähemmän hyvätuloiset maksavat vähemmän veroa, mutta käyttävät palveluja enemmän. Ja sen takia Helsingin tavotteena on, ett meillä on tasapainonen asukasrakenne.
Suomeksi sanottuna: Helsinki haluaa uusia, hyvätuloisia veronmaksajia. Se haluaa siis rakennusmaata, jolle se voi kaavoittaa asuntoja uusille hyvätuloisille veronmaksajille.

Christel Liljeström har ikväll publicerat blogginlägg med rubrikerna "Reflektioner" och "Argumentointi tärkeätä".

Regeringen kunde ta sitt ansvar. Den 25 september 2008

Borgåbledet har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors bör ta sitt ansvar, anser Wallin". Jag citerar ur artikeln:

>>Att nu såsom stadsfullmäktigeordförande Rakel Hitlunen, sdp, skyffa över frågan om ersättningar på juristernas bord, är att fly sitt ansvar, menar Wallin.
- Det handlade väldigt myckey om politik när projektet sjösattes, påminner han.<<

Wallin tror inte att ersättningstvisten blir en fråga för regeringen, men han tycker att regeringspartierna kunde ha en åsikt om hur frågan skall lösas.

Så väl Yle (Mellannyland) som Helsingin Sanomat har noterat att Helsingfors stadsfullmäktige på sitt möte igår beslöt att Helsingfors stad på egen hand skall utreda fördelarna (och nackdelarna) med en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. I ett blogginlägg med rubriken "Helsinki selvittää suur-Helsingin itse" frågar sig Helsingin Sanomats redaktör Riku Jokinen om en utredning som Helsingfors gör på egenhand kan vara trovärdig. Mitt förslag är att Jussi Pajunen kokar ihop en utredning, men låter Pekka Myllyniemi sätta sitt namn under rapporten. På fullmäktigemötet noterades trovärdighetsproblemet även av Tuija Brax. Jag citerar ur Helsingin Sanomats artikel "Helsinki alkaa selvittää omin päin pääkaupunkiseudun kuntaliitosta":

>>Oikeusministeri Tuija Brax (vihr) korosti, että työn pitää "näyttää myös epäilijöiden silmissä reilulta".

Tämä tarkoittaa, että mukaan pitää ottaa ulkopuolisia ja ulkomaisia asiantuntijoita. Myös kriitikot eli "hyvät ystävämme rajan toiselta puolelta" pitää päästää ääneen.<<

Av beslutsmeddelandet från gårdagens stadsfullmäktigemöte framgår för övrigt att fullmäktige behandlade Outi Alanko-Kahiluotos och Mari Puoskaris (gröna) förslag om att "Kaupunginvaltuusto edellyttää, että Sipoon liitosalueen maankäytön suunnittelussa huomioidaan myös ympäristönäkökohdat ja että mukaan suunnitteluun otetaan myös Helsingin kaupungin ympäristökeskus, Metsähallitus sekä Uudenmaan ympäristökeskus." Stadsfullmäktige röstade dock ner förslaget.

Yle (Mellannyland, Östnyland och Uudenmaan uutiset) har även publicerat en notiser med rubrikerna "Luoma och Pajunen diskuterar ersättning" och "Sipoo ja Helsinki neuvottelevat korvauksista". Stadsdirektör Jussi Pajunen och kommundirektör Markku Luoma skall idag diskutera Helsingfors stads ersättning till Sibbo för sydvästra Sibbo.

På eftermiddagen har Yle (Uudenmaan uutiset, Mellannyland och Östnyland) publicerat notiser med rubrikerna "Sipoossa ei uskota sopuun kuntaliitosneuvotteluissa", "Sibboersättningar stampar på stället" och "Sibbo överväger domstolsprocess". Jag citerar ur den sistnämnda notisen:

>>Luoma har svårt att tro att politikerna lyckas med att nå en kompromiss. Det enda alternativet ser ut att bli en domstolsprocess.

Luoma anser att regeringen, som godkände annekteringen, kunde ta sitt ansvar för att nå en lösning gällande ersättningarna.<<

Yle har även publicerat en intervju med Markku Luoma i form av ett audioklipp.

Borgåbladet har publicerat en notis med rubriken "Pajunen och Luoma möttes".

Helsingfors agerande i fallet Sibbo har på många sätt varit tvivelaktigt, men det är främts det ansvariga ministeriet som handlat mot lagen och därtill lämnat frågan om ersättning öppen. Det är ministeriet och statsrådet som skulle ha mest att förlora på en rättsprocess. Inför kommunalvalet kan kommunminister Mari Kiviniemi (c), som kandiderar i Helsingfors, inte gärna i offentligheten uppmana huvudstaden att betala en skälig ersättning eller ens komma med några principer för hur ersättningen bör räknas ut. Att det var förre kommunminister Hannes Manninen (c) som fick ta till orda är därför inte speciellt överaskande.

Helsingin Sanomat har på kvälen publicerat en artikel med rubriken "Sipoon rajansiirron hinta haettaneen oikeudesta". Jag citerar ur artikeln:

>>"Hallinto-oikeudesta ja myöhemmin ehkä korkeimmasta hallinto-oikeudesta haetaan ratkaisu siihen, mitä laissa on tarkoitettu", Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen vahvistaa. <<

Månne Jussi Pajunen litar på stadens goda relationer till HFD, som bekraftades senaste januari? Jag vill passa på att påminna om att Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori, som tillsammans med Pajunen författade centrala delar av kommunindelningsutredare Myllyniemis Sibboutredning, tidigare varit föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen. Månne inte HFD ändå denna gång har behov av att markera sitt oberoende?

Mjuka värden. Den 24 september 2008

Helsingin Sanomat har idag under rubriken "Sipoon johto jäi katkeruuden kierteeseen" publicerat en kolumn ("Kaupungin laita") av Jarmo Huhtanen. Kolumnen har publicerats på avdelningen Kaupunki, men den skulle bättre passa på ledarsidan eller sidorna för debatt och insändare. Huhtanen skriver att "Sipoon vaatimus osoittaa, että kunnan poliittinen ja virkamiesjohto on Lounais-Sipoon menetyksen myötä ajanut itsensä yhä syvemmälle katkeruuden noidankehään." Var av drar Huhtanen dessa slutsatser? Ingen kan väl påså att Helsingfors krav på 3 000 - 5 000 hektar var mindre oskäligt. Om det finns bittra lokalpolitiker i Sibbo, så torde man främst hitta dem bland (nuvarande och föredetta) samlingspartister och centerpartister. Sfp kan på flera sättdra nytta av inkorporeringen. Huhtanen syftar i sin kolumn dock på ansvariga Sfp-politiker. Jag återger här slutet på kolumnen:

>>Sipoon johdon toimissa on mukana koko joukko vaalivuoden politiikkaa. Se koskee erityisesti Rkp:tä, niin Sipoossa kuin Helsingissä. Helsingin politiikassa on äimistelty jo pari vuotta, ajaako Helsingin Rkp oman kaupunkinsa vai naapurikunnan etua.

Sipoon johdon toiminnassa ei ole kuitenkaan mitään yllättävää. Se on jatkumoa kymmeniä vuosia jatkuneelle asenteelle, joka on estänyt Helsingin seudun normaalin kasvun idän suuntaan.

Helsinki ja valtioneuvosto ovat toimillaan pakottaneet Sipoota muuttamaan asutuspolitiikkaansa. Sen sijaan päättäjiä ei voida pakottaa muuttamaan torjuvia perusasenteitaan, jos he eivät sitä itse halua.

Sipoon johdosta puuttuvat päättäjät, joka aidosti hyväksyisivät tapahtuneen ja miettisivät rakentavasti tulevaisuutta. <<

Huhtanen resonemang verkar naivt eller alternativt propagandistiskt. Han skriver bl.a. att "valtioneuvosto on koko Helsingin seudun kehittämisen vuoksi tehnyt hallinnollisen rajansiirron Lounais-Sipoossa". Helsingfors stad utsåg ifjol Huhtanen till "årets stadsredaktör".

Speciellt ologiskt är slutsatsen att "Helsinki ja valtioneuvosto ovat toimillaan pakottaneet Sipoota muuttamaan asutuspolitiikkaansa". Om statsrådet hade avslagit initiativet till ändring i kommunindelningen med hänvisning till Sibbo kommuns egna planer, hade Sibbo varit piskat till en snabb tillväxt. Nu har man istället försvårat kommunens tillväxtmöjligheter. Sibbo behöver visserligen ett par tusen nya invånare för att uppfylla Paras-kraven, men man är samtidigt tvungen att satsa på goda skattebetalare istället för de skattebetalare som man förlorat med Björnsö och Landbo. Detta motsvarar knappast någon önskad ändring i bosättningspolitiken.

Christel Liljeström har med anledning av Huhtanens kolumn skrivit ett blogginlägg med rubriken "Helsingin Sanomat vääristelee".

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Konflikt om ersättningar svårlöst". Enligt Borgåbladet tycker Rakel Hiltunen att Hannes Manninens sätt att räkna stämmer bättre överens med Helsingfors sätt att räkna ut hur mycket staden bör ersätta Sibbo. Hiltunen vill i övrigt inte diskutera pengar, utan föredrar mjuka världen.

Det har inte på länge hörts någonting fån föreningen För Sibbo. Senaste gång någon skrev ett svensksprikigt inlägg i föreningens "Gästbok" var i februari. På det senaste inlägget svarade föreningen "Föreningen jobbar på en överklagan till EU, men ärendet kräver en hel del planering för att vi skall göra de rätta sakerna i de rätta instanserna." Igår har man man plötsligt städat i den svenskspråkiga gästboken och kommenterat inlägg i den motsvarande finskspråkiga diskussionssidan ("Sana on vapaa"). Den senaste kommentaren är på ett inlägg från i förrgår. Nu hotar föreningen igen med EG/EU-domstolen. Jag återger kommentaren:

>>Helsingin edustajat ovat käydyissä julkisuuskampanjoissaan myös ilmoittaneet, ettei tämä ole ryöstö.

EY-tuomioistuimessa mitä ilmeisemmin ratkaiseva seikka tulee olemaan Helsingin maksamat korvaukset Sipoolle. Jos oikeudenmukaisia korvauksia ei tule, on EY:n kautta mahdollisuus niitä hakea ja samalla mittauttaa koko asian laittomuustaso.<<

Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Pajunen: Sipoo vaatii rajansiirrosta lähes 200 miljoonaa euroa". I samband med artikeln finns en faktaruta med rubriken "Tästä on kyse" och en text med rubriken "Pitääkö Helsingin maksaa Sipoolle korvausta?" Helsingin Sanomat har talat med regeringsråd Arto Sulonen, som tillsammans med förre kommunminister Hannes Manninen är huvudskyldigg till den aktuella tvisten. Jag citerar ur artikeln:

Riidan taustalla on kuntajakolaki, jonka määräykset rajansiirtotapauksessa ovat hyvin suppeat.

"Laki sanoo, että tiettyä aluetta palveleva kiinteä omaisuus velvoitteineen on taloudellisessa selvityksessä osoitettava sille kunnalle, jolle alue tulee kuulumaan", kuntakehitysosaston päällikkö Arto Sulonen valtiovarainministeriöstä sanoo.

"Kun alueella on esimerkiksi kouluja, jotka palvelevat siirrettävällä alueella olevia oppilaita, ne osoitetaan Helsingin kaupungille."

Sulosen mukaan laki jättää kuitenkin avoimeksi mahdolliset korvaukset.

Laki ei sano mitään velvollisuudesta korvata verotulomenetyksiä tai maahan liittyviä odotusarvoja.

"Muutoin omaisuus, velat ja velvoitteet jaetaan selvityksessä siten, että kokonaisvaikutukset kohdistuvat kuntiin tasapuolisesti."

Kuntajakolain uudistusta selvittää paraikaa Sulosen johtama työryhmä, jonka työn pitäisi valmistua tammikuun loppuun mennessä. Työryhmän tarkoituksena on esittää oma näkemyksensä rajansiirtoihin liittyvistä korvauksista. 

Ledaren i dagens Borgåblad har rubriken "Helsingfors skambud är ett slag under bältet". Jag cietrar ur ledarartikeln:

Tvångsannekteringen har sina rötter i Helsingforsbeslutsfattarnas oförmåga att utveckla sin egen stad så att den inte bara behåller sina välbärgade invånare men också lockar mer av dem som i folkmun kallas goda skattebetalare.
Denna oförmåga har resulterat i att många av dessa goda skattebetalare har valt Esbo framom huvudstaden.

Artikeln i dagens Hbl har rubriken "Budet på 4,5 miljoner Sibbo vill ha över 100". Jag återger här inledningen:

Ministeriet schabblade i beredningen av gränsjusteringen mellan Helsingfors och Sibbo. Ministeriet borde samtidigt med gränsjusteringen ha slagit fast hur ersättningen ska ordnas.

Det säger Christel Liljeström (sfp). Hon är ordförande för kommunstyrelsen i Sibbo.
Vi ser nu resultat av det schabblet. Med den star­kares rätt tycker Helsingfors att stan ska kunna överta våra bästa skatte­betalare och vår egendom utan att lägga ut mer än en formell kompensation på 4,5 mil­joner euro, säger Lilje­ström.

I blogginlägget "Olika slag av korruption. Den 17 juni 2008" noterade jag att Arto Sulonen sökt tjänsten som överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet. Månna Sulonen med sin partiska beredning i fallet Sibbo hade hoppats på att gynna sina möjligheter att avancera i karriären? Statsrådet utnämnde dock den 25 juni Päivi Laajala till tjänsten som avdelningschef för kommunavdelningen. Sulonen fortsätter alltså som chef för enheten för kommunutveckling.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Ersättningarna en fråga för juristerna". Det är Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen som anser att bäst att låta juristerna avgöra om 4,5 miljoner euro är en skälig ersättning. Hittills har Helsingfors och inrikesministeriet på politisk grund töjt den otydliga kommunindelningslagen in absurdum, men nu åberopar Hiltunen juridiken, då Helsingfors inte vill ersätta Sibbo.