Tjänstemannaansvar. Den 20 oktober 2007

I blogginlägget "Avvikande åsikt. Den 9 oktober 2007" skrev jag om Vanda stads förklaring. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett rekommenderat brev förra veckkan informerat de personer som besvärat sig över statsrådets gränsbeslut om att de har möjlighet att ge ett genmäle med anledning av inrikesministeriets utlåtande 7.9.2007, Helsingfors stadsstyrelses förklaring 2.10.2007 och Sibbo kommunstyrelses förklaring 5.10.2007. Av okänd anledning har HFD inte informerat om Vandas förklaring. Vandas förklaring är inte lång, men till skillnad från Sibbo kommun har Vanda stad faktiskt gett en förklaring. I förklaringen upprepar Vanda att det är inrikesministeriets uppgift att bedöma förutsättningarna för den föreslagna kommunindelningen. Det förefaller som om Vanda därigenom vill två sina händer, men åtminstone formellt grundar sig väl inrikesministeriets bedömning även på Vandas tidigare avgivna utlåtanden. Varför skulle man annars, så som Paula Lehmuskallio (saml) noterar i sin avvikande åsikt, ha idkat påtryckning mot beslutsfattarna i Vanda att ställa sig bakom ett utlåtande som försvarar utredningsmannens förslag?

En annan orsak att påpeka att uppgiften att bedöma förutsättningarna för den föreslagna kommunindelningen tillkommer inrikesministeriet är att statsrådet i praktiken inte alls har bedömt förutsättningarna, fastän statsministern under presskonferensen efter statsrådets beslut saade att "pääpaino oli oikeudellisellä arvioinilla". Till statsrådets gränsbeslut finns det ingen motivering till att statsrådet valde att inte tro den föredragande ministerns bedömning att förslaget saknade lagliga förutsättningar och i stället valde att tro beredningen som skett under "tjänstemannaansvar". Huruvida motiveringarna som gavs vid presskonferensen efter statsrådets beslut alls har någon juridisk betydelse vet jag inte, men statsminister Matti Vanhanen sade här att majoriteten av ministrarnas juridiska bedömning baserar sig på den föredragande tjänstemannens beredning. Där till påpekade statsministern att bedömningen även grundar sig på (biträdande) justitiekanslerns bedömning och att justitietiekanslern inte har någonting att invända mot den beredande tjänstemannens förslag.

Enligt de uppgifter som fåtts från JK har (biträdande) justitiekansler Jaakko Jonkka den 28 juni, då statsrådet tog sitt beslut, inte gett några andra skriftliga utlåtanden än de svar som han gett på Leena Liipolas klagomål. Svaret på det ena av Liipolas klagomål har avsevärd betydelse för bedömningen av trovärdigheten i tjänstemannaberedningen, men svaret har getts efter statsrådets beslut. I svaret heter det nämligen att "Valtioneuvoston yleisistunto on tänään sisäasiainministeriöstä tapahtuneesta esittelystä päättänyt kuntajaon muuttamisesta" och vidare att "Valtioneuvosto on, katsottuaan että oikeudelliset edellytykset osaliitokselle ovat olemassa, hyväksynyt kuntarajan siirtämisen esityksestä ilmenevällä tavalla." Huruvida statsministern har sett svaret på klagomålet före statsrådets sammanträde kan jag inte bedöma, men redan det faktum att justitiekanslern inte ingrep i statsrådets beslutsfattande kan väl tolkas som att han inte fann juridiska skäl att ingripa. Vid presskonferensen sade statsministern å andra sidan även att justitiekanslern inte tar ställning till vilkendera av de juridiska bedömningarna som är rätt.

I sitt betonade av "tjänstemannaansvaret" hos tjänstemännen eller tjänstemannen som gjorde inrikesministeriets beredning gav statministern över ansvaret till bedömningen av de lagliga förutsättningarna till inrikesministeriet. Detta gäller speciellt bedöminingen av trovärdigheten i Pekka Myllyniemis utredning. Det samma gjorde justitiekanslern i sitt svar på Liipolas klagomål angående Myllyniemis rapport där han bl.a. säger att "asian arvioiminen ensi kädessä kuuluu ministeriön tehtäviin". Det är därför anmärkningsvärt att den beredande tjänstemannen i inrikesministeriets promemoria helt neglegerar påståenden i Sibbo kommuns utlåtande till länsstyrelsen enligt vilket utredningsmannen i sin rapport direkt har kopierat Helsingfors stads motiveringar. Hur kan förtroendet för tjänstemannens opartiskhet bevaras om tjänstemannen helt förtiger den ena partens centrala invändningar?

Att samma tjänsteman i inrikesministeriets förklaring ensidigt försvarar statsrådets beslut och inrikesministerns motiveringar är väl försvarsligt. Tjänstemannen försvarar ju sin egen bedömning. Att tjänstemannen även i inrikesministeriets förklaring helt neglegerar att Sibbo kommun i sin anmärkning påstår att det finns brister i Myllyniemis utredning kan väl lika så försvaras. I princip behöver inrikesministeriet inte förklara sig mot påståendena i anmärkningarna. Att inrikeministeriet inte skilt gett en förklaring till 16 nämnda besvär kan på motsvarande grunder försvaras. Att den aktuella tjänstemannen av förekommen anledning inte delegerat uppgifterna och själv inte hunnit läsa igenom alla besvär är förståeligt. Däremot är det inte försvarligt att tjänstemannen i inrikesministeriets förklaring eller utlåtande angående ovannämnda besvär hävdar att "valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita, jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi". Detta är en direkt lögn. Den ansvariga tjänstemannen har av någon anledning gjort sig skyldig till fel, som enligt min bedömning kan betraktas som tjänstefel. Varför tjänstemannen tar dylika risker är en fråga för sig.