Brev. Den 14 oktober 2008

Yle (Nyheter/ Östnyland) har publicerat en notis med rubriken "Rälstrafik till östnyland". Yle har talat med Olli-Pekka Poutanen från Helsingfors stadsplanerimngskontor, som säger att Helsingfors skall utreda möjligheterna att dra en spårvagnsförbindelse till sydvästra Sibbo (istället för metro). Yle har även publicerat ett audioklipp med untervjun. (Jfr även "Snabbspårvägsförbindelse istället för metro? Den 7 oktober 2008".)

Christel Liljeström har idag på sin webbplats publicerat ett utkast till brev till stadsstyrelsemedlemmarna i Helsingfors. Brevet, som är untertecknat den 13 oktober, torde ha sänts idag. Av den oslipade versionen av brevet framgår det att Sibbo bifogat ett expertutlåtande av professor Kaarlo Tuori till brevet till stadsstyrelsemedlemmarna.

På Liljeströms webbplats hittar man även ett öppet brev från Liljeström till kommunminister Mari Kiviniemi. Brevet är speciellt en respons på Kiviniemis uttaöanden på en valtillställning i Östersundom för en och en halv vecka sedan. (Se "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008", "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008" och "Ingen nationalpark, ingen metro. Den 11 oktober 2008".) I brevet skriver Liljeström till Kiviniemi bl.a. "Att du på valtillställning talar om att Sibbo söker hämnd via barnen, är helt osaklig och saknar all verklighetsbakgrund." Ytterligare hittar man på Liljeströms webbplats Liljeströms personliga presmeddelande med rubriken "Asukkaille turvattava lähipalvelut Lounais-Sipoossa" från den 6 oktober.

Liljeström har idag publicerat blogginlägg under rubrikerna "Ekonomiska hotbilder" och "Mustia pilviä". De mörka molnen gäller inte den globala finanskrisen, utan Sibbo kommuns ekonomi efter tvångsannekteringen. Blogginläggen gäller specieltt det häpnadsveckande förslaget till ändring av beräkningen av statsandelar, som jag berättar om i inlägget "Statsandelar. Den 9 oktober 2008".

Texten till gårdagens inlägg hade försvunnit, men Google hade sparat den åt mig, så nu är texten tillbaka.

Misstro mot partihögkvarteret. Den 13 oktober 2008

I lördagens Borgåblad ingick en valinsändare med rubriken "Varför behövs Vårt Gemensamma Sibbo - Ysi just nu?" undertecknad av Clara Lindqvist och Caspar Bernzen, som i kommunalvalet stäkller upp för den nya gruppen Vårt gemensamma Sibbo. Jag återger här det första stycket i insändaren:

>>Annekteringen av Östersundom och hur hela processen gick till gjorde många finländare, inte bara sibbobor, verkligt oroliga. Sällan har principerna för en demokrati skrotats lika hänsynslöst, sällan har man fått skåda ett lika rått maktmissbruk. Vi hade båda möjlighet att följa med den kleptokratiska processen på nära hän och såg på vilket sätt och på vilka grunder ministrarna i vart land gjorde beslut.<<

Det är hårda ord, men inga överdrifter. Det är lätt att hålla med ordförande Lindqvists och viceordförande Bernzens kritik mot statsrådets Sibbobeslut och den politiska process som ledde till beslutet, men jag har svårt att från detta maktmissbruk dra slutsatsen att den nya politiska, politiskt obundna gruppen behövs. I sin insändare skriver de att "Vi vill samarbeta både inom kommunen och med vara grannar, men med utgångspunkt i vad som är bäst för Sibboborna och inte för ett partihögkvarter." Det finns knappast andra politiska grupper i Sibbo än Sfp, som i fallet Sibbo har tagit partihögkvarteret i beaktande. Men Sfp är samtidigt det enda partiet som koncekvent stött Sibbo. Var klämmer skon?

På Vårt Gemensamma Sibbos hemsida säger Lindqvist att "Jag har suttit i fullmäktige och kommunstyrelsen på SFP:s mandat i fyra år, efter beslutet om annekteringen av sydvästra Sibbo bestämde jag mig för att inte mera understöda partipolitiken." Jag har tidigare på denna blogg noterat att Lindqvist redan sommaren 2006 röstade med Samlingspartiet istället för med Sfp i strategiskt viktiga frågor. Månne inte Lindqvists misstro mot partipolitiken och ovilja att stöda partipolitiken är ganska personlig, för att inte säga personrelaterad. Visst torde Sfp före Helsingfors annekteringsbeslut den 21 juni 2006 genom att visa en viss förhandlingsvilja ha gett ett lillfinger åt Helsingfors, men knappast handlade det här bara om partihögkvarterets intresse. Jag kan väl tänka mig att Lindqvist lika mycket som före detta samlingspartisten Eero Seppänen efter fallet Sibbo behöver en ny politisk plattform, men behöver Sibbo med anledningen av tvångsannekteringen en ny partipolitiskt oberoende grupp?

Enligt min bedömning möjliggjordes annekteringen delvis av att Sibbo är relativt svagt representerat inom Centern och Samlingspartiet. Däremot lyckades socialdemokraterna i Sibbo via Finladssvenska socialdemokrater i viss mån påverka SDP i Sibbofrågan. (Bilden ovan visar första sidan av Arbetarbladet i december 2006.) Helt säkert skulle Sfp med ministrarna Stefan Wallin och Astrid Thors i spetsen inte lika starkt ha stött Sibbo, om inte Sibbo varit så starkt representerat inom Svenska folkpartiet. Det är naivt att förvänta sig ett dylikt stöd, utan en viss lyhördhet gentemot partihögkvarteret i gengäld.

Kanske syftar representanterna för Vårt Gemensamma Sibbo med kritiken mot "partihögkvarteret" på Sibbo kommuns traditionellt låga tillväxt, som främst motiverats av språkpolitik. I avslutningen till insändaren säger Lindqvist och Bernzen att det gäller att inte låta språkpolitiska intressen stå i vägen. Både Bernzen och Lindqvist vill å andra sidan även att Sibbo ansluter sig till Nylands förbund och att Östra Nylands förbund upplöses. Det förefaller som om de speciellt i frågan om vilket landskapsförbund Sibbo skall tillhöra anser att utgångspunkten för Sfp i Sibbo har varit språkpolitik och "partihögkvarterets" intresse snarare än Sibbos bästa. Det är betecknande att "partihögkvarterets" intresse just i denna fråga sammanfaller med kommunstyrelseordförande Christel Liljeströms intresse. Ja, månne inte "partihögkvarteret" och landskapsstyrelsens ordförande även i övrigt långt sammanfaller i en person. Det är klart att Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund har varit en nagel i ögat på många Helsingforspolitiker, men å andra sidan har medlemskapet för Sibbo även inneburit ett förhandlingskort. Det kortet spelades dess värre bort, delvis på grund av bristande förtroende för partihögkvarteret.

Min blogg har tekniska problem. Om adressen 360.yahoo.com/wadenstrom inte fungerar, lönar det sig att pröva adresserna http://blog.360.yahoo.com/blog-DMDx3TAmeqKeiIQAwk36wufd, www.geocities.com/wadenstrom och www.wadenstrom.net/sibbo.

Invånarinflytande. Den 12 oktober 2008

I pressmeddelandet "Vihreiden Helsingin ja Uudenmaan piirien puheenjohtajat Paula Lehtomäelle - luonnonsuojelu ei ole mikään 'pikku pakko'", som De Gröna i Nyland publicerade igår, heter det att om planeringen av sydvästra Sibbo att "Sipoon kaavoitusprosessi on käynnistynyt ilman asukaskuulemisia, joita Vihreät pitävät demokraattisen ja avoimen päätöksenteon lähtökohtana." (Se "Ingen nationalpark, ingen metro. Den 11 oktober 2008". De gröna i Helsingfors har publicerat meddlandet under den kortare rubriken "Luonnonsuojelu ei ole mikään 'pikku pakko'".) Man kan fråga sig om inte invånarna i det berörda området borde ha hörts innan Helsingfors tog beslutet om ett initiativ till ändring av kommunindelningen. Den 29 juni 2007, dagen efter att statsrådet tog sitt beslut i "Sibbofrågan", skrev ordförande för De Gröna i Helsingfors Ville Ylikahri i ett blogginlägg med rubriken "Tervetuloa mukaan Sipoo!" att "Itse olen erittäin tyytyväinen liitoksesta." Ylikahris motivering är intressant:

>>Mitä suurempi alue toiminnallisesti yhtenäisestä pääkaupunkiseudusta on yhteisen kaavoituksen, verotuksen ja liikennesuunnittelun piirissä, sen parempi on kokonaisuus. Koska vihreiden esittämää demokraattista maakuntahallintoa ei ole tulossa, on hyvä, että edes osa alueesta saadaan mukaan yhteiseen peliin.<<

Då Helsingfors inte kan växa västerut eller norrut, är det bra att huvudstaden ens kan växa österut. Ylikahri är inte ensam om denna uppfattning, men argumentet stämmer dåligt överens med de officiella motiveringarna för inkorporeringen. Ylikahri är endast suppleant i stadsfullmäktige och han valdes till orförande för De Gröna i Helsingfors först i år, så han har inte så mycket blod på händerna i fallet Sibbo. Ylikahris föregångare Outi Alanko-Kahiluoto var faktiskt utöver Yrjö Hakala (fkp) och Sfp:s fullmäktigeledamöter den enda ledamot som röstade mot förslaget till en ändring i kommunindelningen vid stadsfulmäktigemötet den 21 juni 2006. Huruvida Alanko-Kahiluotos nej-röst kan förklaras med att hon hade ett starkare sinne för demokrati och rätt än andra är svårt att säga. Senare röstade hon under påtryckningar för kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Att Alanko-Kahiluoto röstade nej i juni 2006 torde främst förklaras med att hon i egenskap av ordförande för De Gröna i Helsingfors blev förbigången. Otto Lehtipuu och Osmo Soininvaara förhandlade om inkorporeringsinitiativet utan att involvera sin egen kretsordförande. Här var det minsann inte fråga om någon demokratisk och öppen beslutfattningsprocess. Få se om De Grönas representanter i stadsplaneringsnämnden kommer att ta notis av kretsordförandens ställningstagande från igår.

Ylikahri anser att invånarna bör höras innan området planeras, men vilka möjligheter till verkligt inflytande vill han och Ded Gröna ge? Enligt Ylikahri kompenseras Sibbobornas minskade inflytande över sitt eget område med att de nu även får möjlighet ett deltaga i beslutsfattande som gäller Helsingfors centrum. Jag citerar ur det ovannämnda blogginlägget:

>>Moni sipoolainen on valittanut, että me helsinkiläiset tulemme päättämään heidän asioistaan. Minä puolestani kamppilaisena toivotan sipoolaiset lämpimästi tervetulleeksi päättämään yhteiseen valtuustoomme myös Helsingin keskustan kehittämisestä.<<

Helsingforspolitikernas önskan att skapa större administrativa helheter torde långt basera sig på Helsingforspolitikerna möjligheter att behålla sin makt. Knappast minskar de nuvarande makthavarnas inflytande över Helsingfors centrum märkbart av att de nu måste dela inflytandet med ett par tusen invånare i sydvästra Sibbo.

Ingen nationalpark, ingen metro. Den 11 oktober 2008

ag har redan i inläggen "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008", "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008" och "Statsandelar. Den 9 oktober 2008" uppmärksammat kommunminister Mari Kiviniemis besök i Östersundom för en dryg vecka sedan. I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår ett par artiklar som direkt anknyter till besöket. På tidningen webbplats finns en fökortad version av artikeln "Lounais-Sipoota suunnitellaan jo asukkaita kuulematta". Här citerar jag ur den längre verionen:

>>Helsinki aikoo lyödä lukkoon Lounais-Sipoon tulevaisuuden suuntaviivatalueen asukkaita kuulematta.
Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta päättää alueen kaavoituksen periaatteista marraskuussa, vaikka asukkailta ei ole kysytty rakentamiseen mielipidettä.
Asukkaiden kuuleminen ei ole lain mukaan pakollista kaavatyötä edeltävässä suunnitteluvaiheessa. Maankäyttö- ja rakennuslain mukaan osallisia on kuultava vasta varsinaisessa kaavoituksessa, jonka Helsinki voi aloittaa Sipoossa vuodenvaihteessa, kun alue siirtyy sen omistukseen. Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunnassa istuva Antero Alku myöntää, että tilanne on nurinkurinen.
– Kaupunkisuunnittelulautakunnassa voi olla marraskuussa edessä pattitilanne, kun isoista poliittisista periaatteista pitäisi päättää asukkaita kuulematta.<<

Vad som inte tas upp i artikeln är planeringens och delgeneralplanens beroende av landskapsplanen. Ingen torde veta vilka de juridiska villkoren är. Även denna fråga lämnades öppen då statsrådet tog beslutet i Sibbofrågan. I sin utredning förutsätter Pekka Myllyniemi visserligen att Östra Nylands landskaps förbund sammanslås med Nylands landskapsförbund, men detta förslag till sammanslagning var väl olämpligt att uppmärksamma, då kommunindelningsutredaren var medlem i landskapsstyrelsen för Nylands förbund. I sitt tal vid bostadsmässan i Vasa den 5 augusti sade biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä att "Helsingin ja Vantaan itäosien tulevaisuus määritellään maakuntakaavojen sekavuudet ohittavalla uudella yhteisellä yleiskaavalla." Frågan är om tillvägagångssättet är lagligt.

I artikeln i Sipoon Sanomat säger Antero Alku, som är supleant i stadsplaneringsnämnden att inga färdiga planer har gjorts, men hans partikamrat miljöminister Paula Lehtomäki antyder någonting annat. Jag cietarar:

>>Lehtomäki myöntää, että runsaan rakentamisen sovittaminen Sipoonkorven kylkeen ei ole ongelmatonta.
– Katsoin juuri karttaa, eivätkä suojelu- ja rakentamisalueet näyttäisi kuitenkaan menevän pahasti päällekkäin.<<

Även Sipoon Sanomat har noterat Alkus märkliga uttalande om Östersundom fågelvatten. (Jfr "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008".) Jag citerar:

>>– Kysymys kuuluu: linnut vai ihmiset. Sipoossa on paljon luontoalueita, mutta tilanne tulee muuttumaan, keskustan vaalitilaisuudessa Sakarinmäen koululla viime viikolla puhunut Alku arvioi.
Kansallispuistoa ei ole tulossa.
Tilaisuuteen osallistunut keskustan varapuheenjohtaja ja ympäristöministeri Paula Lehtomäki tyrmäsi lopullisesti Sipoonkorven kansallispuistohankkeet.
– Kansallispuistoa ei ole tulossa. Natura-alueet otetaan kuitenkin huomioon rakentamista suunniteltaessa, se kun on pikku pakko, Lehtomäki rauhoitteli.<<

För De gröna och speciellt för gruppordförande Otto Lehtipuu har möjligheten att grunda en nationalpark i Sibbo storskog varit huvudargumentet för en ändring i kommunidelningen. Om Lehtomäki har rätt om nationalparken, får de gröna stå med lång näsa. Men det är många andra som både låtit sig luras och själva ljugit i fallet Sibbo.

Sipoon Sanomat nämner i artikeln att största delen av den byggbara marken är i praviat ägo ("lähes kaikki on yksityisomistuksessa"). Det förefaller som om konstaterandet är antingen Alkus eller Lehtomäkis, men åtminstone stämmer konstaterandet överens med verkligheten. Då Helsingfors lobbade för en inkorporering påstod man dock att staden redan äger marken. Högsta förvaltningsdomstolen motiverar rentav sitt beslut i fallet Sibo med att "vid en förhandsbedömning har äganderätten till marken ... en faktisk betydelse för den tid som en planläggningsprocess tar i anspråk och realiseringen av planerna". I artikeln i Sipoon Sanomat konstateras det att "Helsingillä voi olla Lounais-Sipoossa ... vielä monta mutkaa edessään rakennusmaan hankinnassa." Men visst äger även Helsingfors mark, som åtminstone i teorin kan bebyggas. Sipoon Sanomat har även talat med Jani Seppälä, som inte torde ha varit på Centerns valmöte i Östersundom. Jag citerar vidare:

>>Rakentamisen kannalta houkuttelevimmat, suojelemattomat luontoalueet sijaitsevat Sipoonkorven eteläpuolella, jossa Helsinki omistaa jo nyt maata. Niistä ainakin osa säästynee silti rakentamiselta myös rajansiirron jälkeen, arvioi ylitarkastaja Jani Seppälä Uudenmaan ympäristökeskuksesta.
– Voi olla, että osan alueista siirtymisestä valtiolle neuvotellaan, Seppälä sanoo.<<

Den andra artikeln i Sipoon Sanomat har rubriken "Keskusta haluaa uudesta Helsingistä autottoman omakoti-idyllin". Jag återger här de inledande raderna:

>>Lounais-Sipooseen nousee tulevaisuudessa noin 40 000 asukkaan tiivis pientaloalue, josta työmatkat taittuvat metrolla tai ratikalla.
Näin maalailee keskusta, joka pyyhälsi puolueista ensimmäisenä Helsingille siirtyvälle alueelle kuntavaalitilaisuuteen kahden ministerin voimin.<<

Jag noterar speciellt att man här talar om arbetsresor "metrolla tai ratikalla". Längre fram i artikeln heter det att "Varsinainen kaavatyö Lounais-Sipoossa aloitetaan talvella joukkoliikenneselvityksillä, joissa kartoitetaan, mitä metron tai pikaraitiotien rakentaminen maksaisi alueelle." I inläggen i inläggen "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008", "Trojansk häst. Den 29 september 2008" och "Snabbspårvägsförbindelse istället för metro? Den 7 oktober 2008" har jag tidigare föreslagit att Helsingfors utreder en snabbspårvägsförbindelse som att alternativ till Sibbometron. I Helsingfors opublicerade utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori sände inrikesministeriet den 18 oktober 2006 och som Pekka Myllyniemi har plagierat, redogjorde Helsingfors redan för kostnaderna för en metrolinje: Det nya banavsnittet på 6,3 km skulle med fyra stationer kosta 140 - 150 miljoner euro. Liksom även Myllyniemi konstaterar i sin rapport skulle Sibbo inte ha råd att bygga metrolinjen, varför sydvästra Sibbo måste anslutas till Helsingfors. Att Sibbo motsatt sig en metrolinje var även Myllyniemis (av Jussi Pajunen levererade) bevis på Sibbos ovilja till samarbete. (Se "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007".) Nu är man i Helsingfors beredd att avstå från metrolinjen innan inkorporeringen ens hunnit förverkligas.

De Gröna i Nyland har idag på eftermiddagen med anledning av de ovanciterade artiklarna i Sipon Sanomat publicerat ett meddelande eller ställningstagande med rubriken "Vihreiden Helsingin ja Uudenmaan piirien puheenjohtajat Paula Lehtomäelle - luonnonsuojelu ei ole mikään 'pikku pakko'". Helsingforsdistriktets ordförande Ville Ylikahri har publicerat pressmeddelandet på sin blogg under rubriken "Ympäristöministeri Lehtomäki haluaa tuhota Sipoonkorven". Ylikahri påpekar att meddelandet är fritt att publicera, så jag publicerar det i sin helhet.

>>VIHREIDEN HELSINGIN JA UUDENMAAN PIIRIEN PUHEENJOHTAJAT PAULA LEHTOMÄELLE – LUONNONSUOJELU EI OLE MIKÄÄN "PIKKU PAKKO"

Vihreiden Uudenmaan ja Helsingin piirien puheenjohtajat Anna-Stiina Lundqvist ja Ville Ylikahri ihmettelevät ympäristöministeri Paula Lehtomäen tuoreita Sipoonkorpi-lausuntoja. Lehtomäki tyrmää (Sipoon Sanomat 9.10.) yksiselitteisesti kansallispuistohankkeen ja kutsuu Natura-alueiden huomioon ottoa rakennusvaiheessa “pikku pakoksi.” Keskustan vaalitilaisuudessa puhunut Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunnan jäsen Antero Alku puolestaan totesi, että “Sipoossa on paljon luontoalueita, mutta tilanne tulee muuttumaan”.

- Sipoon kaavoitusprosessi on käynnistynyt ilman asukaskuulemisia, joita Vihreät pitävät demokraattisen ja avoimen päätöksenteon lähtökohtana. Turha hätiköinti kaavoitushankkeessa ei suojele sen kummemmin lintuja kuin ihmisiäkään, joiden välillä Antero Alku näkee vastakkainasettelun. Vaikka kuuleminen ei vielä tässä vaiheessa ole lain mukaan välttämätöntä, ei sen poisjättäminen ole omiaan kasvattamaan liitosalueen asukkaiden luottamusta uuden kotikaupunkinsa päätöksentekoon, sanoo Uudenmaan Vihreiden puheenjohtaja Anna-Stiina Lundqvist.

Sipoonkorven asema Nuuksion tapaan osana pääkaupungin viherkehää on korkea aika turvata. Ministeri ei voi myöskään noin vain sivuuttaa eduskuntaan jätettyjä useita puoluerajat ylittäviä laki- ja talousarvioaloitteita kansallispuiston perustamisesta. Kansallispuistoon on pyrittävä liittämään pääosa Porvoon moottoritien pohjoispuolella olevista niistä Helsingin omistamista alueista, jotka on varattu suojelu-, virkistys- tai MU-alueiksi Itä-Uudenmaan maakuntakaavassa ja Vantaan yleiskaavassa. Kaupungin omistamat alueet on liitettävä kansallispuistoon joko hankkimalla ne valtiolle tai siten, että ne jäävät Helsingin omistukseen.

- Metsähallitukselta olisi pikimmiten saatava virallinen ja riittävän laaja rajaus suojelualueesta. Rajauksen tulee taata sekä luonnon monimuotoisuus että virkistyskäytön mahdollisuudet Sipoonkorvessa myös jatkossa, Helsingin Vihreiden puheenjohtaja Ville Ylikahri päättää.<<

Käpp? Den 10 oktober 2008

"Sibbofallet" kommer ständigt på tals då man diskuterar en eventuell sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Senast idag har Sfp:s ordförande Stefan Wallini ett tal på partistyrelsemötet uppmärksammat fallet Sibbo, eller snarare den aktuella ronden i fallet Sibbo. Jag citerar ur Wallins tal:

>>I huvudstadsregionen pågår en kapprustning mellan partier om vem som vill bygga den största kommunen och med vilka metoder. Inte bara tvistar man om de rättmätiga ersättningarna för de områden Sibbo tvingas ge upp som en del av detta spel. Också förslag om nya tvångslösningar kastas fram - samtidigt som man i tevedebatterna nog lovsjunger den kommunala självbestämmanderätten, sådär i princip.

Vi har dubbelspel på gång. Lokalpolitiker i huvudstadsregionen kämpar för sin kommuns rätt att bestämma över sina egna öden - samtidigt som deras beslutsfokuserade rikspolitiker i samma parti på andra sidan kommungränsen dundrar på med tvångslösningar.<<

Svenka folkpartiet har även publicerat ett "Plock från partistyrelsens allmänpolitiska diskussion." Jag plockar i min tur ur plocet:

>>Sfp:s vice ordförande Christel Liljeström förundrade sig över motiven bakom minister Mari Kiviniemis (c) uppmaning att Sibbo skall föra tvisten om ekonomisk ersättning av Helsingfors till domstolen. Kan det vara så att minister Kiviniemi försöker få en käpp för att tvinga fram en fusion i huvudstadsregionens fyra kommuner?<<

En specialupplaga av Medborgarbladet kom idag genom postluckan. I tidningen ingår en förkortad version av ställningstagandet "Sibbo har rätt till skälig ersättning". Även i den förkortade versionen av ställningstagandet, som togs av Sfp i Nyland, heter det att "Sättet på vilket Helsingfors stad behandlar sina grannar är oacceptabelt." Man kunde tillägga att inte heller Kiviniemis uttalanden är acceptabla.

Yle (Nyheter/ mellannyland) har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbobor ska skötas i Östra centrum".

Statsandelar. Den 9 oktober 2008

Helsingin Sanomat publicerade den 16 september förre kommunminister Hannes Manninens (c) insändarartikel med rubiken "Sipoon ja Helsingin korvauskiistaan oikeudenmukainen ratkaisu". (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008". Manninens kan läsas på Manninens hemsida.) Samma dag gav Manninen en intervju för Hufvudstadsbladet, som publicerades under rubriken "'Helsingfors bör ersätta Sibbo'". (Se "Varför hade Manninen så bråttom? Den 17 september 2008".) I intervjun säger Manninen följande:

>>– Kommunindelningslagen talar om att bådas framtid ska tryggas. Då två eller flera kommuner slås ihop går staten in med en märkbar stödsumma. På det sättet tryggas övergångsskedet. Samma princip borde tillämpas då Sibbo förlorar en märkbar del av sin befolkning. Under en övergångstid på 3–5 år borde Helsingfors ersätta Sibbo för inkomstbortfallet.<<

Manninens synpunkter är både intressanta och viktiga. Dess värre skulle de ha en helt annan tyngd om de framförts av en sittande kommunminister. Ändringen i kommunindelningen innebär omedelbara utgifter för så väl Helsingfors som Sibbo, men relativt sett är utgifterna mycket större för Sibbo. Stödsummorna som staten delar ut i samband med kommunsammanslagningar är ämnade att både täcka utgifter och att uppmuntra till sammanslagningar. Paras-ramlagen sporrar däremot inte till partiella kommunsammanslagningar. På lång sikt drar Helsingfors ekonomisk fördel av ändringen, medan Sibbo lider ekonomisk skada. Därför är det logiskt att Helsingfors betalar den ersättning, som egentligen staten i rättvisans namn borde betala Sibbo. Rent juridiskt sett har Helsingfors dock inga andra skyldigheter att ersätta Sibbo än de som definieras i kommunindelningslagen. Liksom Manninen medger i intervjun är kommunindelningslagen även på denna punkt otydlig. I § 20 säges det bara att en ekonomisk uppgörelse skall göras så att de sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt. Vad som här är rätvisa beror väl i högsta grad från vilket perspektiv man ser på saken.

Så väl högsta förvaltningsdomstolen som statsrådet och kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har ansett att den aktuella ändringen i kommunindelningen inte tillfogar Sibbo kommun oskälig skada. Hur kan man veta det, då ingen vet vad Helsingfors kommer att betala Sibbo i ersättning? Myllyniemi konstaterar bara i sin rapport att Helsingfors har råd att ersätta Sibbo, så att kommunindelningslagens krav på rättvisa uppfylls. Hur Helsingfors förvaltningsdomstol eller högsta förvaltningsdomstolen kommer att tolka kravet på rättvisa, ifall rättsprocessen förs vidare, är svårt att förutspå. Frågan är om man ens kommer att fösöka göraen juridisk tolkning eller om man igen skipar "rättvisa" på politisk grund. Frågan är även vem som skule gynnas mera av ett politiskt betingat domslut. I värsta fall är den avgörande politiska målsättningen att försvåra Sibbos förutsättningar att bestå som en självständig kommun.

Eftersom Sibbo i rättvisans namn bör ersättas, kunde man tänka sig att statsmakten åtminstone inte skulle fösvåra Sibbos situation, även om lagen inte möjliggör någon direkt stödsumma. I dagens Borgåblad ingår emellertid en artikel med rubriken "Många okända faktorer i Sibbos budgetekvation", ur vilken det framgår att regeringen har gjort ett lagförslag, enligt vilket grunderna för stadsandelarna för social- och hälsovård ändras. I Borggåbladets artikel noterar Sibbos kommunkamren Sture Lindqvist att det i förslagstexten konstteras att de nya bestämmelserna närmast skulle beröra Sibbo och Helsingfors. I praktiken betyder lagförslagetat att Sibbo, som vid årsskiftet mister 2 000 invånare, under de två följande åren skulle få flera miljoner euro mindre i statsandelar än kommunen skulle få enligt nuvarande lag. Motsvarande summa skulle istället tillfalla Helsingfors! I värsta fall måste Sibbo betala de kommunala finansieringsandelarna utgående från invånarantalet 20 000, medan kommunen skulle få statsandelar endast utgående från invånarantalet 18 000. Det är omsorgsminister Paula Risikko som ansvarar för beredningen av lagförslaget. Risikko är för övrigt en av de ministrar som röstade för en annektering av sydvästra Sibbo. Borgåbladet publicerade redan igår kväll under rubriken "Sibbo står inför oväntade budgetproblem" en kortare verison av nyhetsartikeln.

Sipoon Sanomat har idag på tidningens förnyade webbplats publicerat en text med rubriken "Lounais-Sipoota suunnitellaan jo asukkaita kuulematta". På bilden ovan synns, förutom kommunminister Mari Kiviniemi, Antero Alku, som var med Kiviniemi på valmöte i Östersundom senaste vecka. (Se "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008" och "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008".)

Kiviniemi vill inte ha ett nytt "Sibbofall". Den 8 oktober 2008

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill ännu förhandla med H:fors". Yle har även publicerat ett audiolipp med en intervju med Christel Liljeström.

I dagens Borgåblad ingår en nyhetsartikel med rubriken "Sibbo vill försöka ännu en gång". Liksom jag har noterat i gårdagens inlägg "Snabbspårvägsförbindelse istället för metro? Den 7 oktober 2008" beslöt kommunstyrelsen i Sibbo igår att göra ännu ett försök att få Helsingfors stadsstyrelsemedlemmar att diskutera frågan om ersättning, trots att kommunminister Mari Kiviniemi har rekommenderat att föra ersättningstvisten till förvaltningsdomstolen. Kommunstyrelseordförande Christel Liljeström (sfp) säger att hon försökt få till stånd ett möte med Helsingfors stadsfullnäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp), men att det aldrig passat Hiltunen. Hiltunen är liksom Liljeström medlem i styrelsen för Finlands kommunförbund.

Borgåbladet har idag även publicerat FNB:s notis "Kiviniemi vill utreda kommunfusioner". Jag vet inte om Kiviniemi under Centerns valjippo igår själv använde uttrycket "Sipoo-tapaus" eller alls omnämnde Sibbo, men angående Kiviniemis syn på en utredning som inte har alla berörda kommuners stöd skriver FNB att "en ensidig utredning upplevs som ett nytt Sibbofall".