Statsandelar. Den 9 oktober 2008

Helsingin Sanomat publicerade den 16 september förre kommunminister Hannes Manninens (c) insändarartikel med rubiken "Sipoon ja Helsingin korvauskiistaan oikeudenmukainen ratkaisu". (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008". Manninens kan läsas på Manninens hemsida.) Samma dag gav Manninen en intervju för Hufvudstadsbladet, som publicerades under rubriken "'Helsingfors bör ersätta Sibbo'". (Se "Varför hade Manninen så bråttom? Den 17 september 2008".) I intervjun säger Manninen följande:

>>– Kommunindelningslagen talar om att bådas framtid ska tryggas. Då två eller flera kommuner slås ihop går staten in med en märkbar stödsumma. På det sättet tryggas övergångsskedet. Samma princip borde tillämpas då Sibbo förlorar en märkbar del av sin befolkning. Under en övergångstid på 3–5 år borde Helsingfors ersätta Sibbo för inkomstbortfallet.<<

Manninens synpunkter är både intressanta och viktiga. Dess värre skulle de ha en helt annan tyngd om de framförts av en sittande kommunminister. Ändringen i kommunindelningen innebär omedelbara utgifter för så väl Helsingfors som Sibbo, men relativt sett är utgifterna mycket större för Sibbo. Stödsummorna som staten delar ut i samband med kommunsammanslagningar är ämnade att både täcka utgifter och att uppmuntra till sammanslagningar. Paras-ramlagen sporrar däremot inte till partiella kommunsammanslagningar. På lång sikt drar Helsingfors ekonomisk fördel av ändringen, medan Sibbo lider ekonomisk skada. Därför är det logiskt att Helsingfors betalar den ersättning, som egentligen staten i rättvisans namn borde betala Sibbo. Rent juridiskt sett har Helsingfors dock inga andra skyldigheter att ersätta Sibbo än de som definieras i kommunindelningslagen. Liksom Manninen medger i intervjun är kommunindelningslagen även på denna punkt otydlig. I § 20 säges det bara att en ekonomisk uppgörelse skall göras så att de sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt. Vad som här är rätvisa beror väl i högsta grad från vilket perspektiv man ser på saken.

Så väl högsta förvaltningsdomstolen som statsrådet och kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har ansett att den aktuella ändringen i kommunindelningen inte tillfogar Sibbo kommun oskälig skada. Hur kan man veta det, då ingen vet vad Helsingfors kommer att betala Sibbo i ersättning? Myllyniemi konstaterar bara i sin rapport att Helsingfors har råd att ersätta Sibbo, så att kommunindelningslagens krav på rättvisa uppfylls. Hur Helsingfors förvaltningsdomstol eller högsta förvaltningsdomstolen kommer att tolka kravet på rättvisa, ifall rättsprocessen förs vidare, är svårt att förutspå. Frågan är om man ens kommer att fösöka göraen juridisk tolkning eller om man igen skipar "rättvisa" på politisk grund. Frågan är även vem som skule gynnas mera av ett politiskt betingat domslut. I värsta fall är den avgörande politiska målsättningen att försvåra Sibbos förutsättningar att bestå som en självständig kommun.

Eftersom Sibbo i rättvisans namn bör ersättas, kunde man tänka sig att statsmakten åtminstone inte skulle fösvåra Sibbos situation, även om lagen inte möjliggör någon direkt stödsumma. I dagens Borgåblad ingår emellertid en artikel med rubriken "Många okända faktorer i Sibbos budgetekvation", ur vilken det framgår att regeringen har gjort ett lagförslag, enligt vilket grunderna för stadsandelarna för social- och hälsovård ändras. I Borggåbladets artikel noterar Sibbos kommunkamren Sture Lindqvist att det i förslagstexten konstteras att de nya bestämmelserna närmast skulle beröra Sibbo och Helsingfors. I praktiken betyder lagförslagetat att Sibbo, som vid årsskiftet mister 2 000 invånare, under de två följande åren skulle få flera miljoner euro mindre i statsandelar än kommunen skulle få enligt nuvarande lag. Motsvarande summa skulle istället tillfalla Helsingfors! I värsta fall måste Sibbo betala de kommunala finansieringsandelarna utgående från invånarantalet 20 000, medan kommunen skulle få statsandelar endast utgående från invånarantalet 18 000. Det är omsorgsminister Paula Risikko som ansvarar för beredningen av lagförslaget. Risikko är för övrigt en av de ministrar som röstade för en annektering av sydvästra Sibbo. Borgåbladet publicerade redan igår kväll under rubriken "Sibbo står inför oväntade budgetproblem" en kortare verison av nyhetsartikeln.

Sipoon Sanomat har idag på tidningens förnyade webbplats publicerat en text med rubriken "Lounais-Sipoota suunnitellaan jo asukkaita kuulematta". På bilden ovan synns, förutom kommunminister Mari Kiviniemi, Antero Alku, som var med Kiviniemi på valmöte i Östersundom senaste vecka. (Se "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008" och "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008".)