Grynders hotar Sibbo storskog. Den 21 oktober 2008

I gårdagens blogginlägg "Sämre service. Den 20 oktober 2008" skrev jag om ett aktuellt skriftligt spörsmål gällande Sibbo storskog. Första undertecknad är Jacob Söderman. Söderman har nyligen skrivit om Storskogen i ett blogginlägg "Ihmisoikeuksia edistettävä - Sipoonkorpi pelastettava", som jag finner värt att citera:

Sipoonkorpi saa odottaa grynderien saapumista Ympäristöministeri Paula Lehtomäen alkupuheenvuoron jälkeen pääsin kysymään Sipoonkorven kansallispuiston perustamisesta. Uudenmaan liitto kannattaa hanketta, kaupungitkin periaatteessa. Kysymyksessä on 4.000 – 5.000 hehtaarin - pääosin Sipoossa sijaitsevasta - erittäin hienosta metsäalueesta. Se uhkaa jäädä puristukseen grynderien saapuessa rakentamaan Helsingin kaupungin Sipoosta valloitettuja alueita. Kun uusille asuntoalueille muuttaa paljon uusia asukkaita, Sipoonkorpi joutuu alttiiksi kohtuuttomalle käytölle. Samoin grynderien kiinnostus rakentaa suunnittelulle kansallispuistoalueelle saattaa voimistua. Tämän kauniin alueen pelastamiseksi, joka on tärkeä erityisesti Itä-Helsingin, Sipoon, Vantaan ja Keravan asukkaille, tulisi Sipoonkorven kansallispuiston raja vahvistaa, hallinto perustaa ja käyttö suunnitella niin että herkimmät alueet eivät vahingoitu. Ympäristöministeriön virkamiehet vastustavat odotetusti hanketta. He vastustivat aikoinaan myös Nuuksion kansallispuistoa Ministeri Lehtomäki vastasi nihkeästi kysymykseeni. Muutaman pienemmän alueen suojeleminen luonnonsuojelulain nojalla riittäisi. No niin, kamppailu jatkuu. Sipoonkorpi tulee pelastaa.

En av de riksdagsmän som undertecknat det skrifliga spörsmålet med frågan "Onko hallitus tietoinen siitä, että massiivinen rakentaminen uhkaa tuhota valtakunnallisesti arvokkaan Sipoonkorven luonto- ja virkistyskohteen?" är Södermans partikamrat Rakel Hiltunen. Jag skulle gärna rikta en liknande fråga till Hiltunen själv? Var Hiltunen medveten om att en massiv bebyggelse i sydvästra Sibbo hotar Sibbo storskog då hon i juni 2006 i samband med KSSR-förhandlingarna pressade kommunminister Hannes Manninen att stöda en inkorporering?

Fallet Sibbo

Sämre service. Den 20 oktober 2008

I gårdagens Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Helsinki leviää itäiseen korpeen". Artikeln handlar om Sibbo storskog och en planerat avverkning öster om Älgspångsberget. Man kan fråga sig vad de egentliga motiven bakom avverkningen är.Jag återger här de inledande raderna:

>>Vuoden 2009 alusta Helsingin raja idässä kulkee sankassa metsässä Sipoonkorvessa. Harva metropolin asukas kuitenkaan tuntee "itäiseksi Nuuksioksi" tituleerattua korpea.<<

Yle (Nyheter/ Mellannylan) har idag på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Regeringen bör rädda Sibbo storskog". Jag återger början på notisen:

>>Ett antal riksdagsledamöter är oroliga över Sibbo storskogs öde. Flera riksdagsledamöter från Södra Finland kräver nu att regeringen räddar det nationellt viktiga natur- och rekreationsområdet från exploatering och har därför lämnat in ett spörsmål till riksdagens talman.

Bland annat är man rädd för att det ökande rekerationsbehovet i den del av Sibbo som överförs till Helsingfors kommer att förstöra skogsområdet om inte en nationalpark snabbt grundas.<<

Yles notis torde basera sig på ett pressmedelande med rubriken "Riksdagsledamöter oroliga över Sibbo Storskogs öde", som Jacob Söderman idag publicerat på sin webbplats. Jag citerar ur meddelandet:

>>Den första undertecknaren ledamot Jacob Söderman är rädd för att det massiva byggandet och det ökande rekreationsbehovet i den del av Sibbo, som överförts till Helsingfors kommer att förstöra det populära skogsområdet, om inte en nationalpark gällande området snabbt grundas. Ett nytt bostadsområde med 40.000 invånare planeras på det område av Sibbo, som nyligen inkorporerats med Helsingfors.

I riksdagen har flera motioner inlämnats för att påskynda ärendet under årens lopp utan att någonting händer.

Miljöminister Paula Lehtomäki har nyligen konstaterat i Sipoon Sanomat att inga nya nationalparker grundas, trots att man i regeringsprogrammet lovar att utreda saken för Sibbo storskogs del.
Lehtomäki handlar synbarligen på egenhand, emedan hon inte har presenterat den utlovade utredningen i riksdagen.<<

Det i pressmeddelandet omnämnda skriftliga spörsmålet "Kansanedustajilta kirjallinen kysymys Sipoonkorven pelastamiseksi" finns lika så på Södermans hemsida. Bland de som undertecknat det skriftliga spörsmålet finns bl.a. Leena Harkimo (saml), Eero Heinäluoma (sdp), Rakel Hiltunen (sdp) och Mikaela Nylander (sfp). Själva frågan i det skriftliga spörsmålet lyder enligt följande:

>>Onko hallitus tietoinen siitä, että massiivinen rakentaminen uhkaa tuhota valtakunnallisesti arvokkaan Sipoonkorven luonto- ja virkistyskohteen
ja aikooko se selvittää hallitusohjelman mukaisesti mahdollisuudet perustaa alueelle kansallispuisto ja ryhtyä tämän pohjalta tarvittaviin toimiin?<<

På paradsidan i gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Osa sipoolaisten palveluista pysyy, osa romahtaa liitoksessa". Jag återger de inledande raderna:

>>Saavatko Lounais-Sipoon parituhatta asukasta paremmat palvelut kuin 150 000 muuta itähelsinkiläistä?

Ainakin terveyspalveluissa ja yläasteen opetuksessa osa uushelsinkiläisistä joutuu samoihin potilasruuhkiin ja huonokuntoisiin kouluihin, joissa jo monet nykyisetkin itähelsinkiläiset ovat.<<

Till saken hör att så väl HFD:s som statsrådets beslut grundar sig på att ändringen i kommunindelningen främjar ordnandet av service för invånarna i området. I tidningen ingår dessutom en kortare text med rubriken "'Ei Sipoo aio häätä ketään pois'". KommunstyrelseordförandeChristel Liljeström säger här att Sibbo inte kör bort någon från skolbyggnaden som kommunen äger i Östersundom. Om Sibbo och Helsingfors inte får till stånd ett avtal om om ersättning, är kommunen beredd att hyra skolbyggnade. Helsingfors har dock inte svarat på frågan huruvida staden önskar hyra byggnaden, säger Liljeström.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Helsingfors kontakt". Jag citerar ur inläget:

>>Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) ringde till mig i kväll. De har haft styrelsemöte men ”hann inte behandla Sibbos skrivelse för de tre stora partierna skulle hålla en palaver kring stadsbudgeten 2009”.
Men hon sade att ärendet kommer upp via ”normal beredning” dvs. förberett av stadsdirektör Pajunen (saml) med förslag till beslut för politikerna. Detta skulle ske tills nästa måndag. ...

Om Helsingfors stadsstyrelse inte nästa måndag tar ett konkret steg framåt mot oss, så funderar jag allvarligt på att ensidigt från Sibbos sida konstatera att Helsingfors inte har vilja till förhandling. Alltför länge har vi hållits hängande i ett slakt rep.<<

Lite senare på kvällen har Liljeström publicerat ett finskspråkigt inlägg med rubriken "Helsingin menettelytapa".

Fallet Sibbo

Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008

Den 26 september (enligt Google Nyheter) publicerade Åbo Underrättelser en artikel med rubriken "'Alla måste dra åt samma håll'". Det är pol. dr. Timo Aro, forskare i flyttningsrörelser (och kommunalvalskandidat för De Gröna i Björneborg) som anser att alla kommuner i Åboregionen bör dra åt samma håll. Jag återger här inledningen på artikeln:

Åboregionen förlorar sin konkurrenskraft ifall inte en storkommun bildas, säger forskare Timo Aro.
Det finns något av ett Sibbo-syndrom i den nuvarande kommunstrukturen i Åboregionen. Ingen av Åbos grannkommuner vill frivilligt gå samman med Åbo, som vill växa och bli större. Åbos sits är besvärlig. Staden ligger inklämd mellan sina grannar utan möjlighet att växa, samtidigt som befolkningen minskar.

Kommunstrukturen är med nuvarande beskattningssystem och förvaltningsmodell ett problem i Åboregionen eller åtminstone ett problem för Åbo stad. Problemet är speciellt allvarligt i Åboregionen, men liknande problem med "republikanska zoner", som skummar av grädden finns minsann även kring andra centralorter än Åbo. Den största uppmärksamheten har dylika problem fått i Helsingfors, där det felaktigt talats om "metropolens" specialproblem. Situationen är betydligt allvarligare för Åbo än för Helsingfors. Så som det även framgår ur artikeln i Åbo Undrrättelser är problemen dock ganska likartade. Där av benämningen "Sibbo-syndromet".

För ganska exakt två år sedan publicerade Kuntalehti en längre artikel av Timo Aro. Jag återger här det sista stycket ur artikeln, som har rubriken "Maassamuutto valikoituu kaupunkiseutujen sisällä":

"Sipoo-syndrooma" ja seudullinen tasapainoKeskusten sisälle on muodostunut vähitellen hyvä- ja huono-osaisten asuinalueiden mosaiikki. Asuinalueiden välisiä eroja on pyritty tasoittamaan ohjelmien, hankkeiden ja strategioiden avulla. Keskuksissa korostuvat äärimmäisen hyvinvoinnin lisäksi monet sosiaaliset ongelmat, kun niiden välittömässä läheisyydessä, kehyskunnissa, eletään lähes idyllimäisissä puutarhakaupungin olosuhteissa ilman häiritsevää epäjärjestystä.
Kehyskuntien tulomuuttajat ovat tuloiltaan, koulutustasoltaan ja iältään merkittävästi paremmassa asemassa kuin niiden kantaväestö ja lähtömuuttajat. Kehyskunnissa yhdistyy korkea elintaso, asumisväljyys, viihtyisä ympäristö ja perusturvallisuus.
Tasapainoisen sosiaalisen kehityksen kannalta on ongelma, etteivät kehyskunnat koe olevansa vastuussa koko kaupunkiseudun sosiaalisesta eheydestä. Keskiluokan pako ydinkaupungeista ei kuitenkaan ole pidemmällä aikavälillä kehyskuntien intressien mukaista.
Mikäli asiaan ei aleta poliittisin päätöksin reagoimaan, on vaarana, että seutujen sisäinen tasapaino muuttuu muuttoliikkeen seurauksena ratkaisevasti huonompaan suuntaan. Kaupunkiseudut ovat luoneet toimivia yhteistyömalleja muun muassa elinkeinopolitiikkaan, palvelutuotantoon ja markkinointiin. Muuttoliikkeen rakenteen aiheuttamiin myönteisiin ja kielteisiin kehävaikutuksiin ei sen sijaan ole haluttu, osattu tai uskallettu seutuyhteistyössä tarttua. Seudullinen maankäyttö- ja tonttipolitiikka ja asumiseen liittyvät järjestelyt ovat osoittautuneet kiperimmiksi haasteiksi. Puitelain mahdollistava ajatus yhteistoiminta-alueista on tässä suhteessa iso askel oikeaan suuntaan.
Helsingin ja Sipoon nykytilanne on esimerkki siitä, mihin patoutunut ja menneeseen maailmaan perustuva siilipuolustustilanne keskuksen ja kehyskunnan kohdalla voi pahimmillaan johtaa. Sipoo on edustava esimerkki kehyskunnasta. Vastaava tilanne on noin 50 kehyskunnassa Helsingin, Tampereen, Turun, Oulun ja Jyväskylän seutukunnassa. Maakuntakeskuksissa sama ilmiö näkyy pienemmässä mittakaavassa.

I tidsskriften Kvantti 1/07, som ges ut av Helsingfors stads faktacentral, ingår en artikel av Aro med rubriken "Selektiv flyttningsrörelse i stora stadsregioner" ("Suurten kaupunkiseutujen valikoiva muuttoliike"). Det nästsista avsnittet i artikeln har rubriken "Sibbo som exempel på selektiv migration". Avsnittet inleds med konstaterandet att "Sibbo är en typisk tillväxtkommun som drar nytta av sin närhet till en centralstad." Det sista avsnittet i artikeln har rubriken "Projektet PARAS och selektiv migration". Då PARAS-reformen diskuterades våren 2006 var det många som hoppades på en lösning på det problem som Aro kallar "Sibbo-syndromet".

Visst finns det förhoppningar om att det "frivilliga" samarbete som ramlagen påtvingar kommuner tillsammans med morotspengar skall leda leda till kommunsammanslagningar, men någon garanti för att den aktuella kommunreformen skall lösa problemen i Åboregionen finns det inte. Då initiativet till en kommun- och servicestrukturreform togs var det uttalade syftet att garantera finansieringen av den kommunala servicen, som är speciellt hotad i glesbygden. Under diskussionen, beredningen och förhandlingarna kom reformen dock allt mera att handla om centralorternas och speciellt Helsingfors ekonomi. Hannes Manninen och Centern ville dock inte gå med på några tvångssammanslagningar i samband med KSSR. I stället gav Manninen och statsminister Matti Vanhanen efter för vissaa Helsingforspolitikers krav på en lösning av "Sibbofrågan", istället för att söka en lösning på det allmänna "Sibbo-syndromet".

Helsingin Sanomat publicerade som på beställning den 1 september 2006 en artikel med rubriken "Tutkija: Sipoo hyötyy selvästi valikoivasta muuttoliikkeestä". Forskaren som står bakom påståendet i rubriken är ingen annan än Timo Aro. I samband med artikeln publicerade Helsingin Sanomat diagrammet ovan. Den 27 juli i år publicerade Helsingin Sanomat emellertid en artikel med rubriken "Muuttoliike rankaisee suuria kaupunkeja miljoonien verotappioilla", där det noterades att Helsingfors och Åbo (och Grankulla!) är de största förlorarna på flyttningsrörelsen, medan vinnarna är Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. (Se "Kranskommuner. Den 29 juli 2008".) Liksom jag många gånger har påpekat på denna blogg är det stora strukturella problemet ur Helsingfors synvinkel inte Sibbo, utan Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. Utflyttningen till Sibbo har hittills varit ett marginellt problem. Däremot kunde även Sibbo ha blivit ett problem, när Samlingspartiet tagit över makten över planeringen i kommunen. Då Sibbo 2005-2006 kritiserades för att växa för långsamt och speciellt för att inte utveckla Östersundom gick kommunen i fällan och visade upp sina alternativa planer på en snabb tillväxt speciellt i sydväst. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiveras inofficiellt av Helsingfors ekonomiska förluster av utflyttningen till Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. Sibbos egen lösning på det påstådda strukturella problemet i Helsingforsregionen skulle bara ha förvärrat situationen. Dess värre förefaller många Sibbopolitiker fotfarande tro på de officiella motiveringarna till inkorporeringen, enligt vilka kommunen vuxit för långsamt.

Hotet om att Sibbo skulle ta efter Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi och locka till sig goda skattebetalare i stor skala är en bakgrundsfaktor som enligt många Helsingforspolitikers mening motiverar och legitimerar den aktuella inkorporeringen. De officiella motiveringarna är däremot närmast de rakt motsatta. "Sibbo-syndromet" är ett allmänt problem, men Sibbos traditionella politik är inte alls något typexempel på "Sibbo-syndromet". Tvärtom motiverades undantaget Sibbo med att Sibbo är en otypisk kranskommun. Speciellt kommunminister Mari Kiviniemi har motiverat undantaget Sibbo med att Sibbo skiljer sig från mängden. Jag citerar ur FNB:s notis "Kuntaministeri Kiviniemi: Sipoo oli poikkeus", som Helsingin Sanomat publicerade den 15 januari:

Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) ei odota, että hallitus saa korkeimman hallinto-oikeuden päätöksen innostamana lisää Sipoo-ratkaisun kaltaisia ehdotuksia eteensä. Kiviniemen mielestä Sipoon osien liittäminen Helsinkiin oli erikoistapaus.
"Erikoistapauksena sitä myös perusteltiin valtioneuvoston päätöksenä. Kysymys oli metropolialueesta, jonka yhdessä osassa kasvu oli pysähtynyt. Se oli poikkeuksellista eikä samanlaisia esimerkkejä löydy maaseutujen keskuskaupungeista. Pikemminkin päinvastoin siellä on kilvan kaavoitettu keskuskaupunkien rajoille."

Partipolitik. Den 18 oktober 2008

Nej, annonsen ovan är i detta sammanhang inte ämnad som valreklam. Jag bara dokumenterar. Annonsen där det hävdas att "endast sfp har hela tiden försvarat Sibbo" har idag publicerats i både Hufvudstadsbladet och Borgåbladet. Vem månne reklamen riktar sig till? Knappast enbart Sibbobor.

Egentligen borde inkorporeringen i sig inte vara ett stort problem för Sfp. Tvärtom kunde gränsjusteringen ha vissa strategiska fördelar för partiet. Det krävs därför inte speciellt mycket fantasi att föreställa sig att man, så som statsminister Matti Vanhanen låtit förstå, från Sfp:s sida förhållit sig mycket "konstruktivt" till Sibbofrågan före Helsingfors beslut den 21 juni 2006. Att Sfp kom att bli det parti som ställde sig på Sibbos sida är kanske delvis en slump. Det är kanske framför allt en följd av att förre kommunminister Hannes Manninen på grund av förhandlingarna kring KSSR inte hade tid att vänta på en överenskommelse som även hade godkänts av Sfp. Övriga partier körde över Sfp, som i sin tur samlade sina led till motstånd. Det handlade kanske delvis om prestige och partiets trovärdighet. Det gällde att visa att en kommun, där Sfp har en ledande roll, kan räkna med stöd från partiet. Det gällde även att förhindra att tvångsannekteringen blev ett prejudikat, som kunde tillämpas på andra håll i Svenskfinland. Dessutom visade sig den svenskspråkiga befolkningen ha starka sympatier för Sibbo

Det är intressant att Sfp på det nationella planet faktiskt så enigt "hela tiden" efter den 21 juni 2006 har försvarat Sibbo. Jan D. Oker-Blom, som är stadsstyrelsemedlem och kommunalvalskandidat i Helsingfors skrev t.ex. så sent som den 13 oktober i sitt blogginlägg "Skall Helsingfors växa?" på Hbl:s valblogg följande:

>>Om staden skulle bygga tätt (högt) på alla ställen där det är möjligt skulle det inte finnas någon brist på mark. Att gå på rövarstråk till Sibbo kostar helt enkelt mig som gammal helsingforsare helt för mycket även om det snåla bud som Helsingfors har gett för skattebortfall, byggnader och övrigt skulle gå igenom.<<

Det är Sfp:s enhetliga linje att Helsingfors varit på "rövarstråk" och att tvångsinkorporeingen är olaglig, vad HFD än må säga. I Sibbofrågan har Sfp uttalat sig och agerat som ett enhetligt parti. Samtidigt har Sfp i Sibbo naturligtvis koordinerat ställningstaganden med partiet. Partiet har naturligtvis andra viktiga intressen att ta hänsyn till än fallet Sibbo. Dess värre är en del av Sfp:s fötroendevalda i Sibbo utpräglade lokalpolitiker, som inte tänker i partipolitiska banor. Sibbopolitikernas länk till partistyrelsen är dessutom en ambitiös politiker, som inte drar sig för att kritisera sina partikamrater. Paradoxalt förefaller det som om just Sfp:s enhetliga linje i Sibbofrågan i Sibbo medfört en viss misstro mot "partipolitik" och Svenska folkpartiet i allmänhet.

Ytterligare ett skäl till misstro mot Sfp kan vara misstankar om att man inom Sfp var beredd att offra Östersundom t.ex. för att rädda Östra Nylands förbund och partiets position i förbundet. Allt som hände före den 21 juni 2006 är inte kännt för allmänheten eller ens för mig. Kanske håller ledande Sfp-politiker inne med sanningen om kohandeln i samband med KSSR-förhandlingarna, för att sanningen inte är så bekväm heller för Sfp. Å andra sidan har medierna inte heller ställt den viktigaste av alla frågor angående fallet Sibbo: Hur hänger Manninens, Vanhanens och Kommunförbundets stöd av en tvångsinkorporering samman med föhandlingarna om kommunreformen och Paras-ramlagen?

Manipulation. Den 17 oktober 2008

Frågan huruvida Sibbo bör gå med i Nylands förbund är på många sätt relaterad till fallet Sibbo. Efter att HFD har godkänt statsrådets beslut går dock Sibbopolitikernas åsikter i sär. Ett byte av landskapsförbund räddar inte längre kommunen från förlusten av Östersundom, men en del politiker och kommunalvalskandidater torde anse att medlemskapet i Östra Nylands förbund är en bidragande orsak till tvångsannekteringen. På Yles valtest svarar endast 11 av jämt 100 kandidater att de är "helt av annan åsikt" angående påståendet "Sibbo skall gå med i Nylands förbund". Av dessa kandidater ställer tio upp för Svenska folkpartiet. Endast 26 av är helt eller delvis av annan åsikt, medan 41 är "helt av samma åsikt" angående påståendet att Sibbo skall gå med i Nylands förbund. Hela 68 eller 72 % av kandidaterna är helt eller delvis av samma fråga. Sex av kandidaterna som svarat på Yles valtest har inte tagit ställning till landskapsfrågan.

Av gruppens Vårt Gemensamma Sibbos kandidater vill Så väl Caspar Berntzen som Clara Lindqvist att Sibbo går med i Nylands förbund. Dessutom vill de se en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden. Veikko Lindell, som lika så ställer upp för Vårt Gemensamma Sibbo och som i likhet med Berntzen varit aktiv inom föreningen För Sibbo, är däremot helt emot ett medlemskap i Nylands förbund. Landskapsstyrelsens ordförande Christel Liljeström är inte helt överaskande "helt av annan åsikt" när det gäler påståendet att Sibbo skall gå med i Nylands förbund. Hennes motivering lyder "Att byta förbund minskar kommunens beslutsrätt i väsentlig grad gällande ex planläggningsfrågor." I sak har Liljeström helt rätt. Men det är samtidigt klat att Östra Nylands förbund liksom Österbottens förbund även har en språkpolitisk betydelse. Eftersom förståelsen för sveska intressen och strategier verkar svag just nu, är man - liksom i fallet Sibbo - försiktig med att framhålla språkpolitiska argument. Bernzens motivering till att Sibbo bör gå med i Nylands förbund är att det är bättre att vara en fullvärdig medlem kring de bord, där besluten fattas. Dess värre röstar man i landskapsförbundet i regel efter parti. Om Sibbos röst alls skulle höras, så skulle det främst vara via Sfp:s representanter i landskapsstyrelsen och -fullmäktige. Vårt Gemensamma Sibbo skulle här naturligtvis sakna representation.

Då förre kommunministern Hannes Manninen var pressad på grund av kommunreformen försökte man från Helsingfors och Nylands förbunds sida passa på att lösa "Sibbofrågan" och det påstådda problemet med två nyländska landskapsförbund på en gång. I båda fallen ansåg de administrativa gränserna vara ett hinder för en naturligt utvecklinga av "metropolen" i alla väderstreck. I båda fallen använde man sig av populistisk retorik och manipulativa bilder. Kartan ovan har skapats på Nylands förbund. Kartan torde ha bifogats till det utlåtande som styrelsen för "metropollanskapet" på sitt möte den 10 mars beslöt att ge till finansministeriet med anledning av reformen av regionsförvaltningen. (Se protokoll.) Vid den nordiska regionplanekonferens i Malmö den 28 april (se "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008") använde både Agneta Nylund från Nylands förbund och Olavi Veltheim, som numera är anställd av Helsingfors stad, kartan ovan i sina presenationer. På kartan hävdas det att halvcirkeln runt Helsingfors centrum har radien 50 km. Halvcirkeln är dock ingen cirkelbåge, utan snarare två olika cirkelbågar med olika radier. I väst går bågen mindre än 50 km från Helsingfors centrum, men den östra cirkelbågen har en radie på över 60 km. Medan den västra cirkelbågens centrum är lokaliserad till Helsingfors centrum, ligger den östra cirkelbågens centrum i havet söder om Sandhamn och 15 km från stadens centrum. Den opiska illussionen, som torde tjäna ett medvetet syfte, är dock inte avsiktligt så här sofistikerad. Att radien varierar torde istället bero på att kartorna i pdf-versionen av Nylunds och Veltheims powerpoint -presentationer är tillplattad. På den ursprungliga kartan har man ritat ut en cirkelbåge med radien 50 km, men medelpunkten ligger i Sandhamn 7 km öster om Helsingfors centrum.

Metro till fjärran östern. Den 16 oktober 2008

I mitt blogginlägg "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008" förundrade jag mig över Antero Alkus (c) uttalande vid Centerns valmöte i Östersundom. Vid samma tillställning gjorde även ministrarna Mari Kiviniemi och Paula Lehtomäki uttalanden som väckt protester och förundran. Enligt Borgåbladet sade Alku att Helsingfors måste besluta vilka fågelskyddsområden i Östersundom som skall bevaras. Jag förundrar mig över Alkus uttalande, då Östersundom fågelvatten är Natura 2000-områden och där till huvudsakligen vassbottnar. Alku, som kommunalvalskandidat och är Laura Kolbes ersättare i stadsplaneringsnämnden, verkar liksom de flersta Helsingforspolitiker fortfarande ha en skäv bild av sydvästra Sibbo, men DI Antero Alku har även ett specialområde som han behärskar: spårvägar. Han är bl.a. författare til böckerna "Raitiovaunu tulee taas" (2002) och "Mennäänkö metrolla?" från ifjol. (Se bilden ovan.)

Privat har Alku kritiserat planerna på en metroförbindelse till Sibbo, liksom han även kritiserat västmetron. Istället förespråkar Alku snabbspårvägsförbindelser. I juni 2007publicerade föreningen För Sibbo faktiskt en artikel av Alku, där Alku bedömer förutsättningarna för en metroförbindelse till Östersundom. Rubriken är "Kauko-itä-metro". Jag återger här valda bitar:

>>Perusasia tässä kysymyksessä on, että puhe metrosta sellaisena kuin sitä tällä hetkellä halutaan rakentaa ... ja pientaloista eivät sovi alkuunkaan yhteen. ...

Käytännössä HKL:n metroa tehdään sellaisella kustannustasolla, että aseman ympärillä pitäisi asua noin 15.000 ihmistä. Jos asukkaat ovat kävelymatkan päässä asemasta - etteivät hyppää autoihinsa - niin aseman ympärillä on
tiiviisti suunnilleen 10-kerroksisia kerrostaloja. ...

Siis jos tulee metro, ei tule omakotitaloja. Ei tule myöskään tiivismatalaa, koska tiivismatalan asukasmäärää varten ei tarvita metroa. ...

On toki mahdollista rakentaa Sipooseen miellyttävää asumista raiteen varteen. Olen sellaista kaavoittanutkin korkeakoululla harjoituksen vuoksi, mm. Espoon Histaan. Mutta silloin rata ei ole HKL:n metrorataa vaan
esimerkiksi sellaista kuin Porvoon rata. ...

Ajallisesti muuten Nikkilä on yhtä kaukana Helsingistä paikallisjunalla kuin Etelä-Sipoo metrolla.

Helsingissä ei minusta lähdetä mistään oletuksista eteläsipoolaisten työssäkäyntipaikoista Helsingin keskustassa tai muualla seudulla. Metrorakentamisen idea on vain johtaa kaikki joukkoliikenne Helsingin keskustaan. Ne, joilla ei ole asiaa sinne, ajavat autoillaan kehäteillä.

Nykyinen alueministeri Vapaavuori sanoi televisiokeskustelussa syksyllä, että selvitysmiehen esittämä pienempikin osa Sipoosta kelpaa Helsingille, koska se riittää metron jatkamiseen. Siis kysymys onkin vain metron jatkamisesta? Keväällä 2006 näytti siltä, ettei metroa saada Espooseen, kun Espoo siirsi päätöstään syksyyn. Syksyllä 2006 Espoon valtuusto päätti kuitenkin hyväksyä metron, mutta Helsinki oli jo ehtinyt julkistaa halunsa saada osa Sipoosta ja jatkaa metroa idässä. Eikä siitä voi enää perääntyä.<<

I den ovanciterade texten talar Alku inte för en snabbspårvägsförbindelse till Östersundom, men han torde göra det i stadsplaneringsnämnden, då nämnden nästa månad börjar behandla planeringen av annekteringsområdet. Liksom jag tidigare noterat på denna blogg utreder Helsingfors redan nu en snabbspårvägsförbindelse som ett alternativ till Sibbometron. Det är kanske ett tecken på att man i Helsingfors har tagit sitt förnuft till fånga. Samtidigt medger man emellertid att man är beredd att avstå från metron, som varit det centrala politiska och juridiska argumentet för en inkorporering.

Centerns berömda valmöte i Östersundom den 2 oktober är en outsinlig källa till förundran och diskussion. I dagens nummer av Sipoon Sanomat inår en insändar artikel av Östersundombon Leena Liipola. Jag återger här inledningen på insändaren som har rubriken "Linnut vai ihmiset?":

>>Keskustan vaalitilaisuudesta viime viikon Sippariin päätyneet ministerien lausahdukset ovat asiantuntemattomuudessaan hulvattoman korneja. Ei uskoisi, että kyseessä ovat ympäristö- ja kuntaministerit, sen verran laittamattomia puheet ovat. Kaupunginsuunnittelulautakunnassa istuva Antero Alku puolestaan kysyy, kummat ovat tärkeämpiä, linnut vai ihmiset, ja arvelee, että turhista lintuvesistä hankkiudutaan kaavoituksen myötä eroon.Onneksi ei ole Helsingin vallassa ryhtyä vähentelemään Östersundomin suojeltuja lintuvesiä. Rakentamisen kannalta siitä ei edes olisi hyötyä. Rannat jäävät reippaasti kaupungin oman rakennussäännön määrittelemän tulvarajan alapuolelle.

Paula Lehtomäki puolestaan sanoo katsoneensa karttaa, ja havainneensa, etteivät suojelu-ja rakentamisalueet mene pahasti päällekkäin. Jestas! On siis jo olemassa kartta, jossa rakennusalueet näkyvät! Silloinhan siinä on pakko olla myös metrolinjaus!<<

Politisk domstol. Den 15 oktober 2008

Yle (Nyheter/ Östnyland) har idag publicerat en notis under rubriken "'Landskapsfusion är inte aktuellt'".

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Svårt att pussla ihop budgeten i Sibbo". När andra kommuner funderar över vilka effekter en konjunktursvacka eller en eventuell depression kunde ha på ekonomin, måste man i Sibbo ta i beaktande eventuella speciallagar för Sibbo, som skulle minska kommunens intäkter. Det är kommunkamreren i Sibbo Sture Lindqvist som inte skulle bli förvånand om det skulle komma flera nya "Lex Sibbo". (Se bilden ovan med underrubriken.)

I dagens Borgåblad, som är ett verkligt Sibbonummer, ingår även en artikel med rubriken "Två centrala kvinnor lämnar Sibbopolitiken". Artikeln handlar om Kristina Lyytikäinen (sfp) och Catharina Westermark (grön). Jag citerar ur artikeln:

>>Konflikten med Helsingfors blev det sista de hann uppleva som politiker i kommunen.

Catharina Westermark säger att det har varit en katastrofal tid för henne rent personligen.

- Jag är helt enkelt ledsen. Jag orkar snart inte vara mig själv längre, säger hon.

Hon beskriver processen som en mardröm där lagligheten inte längre spelade någon roll, där regeringen gav Helsingfors rätten att ta Sibbos mark och pengar och fick välsignelse av högsta förvaltningsdomstolen.

- Jag kunde inte tro det. Det var ohemult.

Kristina Lyytikäinen håller med men tycker ändå att alarmklockorna nog hade ringt i Sibbo länge.

- Redan från 70-80-talet såg vi Hfors köpa upp mark i Sibbo. Vi visste att någonting kommer at hända. Men inte trodde vi att det skulle gå så här, det var nog en chock. HFD visade sig vara en politisk domstol som följer statsrådets beslut.<<

Sibbo har på kommunen webbsidor öppnat en ny sida under rubriken "Helsingfors-Sibbo". Rubriken är "Ekonomisk redogörelse - Förhandlingar". Här hittar man den slutliga versionen av brevet till medlemmarna i Helsingfors stadsstyrelse samt bilagor: professor Kaarlo Tuoris expertutlåtande om tolkningen av kommunindelningslagen och en ekonomisk utredning angående ändringen i kommunindelning mellan Helsingfors och Sibbo. Sibbo kommun har även nyligen publicerat två pressmeddelanden på kommunens webbplats: "Sibbo har grundade ersättningsanspråk på Helsingfors" ("Sipoolla perustellut korvausvaateet Helsingiltä") och "Helsingfors och Sibbo oense om ersättningarna för gränsjusteringen" ("Helsingillä ja Sipoolla suuret näkemyserot rajakorvauksista") från den 22 september. I pressmeddelandet riktas även kritik mot inrikesministeriet, fast kommunavdelningen, som ansvarade för beredningen av Sibbofrågan, hör numera till finansministeriet. Jag citerar ur pressmeddelandet:

>>Sibbo anser att inrikesministeriet har berett beslutet om gränsjusteringen dåligt och förhastat. Ministeriet borde ha berett även de verksamhetsprinciper som hänför sig till de ekonomiska frågorn samtidigt som förslaget till gränsjusteringen gjordes.<<