Förhandsmeddelande. Den 2 december 2008

Kommunfullmäktige i Sibbo diskuterade igår ramarna för budgeten för år 2009. Där finanskrisen och lågkonjunkturen bekymrar i andra kommuner, är det tvångsinkorporeringen som föranleder bekymmer i Sibbo. Christel Liljeström har på sin webbplats refererat gårdagens diskussion. Jag återger här valda bitar:

Bengt Wiik: Sibbos positiva inkomstskatteutveckling kan brytas redan år 2010 och då vi dessutom har ersättningskonflikten med Helsingfors stad under behandling är det skäl att fastställa en försiktig och på kostnadseffektivitet baserad budget redan för år 2009.

Jouko Tikkanen: Talousarvio on vaarallinen paperi. Suorastaan pommi uudelle valtuustolle. Ei ole huomioitu juuri lainkaan rajamuutoksen vaikutuksia. Todellisuudessa merkitys verontulojen menetyksestä on valtava. Epäselvää on jos luvuissa on havaittu valtionosuusmenetykset. Selvin virhe silti 2010–2011; menetämme suuren osan tuloistamme. Alenema on vain v. 2010 0,5 milj vuodesta 09. Oikein olisi 7-9 miljoonan aukko vuonna 20010 ja vuonna 2011 on yli 2011. Halutaanko että uudet valtuutetut saavat harhakuvan? Rehellisyys välttämätön myös sen takia että hallinto-oikeudessa otetaan kantaa talouteemme. Mutta nyt se on esitetty olevan tasapainossa. Tappio tulee näkyä!
Sipoon pärjääminen tulojen lisäksi riippuu myös menoista. On ymmärrettävää että 10 % asukaspoisto ei poista 10 % menoista.

Christel Liljeström: Finlands statsminister talade i egenskap av partiordförande under helgen i Träskända om att införa ett tak för skatteprocenten i kommunerna. I detta scenario skulle kommunerna tvingas att sköta ekonomin enligt statens rekommendation. ... Jag undrar om statsministern vet följderna av hans prat? För det första skulle synsättet att kommunernas rättigheter får naggas i kanterna, trots att de är grundlagsstadgade, bli bekräftat. Min association går omedelbart till frågan om annekteringen i sydöstra Sibbo – inte fyllde det kommunindelningslagen men staten ansåg det vara berättigat.

Borgåbladet har på eftermiddagen publicerat en nyhetstext med rubriken "Lång budgetdebatt i Sibbo", som anknyter till de ovanciterade inläggen.

Yle Östnyland har på eftermiddagen publicerat en text med rubriken "Helsingfors planläggning påverkar Sibbo". Yle Mellannyland har publicerat texten under rubriken "Hfors vill dra metro till Söderkulla". Yle har även publicerat ett ljudklipp med en intervju med projektchef Mikko Visanti vid stadsplaneringskontoret i Helsingfors. Jag citerar ur texten:

>>Helsingfors planer för sydvästra Sibbo får också konsekvenser för Sibbo kommun. Helsingfors räknar bland annat med att metron kan dras ända till Söderkulla och staden vill därför ha en gemensam generalplan med Sibbo. <<

Helsingfors stad har idag publicerat ett meddelande med rubriken "Alustavat suunnitteluperiaatteet Sipoon ja Vantaan liitosalueille" på så väl stadens hemsida som på de finska specialsidorna om inkorporeringen. Texten har publicerats under rubriken "Ennakkotiedote: Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta to 4.12.2008" på stadsplaneringskontorets hemsida. Jag återger här meddelandet i sin helhet:

>>Sipoosta ja Vantaalta Helsinkiin vuoden 2009 alussa liitettävälle alueelle on laadittu alustavat suunnitteluperiaatteet.

Nykytilanteeseen nähden perustavanlaatuinen muutos on, että maaseudusta tehdään kaupunkia. Liitosalueen uuden väestön vähimmäismääränä pidetään alustavasti 30 000 asukasta. Pääajatuksena on luoda liitosalueesta monipuolinen joukkoliikenteeseen painottuva kaupunkimaisesta pientalorakentamisesta koostuva alue. Kadut korvaavat tiet.

Joukkoliikennepainotteisuuden lisäksi alue suunnitellaan kävely- ja polkupyöräily-ystävälliseksi. Alueelle suunnitellaan ainakin yksi arkkitehtuuriltaan ja kaupunkikuvaltaan edustava sekä kaupallisesti vetovoimainen keskusta, jonne sijoitetaan myös julkisia palveluja. Vuosaaren sataman ja Aviapoliksen kehityskäytävää hyödynnetään mahdollisuuksien mukaan. Myös kaupunkirakennustaiteellisia tekijöitä painotetaan. Kaupunkielämän laadun takaamiseksi rantaviivaa avataan nykyistä enemmän asukkaiden saavutettavaksi. Liitosalueen luonnon kannalta merkittävät Sipoonkorpi ja rannikon Natura 2000 -alueet ovat oleellinen osa uutta kaupunginosaa. Merellistä luontoa edustaa myös Granö, joka on suunniteltava Helsingin ja Sipoon kesken yhteistyössä monipuolisten virkistysmahdollisuuksien turvaamiseksi.

lisätiedot: projektipäällikkö Matti Visanti, p. 310 37291<<

Helsingfors har idag även publicerat stadsplaneringsnämndens föredragslista för den 4 december, där ärende nummer 7 har rubriken "Helsinkiin Sipoosta ja Vantaasta vuonna 2009 liitettävien alueiden suunnittelu ja alustavat suunnitteluperiaatteet". Det 9 sidor långa ärendet innehåller många intressanta detaljer, som det finns skäl att återkomma till. I detta inlägg vill jag inledelsevis påpeka att stadsplaneringsnämnden i föredragningsluitan refererar till kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi. Jag citerar ur föredragningslistan:

>>Alue päätettiin liittää Helsinkiin selvitysmies Pekka Myllymäen selvityksen pohjalta. Selvitys sisälsi alueen suunnittelun tavoitteisiin ja suunnittelun lähtökohtiin liittyviä näkemyksiä. Ne on syytä päivittää.
Suunnitteluperiaatteet täsmentyvät ja niitä tarkistetaan myöhemmin mm. maankäyttö- ja rakennuslain mukaisessa osallisuus- ja vuorovaikutusmenettelyssä.

Alueliitosta perustellaan raportissa ennen muuta yhdyskuntarakenteen toimivuuden edistämisellä. Raportissa todetaan, että tarkastelun kohteena on koko pääkaupunkiseudun ja Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen toimivuus. Liitosalueen suunnitteluun liittyvät monet selvitysmiehen raportin näkemykset, joista poimintojaseuraavassa:<<

Efter den ovanciterade texten följer ett över en sida långt plock ur Myllyniemis rapport. Med undantag av de tre första satserna ingår plocket i sin helhet i Jussi Pajunens och Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006, som utredningsmannen plagierat. (Se bilden ovan.) Samma text ingår även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 oktober 2006. Det intressantaste inslaget i föredragningslistan gäller Granö, som inte ingår i området som skall anslutas till Helsingfors. Jag återkommer.

Fallet Sibbo

Gåva till inkorporeringsområdets invånare. Den 1 december 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "HKL perustaa Sipoon liitosalueelle kaksi pienbussilinjaa". Nyheten är i sig ingen nyhet, fastän Helsingfors stad just idag publicerat ett meddelande med informationen på så väl stadens hemsida som på de finska specialsidorna om inkorporeringen. De nya linjerna trafikeras med minibussar och transporterar eventuella pasagerare till Nya Borgåvägen, där resan kan fortsättas med Borgå Trafiks bussar, som vid årskiftet får status som U-linje. Några nya bussturer från Östersundom till nuvarande Helsingfors är det alltså egentligen inte fråga om. Priset (med HST:s resekort) på en resa från Östersundom till Helsingfors (Helsingfors centrum) kommer att vara mycket förmånligt jämfört med avsevärt kortare resor t.ex. från Otnäs till Helsingfors eller med motsvarande bussresa utan resekort. Priserna torde dock radikalt stiga senast år 2014, då SAD (YTV) går in för ett nytt system för priser och biljetter.

Informationen om de nya busslinjerna finns även i tidningen Helsinki-info 6/2008, som publicerats idag. Informationen hittas i en artikel med rubriken "Liitosalueen asukkaille lahjaksi matkakortit". Helsingfors donerar alltså resekort värda 9 euro åt Helsingfors blivade invånare, ifall någon missat denna nyhet. I tidningen ingår ett par sidor "Liitosalue-info" samt en halv sida med information "Till dig som snart blir helsingforsare".

Resekorten som inkorporeringsområdets invånare får i gåva av Helsingfors stad tas snart ur bruk och torde bytas ut från och med nästa sommar. Helsingfors gåva till de nya invånarna är alltså bäst före 2009. Förnyelsen av resekorten är en del av den reform av prissättning och biljetter som skall vara klar före 2014. Därefter kommer invånarna i Östersundom att betala betydligt mera för en resa in till Helsingfors centrum än övriga helsingforsare.

Otto Lehtipuu blir ny stadsfullmäktigeordförande i Helsingfors. Jag har skrivit om hans roll i fallet Sibbo bl.a. i blogginläggen "Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007" och "Lehtipuu. Den 23 mars 2007".

Fallet Sibbo

Helsingin henki. Den 30 november 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsinki ostaa Sipoolta terveyspalveluja liitosalueen asukkaille". Enligt notisen köper Helsingfors hälsovårdstjänster av Sibbo för 200 000 €, vilket räcker till för att betjäna upp till 800 invånare.

Sipoon Sanomat har enligt vad jag upplevt en Sfp-kritisk linje, inte minst då det gäller den aktuella inkorporeringen. I det senaste numret tar man dock Sfp i Sibbo i fösvar med anledning av fördelningarna av förtroendemannaposter, som trängde ut partiet. Jag citerar valda bitar ur cheredaktör Riitta Ketolas kolumn "Yhteiseksi hyväksi vai omaksi parhaaksi?":

>>Ruotsalaisen kansanpuolueen edustajat saivat hiekkaa silmille, kun viikonlopun aikana selvisi, etta heidän selkänsä takana oli pelattu aikamoista peliä. Sen lopputuloksenasuurinpuolue Rkp sysättiin osittain sivuraiteelle, kunin- useimmatnvähemmistöön jääneistä puolueista löysivät yhteisen sävelen.

Rkp:lle ei olla antamassa muuta kuin valtuuston puheenjohtajuus, joka toki on tärkeä pesti. Kuitenkin, jos olisi noudatettu pelkästään matemaattista laskentaa, puolueelle olisi tullut tarjolle muutakin. Nyt heille on tarjottu "almuna" yhden lautakunnan puheenjohtajuutta, mutta sillä edellytyksellä, että puolue luopuu yhdestä paikasta kaavoitusjaostossa. Pirullinen tarjous, sillä kaavoitus on yksi tärkeimmistä asioista tulevalla valtuustokaudella. Siksi yaihtokauppa tuskin kiinnostaa. ...

Yhteimn Sipoomme oli vaalien jälkeen kysytty puoiue. ... Monia kiinnostaa a myös nähdä syntyykö Ysin sisälla kinaa vai pysyvätkö lelut riitelemättä ojennuksessä. Kokoomus taitaa nyt myhäilla tyytyväisimpänä, koska sai tässä leikissä haalittua eniten leluja itselleen.<<

I samma tidning ingår en insändarartikel av Rauno Haapaniemi, som är styrelsemedlem och fullmäktigeledamot för De gröna i Sibbo. Haapaniemi beskriver det ovannämnda fula spelet under den träffande rubriken "Helsingin henki asettui Sipooseenkin". Jag återger här en del av artikeln:

>>Viime simnuntain neuvottelussa kaikki ryhmät (paitsi Vihrreät) asettuivat RKP:tä vastaan tai, kuten Helsingin Sanomissa I ilmaistiin, "löysivät yhteistyön sävelen". Runollisesti sanottu raadollisesta ja epädemokraattisesta toiminnasta.

Ryhmittymällä on hallussaan 24 valtuuston 43:sta paikasta, siis niukka enemmistö. Tällä enemmistöllä ryhmittymä on ilmoittanut ottavansa kuudesta tärkeimmästä puheenjohtajuudesta viisi! Ja tarpeen tullen sen viimeisenkin!

Ylivoimaisesti suurin puoiue saisi vain valtuuston puheenjohtajan paikan, jolla on enemmän arvovaltaa kuin valtaa.

Tällaisen toiminnan käyttövoimana näen moraalittoman ahneuden ja lapsellisen kostonhalun. Tarkoitus on nöyryyttää RKP:tä ja syyttää puoluetta kaikesta pahasta. Kummallista on myös se, etta vaalien suurvoittajat ysi ja perussuomalaiset ovat toimillaan lisäämässä muiden eli vaalien häviäjien valtaa.

Erittäin surkeaa on nähdä tämäntyyppistä tahtotilaa juuri nyt, kun kuntaamme tulee yhdessa kehittää. Kehittämisen tulee perustual aajaan yhteistyöhön ja oman paikallisen kulttuurimme arvostamiseen.

Tällaisessa vainossa voin nähdä vanhojen sipoolaisten aliarviointia ja kieliriidan aineksiakin.<<

Sippon Sanomats nyhetsartikel om det ovanbeskrivna spelet har rubriken "Yhtenäinen koalitio sysäsi Rkp:n vallankahvasta". Ur artikeln framgår de formella skälen till en koalition, var syfte är att minimera Sfp:s och De grönas inflytande i Sibbo. Jag citerar:

>>Demarit ovat Ahon mukaan sitä mieltä, etta tämä on nimenomaan muutoksen paikka ja sitä haluttiin ajaa.

- Kaikilla on samanlainen näkemys koalitiossa. Rkp haluaa hitaamman kasvun politiikkaa, mutta emme halua sitä enää. Sipoolaiset ovat halunneet tätä ja tulevat saamaan muutoksen.<<

På Sipoon Sanomats webbplats finns en förkortad version av artikeln. Artikeln har även föranlett diskussionsinlägg eller kommentarer, av vilka jag här återger ett par:

Menikö itsenäisyys lopullisesti?
Tämä konspiraatio tarkoittanee että Sipoota hallitsee nyt Vapaavuori, Hiltunen ja Kiviniemi, puoluetovereidensa kautta ja YSI:n avustuksella!
28/11/2008 10:12 am, Vieras

On se ihme kuinka Vihreät itkevät koalition syntyä. Eihän Sipoossa ole ollut "oikeata" vihreätä puoluetta enään vuosiin, vaan he ovat olleet osa koalitiota: RKP. Ikävä kyllä Vihreiden tehtävänä on ollut toimia JEES-miehinä. Väitteen voi tarkistaa lukemalla Sipoon kunnan sivuilta valtuutettujen äänestyskäyttäytymisestä.
Toivottavasti uusi koalitio saa hommat toimimaan. RKP:n ja Vihreiden johtama hallitus luovutti ison siivun Etelä-Sipoota Helsingille. Todennäköisesti seuraavat neljä vuotta eivät mene ainakaan huonommin.
28/11/2008 3:18 pm, Vieras

Man kan fråga sig om det inte snarare är Sfp som följt De grönas linje än tvärtom när det gäller frågan som var formellt avgörande för beslutet om en inkorporering, utvecklingen av Östersundom. Här backades De gröna i Sibbo upp av naturskyddsorganisationerna och det egna moderpartiet. Hanne Ahos motivering till en koalition vars syfte är att tränga ut Sfp är även intressant med tanke på att politiken i Sibbo ändrades radikalt redan under år 2006 med Christel Liljeström (Sfp) kvar på styrelseordförandeposten. Det tycks dock vara en populär föreställning att det är Sfp tillsammans med De gröna som bär skulden till förlusten av Östesundom. Fastän den nya politiken, som går ut på en kraftig tillväxt, inte föhindrade en ändring i komunindelningen, används behovet av en ny politik som en motivering till att tränga ut Sfp.

Det tragiska är att man i Sibbo tycks tro på Helsingfors (och Pekka Myllyniemis) officiella motiveringar till inkorporeringen, kanske för att man inte förstått de bakomliggande orsakerna. Om det inte hade varit för förhandlingarna kring KSSR så hade Hannes Manninen och Matti Vanhanen aldrig gett sitt avgörande stöd för en inkorporering. Helsingfors huvudsakliga motiv handlar igen om konkurrens om skattebetalare. Sibbos egna sena planer på en kraftig utveckling av Östersundom skulle ur denna synvinkel inte ha varit en lösning på de strukturella problemen i huvudstadsregionen, utan tvärtom förvärrat situationen ur Helsingfors synvinkel. Enligt min bedömning är just det så kallade Sibbo-syndromet, eller en tillväxt med inriktning på goda skattebetalare, det största hotet mot Sibbo kommuns fortsatta existens. (Se "Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008".)

På tal om "Helsingin henki" som kommit till Sibbo, så välkomnas "Sibboborna" i senaste nummer av Helsingfors personaltidning Helsingin Henki.

Christel Liljeström har på kvällen i ett blogginlägg kommenterat min blogg.

Fallet Sibbo

Juridisk bedömning. Den 29 november 2008

Tarja Cronberg har meddelat att hon inte fortsätter som ordförande för De gröna efter partikongressen i maj. Samtidigt torde hon lämna regeringen. Cronberg, som inte invaldes i riksdagen, är en av de minisreae som röstade för en inkorporering av sydvsätra Sibbo. Samlingspartiet i Helsingfors må ha en stark position inom Samlingspartiet, men det är ingenting jämfört med den roll som de gröna i Helisngfors har inom De gröna. Cronberg var mera eller mindre tvungen att rösta för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Enligt vad jag hört hade partiet på förhand tagit ställning i frågan. Enligt Cronberg var det däremot justitiekanslern som beslöt att beslutet var lagligt! (Se "Fegt av Cronberg. Den 14 juli 2007".) Även de samlingspartistiska ministrarna röstade enligt partiets beslut. Detta finner jag högst anmärkningsvärt med tanke på att statminister Matti Vanhanen ännu vid presskonferensen efter beslutet framhöll att "pääpaino oli oikeudellisella arvioinnilla" och påpekade att justitiekanslern inte tagit ställning till huruvida förslaget till ändring i kommunindelningen har juridiska förutsättningar. Vanhanen förklarade Centerns splittring i frågan med att varje minister skilt för sig först i samband med statsrådets sammankomst tog ställning, fastän han för sin del hävdade att regeringens juridiska bedömning baserade sig på tjänstemannaberedningen, som regeringen brukar förlita sig på. (Se "Osakliga grunder. Den 3 november 2007".) Vad statsministern inte noterade var att regeringen gjorde en juridisk bedömning i konflikt med den föredragande ministern. Det är synnerligen ovanligt.


Enligt min bedömning hade Vanhanen rätt och Cronberg fel. Det är märkligt att två ministrar kan ha så olika uppfattning om sin roll då statsrådet tar ett beslut. Men man kan spekulera om hur det hade gått om justitiekanslern klart hade gått in för en tolkning som hade gett grönt ljus för bindande partibeslut. Då borde väl även Centern ha tagit ett partibeslut. Enligt partisekreteraren Jarmo Korhonen röstade Vanhanen "enligt ministeransvarighetslagen och sitt samvete", fastän beslutet i sig stred mot partiets linje. (Se "Statsministerns samvete. Den 18 augusti 2007".) Ett partibeslut från Centerns sida kunde ha ändrat utgången i fallet Sibbo. För Vanhanens del skulle ett partibeslut mot en tvångsinkorporering ha varit synnerligen problematiskt med tanke på att han i juni 2006 (felaktigt) hävdade att Centern stöder en inkorporering.

Till skillnad från Cronberg meddelade Vanhanen härom dagen att han vill fortsätta som partiordförande och statsminister en period till. Frågan är om han fått fortsätta som statsminister om han inte stött ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors och Sibbo. Att beslutsfattare fattar beslut som gynnar deras politiska karriär hör till demokratins väsen. Däremot är det synnerligen problematiskt då den egna politiska nyttan - eller partiets Helsingforskrets - kräver att en minister gör en bestämd juridisk bedömning.



Fallet Sibbo

En samlingspartistisk kommun. Den 28 november 2008

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändare av Henrik Möller, som är ordförande för de gröna i Sibbo. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Slut på samarbetet?":

>>Viceordförande för Vårt gemensamma Sibbo, Caspar Berntzen, säger att man har sträckt ut en samarbetshand mot Sfp (Hbl 26.11). Uttalande är totalt struntprat! Eero Seppänen från Vårt gemensamma Sibbo har sagt att man kunde överväga att byta ordförandeposten i utskottet för teknik och miljö mot en av Sfp:s platser i planeringsnämnden . ...

Samlingspartiets och dess stödpartiers sätt att föra politik är helt befängt. De gröna i Sibbo fick en invitation till samarbetet men vi meddelade att vi inte vill vara med i ett samarbete som uteslutande har som mål att hämnas Sfp. ...

Vårt gemensamma Sibbo är definitivt med att genomföra en förändring i Sibbopolitiken. Nu är det tydligen slut på samarbetet i Sibbo. Personligen är jag rädd för hur det går för planeringen och minoritetsspråket i en samlingspartistisk kommun, men det har Vårt (nästa) gemensamma Sibbo säkert tänkt på?<<

Ordföranden för De gröna i Sibbo lär komma väl överens med Svenska folkpartiet inklusive Sfp:s starka kvinna i Sibbo, medan ordföranden för Vårt gemensamma Sibbo inte klarar av Christel Liljetröms fräna stil. Det politiska läge som råder i Sibbo idag kanske i grunden bottnar i personkemi, men den avgörande faktorn är ändå den misstro som riktats mot Sfp i allmänhet och mot Liljeström i synnerhet. Jag har i sig inget större intresse av att försvara Liljeström, vars rakt på sak-still sträffande beskrivs i Lars Stormboms blogginlägg "Äkta politiker?" Däremot vill jag försvara Liljeström då det gäller beskyllningarna som riktats mot henne och partiet i samband med annekteringen av Östersundom. Vårt gemensamma Sibbo har gjort en felaktig analys.

Enligt vad Liljeström skriver på sin blogg torde det för övrigt nu vara klart att det är hon som blir fullmäktigeordförande. Det skall bli intressant att se vem som kommer att beskydda det nya samlingspartistiska Sibbo, nu när Sfp förlorar makten i kommunen. Eero Seppänen från Vårt gemensamma Sibbo, som blir styrelseordförande från och med årsskiftet, har inget riksparti eller ens några partikamrater utanför kommunen att samarbeta med. Dessutom har han efter statsrådets Sibbobeslut brutit broarna till Jyrki Katainen. Den verkliga matutövaren Samlingspartiet i Sibbo kommer åtminstone under de två år som Seppänen svingar klubban att få det svårt att samarbeta med moderpartiet. Trots att Svenska folkpartiets muskler inte räckte till för att stoppa inkorporeringen är det ändå hittills regeringspartiet Sfp som utgjort en garant för att Sibbo kan bestå som en självständig kommun. Från samlingspartitiskt håll har man däremot öppet förespråkat en spjälkning och upplösning av kommunen.

I dagens Hbl ingår även en artikel med rubriken "Nya hamnen ger upp till 1 000 jobb i Kervo". I Kervo räknar man med med att Nordsjö hamn leder till tusen nya arbetsplatser tack vare den nya bangården i Savio. Norsdjö hamn var tillsammans med metron huvudargumneten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Även Sibbo har förberett sig för hamnen genom att planera en logistikcentral invid den nya bangården. Det aktuella området har med tanke på hamnen en större betydelse än Östersundom. Kartan ovan har publicerats i Kuntalehti 8/2003.

Helsingfors stads trafikverk har idag publicerat ett meddelande med rubriken "Helsingin liitosalueen bussilinjojen suunnitelmat valmistuivat". Hb, som har tagit del av informationen har publicerat en notis med rubriken "Buss 91 och 93 går till gamla Sibbo". I notisen heter det även att "I visionen för år 2030 går metron till Östersundom."

Borgåbladet har på kvällen publicerat en nyhet med rubriken "Östis stänger vid årsskiftet".

Fallet Sibbo

Fascinerande. Den 27 november 2008

Ledaren i gårdagens Hufvudstadsblad "Ett hårdare trängt sfp bör kunna rösta, men ändå hålla samman" tar i förbifarten upp det politiska läget i Sibbo:

>>I Sibbo har nu samlingspartiet, centern och socialdemokraterna inte tvekat att liera sig med sannfinländarna för att sätta sfp på plats. Till den här anti-sfp-fronten har fascinerande nog också obundna Vårt gemensamma Sibbo anslutit sig, trots sina bedyranden före valet om sin positiva inställning till svenskan. Bara de gröna vägrade delta i "hämndaktionen", vilket länder dem till heder.
Visst kan sfp i Sibbo ha orsak till självrannsakan, men den fräcka frontbildningen mot partiet är främmande för den kommunala demokratin.<<

Jag är själv fascinerad över Vårt gemensamma Sibbos anslutning till koalitionen. Gruppen har ju sina rötter i den partipolitiskt obundna föreningen För Sibbo. Före händelserna sommaren 2006 styrdes Sibbo långt av en koalition bestående av Sfp och De gröna. Därefter var det oppositionens politiska linje som gällde. Till Eeo Seppänens bestörtning räddade inte Sibbos nya politik kommunen från förlusten av Östersundom, varför han lämnade Samlingspartiet för att ansluta sig till Vårt gemensamma Sibbo. Nu är Seppänen plötsligt tillbaka som blivande styrelseordförande uppbackad av en koalition som leds av Samlingspartiet, fastän hans position främst baserar sig på röster som getts åt Caspar Berntzen och Clara Lindqvist.

Det förefaller som om den nya koalitionen vill göra Sfp och De gröna ansvariga för den aktuella inkorporeringen. Sibbos låga befolkningstäthet jämfört med t.ex. Nurnijärvi kan långt förklaras av Sfp:s politik under gångna årtioneden. Befolkningstätheten i Sibbo som helhet borde dock inte ha någon större relevans. Ändringen av kommunindelningen motiverades ju av utvecklingen av Östersundom, som rent av ansågs vara av ett nationellt intresse. Här är det inte huvudsakligen Sfp som byggt en påstådd politisk språkmur som förhindrat Helsingfors naturliga tillväxt i alla väderstreck. Skyddandet av Östersundom har framför allt pådrivits av naturskyddsföreningarna. Naturskyddsföreningarnas kamp för Östersundoms naturvärden är långt en fortsättning på kampen mot Nordsjö hamn, som Hbl skrev i artikeln "Gräl gav en bättre hamn" i gårdagens tidning. Jag citerar ur artikeln:

>>Hamnprojektet, grälet, rättskampen var vår högskola, säger Tapani Veistola vid Finlands naturskyddsförbund.
Han hör till de miljöaktivister som i åratal kämpade mot Nordsjö för att det fanns bättre alternativ för en storhamn. Han ville bevara och helst stärka lapptäcket av små skyddsområden kring Borgarstrandsviken och Östersundom.
– Vårt mål var att sy ihop lapptäcket till ett enhetligt större skyddsområde som dessutom skulle ges en direkt förbindelse till Storskogen, säger Tapani Veistola. Han anser fortfarande att alternativen till Nordsjö aldrig gavs en riktig chans. I Kyrkslätt utmanövrerades Pickala med markköp medanexisterande hamnar som Sköldvik aldrig ens utreddes.
Det finns fortfarande också outredda och förvånande drag i beslutsprocessen kring Nordsjö hamn. 1999 beslöt statsrådets majoritet att hamnen inte hotar närliggande Naturaområden. Beslutet överklagades till EU-kommissionen som två år senare meddelade att kommissionen inte tar ställning till hamnplanerna.
Samtidigt pågick arbetet med regionplanen som var förutsättningen för de tillstånd som hamnbygget behövde. Då miljöminister Satu Hassi (grön) år 2001 visste att regeringen godkänner hamnplanerna gick hon med på att hennes ersättare minister Suvi-Anne Siimes (vf) kan godkänna regionplanen medan hon befinner sig på tjänsteresa i Kina.<<

Från Helsingforshåll har man gärna antytt att Sibbo motarbetat även Nordsjö hamn. Det hade funnits all anledning, med tanke på att inkorporeringen nu motiveras med hamnen. Det stämmer att släkten Fazer, som besvärade sig mot hamnplanerna, fram till årskiftet är bosatt i Sibbo. Men hamnen motarbetades även av invånarna i Nordsjö, av naturskyddsföeningar och av De gröna i Helsingfors! Bolaget Nokia motarbetade indirekt planerna på en hamn i Nordsjö genom att backa upp alternativet Pickala. Pickala dög dock inte inte för Helsingfors, eftersom platsen ligger utanför Helsingfors gränser.

De gröna motsatte sig ännu i början av årtiondet Nordsjö hamn. Orsakerna till De grönas motstånd var delvis de samma som skälen till att naturskyddsorganisataionerna motsatt sig en metrolinje till Östersundom och en inkorporering av sydvästra Sibbo. Våren 2006 blev den ekologiska korridoren mellan Östersundom fågelvatten och Sibbo storskog dock plötsligt en språkmur. Sfp utpekades som skyldig till att Helsingfors inte kunnat växa i alla väderstreck.

Kartbilden ovan är från avsnittet "Naturaområden" i Helsingfors hamns publikation "Nordsjö hamnprojekt och miljön".

Fallet Sibbo

Hamnen rodd i hamn. Den 26 november 2008

I kolumnen "Pressklipp" citerar Borgåbladet idag ur ledaren i Vasabledet med rubriken "Och så föll svenskfästet Sibbo", som jag citerade i gårdagens blogginlägg. Jag citerar ur citatet:

Vid sidan av den svenska nedmontering som nu sker i Österbotten då det gäller den statliga regionförvaltningen är det värt att kasta en blick söderut, mot skeendet i Sibbo.
Det var ju här sfp kraftigt kämpade mot den tvångsannektering som Helsingfors hade tagit initiativ till, en kamp som ytterst handlade om principen om kommunal självstyrelse och därför i förlängningen också om de svenskspråkigas möjligheter att rå om sig själva.
Sfp:s kamp kom att bli ett kortståg mot väderkvarnar. Sfp förlorade både i regeringen och i högsta förvaltningsdomstolen.
Och inte bara det. Både annekteringen och sfp:s språkliga orientering i KSSR-frågan gav dessutom i höstens kommunalval upphov till en politisk utbrytning och ett röstspill till valmansföreningen vårt Sibbo.

Själv har jag reagerat på att så väl Borgåbladet som Hufvudstadsbladet behöll rubriken "För svenskan i Sibbo" på Clara Lindqvists och Caspar Berntzens insändare inför kommunalvalet. Jag tvivlar inte en sekund på att dessa representanterna för valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo uppriktigt vill verka för "svenskan i Sibbo", fastän jag inte tror på gruppens språkpolitiska linje. Däremot torde prioriteringen vara uppnebar: Sibbos bästa går före svenska språket. Denna prioritering torde Lindqvists och Berntzen dela med många av sina väljare. Jag har ingenting att anmärka mot denna prioritering. Jag skrev själv redan i mitt andra blogginlägg om fallet Sibbo "Mera om Sibbo. Den 12 juli 2006" följande:

Konflikten mellan Helsingfors och Sibbo handlar inte i första hand om en konflikt mellan språkgrupperna. Den handlar kanske i första hand om en konflikt mellan den stora nationella berättelsen om nationens utveckling och mindre lokalt förankrade historier. Personligen är jag villig att offra det svenska språkets ställning i Sibbo för att bevara den lokala identiteten och samhörigheten. Rör inte gränserna!

Jag har på denna blogg inte slagit vakt om de svenska strukturerna, utom om lagen, rätten och Sibbo. Ändå måste jag i ärlighetens namn medge att det inte minst är det starka svenska inslaget som får mitt hjärta att slå för Sibbo. Utbrytargruppen Vårt gemensamma Sibbo skiljer sig inte från andra utbrytargrupper i Svenskfinland när det i samband med KSSR gäller att prioritera kommuninvånarnas konkreta intressen framom de svenska strukturerna. Däremot gör gruppen någonting unikt då den ställer upp för en kokoomusledd koalition vars syfte är att helt och hållet tränga ut Sfp (och De gröna). På lång sikt behöver även svenskan i Sibbo de nationella svenska strukturerna, som helt är beroende av att Sfp och Fsd har ett tillräckligt stöd. Därför finner jag det oärligt av Vårt gemensamma Sibbo att inför valet säga sig stöda "svenskan i Sibbo". Eller är man bara naiva?

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Gräl gav en bättre hamn". Jag återger här det sista stycket i artikeln:

Sibbo klart för tio år sedan
Naturskyddsförbundet håller fortfarande fast vid sin åsikt om att hamnen är felplacerad och den tvingats in på ett för litet område.
– Den belgiska hamnkonsulten Erik D´Hondt förutspådde för över tio år sedan att det blir trångt i Nordsjö och att staden därför kommer att försöka expandera österut. Då Helsingfors nu vid årsskiftet flyttar sina gränspålar österut är det inte någon stor överraskning för oss, säger Tapani Veistola.
Ett 5 000 hektar stort område i sydvästra Sibbo blir en del av Helsingfors.

Att den aktuella inkorporeringen sammanfaller med starten för Nordsjö hamn är knappast enbart ett rent sammanträffande. Redan i inlägget "Sibbo och Nordsjö hamn. Den 4 augusti 2006" spekulerade jag vid möjligheten att Helsingfors väntat med att driva på en ändring av kommunindelningen för att inte ytterligare försvåra planeringen av Nordsjö hamn. Istället för att hota med gränsjusteringar gav Helsingfors sibboborna falska löften om att hamnen i Nordsjö inte påverkar Sibbo. Att det skulle gå att utvidga hamnen österut har jag dock mycket svårt att tro, då hamnen gränsar till naturaområden genom vilka man dragit dyra tunnlar. Vad Helsingfors egentligen har för planer är dock svårt att veta, vilket fallet Tobben väl visar. (Se "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008", "Granö by. Den 18 juli 2008" och "Kontroversiell hamn. Den 22 juli 2008".) I en faktaruta i samband med artikeln i Hbl står det felaktigt att "Helsingfors stad inte ville att storhamnen skulle byggas inomför stadens gränser. Helsingfors stad ville uttryckligen att hamnen byggdes innanför stadens gränser. Det var därför alternativet Pickala inte dög. Artikeln i Hbl öppnar i övrigt så stora perspektiv att det finns skäl att återkomma i ett skilt blogginlägg.

Bilden ovan har jag tagit vid en kanottur i Borgarstrandsviken senaste sommar. På bilden syns en enorm jordvall som man byggt för att skydda Borgarstrandsviken från hamnen. Om hur hamnprojektet anpassats till miljön kan man läsa i Helsingfors hamns publikation "Nordsjö hamnprojekt och miljön". I publikationen finns en intressant kronologi, ur vilken jag citerar valda milstolpar:

1966 Nordsjö införlivas med Helsingfors, med motiveringen att området lämpar sig för hamnändamål.
1967 Nordsjö planeringskommittés betänkande: man föreslår att hamnen placeras på Bastö udden.
1975 Den första utredningsplanen för Nordsjö hamn. Hamnen planeras på området mellan Valmets varv och Borgarstrandsviken.
1982 Statsrådet fastställer det riksomfattande skyddsprogrammet för fågelvatten, i vilket Fågelområdena i Östersundom ingår.
1987 Beslut om att freda området Svarta backen – Borgarstrandsviken till ett naturskyddsområde.
1992 Nordsjö varvsområde reserveras för hamn i generalplanen för Helsingfors.
1996 Helsingfors stadsfullmäktige godkänner planen för att grunda Nordsjö hamn.
1998 Statsrådets Natura-beslut.
2002 Högsta förvaltningsdomstolen förkastar besvären som har anförts mot regionplanen och detaljplanen för Nordsjö hamn.
2003 Byggandet av Nordsjö hamn inleds.
2004 Generaldirektören för EU-kommissionens huvudavdelning för miljöärenden meddelar att kommissionen inte längre behandlar Nordsjö-klagomålen.
2009 Nordsjö hamn blir i full utsträckning färdig.

Fallet Sibbo