Lantmäteri och politik. Den 26 december 2008


I mitt blogginlägg "Nya råpunkter. Den 23 december 2008" hävdade jag att Lantmäteriverket behövt grunda två nya råpunkter för att korrigera gränsen från statsrådets beslut. Enligt statsrådets beslut skulle gränsen gå längs registerenheten för allmän väg (Österledens gamla sträckning) 2:8 och då hade det inte behövts några nya råpunkter. I verkligheten har Lantmäteriverkets nya gräns och delningen av ett skifte, som i sin helhet tillhörde fastigheten Westerkulla, kanske bara krävt en ny råpunkt, då gränslinjen bryts i råpunkten 2044. En del råpunkter som definierar gränsen för registerenheten 2:8 ligger på den nya vägsträckningen. Om detta har någon praktisk betydelse vet jag inte, men det hade väl här legat inom Lantmäteriverkets befogenheter att av tekniska skäl justera kommungränsen med några meter till gränsen för registerenheten 2:43. Om statsrådet beslutit dra gränsen norr om Österledens nya sträckning, hade Lantmäteriverket varit tvunget att definiera gränsen utan fastighetsgränser som stöd. Då hade det säkert varit befogat att dra gränsen så pass långt norrut att cykelvägen längs Österleden i sin helhet hade hamnat innanför Helsingfors gränser. Fastän Lantmäteriverket hänvisar till funktionalitet, har man nu lika väl dragit gränsen så att en del av cykelvägen hamnar i Vanda. Se bilden ovan. Nedan till vänster röset som markerar råpunkten 2044. Nere till höger råpunkten 1044.

I gårdagens inägg "Förstörd skadeglädje. Den 25 december 2008" lät jag förstå att Lantmäteriverket gjort ett politiskt beslut när man avvikit från statsrådets gränsbeslut och överfört utterligare 10 hektar från Vanda till Helsingfors. Beslutet kunde sägas vara politiskt i dubbel bemärkelse. Dels har man gjort ett beslut, som endast politiska beslutsfattare borde ha fullmakt att besluta om, del är beslutet politiskt motiverat. Mycket om det jag skriver om på denna blogg saknar jag tillräckliga insikter i. Hit hör lantmäteri. Jag har varit mycket intresserad av vad lantmätare egentligen har tänkt om de två framställningarna (Helsingfors och Pekka Myllyniemis) om ändringar i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo. På på Nylands lantmäteribyrå måste man genas ha insett att Helsingfors framställning hade gjorts i extrem tidsbrist. Det säger Lantmäteriverket dock inte rent ut i sitt utlåtande om förslaget. Angående Myllyniemis förslag måste man ha sett att förslaget ursprungligen gjorts högst professionellt, men att det kopierats slarvigt av någon som inte alls förstår sig på de lantmäteritekniska aspekterna. I sitt utlåtande över utredningsmannens förslag antyder man dock inga större brister i framställningen. I sina utlåtanden håller sig lantmäteribyrån sakligt till sitt snäva verksamhetsområde.

Lantmätare intresserar sig dock för annat än registrering och mätning. Markku Villikka, som är generalsekreterare för det internationella förbundet för lantmätare FIG har tagit upp fallet Sibbo i några artiklar i lantmätarnas tidskrift Maankäyttö. Jag citerar här ur artikeln "Muurin suojassa", som ingår i numret Maankäyttö 3/2006:

>>Olen mielenkiinnolla seurannut Suomen suuren kuntauudistuksen edistymistä. Lomien kynnyksellä hallitus sai aikaan ehdotuksensa kuntarakenteen kehittämiseksi. Loppumetreillä saatiin ei lainkaan yllättäen kehitettyä tuponeuvottelujen perinteen mukainen kiista, jossa otettiin aikalisiä ja melkein pysäytettiin kelloja. Kun kiistalla oli hallituksen uskottavuuden kannalta keskeinen merkitys, ei ollut ihme, että lopputuloksena saatiin aikaan kompromissi, johon kaikki osapuolet vakuuttivat tyytyväisyyttään. ...

Lyhyellä aikavälillä tärkein keskustelun avaus kuntayhteistyössä saatiin hieman yllättäen tässä tilanteessa pääkaupunkiseudulta. Helsinki jätti kesän piristykseksi valtioneuvostolle hakemuksen Sipoon länsiosien liittämisestä Helsinkiin. ...

Sipoon tapauksessa kysymyksiä herättävät toisaalta hyväksyttävät yhdyskuntarakenteelliset tavoitteet ja toisaalta arveluttavat nurkkakuntaiset intressiristiriidat, joita ajavat erilaiset painostusryhmät, ja joihin vaikuttavat voimakkaasti taloudelliset, kulttuuri- ja jopa kielipoliittiset eturistiriidat. ...

Jos Espoo päätyisi vastustamaan metron laajentamista länteen, onko hyväksyttävämpää toteuttaa jatkolinjaukset seuraavassa hetkessä Vantaan ja Sipoon suuntaan itään.

Kaavoituksen toisena periaatteena ollut, etteivät kunnat ole kaavoittaneet tiivistä taajamarakennetta naapurinkunnan rajaan kiinni ja siten ryöstöviljelleet tämän työpaikkoja, palveluja jne. Usein kehyskunta haluaa rajoittaa irrallisten taajamien syntymistä peläten palvelurakenteen hajoamista ja sen mukanaan tuomia kustannuksia. Näin osin Sipoonkin tapauksessa. Helsinkiä ja osaa sipoolaisiakin on tosin ärsyttänyt sipoolainen viivytystaktiikka pitää kunta maalaismaisena ja väljänä – ja jopa suojella kielipoliittista status quota. Selvää on, ettei Sipoon vanhoilla kasvutavoitteilla ja maankäytön suunnitelmilla pääkaupunkiseudun tonttiongelmaa ratkaista. Kyseenalaista on myös riittävätkö Sipoon voimavarat ”hätäsuunnitelman” mukaisen uuden kasvupolitiikan rahoittamiseen, jos kunta saisi viimeisen mahdollisuuden. Tältä osin esitetyn kuntarajan siirron toteuttaminen näyttäisi perustellulta.

Kokonaan toinen asia on julkisuudessa esitettyjen argumenttien pätevyys. Vaikka näistä suuri osa voidaan laskea poliittisen demagogian piiriin ja äänestäjien kalasteluksi, suorastaan pelottavia ovat eräät argumentit, joita johtavatkin päättäjät ovat julkisuudessa esittäneet. Näiden perusteella esitetyn liitoksen todelliset motiivit hämärtyvät.

Onko todellakin niin, että helsinkiläisillä tulee olla oikeus omakotitontteihin oman kunnan alueella? Eikö tässäkin pitäisi olla lähtökohtana seudullinen ajattelu ja yhdyskuntarakenteen eheyttäminen? ...

Miten muuten perustellaan Sipoon saariston ja parhaiden, jo rakennettujen omakotialueiden liittämistä Helsinkiin? Jos Helsingissä ei voida tiivistää, onko odotettavissa että Sipoon viskivyöhykkeen tiivistäminen käy helpommin?

Toinen arveluttava peruste Sipoon alueiden hamuamiselle on niiden käyttäminen perusteena Malmin lentokentän säilyttämiseen. Onko oikein, että pienelle harrastajaryhmälle säilytetään suuri alue Helsingin keskellä sijoittamalla tarvittava uusi tonttimaa naapuriin? ...

Toivottavasti pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen kehittämiseen saadaan lisää järkeä ja systematiikkaa – ja että kaappauksen takana on todellinen kehittämispyrkimys eikä kisailu ”kahdenkymmenen perheen” verotuloista.<<

Även Villikkas artikel "Politiikkaa vai maapolitiikkaa?", som ingår i Maankäyttö 1/2007, handlar i hög gradom Sibbofrågan. Jag återger några valda rader:

>>Pääkaupunkiseudulla kuntarakenteellinen keskustelu kulminoitui Helsingin ja Sipoon väliseen kamppailuun kuntarajan siirtämisestä. Valtioneuvoston siunauksella Sipoon kunnanvaltuuston vuosikausia jatkunut jarrutustaistelu näyttää päättyvän Sipoon tappioon. Suuri osa Sipoosta tultaneen liittämään Helsinkiin osin karkeitakin menettelytapoja noudattaen. Tarkoitus pyhittää keinot. Ilmeisesti Sipoo hyväksyi uudet kaavoituslinjaukset vasta pakon edessä ja aivan liian myöhään.

Sipoo-episodi on kuitenkin vain osa valtion halusta vaikuttaa kuntien asuntopolitiikkaan. Hallitusohjelmaan oli kirjattu tontinhintojen pitäminen kohtuullisena. Eräänä keinona mainittiin valtion maiden luovuttaminen kunnille kohtuullisen ehdoin. Yhteiskuntapoliittisesti perusteltu tavoite jäi toiseksi, kun valtion päätösvaltaa käyttävä valtiovarainministeriö myi Kapiteelin ja sen maat yksityiselle kiinteistösijoitusyhtiölle. Samalla menivät useat kuntien kiinnostuksen kohteena olleet rakentamisalueet pääkaupunkiseudulla. Luonnollista on, ettei yksityinen yritys ole valmis luovuttamaan maita kunnille alle hankinta- tai markkinahinnan. Samaa markkinahinnoittelua noudatti myös valtio. Valtion perustelu on, ettei kansallisvarallisuutta voida luovuttaa alihintaan vain eräiden kuntien hyödyksi. ...

Mielenkiintoinen ikuisuuskysymys on, johtavatko kohtuulliset tontinhinnat kohtuullisiin asuntojen hintoihin, vai hinnoitellaanko asunnot joka tapauksessa markkinahintaan? ...

Käydyn keskustelun perusteella kuntien maapoliittinen keskustelu kaipaa lisää sytykkeitä – myös vaalien välillä. Kenties myös ajallista perspektiiviä, sillä noususuhdannekaan ei kestä ikuisesti.<<


Fallet Sibbo

Förstörd skadeglädje. Den 25 december 2008



Jag var på finskspråkig julotta i Östersundom. Alternativet hade varit en svenskspråkig i Östra centrum, eftersom Matteus församling inte längre ordnar julotta i Nordsjö kyrka. Sederna förändras och folk går allt mera i julkyrka på julafton, fastän julafton inte är en kyrklig helgdag. I predikan framhöll kyrkoherde Juha Ilonen dock betydelsen av traditioner. Inledelsevis påpekade han att Östersundom kyrka av tradition är skärgårdens och omnejdens kyrka och att "vi" nu på samma sätt som människor i över tvåhundra år samlats till julotta. Den aktuella inkorporeringen blev naturligtvis även omnämnd. Kyrkoherden sade sig själv känna vemod, men betonade att gränser inte förhindrar band mellan människor.

Själv har jag ett ovanligt stort intresse för gränser. När jag för två och ett halvt år sedan började skriva blogg om fallet Sibbo ville jag bevara Sibbos gränser. Nu har jag i ett par veckors tid hängt upp mig på att Lantmäteriverket gått och flyttat på utredningsman Pekka Myllyniemis gräns, som fastslagits av statsrådet och bekräftats av HFD. Något större känslovärde har Myllyniemis gräns inte för mig. Snarare handlar det om att Lantmäteriverket förstört min skadeglädje. Myllyniemis förslag var ett missfoster, som inte uppfyllde kommunindelningslagens krav på att en kommun bör bestå av en funktionell helhet. Med Lantmäteriverkets hjälp lyckas man kanske dölja en uppenbar brist i Myllyniemis förslag och hela inkorporeringen.

Jag hade hoppats att det tydligt skulle märkas att man även efter årsskiftet måste åka genom Vanda för att komma från Östersundom till övriga Helsingfors. Borgåleden går ohjälpligen genom Vanda. Det samma gäller metrolinjen i landskapsplanen för Nyland. Helsingfors stads trafikverk har emellertid på sina nya kartor ritat ut gränsen så att Österleden helt och hållet hör till Helsingfors. (Se kartan ovan.) Denna gräns kommer säkert tillsvidare att fungera som zongräns för busstrafiken. Det är knappast många som alls kommer att notera Myllyniemis miss när han ritade ut gränsen längs den gamla vägsträckningen.

När Helsingfors nu meddelar att landsväg 170 skall bli en "huvudgata", som förenar Östersundom med det övriga Helsingfors är det klart att det för staden är viktigt att den nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda går norr om Österledens nya sträckning. Helsingfors kunde i början av året ha gjort en framställning om en ändring i kommunindelningen genom vilken Myllyniemis miss kunde ha korrigerats. En framställning från Helsingfors sida skulle emellertid ha inneburit ett medgivande av brister i Myllniemis förslag. En ny framställning kunde ha fått mycket publicitet och Vandapolitiker kunde ha krävt ersättning för en ny ändring i kommunindelningen.

Nu har Lantmäteriverket anpassat den kamerala indelningen till Österledens nya sträckning. Några med tanke på registringen relevanta skäl till denna kamerala indelning finns det inte. Motiven verkar vara rent politiska och förfarandet strider mot kommunindelningslagen. Efter årsskiftet kan Lantmäteriverket för finansministeriet föreslå att den administrativa kommungränsen anpassas till den kamerala, vilket är mera ändamålsenligt än att göra nya styckningar av fastigheter för att anpassa den kamerala indelningen till den administrativa kommunindelningen. I medierna kommer man kanske bara i förbigående att konstatera att Österleden "senare" flyttat några tiotal meter norrut och att det enligt lagen är nödvändigt att korrigera den administrativa indelningen.

Jag är förundrad över att Lantmäteriverket bryter mot lagar och förordningar för att hjälpa ministeriet och Helsingfors stad att dölja missar i beredningen av statsrådets Sibbobeslut. En 1 km lång väg och 10 ha landområde är inte i sig en väldigt stor sak. Det är dock skrämmande att se hur lite lagen väger efter att några ministrar - i strid mot lagen - har lovat ge sydvästra Sibbo åt Helsingfors. Arrogant är det även av Helsingfors att redan nu rita ut den korrigerade gränsen.

Sfp:s nederlag i Sibbofrågan noteras i förbifarten i tisdagens Hbl i en atrtikel med rubriken "'Medierna förlöjligar oss'". Jag citerar:

>>Professor Jan Sundberg vid Helsingfors universitet ser publiciteten kring sfp som en fortsättning på den negativa trend som inleddes med kommunalvalet.
- Då gavs bilden att sfp:s reträtt fortsätter. Tidigare hade sfp fått ge sig i Sibbofrågan och i förvaltningsreformen som gällde tingsrätter och polisdistrikt. Utåt ser det ut som om linjen att sfp tar stryk, den utveckling som inleddes med studentsvenskan, fortsätter.<<


Fallet Sibbo

God jul. Den 24 december 2008


Inkorporeringsområdet omnämns i ledaren i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. Jag återger här de två sista styckena ur ledarartikeln, som har rubriken "Helsingin itäsuunnan palvelut paranevat metrolinjan varrella":

>>Kauppojen tarjonta itäisellä metrosuunnalla tulee kaiken kaikkiaan vahvistumaan lähivuosina huomattavasti. Uudet rakennushankkeet antavat mahdollisuuden sijoittaa myös julkisia palveluja sinne, missä ihmiset liikkuvat.

Väestömäärän kasvu perustelee palvelurakentamista. Esimerkiksi Itäkeskuksen välillä yltiöpäiseltä tuntuvaa liiketilan kasvua ruokkii odotus Sipoon liitosalueen 30000-40000 uudesta asukkaasta.<<

I går beslöt Helsingfors förvaltningsdomstol att förkasta samtliga besvär mot Generalplanen för Vanda. Ett av besvären hade lämnats in av rättsinnehavarna till Ulf William Thurings dödsbo och gäller en pil för utvecklingsriktningen av spårvägstrafiken i Västerkulla. Jag har tidigare noterar att pilen lika bra kunde beteckna en metrolinje till Håkansböle som en metrolinje till Östersundom. Båda finns med i Landskapsplanen för Nyland. I sig torde ett godkännande av generalplanen inte underlätta förverkligandet av "Sibbometron", eftersom Vanda har betecknat nästan hela Västersundom som rekreationsområde och naturskyddsområde. Generalplanen har ännu inte trätt i kraft, då det ännu går att överklaga till HFD. I sig har landskapsplanen knappast någon större betydelse för metrons förverkligande, då "Sibbometron" torde dras längs väg 170. Min gissning är att "metron" blir en spårvagnslinje, som tillsvidare trafikeras med bussar i likhet med den nuvarande Jokerlinjen. Det går bra att trafikera kunder till Nordens största köpcentrum Itäkeskus även med buss. I samband med gårdagens nyhet om förvaltningsdomstolens beslut har Vanda stad publicerat en karta där de områden som besvären gäller markerats i rött. Nedan en detalj ur kartan.

Jag önskar mina läsare en god jul. Kyrkan på bilden lär stå kvar även efter nyår. Mera om överlåtandet av Östersundom kapell kan man läsa i senaste nummer av S:t Sigrids kungörelser 6/08. Jag vill här även passa på att citera ur kyrkoherde Henrik Anderséns hälsning "Välkommen till Matteus!" i bladet Matteus 3/2008:

>>Vid årsskiftet förverkligas Helsingfors stads annektering av områdena i sydöstra Sibbo och Västerkullakilen från Vanda. Ca 30 kvadratkilometer mark överförs till Helsingfors och med området ungefär 2000 innevånare. Väldigt många har känt att processen varit både otrevlig och oönskad. Personligen hör jag till dem som anser att förfarandet inte varit rätt, men besluten har fattats och nu gäller det att gå vidare.

I massmedia har vi kunnat följa med hur Helsingfors stad och Sibbo kommun inte kunnat komma överens om ersättningarna till Sibbo för de fastigheter och den infrastruktur som nu överlåts. I motsvarande diskussioner mellan församlingarna i Sibbo och H:fors har andan varit en helt annan.<<


Fallet Sibbo

Nya råpunkter. Den 23 december 2008


För ett par veckor sedan besöte jag inrikesministeriet, som arkiverar kommunavdelningens dokument från tiden då kommunavdelningen och kommunministern hörde till inrikesministeriet. Jag begärde bl.a. att få Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" med bilagor och samtliga övriga kartor som Helsingfors stad sänt inrikesministeriet i samband med Sibbofrågan. Några kartor finns inte arkiverade, men det bevisar inte att Helsingfors inte skulle ha sänt inrikesministeriet kartor med "Myllyniemis förslag". Man har nämligen inte heller arkiverat förvaltningscentralens utrening, som är daterad den 18 oktober 2006. Det var ju intressant att utredningen, som kommunindelningsutredaren plagierade, har försvunnit. På inrikesministeriet framhöll man dock att huvudansvaret för arkivering av dokument ligger hos avsändaren. Att personalen vid inrikesministeriet verkligen lätade efter dokumenten som jag begärde visar det faktum att de hittade en framställning till ändring i kommunindelningen mellan Sibbo, Helsingfors och vanda från den 19 oktober 2006. Det är Martti Hildén som har föreslagit att Västersundom och Nordsjö ansluts till Sibbo. Ärendet har avgjorts den 30 augusti 2007. Enligt beslutet föranleder framställningen inga åtgärder, så huvudstaden lär få behålla sin hamn och jag förbli invånare i Helsingfors.

Jag har idag även besökt Nylands lantmäteribyrå. Besöket där gav mig inte mycket större utdelning än besöket på inrikesministeriet, fastän jag kom hem med ett par kartutskrifter. Någon som kunde svara på frågan var gränsen mellan Helsingfors och Vanda exakt skall gå efter en dryg vecka fanns inte. Man hade visserligen en karta över inkorporeringsområdet, som jag fick en kopia av. (Se kartan ovan.) Kartbottnet visar här fastighetsgränserna den 17 januari 2008. Enligt kartan går kommungränsen längs Österledens gamla sträckning, dvs registerenheten 92-895-2-8. Den aktuella gegisterenheten för allmän väg hade emellertid på lantnmäteriverkets digitala karta redan en ny nummer: 91-895-2-8. Nummer 91 står här för Helsingfors, där nummer 92 står för vanda. Även registerenheten för allmän väg 2:43 och fastigheten Labbacka och hade fått nya numror: 91-895-2-45 respektive 91-417-18-3. Nummer 417 står fortfarande för Västersundom by, fastän området i lantmäteriverkets register är överfört till Helsingfors. Lantnmäteriverket har alltså förhandsregistrerat områden eller skiften norr om Österledens gamla sträckning till Helsingfors i konflikt med statsrådets beslut.

På Lantmäteriverkets digitala kartor uppdateras fastighetsgränser i realtid. På de digitala kartor som jag såg idag på lantmäteribyrån saknas emellertid så väl Hamnvägen till Norsdjö hamn som Österledens nya sträckning, fastän den nya sträckningen har varit i bruk i tre år. Jag frågar mig om man trots allt på lantmäteribyrån kunnat missa att Österleden flyttats. De nya inlösningsenhetena för allmän väg synns dock mycket tydligt på de digitala kartorna. Dessutom har man på lantmäteribyrån ritat ut gränsen även på uppdaterade kartbotten, så man borde inte ha kunnat missa att vägen flyttat.

Gränsen på kartan ovan är entydig. Gränsen följer den norra gränsen för registerenheten 91-895-2-8. För att dra gränsen längs österledens gamla sträckning har det inte behöfts några mätningar. Däremot har man på lantmäteribyerån varit tvungen att göra mätningar och grunda nya råpunkter för att dra fastighetsgränserna längs österlädens nya sträckning. För att spjälka fastigheten Westerkulla har man även spjälkt ett skifte som korsats av den nya vägsträckningen. (Se "Labbacka. Den 20 december 2008".) För att spjälka Westerkulla och det aktuella skiftet har man grundat råpunkterna 2042 och 2044, som synns på kartan nedan. Fastighetsgränser som förutsatt råpunkterna finns ännu inte på kartan ovan. Samma råpunkter har sedan använts när registerenheterna för allmän väg 92-895-2-43 och 92-895-2-43 registrerats den 19 september respektive den 23 september. De nya råpunkterna visar att det inte kan vara i missatg som en del av Westerkulla gårds marker registrerats på fel sida om kommungränsen.



Fallet Sibbo

Två skilda gränser? Den 22 december 2008



Chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå, som ansvarar för den aktuella spjälkningen av fastigheten Westerkulla, är på semester. Någon annan som vet någonting om varför lantmäteribyrån beslutit att avvika från statsrådets gränsbeslut verkar det inte finnas. Ett telefonsamtal till lantmäteribyrån fördjupade dock mina insikter i problematiken, samtidigt som situationen verkar ännu mera oklar. Något definitivt svar på frågan var gränsen mellan Helsingfors och Vanda skall gå nästa år fick jag inte. Den kamerala indelningen torde i princip kunna avvika från den administrativa kommunindelningen, som bestäms av ministeriets eller statsrådets beslut. Vi har här två parallella system, som vanligtvis sammanfaller. I princip kan den kamerala indelningen i efterskott anpassas till en ändring i kommunindelningen, fastän fastighetsregisterföraren i enlighet med kommunindelningslagen vanligtvis, vid behov genom styckningar av fastigheter, på förhand anpassar fastighetsgränserna till den nya kommungränsen.

I det aktuella fallet har fastigheten Westerkulla (och registerenheten 2:8 för allmän väg) spjälkats för att den kamerala indelningen, det vill säga överföringen av fastigheter från Vanda till Helsingfors, skall kunna förverkligas i enlighet med beslutet om en ändring i kommunindelningen. Styckningen bygger dock på att gränsen skall gå norr om Österledens nya streckning, vilket strider mot statsrådets beslut. Om fastigheten Labbacka och registerenheten för allmän väg 2:43 vid årsskiftet kameralt överförs från Vanda till Helsingfors får vi eventuellt en situation där den kamerala indelningen avviker från den administrativa kommunindelningen. Då säger § 43, mom. 1 i kommunindelningslagen följande:

Har kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra till följd av en fastighetsförrättning eller annars av något annat skäl än det som nämns i 45 §, skall fastighetsregisterföraren bestämma om ändring i den kamerala indelningen i överensstämmelse med kommunindelningen eller, om detta inte skall anses ändamålsenligt, hos ministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen.

Det ser ut som om Lantmäteriverket avsiktligt skulle ha gjort styckningarna så att den kamerala indelningen skulle komma att avvika från kommunindelningen. I princip kunde lantmäteribyrån stycka de berörda fastigheterna på nytt och överföra en del av fastigheten Labbacka tillbaka till fastigheten Westerkulla, men det sannolika är att man finner det ändamålsenligt att hos finansministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen, så att kommungränsen skulle gå norr om Österledens nya sträckning. Den egentliga kommungränsen längs Österledens gamla sträckning har inte nödvändigtvis någon större praktisk betydelse, då det 10 hektar stora området mellan de två gränserna inte har några invånare. Frågan var kommungränsen går efter årskiftet är kanske inte entydig. Eventuellt hör åkertegen på bilden ovan efter årsskiftet till både Helsingfors och Vanda. Normalt syftar man med kommungränsen dock på den administrativa kommungränsen. Efter samtalet till lantmäteribyrån kände jag mig även lite osäker på var den administrativa kommungränsen skall gå.

Gränsjusteringen till ära arrangeras "Rajarock" i ungdomsgården Östis i Östersundom på nyårsaftonen 15-18:30. Rock bussar till Rårock-tillställningen går både från Nickby och Mellungsbacka. Slogan för rockkonserten är "Sipoon liitosalue ja Helsinki yhdistyvät - raja auki rytynällä!"




Fallet Sibbo

Lantmäteriverket begår fel. Den 21 december 2008



Den 24 juli 2006 undertecknade chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå Mauri Asmundela ett utlåtande över Helsingfors stads framställning till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. I utlåtandet säger lantmäteribyrån i taktfulla eller diplomatiska ordalag att det inte gått att tolka Helsingfors förslag på ett funktionellt sätt. Helsingfors har dragit gränsen rakt igenom ett stort antal fastigheter och till och med genom gårdsplaner och byggnader. Ett förverkligande av förslaget skulle bli svårt och dyrt med tanke på alla mätningar och spjälkningar av fastigheter som det skulle kräva. Angående området "V", som föreslogs överföras från Vanda till Helsingfors säger lantmäteribyrån följande:


Vantaasta Helsinkiin liitettäväksi ehdotettujen alueiden osalta rajaus on yksiselitteinen; vajauksen on katsottu noudattavan vanhoja kunnanrajoja sekä maantien nro 170 (Itäväylä) likimääräistä keskilinjaa. Alue on osoitettu yleissilmäyskartalla (liite 1, mittakaava 1:20 000) ja se sisältää liitteellä 2 luetellut 36 kpl kiinteistöjä tai muita rekisteriyksikköjä. Näistä 5 kpl on osia kiinteistöstä tai muusta rekisteriyksiköstä.
Vantaan alueiden osalta maanmittaustoimisto ehdottaa, että ehdotettu uusi raja vedettäisiin maantien nro 170 pohjoispuolelle siten, että kunnanraja noudattaisi tiealueen rekisteriyksikön 92-895-2-8 pohjoisrajaa. Näin alueliitosten toteutuessa maantie olisi koko ajan Helsingin kaupungin alueella aina uudelle Sipoon kunnanrajalle saakka eikä tiealueen rekisteriyksikköä tarvitsisi tälläkään kohdalla jakaa kahdeksi erilliseksi rekisteriyksiköksi. Maanmittaustoimiston ehdotusta ei ole huomioitu tämän lausunnon liiteaineistoissa.


Enligt lantmäteribyråns utlåtande hade Helsingfors alltså dragit gränslinjen längs (gamla) Österledens mittlinje. Vid Svarta Backen går gränsen dock något söder (eller öster) om landsvägen, vilket framgår ur den detaljerade karta som lantmäteribyrån bifogade till sitt utlåtande i en skild försändelse. (Se kartan uppe till vänster.) Lantmäteribyrån föreslår visserligen att gränsen skulle dras så att landsväg 170 (Österleden/ Nya Borgåvägen) i sin helhet skulle höra till Helsingfors fram till Sibbo å, men förslaget har inte tagits i beaktande i lantmäteriverkets karta. Ur den detalierade kartan framgår även tydligt att landsväg 170 flyttats norrut, vilket lantmäteribyrån inte har kunnat missa. Med tanke på Lantmäteriverkets verksamhetsområde är det väsentliga dock inte att landsvägen i sin helhet tillhör Helsingfors, utan att den aktuella registerenheten 92-895-2-8 för allmänn väg inte behöver spjälkas på ett oändamålsenligt sätt.

I ett e-postmeddelande till enheten statistik och forskning vid Vanda stad gav Asmundela för ett par månader sedan en motivering till att "man" beslutit att avvika från statsrådets beslut om var den nya gränsen skall gå.

Vantaasta Helsinkiin siirrettävän ns. Vesterkullan kiilan alueen karttarajausta on tarkennettu. Alkuperäisessä valtioneuvoston päätöksessä sekä päätöksen valmisteluaineistossa rajaus ja pinta-alatiedot perustuivat siihen, että Vantaan ja Helsingin välinen uusi kunnanraja muodostuu valtatien 170 (=Itäväylä) pohjoisreunaan niin että Itäväylän tiealue jää kaikilta osin Helsingin puolelle aina Sipoon kunnan (uudelle) rajalle asti. ...

Kun alueliitoksen lopullinen karttarajaus tehtiin, katsottiin, että alkuperäisen tarkoituksen mukainen ja teknisestikin tarkoituksenmukaisin rajaus syntyy siten, uusi kunnanraja muodostetaan hieman siirtyneen Itäväylän tiealueen pohjoisrajaan.

Asmundela har helt rätt i att det är ändamålsenligt att flytta gränsen norr om Österledens nuvarande sträckning, men är det lagligt? Hur kan man hävda att statrådests beslut grundade sig på att Österledens vägområde i sin helhet skulle bli på Helsingfors sida om gränsen. I sitt utlåtande från den 12 december 2006 över kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag säger Lantmäteriverket och Asmundela följande:

Syftet med karttolkningarna var att undvika en oändamålsenlig och uppenbart onödig uppdelning av fastighetsregisterenheter på två kommuner. När kommungränsen har ändrats leder delningar av registerenheter till kamerala styckningar, som orsakar kostnader för staten. Utan en klar grund är det alltså av många orsaker skäl att undvika dessa delningar.

Detta utlåtande av Nylands lantmäteribyrå samt bifogade mera detaljerade kartor och förteckningar över registerenheter baserar sig alltså på den tolkning av gränsdragningen som har gjorts på lantmäteribyrån. Med anledning av de utförda karttolkningarna har lantmäteribyrån inte utifrån registerföringen eller lantmäteribyråns verksamhetsområde i övrigt några anmärkningar eller kommentarer till det aktuella förslaget.

Ur den detaljerade kartan, som i en skild försändelse bifogades till lantmäteribyråns utlåtande över Myllyniemis förslag, framgår det tydligt att Österleden har flyttats. Asmundela har själv ansvarat för tolkningen av gränsdragningen även här, så han kan omöjligen ha missat att Österleden flyttats. Gränsen har dock tolkats så att gränsen går norr om registerenheten 2:8 för allmän väg, som är området för Österledens gamla sträckning. Vad som i övrigt är funktionellt hör inte till lantmäteribyråns verksamhetsområde. Man kan ändå fråga sig om inte lantmäteribyrån gjorde fel så man drog gränsen norr om Österledens gamla sträckning. I Myllyniemis förslag går gränsen nämligen huvudsakligen söder om den gamla sträckningen för Österleden. (Se kartan ovan till höger.) Lantmäteriverket har kanske inte gjot sin tolkning utgående från Myllyniemis ursprungliga förslag, utan från inrikesministeriets korrigerade version av Myllyniemis förslag. Här går gränsen ungefär längs mittlinjen av Österledens gamla sträckning. (Se "Registerenheten 92-895-2-8. Den 28 juli 2008".) I sin utredning nämner Myllyniemi överhuvudtaget inte Österleden. Inte heller nämns Österleden i inrikesministeriets motiveringar (promemoria) till statsrådets beslut.


Lantmäteriverket torde redan för någon vecka sedan ha förhandsregistrerat fastigheten Labbacka (med nytt registernummer) och nuvarande registerenheten för allmän väg 2:43 som en del av Helsingfors. Som en följd av lantmäteribyråns styckningar och registreringar ligger emellertid delar av dessa registerenheter utanför det område som enligt statsrådets beslut skall överföras från Vanda till Helsingfors. Frågan är om någon på lantmäteribyrån redan har begått ett tjänstefel eller om tjänstefelet begås först då registreringen och ändringen i kommunindelningen förverkligas den 1 januari 2009.


Fallet Sibbo

Labbacka. Den 20 december 2008


I statsrådets beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad, som utfärdades den 28 juni 2007, kan man läsa fäljande:

>>Från Vanda stad överförs till Helsingfors stad följande fastigheter och delar av fastigheter samt övriga registerenheter och delar av registerenheter som antecknats i fastighetsregistret:

1) Från Västersundom by i sin helhet lägenheterna ... samt en del av lägenheterna Harpas 6:71, Nikus 13:47 och Westerkulla 18:0.

2) Från lokaliseringsområdet 895 för landsvägar i sin helhet inlösningsenheten 2:8 samt av inlösningsenheten 2:3 den del som gränsar till de fastigheter som skall överföras till Helsingfors stad.<<

Inlösningsenheten 2:3 har upphävts. Istället registrerades den 23 september enheten 2:43, som delas av enheten 2:8, längs vilken den nya gränsen skall gå enligt statsrådets beslut. Fastigheten Westerkulla 18:0 hade, enligt mina uppgifter, en areal på ca 3 kvadratkilometer eller 300 hektar då statsrådet tog sitt beslut. Det var alltså inte en obetydlig fråga till vilka delar fastigheten, som bestod av ett tiotal skiften, skulle anslutas till Helsingfors. Det är uppenbart att texten i statsrådets beslut inte i sig är nog för att definiera den nya gränsen. Enligt HFD:s avgörande motsvarar statsrådets beslut Lantmäteriverkets karta, som inrikesministeriet bifogade till sin förklaring eller sitt utlåtande till HFD.

Kommunindelningslagen (§ 43) ger följande direktiv till fastighetsregisterföraren:

>>Om en del av en fastighet med anledning av ett beslut som avses i 42 § eller i 1 mom. skall överföras kameralt från en kommun till en annan, skall den genom styckning eller, ifall det är fråga om en tomt eller ett allmänt område, genom tomtmätning eller mätning av allmänt område ombildas till en självständig fastighet. Skall en del av någon annan registerenhet av ovan nämnda skäl överföras kameralt från en kommun till en annan, ombildas den till en ny registerenhet i enlighet med vad som bestäms genom förordning.<<

Om det inte är ändamålsenligt att stycka en fastighet, säger samma lagparagraf följande:

>>Har kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra till följd av en fastighetsförrättning eller annars av något annat skäl än det som nämns i 45 §, skall fastighetsregisterföraren bestämma om ändring i den kamerala indelningen i överensstämmelse med kommunindelningen eller, om detta inte skall anses ändamålsenligt, hos ministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen.<<

Någon framställning om ändring i kommunindelningen har fastighetsregisterföraren, som i det aktuella fallet är Nylands lantmäteribyrå, inte gjort. Med anledning av beslutet om en ändring i kommunindelningen styckades fastigheten Westerkulla senaste sommar. Den den 12 juli registrerades fastigheten Labbacka (18:3). Enligt mina uppgifter delades även ett skifte som, trots att det korsas av österleden, inte delades av någon registerenhet. Ett smalt område mellan vägarna (det rödskuggade området på bilden ovan) förblev en del av fastigheten Westerkulla, medan det rödskuggade området på bilden nedan blev en del av fastigheten Labbacka. Arealen av skiftet på bilden nedan är 2,63 ha, medan den återstående delen av fastigheten, som i sin helhet ligger söder om Österleden, består av två skift med arealerna 7,59 ha respektive 120,40 ha.


När gränserna för fastigheten Labbacka slogs fast, bestämdes samtidigt i praktiken den nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Det finns emellertid inget beslut enligt vilket det rödskuggade skiftet på bilden ovan skall överföras från Vanda till Helsingfors. Enligt min bedömning bryter Lantmäteriverket mot lagen, om fastigheten Labbacka registreras i Helsingfors. Om fastigheten Labbacka inte överförs till Helsingfors, bildas å andra sidan flera enklaver, så vida ändringen i kommunindelningen i övrigt förverkligas.



Fallet Sibbo