Nya Helsingfors, föredetta Sibbo. Den 7 januari 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Auto päin puuta entisessä Sipoossa". Nyheten förmedlades först av Vartti i en notis med rubriken "Puuta päin uudessa Helsingissä". Ingen skadades i utkörningen som ägde rum på Knutersvägen och man kan fråga sig om det inte var den platsen för olyckan som fick Helsingin Sanomat att förmedla nyheten. Valen av rubrik och benämning av orten. Benämningen uusi Sipoo har även föranlett en fortsatt diskussion på Helsingin Sanomats webbplats. En del tycker att man borde tala om Östersundom, andra förespråkar Itäsalmi. Att Östersundom skall hete Östersundom även på finska ogillas av många.

Frågan hur den aktuella orten skall benämnas är intressant. Är inkorporeringsområdet längre Sibbo eller ens sydvästra Sibbo (Lounais-Sipoo)? Den aktuella utkörningen skedde i Helsingfors stordistrikt nummer 8, Östersundom. Det kan noteras att inkorporeringsområdet med undantag av Svarta Backen inte hör till Östra stordistriktet, dit bl.a. Nordsjö, Mellungbacka, Gårdsbacka, Kvarbäcken och Botby hör. Inkorporeringsområdet ligger snarare i nordost än i öster, men det finns redan från förut ett Nordöstra stordistriktet. Utkörningen skedde i distrikt 801, Östersundom, som sammanfaller med Östersundoms stordistrikt (8). Däremot skedde utkörningen inte i stadsdelen Östersundom (55) utan, i stadsdelen Ultuna (59), dit förutom Landbo och Degermossen även Bäckängen hör. Närmare bestämt skedde utkörningen i delområdet Landbo (591), dit förutom bostadsområdet Landbo även bl.a. Degermossa, Storträsk och Hältingträsk hör. Däremot skedde utkörningen knappast i bostadsområdet Landbo, utan i Sibbo storskog (Sipoonkorpi), som numera delvis hör till Helsingfors.

Fastän platsen för utkörningen inte hör till stadsdelen Östersundom hör platsen till Östersundom by, som på finska fortsättningsvis heter Itäsalmi. Stadsdelen, distriktet och stordistriktet Östersundom heter däremot Östersundom även på finska, liksom gården Östersundom inte har något finskt namn. En del av den del av Sibbo storskog som fortfarande hör till Sibbo hör till byn Östersundom, som alltså delvis fortfarande hör till Sibbo. Även ett stort område öster om Helsingfors nya östgräns hör till byn Östersundom (Itäsalmi). Till stadsdelen Östersundom (55), som sammanfaller med delområdet Östersundom (550), hör förutom delar av Östersundom by även stora delar av byarna Gumtäkt och Kärr. Till distriktet och stordistriktet Östersundom hör även delar av byarna Västersundom, Immersby och Hindsby, samt Husö by i sin helhet.

Utkörningen skedde innanför det före detta postdistriktet Östersundom, men postdistriktet Östersundom (Itäsalmi) finns inte längre. Istället utgör inkorporeringsområdet det nya postdistriktet 00890 Helsingfors, men delar av det gamla postdistriktet 01100 Östersundom överförs till postdistrikten 01120 Västerskog och 01200 Vanda...

Fallet Sibbo

Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009

Nu har jag fått det bekräftat att varken stadsstyrelsen eller stadsplaneringsnämnden i Vanda informerats om att Lantmäteriverket korrigerat statsrådets gränsbeslut vid Österleden. Både på Vanda stads avdelning för statistik och forskning och på Nylands lantmäteribyrå hävdar man att stadsstyrelsen i Vanda informerats på hösten, men det är kanske bara styrelseordföranden som fått informationen. Månne man inte vill ge saken minsta möjliga publicitet. På Nylands lantmäteribyrån framhåller man att justeringen har gjorts med tanke på funktionaliteten. Man medger dock inte att man skulle ha avvikit från statsrådets beslut, eftersom beslutet inte inbegrep någon karta och därmed kan tolkas i enlighet med lantmäteribyråns korrigering. Däremot är det klart att lantmäteriverkets korrigering avviker från det förslag (lantmäteriverkets karta och tolkning av Pekka Myllyniemis förslag) som var framlagt i samband med beredningen. Inrikesministeriet bifogade även en exakt karta med detta förslag till sin förklaring eller sitt utlåtande till HFD.

På Lantmäteriverket torde man inte ha kunnat avvika från statsrådets beslut utan att begå ett fel. Statsrådet torde inte ha kunnat ta ett beslut som avvek från det förslag som var framlagt i samband med beredningen. Enligt HFD:s beslut stämmer statsrådets beslut överens med kartan med förslaget som var framlagd och som inrikesministeriet bifogade i sin förklaring. Att Lantmäteriverket har kunnat avvika från förslaget som var framlagt för allmänheten beror på att statsrådets beslut utan en kartreferens är oklart. Att statsrådets beslut var oklart var emellertid en formell besvärsgrund i flera besvär till HFD.

Den korrigerade gränsen är hela 1,4 km lång, men vad arealen beträffär är avvikelsen endast 10 hektar. Av dessa 10 hektar hör 2 hektar till Westerkulla gård och det övriga området till vägverket. Gränsjusteringen är kanske inte en så stor fråga för Vanda, men korrigeringen torde vara viktig för Helsingfors, som vill överta Österleden och göra den till en gata som ägs och underhålls av Helsingfors stad. (Se "Huvudgata. Den 4 december 2008".) Det verkar som om Vanda avstått ytterligare 10 ha utan att stadens beslutsfattare ens informerats.

Helsingfors stad kunde ha gjort en framställning om en ändring i kommunindelningen enligt vilken ytterligare ett område på 10 hektar skulle ha överförts från Vanda till Helsingfors, men ett dylikt initiativ hade inte varit oproblematiskt. Nu har Lantmäteriverket skött korrigeringen, men samtidigt har man indirekt tagit ställning för att utredningsmannens förslag var bristfälligt och statsrådets beslut oklart.
Vanda har nu uppdaterat sina kartor, så att de tar hänsyn till ändringarna i kommunindelningen. Se kartan ovan.



Fallet Sibbo

Dunkla orsakssamband. Den 5 januari 2009

Helsingin Sanomat har äntligen noterat att inkorporeringen förverkligats. Ledaren i dagens nummer av Helsiningin Sanomat har rubriken "Kasvavalla Sipoolla on paikka Helsinki-Porvoo-akselilla" och handlar i högsta grad om inkorporeringen. I ledarartikeln talas det om en mur mot det urbana, men i övrigt är artikeln är relativt objektiv. Kartan ovan har publicerats i samband med artikeln. Jag återger här valda bitar ur ledaren:

>>Vuodenvaihteen kuntaliitoksista eniten keskustelua ja tunteita nostatti Sipoon lounaisosan yhdistäminen Helsinkiin. Kolmekymmentä neliökilometriä maata ja kaksituhatta asukasta eivät ole siirtyminä suuren suuria. Sipoon osaliitos on kuitenkin erittäin merkittävä sekä syntytavaltaan että seurauksiltaan.

Sipoo oli vuosikymmenet puolustanut pysymistään erillään kasvavasta pääkaupunkiseudusta ja rakentanut muuria urbaanisuutta vastaan. Valtioneuvosto päätti osaliitoksesta Sipoon jyrkästä vastustuksesta huolimatta. Hallituksen harkinnassa Helsingin seudun kehitysmahdollisuudet ajoivat Sipoon kunnallisen itsehallinnon edelle.

Päätöstä helpotti se, että samaan aikaan oli tekeillä suuri joukko muitakin - tosin vapaaehtoisia - kuntajaon muutoksia. Hetki oli otollinen metropolipolitiikan toteutukselle. ...

Jo varhaisessa vaiheessa Helsinki sanoi aikovansa jatkaa metroa itään niin, että se voisi ulottua myös Sipoon puolelle jäävään Söderkullaan. Puheita on nyt vedetty hieman takaisin, ja selvittelyyn otetaan myös pikaraitiotiehen perustuva kaupunkirakenne.

Helsingin suunnitteluperiaatteisiin kuuluu, että jokamiehellä on pääsy rannoille. Päänvaivaa tuottaa se, miten rantapromenadi saadaan aikaan keskeiselle alueelle Karhusaaren kohdalle. <<

Enligt helsingin Sanomat underlättades statrådets Sibbobeslut av attdet samtidigt gjordes flera frivilliga kommunsammanslagningar. Här finns inget klart orsaksamband, men visst hänger det hela ihop. De frivilliga kommunsammanslagningarna är en följd av KSSR (Paras). Det är även Sibboannekteringen, fastän det här officiellt inte finns något samband.

Sipoon Sanomat hade problem med distributionen senaste vecka, men på tidningens webbplats har man den 31 december publicerat en notis med rubriken "Katukyltit vaihtuivat jo Lounais-Sipoossa", en längre artikel med rubriken "Helsinki nielaisee Lounais-Sipoon" och en kort intervju med rubriken "Etelä-Sipoon kehittämistä ei saa unohtaa". I intervjun säger Susanna Taipale-Vuorinen (saml) följande:

>>Kahdeksan vuotta olemme yrittäneet viedä asioita eteenpäin Sipoon valtuustossa, mutta aika takkuinen tie on ollut. Rajamuutos oli aika julma hinta siitä, että Sipoossa oltiin sisäänpäin kääntyneitä<<

Taipale-Vuorinen tror att inkorporeringen skulle ha gått att förhindra:

>>Hän uskoo, että jos olisi oltu rohkeita, päätetty mennä Uudenmaan liittoon, tehty enemmän yhteistyötä pääkaupunkiseudun kuntien ja YTV:n kanssa, rajasiirrolta olisi vältytty.<<

Paula Hiidenuhma-Valtonen (saml) kommer för sin del med följande budskap angående utvecklingen av Sibbo:

>>Myös Etelä-Sipoo on muistettava. Muuten Helsinki vie loputkin.<<

En längre version av intervjun eller intervjuerna ingår i den tryckta tidningen. I tidningsnumret ingår dessutom en kolumn av chefredaktören Riitta Ketola. Kolumnen, som har rubriken "Se siitä sitten - mutta kyllä ottaa päähän!" handlar i sin helhet om inkorporeringen.

Helsingin Uutiset publicerade vid årsskiftet en artikel med rubriken "Mustavuoren linnoitusalue keskittyy nyt Helsinkiin".

Från skyltfronten finns det inte mycket att rapportera. Vad jag noterat har inga nya skyltar stulits, men diskusionen relaterad till den stulna skylten fortsätter ännu på Helsingin Sanomats webbplats. Vid motorvägen i Immersby pågick ännu idag vid middagstid arbetet med att resa en ny Helsingfors-skylt. Där motorvägen korsar Sottungsbyvägen har nu Nyland-skylten tagits ner. Få se om det kommer upp några nya landskapsskyltar.

Fallet Sibbo

Oskyldigt dömd. Den 4 januari 2009

Det händer sig att oskyldigt dömda själva börjar tro sig vara skyldiga. Upplevelsen av att vara oskyldigt dömd kan vara tyngre än det egentliga straffet. Trots att flera auktoriteter öppet låtit förstå att HFD:s dom i fallet Sibbo var ett justitiemord, är det en vanlig uppfattning i Sibbo att man bör skylla sig själv - eller Sfp - för att det gick som det gick. I otaliga blogginlägg har jag försökt analysera bakgrunden till för HFD:s avgörande. Det finns dock mycket kvar att utreda.

HFD:s beslut i fallet Sibbo är både inkonsekvent och diffust (se "Diffus argumentation. Den 2 augusti 2008"), men det är knappast många journalister som läst igenom det över 100 sidor långa beslutet. Istället torde man ha baserat sin nyhetsförmedling på HFD:s presmedelande "HFD förkastade besvären över ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda", som var högst vinklat. (Jfr "Två beslut. Den 28 januari 2008".) Syftet med pressmeddelandet verkar vara att utpeka Sibbo kommun som den skyldige och så tolkade även medierna HFD:s beslut, fastän ärendet inte alls handlade om Sibbos eventuella skuld. Vem som skrivit pressmeddelandet vet jag inte, men det är inte osökt att förvänta sig att HFD:s kommunikationschef haft ett finger med i spelet.

Turun Sanomat publicerade den 16 januari 2008 en artikel med rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta". I artikeln kritiserar docent Erkki Mennola HFD:s beslut på flera punkter, men i detta sammanhang vill jag lyfta fram kritiken mot informationsförmedlingen. Jag citerar:

>>Mennola pohdiskelee, miksi Sipoon asian käsittelyn tarkka kulku on ollut yleisessä tiedossa. Ratkaisuhetket ”on tiedetty etukäteen”.
- Herää kysymys, milloin nämä paperit (päätös) on kirjoitettu.<<

Det är inte så svårt att räkna ut när när beslutet i praktiken tagits och när beslutet skrivits. I blogginlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" har jag noterat att (kommunavdelningen) vid inrikesministeriet den 18 december 2007 föreslog att utnämna Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare för att utreda om en kommunsammanslagning mellan Kemijärvi stad Pelkosenniemi kommun. Att HFD inte skulle ändra statrådets beslut på grund av oegentligheter i samband med Myllyniemis Sibboutredning bör ha stått klart senast vid denna tidpunkt. Än mera i ögonfallande är det att inrikesministeriet den 18 december gav de berörda kommunerna tid att höras om utnämningen av utredningsman fram till den 15 januari och att (kommunavdelningen) vid finansministeriet tog beslutet att utnämna Myllyniemi till utredningsman den 16 januari, det vill säga dagen efter att HFD officiellt gjorde sitt avgörande i fallet Sibbo. Man behöver dock inte spekulera om en läcka till ministeriet föratt räkna ut när HFD:s beslut i praktiken stod klart. HFD:s kommunikationschef Teuvo Arolainen har skött om att tidtabellen för HFD.s avgörande varit känt för en större publik. Redan den 16 oktober 2007 publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "KHO päättää Sipoon lounaisosien liittämisestä heti vuodenvaihteen jälkeen". (Se "Ingen landförbindelse. Den 16 oktober 2007".) Jag citerar ur artikeln:

>>KHO ehtii tiedotuspäällikkö Teuvo Arolaisen mukaan ottaa asian päätettäväksi vielä tämän vuoden lopulla, mutta päätöstä ei ehditä antaa kuin vasta ensi tammikuussa. ...

"Kun päätös tehdään, sen jälkeen menee vielä aikaa siihen, että tarkistetaan sanamuodot, saadaan allekirjoitukset sekä puhtaaksikirjoitus", Arolainen kuvaa.

Arolaisen mukaan joissain ratkaisuissa päätöksen antaminen saattaa mennä kuukauden eteenpäin siitä, kun se on asiallisesti päätetty.<<

Dagen före, den 15 oktober 2007 hade FNB publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Sibbobeslut först nästa år", som bl.a. Hbl förmedlade. (Se "Beslutet dröjer. Den 15 oktober 2007".) Jag citerar ur notisen:

>>Enligt högsta förvaltningsdomstolen kan ett beslut fattats först efter årsskiftet.

– Beslutet är så att säga färdigt först när det avges även om det i sak avgjorts redan tidigare, säger domstolens informationschef Teuvo Arolainen.

Han påpekar att det i vissa fall kan dröja en månad innan ett beslut avges efter att beslutet fattats.<<

Den 3 december 2007 publicerade Hufvudstadsbladet på Hbl:s webbplats en notis med rubriken "Sibbobeslut tidigast i januari". (Se "Ett berg av dokument. Den 3 december 2007".) Nu verkade informationsschef Arolainen inte längre så säker på att frågan i sak skulle hinna avgöras i december. Jag citerar:

>>Det fanns små förhoppningar, eller farhågor, om att inkorporeringen av sydvästra Sibbo till Helsingfors skulle välsignas av HFD ännu på 2007 års sida. Så blir det knappast, säger infromationschef Teuvo Arolainen.

Enligt honom sammanträder avdelningen eller "sektionen" som granskar Sibboärendet i mitten av december. Sektionen leds av Högsta förvaltnningsdomstolens president Pekka Hallberg. Domarna har ett litet berg av dokument att titta på – blande dem förslag, besvär och motbesvär.

– Saken är komplicerad och gruppen kan begära nya utlåtanden. Min gissning är att beslutet dröjer åtminstone till januari och möjligen längre, säger Arolainen.<<

Avdelningen som avgjorde fallet Sibbo skulle alltså sammankomma i mitten av december, men då hade de tydligen tittat färdigt på berget av dokument. Den 11 december 2007 publicerade Yle en notis med rubriken "Sibbofrågan i HFD först nästa år". Här hette det ännu att "Beslutet dröjer, eftersom det ännu finns många saker som bör utredas innan ett beslut kan fattas." Speciellt mycket lär HFD dock inte ha utrett innan fallet i sak avgjordes. Avdelningen som avgjorde fallet Sibbo torde ha sammankommit senast måndagen den 17 december.

Den 4 januari 2008 publicerade Christel Liljeström ett blogginlägg där hon skrev följande:

>>Högsta Förvaltningsdomstolen har tagit beslutet gällande annekteringen i sydvästra Sibbo.
Beslutet är inte ännu undertecknat eller översatt. Det kommer att tillkännages troligen vecka 3, kring den 15:e.<<

Vilka vägar Liljeström fått informationen vet jag inte. Helsingin Sanomat publicerade den 10 januari 2008 en notis med rubriken "Sipoon rajakiista ratkeaa ensi viikolla". (Se "Domslutet torde offentliggöras nästa vecka. Den 10 januari 2008".) Ur notisen frangår mera än bara tidpunkten för beslutet:

>>KHO:sta kerrotaan, että oikeuden päätös on lähes satasivuinen. Asian käsittelyä on johtanut KHO:n presidentti Pekka Hallberg.
Sipoo on vastustanut voimakkaasti Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin. Oikeus onkin poikkeuksellisesti istunut niin sanotussa jaostoplenumissa, eli päättämässä on ollut seitsemän hallintoneuvosta. Asialla on ollut myös tavallisuudesta poiketen kaksi esittelijää.
Normaalisti KHO:n käsittelemistä asioista on päättämässä viisi tuomaria ja niillä on yksi esittelijä.
KHO:n jaostoplenum istui Sipoo-päätöstä tekemässä jo viime vuoden puolella. Päätös on valmis, kun kaikki tuomarit ovat allekirjoittaneet sen.<<

Redan på morgonen den 14 januari 2008 förmedlade medierna nyheten om att HFD offentliggör sitt beslut följande dag, men först sent på eftermiddagen bekräftade HFD till Sibbo kommun officiellt att beslutet ofentliggörs den 15 december.

Informationschef Teuvo Arolainen har knappast haft något inflytande över HFD:s avgörande i fallet Sibbo, men han är inte nödvändigtvis helt oskyldig till att många även i Sibbo betraktar Sibbo som medskyldig. Ett exempel på hur HFD:s ovannämnda presmeddelande kunde läsas erbjöd Helsingin uutisets ledarartikel "RKP:n rooli paljastui Sipoossa alastomimmillaan" från den 18 januari 2008. (Se "Justitiemord. Den 18 januari 2008".) Vare sig Arolainen författat pressmeddelandet eller inte, så torde den märkliga informationsförmedlingen åtminstone delvis kunna förklaras av informationschefens bristande erfarenhet. Teuvo Arolainen tillträdde nämligen jobbet som tillfällig informationschef vid HFD först den 1 oktober 2007, det vill säga samma dag som Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula började sitt uppdrag som tillfälligt förvaltningsråd vid HFD.

Arolainen har publicerat artiklar om medieetik. I Oikeus 3/2002 ingår en artikel av Arolainen med rubriken "Oikeustoimittaja – tuomittu ilman näyttöä". Före jobbet som infomationschef vid HFD var Arolainen rätts- och brottsjournalist vid Helsingin Sanomat. Det är faktiskt Arolainen som skrivit Helsingin Sanomats artikel "Jonkka ei löytänyt huomautettavaa Sipoon kuntajaon käsittelystä", som publicerades den 16 juni 2007. (Se "Ett invecklat händelseförlopp. Den 16 juni 2007".) Arolainen var fram till juni 2007 ordförande för Helsingin Sanomalehtimiesyhdistys. Han var även första viceorförande i Finlands Journalistförbund. Arolainen var tvungen att lämna sitt orförandeskap i Helsingin Sanomalehtimiesyhdistys på grund av förfalskade restaurangkvitton. Tidningen Journalisti skriver om fallet i en artikel med rubriken "Arolainen eroaa liitosta ja siirtyy KHO:hon" från den 14 september 2007. Bilden ovan publicerades i samband med artikeln. I artikeln kan man även läsa följande:

>>Korkein hallinto-oikeus oli viestintäpäällikön virkaa täyttäessään tietoinen Helsingin kuittiepäselvyydestä. KHO:n presidentti Pekka Hallberg ja muut rekrytointipäätöksen tekijät katsoivat, ettei asia vaikuta Arolaisen uudessa tehtävässä nauttimaan luottamukseen. <<

Fallet Sibbo

Uppskattat teknologskämt. Den 3 januari 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Nyhelsingforsare får dyrare vatten". Dåraden lyder "SIBBO Många frågor ska lösas i rätten efter annekteringen". Jag återger här det första stycket:

>>Sibbo och Helsingfors har sedan början av annekteringstvisten haft vitt skilda syner på hur lagen ska tolkas. Ersättningsförhandlingarna avbröts efter sommaren när det visade sig att skillnaden på de föreslagna summorna var enorma: Sibbo krävde 100 miljoner, Helsingfors var villigt att betala 4,5. Båda kommunerna förbereder nu besvär och ekonomiska utredningar.<<

Helsingin Sanomat har idagens papperstidning publicerat artikeln med rubriken "Helsinki-kyltti varastettiin Sipoon rajalta". Mera än så har Helsingin Sanomat inte skrivit om inkorporeringen den senaste månaden.

"Nya gränser ritas snart in på den östnyländska kartan?" lyder rubriken på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet. Med nya gränser syftas här i första hand på landskapsgränser, men även på kommungränser. Artiklarna inne i tidningen har rubriken "Östra nyland funderar på anslutning till Nyland" och "Ingen politisk vilja till Borgpfusion i Sibbo". Bilden ovan finns på upplsaget med artiklarna. Bildtexten lyder enligt följande:

>>Här går gränsen mellan Nylands förbund och Östra Nylands förbund idag. Gränsjusteringen har tydligen retat upp någon förbipasserande, som har skruvat bort Helsingforsskylten. Bara skyltstolparna står kvar till vänster på bilden.<<

En ny Helsingforsskylt kom upp redan igår, men några Nylandsskyltar har inte kommit upp. Helsingfors har gjort sitt bästa för att markera sitt nya område, men gränserna för landskapet Nyland är inte alls markerade. (Se "Oklar landskapsgräns. Den 30 december 2008".)

Jag har själv på min blogg försökt uppmärksamma flyttningen och resningen av skyltar. Inte för att ämnet är speciellt viktigt, men för att det är tillräckligt påtagligt. Ministrar utsätts för utpressning, tjänstemän begår tjänstebrott och domstolar myglar, men det tycks inte intressera medierna. En nyhet skall kunna fångas i bild. Förhoppningsvis leder uppmärksamheten kring Helsingforsskyltarna till att även viktigare frågor som berör inkorporeringen får lite uppmärksamhet.

Fallet Sibbo

Finlands Chicago. Den 2 januari 2009

Helsingin Sanomat har idag påförmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki-kyltti varastettiin Sipoon rajalta". Jag citerar ur artikeln:

>>Vuodenvaihteessa voimaan astunut Helsingin ja Sipoon liitos kuumentaa edelleen tunteita kuntien rajalla.

Helsinki-tieviitta varastettiin Storörenistä, ennen kuin se ennätettiin edes paljastaa. Kun Helsingin kaupungin rakennusvirasto ryhtyi perjantaiaamuna poistamaan suojapeitteitä uusista kylteistä, oli kokonainen kyltti hävinnyt Vanhan Porvoontien varresta.

"Teemme tästä rikosilmoituksen. Siinä on tarvinnut olla auto ja pari miestä mukana. Yksin sitä ei saa vietyä. Kyltti on 2,8 metriä pitkä", kertoi vastaava työnjohtaja Jari Kemppainen. <<

Helsingingin Sanomat har även publicerat ett videoklipp med titeln "'Kovaa peliä täällä, tämä on Suomen Chicago'". På videon visas ställningarna där den stulna skylten var fäst. Dessutom visas det hur Helsingfors byggnadskontor avtäcker den nya skylten i Kärr. Det står alltså Helsingfors på skylten vid Sibbos gamla gräns vid Nya Borgåvägen i Kärr. (Se bilden ovan.) Helsingfors har haft brottom att markera sitt nya område, men samtidigt uppenbaras faktumet att Östersundom inte hänger samman med det övriga.

Jag noterade den förbjudna skylten i gårdagens inlägg "Fullbordat. Den 1 januari 2009". Själv befann jag mig på brottsplatsen igår när polisen körde förbi. Då hade redan någon hunnit plocka ner den förhatliga Helsingfors-skylten vid Nya Borgåvägen. Vid motorvägen mellan Immerbyvägen och Bäckängsvägen saknades det ännu idag på förmiddagen en skylt som markerar var Helsingfors börjar. Här fanns än så länge bara en grop. Pa andra sidan motorvägen har skyltar med texten "Sipoo Sibbo" och "Itä-Uusimaa Östra Nyland" satts upp redan för flera dagar sedan.

Finlands Chicago är på sätt och vis en lämplig benämning på inkorporeringsområdet. Laglösheten har varit påtaglig då beslutet om ändringen i kommunindelningen har tagits och beretts. Både inom Helsingfors stad och inom naturskyddsorganisationerna viskas det nu att naturskyddslagen inte gäller innanför inkorporeringsområdet. Staten har skänkt Helsingfors sydvästra Sibbo för bostadsbebyggelse och om lagen står i vägen för en exploatering, så får lagen ge vika.

Helsingin Sanomat har på eftermiddagen uppdaterat sin artikel med en ny bild där Helsingfors byggnadskontor reser en ny skylt vid Nya Borgåvägen. Helsingin sanomat har även publicerat ett nytt videoklipp med titeln "Pääkaupungin uudelle itärajalle Sipooseen nousi Helsinki-kyltti", där man sätter upp den nya skylten. Någon Nyland-skylt har man dock inte satt upp. (Jfr "Oklar landskapsgräns. Den 30 december 2008".)

Iltalehti har pubkicerat en notis med rubriken "HS: Helsinki-kyltti varastettiin Sipoon rajalta". Vartti har publicerat en notis med rubriken "Helsinki-kyltti varastettiin Sipoon rajalta". Yle Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Helsingfors-skylt stulen vid Sibbogräns".

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Nya gränsjusteringar att vänta". I samband med artikeln har Bbl publicerat en bild över de nya skyltarna vid Nya Borgåvägen och stolparna från vilka den omatalde Helsingfors-skylten togs ner, men artikeln handlar inte om Sibbos eller Helsingfors gränser, utan om landskapsförbunden.

Fallet Sibbo

Fullbordat. Den 1 januari 2009

Helsingfors har fullbordat sitt värv med stor nit. Vid Sottungsbyvägen har man inte nöjt sig med att resa en ny skylt med texten "Helsinki Helsingfors", man har även plockat ner den historiska gränsskylten med Sibbo kommunvapen. Ett fotografi med den gamla skylten ingår i inlägget "Exklav. Den 14 september 2006".


Helt klar är man dock inte med markeringen av Helsingfors nya revir. Några Helsingfors-skyltar har man ännu inte fått upp vid motorvägen mellan Immersbyvägen och Bäckängsvägen, fastän Helsingfors byggnadsverk redan inlett arbetet med att resa en skylt här för några dagar sedan. Ställningarna ligger fortfarande vid vägkanten. Vid Nya Borgåvägen mellan vägskälet till Immersby och vägskälet till Bäckängen har man sedan igår plockat ner den nya Helsingforsskylten! Är det frågan om civil olydnad, eller är Helsingfors osäker på var skylten skall placeras, då den nya gränsen här går hundra meter längs Nya Borgåvägens södra kant? Eller är handlar oklarheten om huruvida man här även borde resa skyltar som markerar var landskapet Nyland börjar? (Se "Oklar landskapsgräns. Den 30 december 2008".)



I kvällens TV-nyttsändning ingick ett inslag om annekteringen. TV-nytt hade talat med en taxichaufför, som förehöll sig relativt positivt och förstående till inkorporeringen.


Fallet Sibbo