Bekymrar. Den 24 februari 2009

I söndagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en lista över saker som finlandssvenskarna bekymrar sig över. ("Tämä suomenruotsalaisia huolestuttaa"). Bilden ovan är från tidningens webbplats. Bekymmer nummer två lyder "Lounais-Sipoo liitettiin Helsinkiin, ja Rkp kärsi siinä näyttävän tappion hallituksessa."

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Markägare vill bevara storskogen på sitt sätt". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Skolbråk – Söderkulla eller Nordsjö?"

Fallet Sibbo

Sanelu. Den 23 februari 2009

Ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Pääkaupunkiseudun liitosta kypsyteltävä ilman pakkoa". Jag återgerhär det sista stycket i ledarartikeln:

>>Pakkoliitosta pääkaupunkiseudulle ei ole näköpiirissä. Nurkka Sipoosta vielä siirtyi saneluna Helsinkiin, mutta kokonaisiin suuriin kaupunkeihin ei voida samoilla otteilla kajota. Oikeassa kuntaliitoksessa mukaan tulijoiden tulee olla aidosti mukana.<<

Det är skäl att påpeka att Helsingin Sanomat på ledarplats konsekvent har stött flyttningen av Sibbohörnet genom "diktamen". Utan det stödet hade en tvångsanslutning knappast varit möjlig heller då det gällde Sibbohörnet. Omvänt kommer Helsingin Sanomats stälningstagande mot flera tvångssammanslagningar i huvudstadsregionen att påtagligt försvåra en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Till ledarartikeln har man anslutit en bild av WSP Finlands vinnande förslag i tävlingen Greater Helsinki Vision 2050. (Jfr "East Coast City. Den 14 december 2007" och "Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007".)

Fallet Sibbo

Brådskande ordning. Den 22 februari 2009

När Helsingfors stadsfullmäktige den 21 juni 2006 beslöt att göra en framställning till ändring i kommunindelningen togs beslutet i brådskande ordning. Motiveringarna till förfarandet fåga trovärdiga, men Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen valde att tro på Helsingfors motiveringar, enligt vilka ett fördröjt beslut skulle ha lett till oskälig skada. Motiveringarna till att beslutet måste tas i brådskande ordning är föga övertygande, men knappast är det heller någon som på riktigt trott på dessa motiveringar.

Miina Kajos (vf) var suppleant i Helsingfors stadsfullmäktige redan under förra fullmäktigeperioden. Hon skulle ha deltagit i fullmäktigemötet den 21 juni 2006, om hon inte hade haft förhinder. Kajos var dessutom sekreterare för Vänsterförbundets fullmäktigegrupp, men eftersom hon inte deltog i mötet, blev hon inte heller informerad om Sibboärendet. Hon han således skriva ett blogginlägg följande dag (den 22 juni), innan hon fått några förklaringar. Jag citerar ur inlägget, som har rubriken "Ällistynyt Sipoo-suunnitelmista":

Olen aika ällikällä lyöty tavasta, jolla Sipooseen ja Vantaalle suuntautuva alueliitosesitys tuotiin käsittelyyn. Vaikka ehdotus sinänsä voi olla kannatettava (en tosin ole siihen kovin perehtynyt, enkä usko monen muunkaan voivan olla), en voi mitenkään hyväksyä menettelyä asiassa.
Tuntui aika hurjalta lukea silloin aamun Hesarista yöllä netissä julkaistu uutinen, jonka mukaan kaupunginhallitus kokoontuu yllättäen aamulla klo 8 ja tuo vielä samana päivänä valtuustoon salassa valmistellun esityksen alueliitoksista. Erityisesti se hämmensi minua, koska toimin nykyään kaupunginhallitusryhmämme sihteerinä, mitä kautta yleensä pysyy kyllä väkisinkin erittäin hyvin perillä ja ajan tasalla päätöksenteosta. Silti en ollut kuullut mitään koko asiasta.

Kuinka on mahdollista, että näin iso asia voidaan valmistella salaa ja tuoda näin kiireesti käsittelyyn? Eihän asiasta tällä tavalla voi millään ehtiä saada kovin perusteellista käsitystä ennen päätöksentekoa!

Helsingfors förfarande i juni 2006 väckte starka reaktioner, men när det gäller valet att behandla Sibboärendet i brådskande ordning är det inte i första hand Helsingfors stad och beslutsfattare som kritiken borde rikta sig mot. Det framgick strax att det i själva verket var ministrar i nyckelpositioner (Hannes Manninen och Matti Vanhanen), som förutsatte att Helsingfors tog initiativet före midsommaren. Man kan fråga sig vilken betydelse detta faktum hade för förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens avgörande.


Fallet Sibbo

Missräkningar. Den 21 februari 2009

Det är svårt att förstå att tre av landets landets ledande experter på kommunal förvaltning och förvaltningsjuridik Heikki Harjula, Kari Prättälä och Olli Mäenpää har ställt upp och försvarat inrikesministeriets beredning och statsrådets beslut i fallet Sibbo. Högsta förrvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo skadar förtroendet för domstolen och den roll Kommunförbundets jurister spelat i fallet Sibbo kunde lika så ha skadat förtroendet för Kommunförbundet - om medierna bara brytt sig om att bedriva lite undersökande journalistik i fallet. Enligt min bedömning måste de ovannämnda auktoriteterna ha lovat sitt stöd innan Helsingfors gjorde sitt initiativ i juni 2006.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo kunde ha skett på ett juridiskt hållbat sätt. Liksom jag noterat i inlägget "Inte bara kommununallagen. Den 31 januari 2009" skriver Harjula och Prättälä i Kuntalaki: taustat ja tulkinat att riksdagen har rätt att besluta om tvångssammanslagningar efter att regeringen lagt fram ett lagförslag. Ett dylikt beslut hade kanske varit politiskt tvivelaktigt, men juridiskt sett hade det väl inte funnits några större problem, så länge skadorna för Sibbo inte varit oskäligt stora. Motiveringar så som bostadspriserna i huvudstadsregionen kunde här ha varit relevanta.

Mot bakgrunden av att Matti Vanhanen hävdade att Centern stöder en inkorporering av sydvästra Sibbo (se "Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009") borde det ha funnits förutsättningar för att beslutsfattarna i Sibbo tagit emot Jan Vapaavuoris erbjudande att frivilligt avstå ett område på 3 000 hektar i utbyte mot mark som Helsingfors pantat på i Nickby. Alternativet var, enligt ett hot som bekräftades av kommunminister Hannes Manninen, att Helsngfors med statsmaktens stöd ovillkorligen skulle ha tvångsinkorporerat ett 5 000 hektar stort område. Ifall kommunfullmäktige i Sibbo hade gått med på en frivillig ändring i kommunindelningen, hade ändringen kunnat ske utan större juridisk kontrovers. Allt gick dock inte som tänkt, kanske för att kravet på en ändring av kommunindelningen (felaktigt) kom att tolkas som ett resultat av en politik som bedrivits av Sfp i Sibbo.

Även efter att det stod klart att beslutsfattarna i Sibbo inte skulle gå med på en formellt frivillig ändring i kommunindelningen, hade det funnits möjligheter att sköta Sibbofrågan på ett juridiskt hållbart sätt, vilket jag noterat i inlägget "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007". Det mesta gick dock helt fel, börjande med Helsingfors katastrofalt bristfälliga framställning till ändring i kommunindelningen. Om Helsingfors på ett korrekt sätt lagt fram en seriös framställning och erbjudandet på 3 000 hektar inte läckt ut, hade det kanske fortfarande funnits förutsättningar att pressa Sibbo att gå med på en "kompromiss". Den verkliga missräkningen var dock utnämningen av kommunindelningsutredare och utredningaman Pekka Myllyniemis utredning, som måste ha varit en total missräkning. Ytterligare en missräkning var regerinsrådets Arto Sulonens beredning av statsrådets beslut. Strulet med kartorna och den oklara beskrivningen av gränsdragningen hade våra experter på förvaltningsjuridik knappast räknat med.

Fallet Sibbo

Kervo torrhamn. Den 20 februari 2009

Nordsjö hamn var ett centralt officiellt argument för inkorporeringen av Östersundom. Alla förespråkare av inkorporeringen ställer sig dock inte bakom detta argument. Osmo Soininvaara och de gröna i Helsingfors har motsatt sig hela hamnen. Jag citerar ur Soininvaaras blogginlägg "Vuosaaren satama" från den 12 februari:

>>Satama piti siirtää kaupungin ulkopuolelle, mutta Sipoo-liitoksen jälkeen meillä on taas satama keskellä kaupunkia. Satama-alueelle olisi Vuosaaressa asutettu kymmenen tuhatta asukasta erinomaisiin paikkoihin metroaseman lähelle.<<

Ur Soininvaaras synvinkel borde hamnen ha varit ett argument snarare mot en för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Soininvaara kritiserar inte bara placeringen av hamnen, utan även typen av hamn. Jag citerar vidare:

>>Maaliikenneyhteyksien rakentaminen Vuosaareen oli tolkuttoman kallista; erityisen kalliiksi tuli Suomen pisin rautatietunneli. Rannalle rakennettu suuri satama alkaa olla vanhentunutta teknologiaa. Nykyaikainen “satama” kannattaa rakentaa kuivalle maalle, Suomen tapauksessa jonnekin Keravan ja Riihimäen välille. Tällainen kuivan maan “satama” on esimerkiksi keskellä Belgiaa, logistiikkakeskus, jonne tavara tuodaan rannikolta kokojunakuljetuksina. Rannikolla sataman korvaa muutama laituri. Laivojen sisältö siirretään juniin ja hinataan logistiikkakeskukseen jaettavaksi ympäri maata.

Tällainen kuivan maan satama on syntymässä ymmärtääkseni Keravalle. Toistaiseksi se toimii Vuosaaren sataman takamaana, mutta kovin suuri houkutus sillä on alkaa kilpailuttaa satamia - laitureita. Se painaa Helsingin satamamaksut alas.

Miksi näihn pääsi käymään? Kun Vuosaari siirrettiin aikanaan maalaiskunnasta Helsinkiin, sinne piti laittaa satama. Koneisto suunnitteli satamaa vuosikymmeniä. Vaikka ajat muuttuivat, sitä ei pysäyttänyt mikään. Koneisto oli laittanut tähyän liikaa motivaatioinvestointeja

Huonosti korttinsa pelasivat myös vihreät, jotka keskittyivät puolustamaan vain Vuosaaren Natura-arvoja, jolloin jäi sivuseikaksi se, että hanke on logistisesti huono.<<

Helsingfors har hävdat att Östersundom och södra delarna av Sibbo storskog måste byggas, eftersom området ligger så nära Nordsjö hamn. I verkligheten är det viktigare att man satsar på på planering för logistisk verksamhet intill torrhamnen i Kervo, så som Sibbo kommun även har gjort.

Fallet Sibbo

Särfall. Den 19 februari 2009

Länsiväylä har idag på tidningens webbplats publicerat artikeln "Mäkelä: Pakkoliitos nousee vielä esiin". Jag citerar ur artikeln:

>>Hallituksen ministerit ovat kiistäneet pakkoliitosesityksen nousevan esiin lähipäivien hallitusohjelman tarkistusneuvotteluissa. Länsiväylä uutisoi asiasta sunnuntaina (8.2.).

Espoon valtuuston puheenjohtaja, kansanedustaja Jukka Mäkelä kuitenkin arvioi, että vielä nykyinen hallitus saa Helsingiltä esityksen kaupunkien yhdistämisestä. Hän ei toivo sitä, mutta pitää asiaa varmana.

Espoon ja Helsingin päättäjien näkemykset kuntaliitoksesta ovat täysin ristikkäiset. Mäkelän mukaan Helsingin päättäjät hakevat liitoksesta ratkaisua talousongelmiin. ...

Hallitus valmistelee parhaillaan selontekoa kuntien palvelu- ja rakenneuudistuksesta. Syksyllä eduskunta käsittelee sen perusteella kaupunkiseutujen, myös pääkaupunkiseudun tulevaisuutta ja toimintamalleja. Mäkelän mukaan tässä arvioinnissa nousevat varmasti erilaiset vaihtoehdot esiin.<<

Här är någonting att tänka på för dem som ännu tror att tvångsannekteringen av Östersundom berodde på Sfp och Sibbos traditionella politik.

Ledaren i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "Huvudstadsregionen ett särfall". Jag citerar ur ledarartikeln:

>>Helsingfors beskylls från Esbohåll för dubbelspel och för att spela under täcket med regeringen, i syfte att göra det samma mot Esbo som tidigare gjordes mot Sibbo. Man skjuter med skarpa skott, så här på målsträckan av kommun- och servicestrukturreformen, Paras.<<

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Skolgång i Sibbo för elever från Helsingfors blir för dyr". Enligt artikeln har Helsingfors kontaktat Sibbo och hört sig för om möjligheten att köpa 30 elevplatser i Sipoonlaakson koulu, som i höst öppnas i Söderkulla. I skolan skulle det finnas plats, men priset vidade sig vara för högt för Helsingfors. Christel Liljeström har på eftermiddagen kommenterat uppgifterna i ett blogginlägg med rubriken "Kuntarajoja ylittävä palvelu". Liljeström har även skrivit ett svenskspråkigt inlägg med rubriken "Regering och kommun". Jag återger här de inledande raderna:

>>Regeringen skall nästa måndag-tisdag hålla möte för att gå igenom halvtidsrapporten för sitt regeringsarbete.

Jag är lite orolig för vad som kan komma ut från det mötet. Förra regeringsperioden var det PARAS som dök upp, bekräftades och kördes hårt. Att kommunerna skulle förstoras, att ansvarsområden skulle med piska göras större, var inte aktuellt under riksdagsvalet men togs med i regeringsprogrammet som ”gubben i lådan” vid halvtidsgranskningen.<<

Jag finner det anmärkningsvärt att Liljeström, vad jag noterat, inte i ett enda blogginlägg noterat PARAS (KSSR) som en bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. Ironiskt nog torde annekteringen ha ökat Sibbos möjligheter att bestå som en självständig kommun.

I gårdagens nummer av Vartti inår en artikel med rubriken "Arki käynnistyi kankerasti". Artikeln har på tidningens webbplats publicerats under rubriken "Itäisen Helsingin postit kateissa jopa viikkoja". Med "itäinen Helsinki" syftas här på inkorporeringsorådet, där posten på grund av adresförändringar inte har hittat fram.

Diagrammet ovan är ur gårdagens nummer av Helsingin uutiset.

Fallet Sibbo

Markpolitik. Den 18 februari 2009

Helsingfors fortsätter att göra markaffärer i Östersundom, men inte i en allt för snabb takt. Helsingfors fastighetsnämnd hade på sin föredragningslista för mötet igår ett förslag till köp av tre små obebygda fastigheter på sammanlagt 0,42 hektar i Korsnäs. Se kartan ovan. Priset per fastighet är 144 000 €, vilket enligt mina beräkningar skulle betyda ett kvadratmeterprispå knappt 100 €. I motiveringarna till köpet heter det att Helsingfors endast äger 1/3 av marken i det inkorporerade området, medan staden äger 2/3 av marken i det övriga Helsingfors. Där till noteras det att Helsingfors huvudsakligen äger mark i inkorporeringsområdets norra och södra del, vilket i klartext betyder omrpåden som inte lämpar sig för bebyggelse. Här har Helsingfors gjort markaffärer till ett kvadratmeterpris av en helt annan storleksordning. I notiveringarna noteras ytterligare att "Liitosalueen kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisäämistä voidaan pitää perusteltuna ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaisena."

Låt oss göra att tankeexperiment att Helsingfors fortsätter att köpa upp mark i inkorporeringsområdets centrala delar för ett kvadratmeterpris på 100 €, så att Helsingfors markegendom sammanlagt uppgår till 2/3. Detta skulle betyda köp av sammanlagt ca 10 kvadratkilometer, 1000 hektar eller 10 miljoner kvadratmeter. Totalpriset skulle bli en miljard €. Jag säger lycka till till Helsingfors markpolitik.

Kai Kalima (sdp), som inte blev återvald till Helsingfors stadsfullmäkige, är medlem även i Helsingfors nya fastighetsnämn, men han är inte längre viceordförande.

Yle / Huvudstadsregionen har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Mäkelä tror på tvångsannektering". Det ör Esbo fullmäktigeordförande Jukka Mäkelä som tror på en annektering av Esbo. Yle refererar till en artikel i Länsiväylä. Jag har inte läst dagens nummer av tidningen, men på Länsiväyläs webbplats kan man läsa ledarartikeln med rubriken "Espoon on syytä pelätä tulevaisuutta". Antti-Pekka Pietilä säger här att tvångsannekteringen av städerna i huvudstadsregionen inte är en nyhetsanka. (Jämför "Sipoot. Den 15 februari 2009".) Pietilä skriver inledningsvis att "Espoon pakkoliitos Helsinkiin on suunnitelma, jota valmistellaan pääministeri Matti Vanhasen hallituksen sisäpiirissä."

Helsingin Sanomat har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Vantaan demarit haluavat 14 kunnan metropolivaltuuston". Vantaan sosialidemokraatit har idag publicerat ett längre meddelande med rubriken "Metropolitiikan perustaksi seutuhallinto, asukasdemokratia ja peruskuntien välinen yhteistyö".

Fallet Sibbo