Nylands förbund. Den 18 april 2009

Både Helsingin Sanomat och Borgåbladet tar idag upp Sibbos troliga byte av landskapsförbund. I de regionala TV-nyheterna Uudenmaan uutiset ingick ett inslag om det förutspådda bytet av landskapsförbund. På frågan om till vilket landskapsförbund Sibbo borde tillhöra kan man se på flera olika sätt. Sättet på vilket den politiska ledningen i Sibbo nu vill byta förbund är dock högst tvivelaktigt och osolidariskt. Lite komiskt är det när styrelseordförande i Sibbo motiverar byte av förbund med att det är viktigt att kommunen sitter med vid de bord där besluten fattas. Styrelseordförandes egen gruppering saknar och kommer att sakna representation i de beslutande organen i Nylands förbund. Att Sibbo kommit så här långt i frågan om byte av landskapsförbund är en följd av inkorporeringen. Medlemskapet i Östra Nylands förbund har av en del setts som en delorsak till inkorporeringen. Enligt min bedömning hade medlemskapet i Östra Nylands förbund ingen avgörande betydelse för initiativet till en ändring i kommunindelningen. En annan sak är att förbundsfrågan utnyttjades av Helsingfors för att försöka pressa Sibbo och Sfp till att formellt frivilligt avstå Östersundom till Helsingfors. Det är lite sent av kommunen att säga att man inte heller vill höra till Östra Nylands förbund, då inkorporeringen redan är förverkligad. Det skulle även vara skäl att vänta på utredningen om regional förvaltning i Helsingforsregionen innan Sibbo ovillkorligen går in för ett byte av landskapsförbund. Ohjälpligen undrar man om inte initiativet till ett snabbt byte av förbund i hög grad handlar om personlig hämnd.

I dagens Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Vantaa velkaantuu, Helsinki maksaa". Jag citerar ur artikeln, som är skriven av Kimmo Oksanen:

Nyt Vantaan kannattaakin ottaa velkaa. Helsinkiläisethän ne kuitenkin maksavat, kun kaupungit yhdistyvät.
Tästä on jo päätettykin, mikäli Vantaan kaupunginjohtajaa Juhani Paajasta on uskominen. "Jos valtuustossa päätetään, että selvitystä ryhdytään tekemään, prosessi lähtee liikkeelle ja se viedään loppuunsa asti", Paajanen perusteli kielteistä kantaansa yhdistymisen etuja ja haittoja puntaroivan selvityksen tekemiseen ratkaisevan valtuustokokouksen edellä (HS 28. 3.).
Ja näinhän päätettiin. ...
Merkittävä säästö saadaan, kun yhdistyneeseen kaupunkiin syntyvä hallinnon tuplamiehitys puretaan. Homma aloitetaan kaupunginjohtajista.
Ja sitten otetaan Espoo . . . 

Fallet Sibbo

Initiativ i brådskande ordning. Den 17 april 2009

Liksom jag i flera blogginlägg har noterat, kan kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommunindelningslag ses som ett försök till retroaktiv legitimering av beslutet i fallet Sibbo. Lagförslaget är format och formulerat så att det stämmer mycket bättre överens med inkorporeringen av sydvästra Sibbo än vad den nu gällande lagen gör. På alla punkter har lagförslaget dock inte anpassats till de prejudikat som fallet Sibbo föranledde. Enligt lagförslaget skulle ett initiativ till ändring av kommunindelningen under inga omständigheter kunna göras på det sätt som Helsingfors gjorde i juni2006. Jag återger här 13 § i lagförslaget:

>>13 § Kunnan tai kunnan jäsenen esityksen sisältö
Yksittäisen kunnan ja kunnan jäsenen esityksessä kunnan osan siirtämisestä toiseen kuntaan on perusteltava kuntajaon muuttamisen tarve ja selvitettävä, miten 4 §:ssä säädetyt kuntajaon muuttamisen ja 18 §:n 2 momentissa säädetyt päätöksenteon edellytykset täyttyvät.
Kunnan esityksestä tulee ilmetä, miten asiaa on valmisteltu muiden muutoksen kohteena olevien kuntien kanssa. Esitykseen tulee liittää muiden kuntien valtuuston lausunto.
Esityksessä on tarpeellisella tarkkuudella ilmoitettava kyseessä olevat alueet.<<

Lagarbetsgruppen omnämner i sin promemoria inte fallet Sibbo i sina kommentarer till 13 §, men tankarna går osökt till Helsingfors initiativ och framställning från juni 2006. Jag citerar ur promemorian:

>>Pykälän 2 momenttiin ehdotetaan uutta säännöstä, jonka mukaan kunnan tekemästä esityksestä kunnan osan siirtämiseksi tulisi ilmetä, miten asiaa on valmistelu muiden muutoksen kohteena olevien kuntien kanssa.
Esitykseen tulisi myös liittää muiden kuntien valtuustojen lausunnot asiasta. Säännöksen tarkoituksena on varmistaa, että kaikki muutoksen kohteena olevat kunnat tulevat tietoisiksi asiasta ja voivat lausua kantansa siitä ennen esityksen tekemistä ministeriölle. Yksittäinen kunta ei siten enää voisi ilman toisten kuntien kuulemista panna vireille kunnan osan siirtämistä toiseen kuntaan.<<

I promemorian och lagförslaget förefaller man försvara inrikesministeriets och statsrådets agerande, men ta avstånd från det sätt på vilket Helsingfors lade fram sitt förslag. Det är dock skäl att minnas att det var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen som önskade att Helsingfors skulle ta beslutet om en framställning i brådskande ordning. Och Helsingfors hävdar fortfarande på sina specialsidor om inkorporeringen att "Inkorporeringen inleddes på initiativ av Helsingfors". (Se bilden ovan.)



Fallet Sibbo

Ett stort steg. Den 16 april 2009

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubiken "Helsinkiin mahtuu vielä satoja puutarhamökkejä". Enligt artikeln ryms det stugor vid nuvarande koloniträdgårdar, men man planerar även nya områden för stugor, bl.a. ett vid "Sipoonkorven reuna".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "'SFP kan inte bara säga nej'". I artikeln citeras Göran Härmälä, som är stadsfullmäktigeledamot för Svenska folkpartiet i Vanda. Jag citerar vidare:

>>- Det är inte så att huvudstadsregionens svenskar skall stå utanför när Vanda utreder. Vi skall stå i centrum. Vi sade nej i Sibbo frågan och i dag ser vi resultatet. <<

Med tanke på hur negativt Härmälä har utalat sig om en eventuell sammanslagning av Helsingfors och Vanda (på Helsingfors villkor) är det svårt att tro att det inte ligger påtryckningar bakom hans val att rösta för en utredning. Visserligen var Sfp:s röster inte avgörande i omröstningen om utredningarna, men samgångsutredning är ett stort steg mot en sammanslagning. Även om utredningen om för- och nackdelrana med en sammanslagning skule bli relativt neutral, kan man förvänta sig att medierna med Helsingin sanomat och Vantaan sanomat/ Helsingin uutiset tolkar utredningen så att fördelarna framhävs. Då det en gång finns en utredning som stöder en sammanslagning är steget inte lång till en framställning om en ändring i kommunindelningen. Även om stadsfullmäktige i Vanda skulle vara mot en sammanslagning, kan en samgång förverkligas, om majoriteten i en folkomröstning i Vanda röstar för en samgång. Med mediernas hjälp är det troligt att majoriteten Vandaborna åtminstone tillfälligt kan övertygas om fördelarna med en samgång.

Helsingfors har idag på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Sipoosta ja Vantaasta liitetyt alueet uudessa opaskartassa". Guidekartan finns även i digital fom på internet, men på de svenska sidorna saknas inkorporeringsområdet fortfarande från översiktskartan. (Se ovan.) Speciellt viktiga tycks man inte anse att inkorporeringsområdet är. Östra Esbo finns med på servicekartan, men Österundom har täckts över av en ruta med teckenförklarimngar.

Fallet Sibbo

Område. Den 15 april 2009

En av de stora juridiska kontroverserna i fallet Sibbo gällde tolkningen av ordet område (alue) i 3 § i kommunindelningslagen. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008" och "Levnadsförhållanden. Den 30 juli 2008".) Enligt den nurådande lagen kan kommunindelningen ändras, om ändringen främjar ordnandet av service för invånarna i området, förbättrar levnadsförhållandena för invånarna i området eller förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området. I motiveringarna till statsrådets beslut i fallet Sibbo säger säger regeringsrådet Arto Sulonen att "Kuntajaon muuttamiselle kuntajakolain 3 §:ssä säädettyjen yleisten edellytysten täyttymistä on päätöksessä arvioitu mainitun säännöksen mahdollistamalla tavalla kokonaisuutena ja yhtä kuntaa laajemman alueen näkökulmasta." Sulonens tolkning av ordet alue stöddes av Pekka Myllyniemi och Kari Prättäläs, men tolkningen kritiserades starkt av Toivo Pihlajaniemi, som i likhet med Myllyniemi och Prättälä var med i arbetsgruppen som beredde den aktuella lagen. En annan kontroversiell tolkning i motiveringarna sitt statsrådets Sibbobeslut var att ordet invånare i ovannämnda lagparagraf inkluderade framtida invånare. I förslaget till ny kommunindelningslag görs en precisering av begreppet område. Samtidigt tas områdets framtida utveckling med som ett juridiskt kriterium, så att lagen anpassas till motiveringarna till Sibbobeslutet. Jag citerar ur 4 § i lagförslaget, som definierar de allmänna förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen:

>>Kuntajakoa voidaan muuttaa, jos muutos parantaa 1) kunnan toiminnallisia ja taloudellisia edellytyksiä vastata palvelujen järjestämisestä tai muutoin edistää kunnan toimintakykyä; 2) alueen asukkaiden palveluja tai elinolosuhteita; 3) alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia; tai 4) alueen yhdyskuntarakenteen toimivuutta.
...

Edellä 1 momentissa alueella tarkoitetaan yhden tai useamman kunnan tai niiden osan muodostamaa aluetta, johon kuntajaon muutos vaikuttaa. Kuntajaon muuttamisen edellytyksiä arvioidaan myös alueen tulevan kehityksen kannalta.<<

Den fjärde allmänna förutsättningen för en ändring i kommunindelningen, "muutos parantaa alueen yhdyskuntarakenteen toimivuutta", är ny, men den motsvarar motiveringarna för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Utvecklingen av området som en förutsättning för en överflyttning av ett område från en kommun till en annan omnämns även i 18 § i lagförslaget . Några gränser på 5 % av invånarna eller 10 % av landarealen finns inte längre kvar, men om ändringen inte är "obetydlig" krävs det att utvecklingen av området förutsätter en ändring i kommunindelningen. Dessutom får ändringen inte äventyra den berörda kommunens funktionsmöjligheter och förutsättningar att ordna service. Undantaget råkar exakt motvara motiveringarna till Sibbobeslutet. Några andra förutsättningar för en tvångsinkorporering av ett icke-obetydligt område ger lagförslaget inte. Jag återger här den aktuella paragrafen:

>>Kunnan osan siirtämisestä toiseen kuntaan voidaan päättää, jos minkään muutoksen kohteena olevan kunnan valtuusto ei vastusta muutosta.
Kunnan osan siirtämisestä toiseen kuntaan voidaan päättää valtuuston vastustuksesta huolimatta, jos 1) muutos on muutoksen kohteena olevan kunnan kannalta vähäinen; tai 2) 4 §:n 3 momentissa tarkoitetun alueen kehittäminen edellyttää muutosta eikä muutos merkittävästi heikennä muutoksen kohteena olevan kunnan toimintakykyä ja edellytyksiä vastata palvelujen järjestämisestä tai rahoituksesta.<<

I dagens nummer av Tidningen Vartti (Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Östersundomin busit jättävät vaihtopysäkille".

Fallet Sibbo

Förbjudet att överklaga. Den 14 april 2009

I dagens Helsingin Sanomat finns en ledarartikel med rubriken "Kirkkonummi on pystynyt pitämään päätösvallan itsellään". Indirekt upprepar tidningen här sin förklaring till inkorporeringen av Östersundom: Sibbo valde en annan väg än Kyrkslätt. (Jfr "Jäviga domare. Den 23 januari 2008" och "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008".) Jag citerar:

Kirkkonummella on kuntarakenteen muutospaineessa vaihtoehtoja, koska se valitsi ajoissa toisen tien kuin Helsingin itäpuolella sijaitseva Sipoo. Toisin kuin Sipoon ruotsinkielinen hallinto Kirkkonummen ruotsinkieliset kuntapäättäjät oivalsivat, että kunta ei voi käpertyä vaan sen tulee avautua. Jo 1970-luvulla Kirkkonummella avattiin ovia muualta muuttaville ja teollisuudelle.

I flera blogginlägg har jag noterat hur fallet Sibbo präglar kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommunindelningslag. Lagförslaget anpassas till ministeriets och HFD:s många gånger märkliga tolkning av den nuvarande kommunindelningslagen. Det är som om man hoppades att den nuvarande lagen skall vara bortglömd då man i framtiden bedömer lagligheten i statsrådets Sibbobeslut. Det finns många exempel på försök till retroaktiv legitimering i lagförslaget. Här ett exempel:

54 § Muutoksenhakukiellot
Kuntien yhteisen esityksen mukaiseen valtioneuvoston päätökseen kuntien yhdistymisestä ei saa hakea muutosta.
Edellä 15 §:ssä tarkoitettuun ministeriön päätökseen, joka koskee erityisen kuntajakoselvityksen määräämistä, ei saa erikseen hakea muutosta.

I sin promemoria refererar lagarbetsgruppen angående moment två i 15 § direkt till HFD:s beslut från den 12 december 2006 att inte låta Sibbo kommun skilt besvära sig över utnämnandet av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare:

Pykälän 2 momentissa säädettäisiin muutoksenhakukiellosta ministeriön päätökseen, joka koskee erityisen kuntajakoselvityksen määräämistä. Päätökseen ei saisi erikseen hakea muutosta, koska kyse on kuntajaon muutosta koskevan asian valmistelusta. Säännös vastaisi voimassa olevasta laista oikeuskäytännössä (KHO 12.12.2006/3431) noudatettua tulkintaa.

Fallet Sibbo

Kartmaterial. Den 13 april 2009

Kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria "Ehdotus uudeksi kuntajakolaiksi" med förslaget till ny kommunindelningslag är intressant när man läser den i bakgrunden av fallet Sibbo och noterar vem som varit medlemmar i lagarbetsgruppen. Paragraf 37 i nuvarande kommunindelningslag lyder enligt följande:

>>Ministeriet kan verkställa ändringar av rättelsenatur i beslut som avser ändring i kommunindelningen och som utfärdats med stöd av denna lag.<<

Hur denna lagparagraf är tänkt att tillämpas visste jag inte från förut, men lagarbetsgruppen ger i sin promemoria följande tolkning av paragrafen:

>>Ministeriö voi kuntajakolain 37 §:n nojalla tehdä oikaisuluonteisia korjauksia kuntajaon muuttamista koskevaan päätökseen. Säännös mahdollistaa esimerkiksi osakuntaliitosta koskevaan päätökseen liitetyssä karttaaineistossa olevan virheen korjaamisen.<<

Exemplet är intressant med tanke på att inrikesministeriet efter strulet med kartbilaga och oklara gränser i samband med statsrådets Sibbobeslut hade haft behov av en korrigering. Vad jag kan se utnyttjade ministeriet dock inte möjligheterna till korrigering. I förslaget till ny kommunindelningslag är ministeriets rätt at göra en rättelse tydligare formulerad. Jag återger 55 §:

>>Oikaisunluonteinen korjaus
Sen lisäksi, mitä hallintolain (434/2003) 8 luvussa säädetään päätöksessä olevan virheen korjaamisesta, ministeriö voi tehdä oikaisunluonteisia korjauksia tämän lain nojalla annettuun päätökseen kuntajaon muuttamisesta.<<

I sin premoria tolkar lagarbetsgruppen lagparagrafen på följande sätt:

>>55 §. Oikaisunluonteinen korjaus.
Pykälän mukaan ministeriö voisi tehdä asiasisältöä muuttamattomia korjauksia kuntajaon muuttamista koskeviin valtioneuvoston tai ministeriön päätöksiin. Säännös vastaa voimassa olevan lain 37 §:ää. Kyseessä olisi erityissäännös, jonka lisäksi sovellettaisiin, mitä hallintolain 8 luvussa säädetään päätöksessä olevan virheen korjaamisesta.
Säännös mahdollistaisi esimerkiksi kunnan osan siirtämistä koskevaan valtioneuvoston päätökseen liitetyssä karttamateriaalissa tai päätöksessä mainituissa kiinteistörekisteriyksiköissä olevien teknisluonteisten virheiden korjaamisen ministeriössä ilman, että päätöstä tarvitsisi viedä uudestaan valtioneuvoston päätettäväksi.<<

Det förefaller mig som om man med det ovan citerade exemplet vill hävda att ministeriet redan på basen av 37 § i nuvarande kommunindelningslag hade kunnat rätta det tekniska felet i statsrådets Sibbobeslut som berodde på den felaktiga kartan. Enligt inrikesministeriets utlåtande eller förklaring till HFD ingick den felaktiga kartan i inrikesministeriets promemoria emellertid inte i statsrådets beslut. Det är intressant att lagarbetsgruppen nu lika väl talar om kartmaterial i anslutning till statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen. Om det någonsin behövs en karta i ett dylikt beslut, så hade det behövts i Sibbobeslutet, eftersom själva beslutstexten inte specificerar vilka delar av t.ex. den mycket stora fastigheten Westerkulla som skulle överföras till Helsingfors.

Kartan ovan är kartan som ingick som bilaga till inrikesministeriets promemoria till statsrådets Sibbobeslut. Strängt taget hade just denna karta ingen juridisk betydelse före statsrådets beslut, eftersom kartan är en inofficiell, av ministeriet något förbättrad version av kartan i Pekka Myllyniemis utredning och framställning. (Se "Registerenheten 92-895-2-8. Den 28 juli 2008".)

Fallet Sibbo

Byggnadslov. Den 12 april 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Uudet helsinkiläiset suhtautuvat skeptisesti metroon". Underrubriken lyder "Liitosalueesta on tehty sosiokulttuurinen selvitys". Ned de "nya helsingforsarna" syftas alltså på inkorporeringsområdets invånare. Om den aktuella utredningen "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta" har jag skrivit bl.a. i blogginlägget "Sociokulturell utredning. Den 3 april 2009". Bilden ovan är en del av en karta som ingår i utredningen.

I Sipoon Sanomat ingår även en insändare som jag önskar kommentera. Insändaren är skriven av Orvokki Krogell och rubriken är "Miksi rakennuslupaa joutuu odottamaan niin pitkään". Jag återger här de inledande raderna:

>>Suurta ihmetystä herättää rakennuslupienkäsittely Sipoossa edelleen. Eikö ole vieiäkään tajuttu sitä asiaa, että Sipoota ei ole kohta ollenkaan, kun Helsinki ja muut kunnat rohmuavat Sipoota itselleen?<<

Det är begripligt att folk blir frustrerade, då de inte beviljas byggnadslov. Att Sibbo kommun varit återhållsam i beviljande av undantagslov har dock föga med inkorporeringen att göra. Det är en populär feluppfattning att Sibbo har sig själv att skylla, då kommunen varit trög med att bevilja byggnadslov. Från Helsingfors sida önskar man minsann inte att Sibbo skall bli mera frikostig med undantagslov. I själva verket är det den höga andelen undantagslov som kritiserats från Helsingfors och statsmaktens sida. Det blev minsann inte lättare att få byggnadslov i Östersundom då området anslöts till Helsingfors. Tidningen Vartti publicerade den 25 mars en artikel med rubriken "Espoossa on maata, mutta rakentaa ei saa". Esbo stad beviljar inte byggnadslov i norra Esbo, fastän generalplanen skulle tillåta byggande. I artikeln noteras det att "Uudenmaan ympäristökeskuksen tulkintoja ohjaavat esimerkiksi maaliskuussa tarkentuneet valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, joiden mukaan irrallista hajarakentamista pitää ehkäistä." När det gäller regional betydelse kan största delen av Sibbo jämföras med norra Esbo.

Fallet Sibbo