Bästa möjliga läge. Den 23 maj 2009

I flera inlägg har jag uppmärksammat Helsingfors stora intresse för den lilla ön Tobben, som utredningsman Pekka Myllyniemi lämnade kvar i Sibbo. I fjol förhandlade Helsinginfors stad med staten om att Helsingfors skulle överta fastigheten Tobben i utbyte mot områden i Sibbo storskog. (Se "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008" och "Granö by. Den 18 juli 2008".) I februari i år bytte fastigheten ägare. I motiveringarna till bytet hette det bl.a. att "omistuksen saamista kaupungille laivaväylän läheisyydessä pidetään Vuosaaren sataman käytön ja toiminnan kannalta tärkeänä". I ett tidigare försök att komma över fastigheten år 2006 hade stadsdirektör Jussi Pajunen hävdat att "saari soveltuisi erinomaisesti virkistyskäyttöön", vilket jag uppfattat som en direkt lögn. I mars i år beslöts det att fastigheten Tobben överförs från Helsingfors fastighetsnämnd till Helsingfors hamn.

Eftersom planerna för Tobben intresserar mig har jag kollat upp mötesdokument från direktionen för Helsingfors hamn. Tobben omnämns dock inte i några dokument från i år. De enda sammanhang där Tobben omnämns är i rapporter om fiskbeståndet från 2006 och 2007. I princip är det möjligt att Tobben har behandlats på mötet den 14 april, då några ärenden hemligstämplats, men det vet jag ingenting om. Jag har däremot hittat ett brev med ett utlåtande från Helsingfors hamn till fastighetsnämnden från år 2007. I utlåtandet heter det faktiskt att "Tobben-tila ja sitä ympäröivä vesialue soveltuisivat Vuosaaren satamakeskuksen yritysten koulutus- ja virkistyskayttöön." Påståendet är föga trovärdigt. I utlåtandet heter det vidare att "Tobben-saaren sijainti on paras mahdollinen sataman rakentamisaikaisten sekä myöhemmin satamatoimintojen ja alusliikenteen mahdollisten virkistyskäyttökelpoisuuteen ja -arvoon sekä yleensä ympäristöön vaikuttavien tekijöiden seurannan kannalta." I utlåtandet ges även betydligt trovärdigare motiv till Hamnverkets intresse för Tobben. Jag citerar:

Saari sijaitsee liikenteenvalvonnan ja ohjauksen kannalta maantieteellisesti keskeisellä paikalla sekä vaylan että satama-alueen liikenteen kannalta. Mikäli satamaan johtavaa väylää on tulevaisuudessa aluskoon kasvaessa tarpeen leventää saaren kohdalla, ainoa järkevä vaihtoehto on toteuttaa levennys Tobbenin suuntaan, minkä seurauksena väyläalue tulee lähes kiinni saaren rantaa. Mikäli tilan hallinta olisi Helsingin Satamalla, tällaisesta väylämuutoksesta ei aiheutuisi haittaa, vahinkoa tai edunmenetystä ulkopuolisille tahoille. Tilan väylan puoleisen vesialueen käyttökelpoisuus virkistyskayttöön ja kalastukseen on jo sataman rankentamisvaiheessa rajoitettua johtuen alusliikenteestä.

Det torde ha varit mycket lättare att, "om fartygen i framtiden växer", ändra på planerna för Tobben, ifall Myllyniemi inte avvikit från det färdiga gränsförslag som Helsingfors torde ha levererat.

Fallet Sibbo

Förslag till ändring i beskattningsförfarandet. Den 22 maj 2009

Kommunindelningsarbetsgruppen har i sin promemoria "Ehdotus uudeksi kuntajakolaiksi" inte nöjt sig med att ge ett förslag till ny kommunidelningslag. Från Helsingfors håll har det hörts kritik mot att invånarna i stordistriket Östersundom ännu detta år betalar kommunalskatt till Sibbo, fastän de betalar fastighetsskatt till sin nya hemkommun. Dess värre definieras beskattningskommunen inte av kommunindelningslagen, utan av lagen om beskattningsförfarande. Således kommer lagarbetsgruppen även med ett förslag till ändring av 5 § i lagen om beskattningsförfarade. Förslaget lyder enligt följande:

Jos luonnollisen henkilön kotikunta muuttuu kuntajakolaissa ( / ) tarkoitetun kuntajaonmuutoksen vuoksi, vuodenvaihteen kotikuntanapidetään sitä kuntaa, jossa hänellä on verovuoden alkaessa katsottava olleen kotikuntalaissatarkoitettu asuinpaikka.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo är den första ändringen av kommunindelningen under rådande lagar där enskilda kommunivånares beskattningskommun har betydelse för berörda kommuner. Man kan bara fråga sig om inte lärdomen av fallet Sibbo är att det nuvarande beskattningsförfarandet bör bevaras. Lagarbetsgruppen kommenterar i promemorian det ovan citerade förslaget på följande sätt:

Esityksessä ehdotetaan muutettavaksi myös verotusmenettelystä annettua lakia siten, että luonnollisen henkilön kunnallisverot maksettaisiin jo kuntajaon muutoksen voimaantulovuotena alueen vastaanottavalle kunnalle.
Nykyisin verot maksetaan vielä voimaantulovuotena alueen luovuttavalle kunnalle. Tällöin kunnilla ei olisi enää tarvetta korjata taloudellisessa selvityksessä kunnallisverotulojen kohdentumista.

Förstår jag saken rätt, så antyder man att den kommunalskatt som Östersundomborna i år betalar till Sibbo skulle kunna tolkas som en del av den ersättning som Helsingfors skall betala Sibbo.

Helsingin sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Sipoo haluaa vaihtaa maakuntaa".

Fallet Sibbo

Utlåtande av Sibbo kommun. Den 21 maj 2009

I mitt inlägg "Sarvilinnas utlåtande över ersättningsfrågan. Den 10 maj 2009" skrev jag om Helsingfors stadsfullmäktiges utlåtande till finansministeriet om förslaget till ny kommunindelningslag. Den 11 maj skall även Sibbo kommun ha gett ett utlåtande, men på kommunens webbplats jag har inte hittat något protokoll eller någon föredragningslista där utlåtandet omnämns. Sibbos utlåtande hade intreserat mig, eftersom beredningen av en ny kommunindelningslag i högsta grad är ett efterspel till fallet Sibbo.

Fallet Sibbo

En partipolitisk fråga. Den 20 maj 2009

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbo utan plats i förbundsstyrelse?" Tidigare på morgonen publicerade Yle en notis med rubriken "Sipoo Uudenmaan liittoon ilman edustajapaikkaa", där man noterar att "Sipoon kunnanhallitus on omalta osaltaan hyväksynyt maakunnan vaihtamisen, vaikka kunnan vaikuttamismahdollisuudet Uudenmaan liitossa eivät ole vielä varmistuneet."

För ett par år sedan ansåg man det i Helsingfors och Nylands förbund synnerligen viktigt att Sibbo skulle gå med i Nylands förbund. I Helsingfors var man dock beredd att låta Sibbo förbli medlem i östra Nylands förbund, ifall kommunen frivilligt avstod från Östersundom. Men idag vill Sibbo ovillkorligen själv gå med i Nylands förbund, fastän kommunen ofrivilligt avstod från Östersundom. Eftersom Sibbos medlemsskap i Nylands förbund ansågs så viktigt, kunde man förvänta sig att förbundet skulle komma emot genom att ge Sibbo representation i förbundsstyrelsen. För närvarande är Christel Liljeström från Sibbo och Sfp ordförande för styrelsen för Östra Nylands förbund. Lika väl är beslutsfattarna i Sibbo nu beredda att byta förbund utan att ens garanteras närvarorätt vid förbundets styrelsemöten, fastän motiveringen till ett byte av förbund varit att Sibbo bör sitta med vid de bord där besluten tas. Det kan förefalla fullständigt korkat av beslutsfattarna i Sibbo att ta ett beslut om ett byte av förbund utan att förhandla eller veta villkoren för medlemskapet. Men de samlingapartistiska lokalpolitikerna är kanske inte fullt så politiskt oerfarna som det ser ut. Man kanske inte bryr sig om en representation eller ens vill ha representation i Nylands förbund. I landskapsförbunden representerar förbunds- och styrelsemedlemmarna i första hand sina partier, inte sina hemkommuner. Om Sibbo hade fått en plats i landskapsstyrelsen för Nylands förbund, hade platsen troligen tillfallit Sfp.

Ett byte av landskapsförbund betyder för Sibbos del framför allt ett byte från ett förbund där Sfp har ett starkt inflytande till ett förbund som domineras av Samlingspartiet. Frågan om vilket landskapsförbund Sibbo skall tillhöra är i högsta grad partipolitisk och språkpolitisk. Det tragiska är att valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo, som efter avgörandet i Sibbofrågan grundades av medlemmar i föreningen För Sibbo och i hög grad fått sitt mandat av svenskspråkiga väljare, åtminstone i förbundsfrågan har blivit ett stödparti till Samlingspartiet.

Byte av landskapsförbund har motiverats med att Sibbo efter erfarenheterna av förlusten av Östersundom bör visa "samarbetsvilja", men Samlingspartiets agerande i förbundsfrågan visar att fjäskandet för Nylands förbund handlar om någonting annat.

Det är helt i sin ordning att ogilla Sfp eller vissa Sfp-politiker. Mina egna känslor för är partiet är delade. Det är dock oärligt att säga sig arbeta för Sibbos självständighet eller "Sibbos bästa", då man i första hand vill motarbeta Svenska folkpartiets eller Liljeströms möjligheter till inflytande.

Sfp har idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Regionfullmäktige för huvudstadsregionen". Det är Astrid Thors som förespråkar ett regionfullmäktige.

Fallet Sibbo

Hemliga tillägg. Den 19 maj 2009

Helsingfors stad publicerade igår på stadens webbplats lite försenat en nyhet med rubriken "Penttilä Euroopan metropolien verkoston johtoon". Idag har staden publicerat samma nyhet under r´rubriken "Penttilä valittu Euroopan metropolien verkoston johtoon". Det komiska är att man talar om "metopolien verkosto", nätverk av metropoler. Organisationen som Helsingfors biträdande stadsdirektör valts till ordförande för heter Metrex, the Network of European Metropolitan Regions and Areas. Organisationen är med andra ord en organisation för stadsregioner, metropolitan regions and areas, inte bara metropoler. Metrex räknar med 120 dylika regioner i Europa, fast så många medlemmar har Metrex inte. Man kan fråga sig vad syftet är med att förväxla begreppen metropol och metropolitan area. (Se "Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007".)

Yle publicerade igår en notis med rubriken "Helsingfors fortsätter köpa mark". I notisen berättades det att Helsingfors stad behöver ett tilläggsanslag på 12 miljoner euro för att köpa mark bl.a. i det "annekterade området i Sibbo". Yle berättade vidare att stadsstyrelsen på sitt möte igår skulle besluta om man beviljar tilläggsanslag. Yle har inte fått informationen via stadens webbplats, för något dylikt ärende fanns inte med på den föredragningslista som publicerats på nätet. Jag drog slutsatsen att ärendet fanns med i tilläggslista 1 med stadsdirektörens ärenden 4 och 5, som av någon anledning inte publicerats på Internet. (Tilläggslista 2 med stadsdirektörens ärende nummer 6 fanns däremot publiserat på nätet.) Det visade sig att tilläggslista 1 inte lämnats bort i misstag. I beslutsmeddelandet Päätöstiedote nro 20 noteras det angående ärendena 4 och 5 bara "Salassa pidettävä asia".

Yle (inrikes) har idag publicerat en artikel med rubriken "Kommunfusion tryggar svensk service?"

Fallet Sibbo

Homopartiet. Den 18 maj 2009

Artikeln på bilden ovan är inte ny, utan publicerades i december 2006. (Se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006".)

Rubrikerna från Svenska folkpartiets partikongress handlar denna gång om ett ställningstagande som i högsta grad splittrar partiet. Knappast kan Sfp gå in för en enhetlig linje då det gäller "barns rätt att få homosexuella föräldrar", eftersom frågan är en så kallad samvetsfråga. Enligt vad medierna skriver gavs det på partidagen både goda och mindre bra argument mot förslaget att stöda extern adoptionsrätt för homosexuella par. Delegaterna hade haft all orsak att lyssna till sakkunnige Mikael Luthers invändningar mot förslaget i motion nummer 69. Däremot ger jag inget större värde åt Carl-Gustaf Aminoffs varning för att man på på finskt håll kan börja kalla Sfp för homopartiet. Mig skulle man gärna få kalla homo, ifall benämningen uppfattades som synonym till hurri.

För två år sedan undvek Sfp:s partidag att ta ställning i den så kallade Sibbofrågan, för att förhindra att partiets ministrar skulle uppfattas som jäviga i frågan. I efterskott verkar detta ha varit en onödig försiktighet. Sibbofrågan var en fråga som i högsta grad föranade partiet, ungefär som Karlebyfrågann idag. Ännu under veckoslutets partidag passade partiordförande Stefan Wallin på att lyfta fram Sibbofrågan i en hälsning till De gröna. I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Vihreiden, Rkp:n ja perussuomalaisten johtajat neuvovat toisiaan", där Wallins hälsning återges på finska:

"On tärkeää, että kaikki mielipiteet pääsevät esiin. Vihreiden pitäisi mennä juurilleen, ottaa huomioon myös pienet - pienet kunnatkin, Sipoon asia on tuoreessa muistissa."

Det är egentligen intressant att Sibbofrågan blev en fråga som förenade Sfp och svenskapråkiga politiker över partigränserna, trots att Sfp upprepade gånger framhöll att det inte handlade om en språkfråga. Sfp, som enligt Matti Vanhanens utsaga från juni 2006 förhållit sig mycket konstruktivt till frågan, är kanske inte helt oskyldig till det stora myglet.

Den 13 december 2006 publicerade Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Ministrar stod bakom Helsingfors östexpansion". I artikeln säger Vanda stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen (saml.) att de ledande ministrarna med statsministern och finansministern i spetsen uppmanade politikerna i Helsingfors att göra en framställning till ändring i kommunindelningen. Enligt artikeln informerades Vanda stadsstyrelsemedlemmar på resa i Köpenhamn av styrelseordförande Mäkinen om att även Sfp-ministern Jan-Erik Enestam stod bakom en annektering, men Enestam dementerar i artikeln påståendena om att han skulle ha uppmanat Helsingfors att ansöka om någonting. I protokollet från stadssyrelsemötet i Köpenhamn den 20 juni 2006 heter det även att ledningen i Vanda diskuterat en framställning till ändring i kommunindelningen med statsministern, finansminister och kommuniministern, medan dåvarande miljöminister Enestam inte omnämns.

I sak har Enestam säkert rätt, men Mäkinen hade inte heller nödvändigtvis helt fel då han hävdade att Enestam stödde en inkorporering. En möjlighet är att Mäkinen eller hans källor syftat på inkorporeringen av ett mindre område på ca 3 000 ha. (Se "Konspiration. Den 28 april 2007".) Trots att Sfp entydigt tog avstånd från utredningsman Pekka Myllyniemis fösrlag till ändring i kommunindelningen, torde Enestam och Sfp ännu den 20 juni 2006 ha försökt främja en kompromiss på ett 3 000 ha stort område, för att förhindra att Helsingfors med regeringens stöd skulle annektera ett område på hela 5 000 ha. Enligt obekräftade uppgifter skulle de nuvarande Sfp-ministrarna ha försökt hjälpa beslutsfattarna i Sibbo att själva komma med ett kompromissförslag. Frågan är om Matti Vanhanen och Eero Heinäluoma skulle ha ställt sig bakom Hannes Manninens planer, ifall Enestam inte hade förhållit sig så "konstruktivt" till en lösning på frågan.

Jag anklagar inte Sfp för inkorporeringen. Att myglet i fallet Sibbo varit möjligt och att fallet inte har rätts upp torde ändå delvis kunna förklaras av att även Sfp var involverat på ett sätt som efteråt upplevs som pinsamt. Kanske är det dags för partiet att komma ut ur skåpet.

Yle har idag på morgonen publicerat en notis med rubriken "Fusion kan innebära sämre svenska" och senare på förmiddagen en notis med rubriken "Helsingfors fortsätter köpa mark". Den senare nyheten har även publicerats under rubriken "Taantuma ei häiritse Helsingin tonttikauppoja".

Fallet Sibbo

Penttilä förevisar. Den 17 maj 2009

Vid Helsingfors strategiseminarium den 5 februari höll biträdande stadsdirektör Hannu Penttilän en presentation. Diorna ur presentationen har publicerats som en pdf-fil under rubriken "Apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilän esitys Kaupunginvaltuuston strategiaseminaarissa 5.-6.2.2009". Diorna har felaktigt daterats 5.2.2008. Årtalet skall vara 2009. På den första dian står det "© Helsingin kaupunki, kaupunginmittaustoimisto", men stadens gränser har inte justerats i enlighet med inkorporeringen. Kartan på dian visar de av Helsingfors stad ägda fastigheterna i grönt. Staden äger två tredje delar av marken innanför de gamla gränserna, medan Helsingfors endast äger en tredje del av marken i inkorporeringsområdet. Detta har framförts som ett argument för stadens markköp i bl.a. Gumböle. Kartan på dian visar emellertid ett annat intressant föållande: Bostadsområdena är huvudsakligen i privat ägo, medan staden äger grönområden och planerade bostadsområden. Stadens strategi är att köpa råmark till billigt pris och sälja planlagda områden till ett högt pris eller alternativt hyra ut tomtmarken. I inkorporeringsområdet äger Helsingfors huvudsakligen mark som köpts upp till billigt pris och främst lämpar sig som park. Därför är det ekonomiskt oförnuftigt att skynda med planläggningen av inkorporeringsområdet. Följande karta visar områden som Helsingfors planerar bygga på 2010-talet. Inte heller här finns inkorporeringsområdet med.

I Penttiläs presentation ingår även kartor där inkorporeringsområdet kommit med. Ur kartan nedan framgår att Helsingfors "äntligen" har tillräckligt med tomtmark, fastän Östersundom inte räknas med. Så var det med stadens akuta behov av tomtmark och den "färdiga tomtmarken" i sydvästra Sibbo.

Slutligen ingår i Penntiläs presentation kartan nedan, som liksom flera andra kartor i presentationen även publicerats i dokumentet Toimintasuunnitelma vuosille 2009-2011, som bifogades till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 22 januari. (Se "Dålig smak i munnen. Den 21 januari 2009".)

Angående ramplanen "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" står det i verksamhetsplanen bl.a. följande:

Kaupunginvaltuusto on hyväksynyt 12.11.2008 vuoden 2009 talousarvion, missä kaupunkisuunnitteluvirastolle vahvistettiin seuraavat sitovat toiminnalliset tavoitteet.
- Kuntien yhteistä osayleiskaavaa (Helsingin itäinen kehityskäytävä) valmistelevan Helsinki-Porvoo akselin runkosuunnitelman luonnos Vantaan, Sipoon ja Porvoon sekä maakunnan liittojen kanssa.

Fallet Sibbo