Zachrisbackens högstadium. Den 15 juni 2009

Formellt har det inte på tio år funnits lågstadium och högstadium i den finländska grundskolan. I praktiken existerar det dock fortfarande högstadie- och lågstadieskolor. På landsbygden är lågstadieskolor ofta små byskolor, medan högstadieskolorna är stora skolor i kommuncentra eller centralorter. Det hare i någon mån experimentertas med en annan idelning än klasserna 1-6 respektive 7-9, men det är ovanligt. Däremot har det blivit relativt vanigt med enhetsskolor med alla klasser från första till nionde. Det finns ämneslärare som undervisar sina ämnen även i klasserna 5-6 och det finns klasslärare som även är behöriga ämneslärare i något enskilt undervisningsämne. Huvudregeln är dock att klasslärare undervisar i klasserna 1-6, medan ämneslärare undervisar i klasserna 7-9. Dessutom kräver en del undervisningsämnen i klasserna 7-9 specialutrymmen som saknas i lågstadieskolor. (Se "Specialutrymmen. Den 15 mars 2009".)

I mina inlägg "Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009" och "Elevupptagningsområde. Den 9 mars 2009" har jag berättat att Helsingfors finska utbildningssektion på sitt möte den 24 februari överaskande ändrade planerna för den finskspråkiga högstadieundervisningen för elever i inkorporeringsområdet. Enligt sektionens beslut grundas ett nytt elevupptagningsområde för de finskpråkiga elever i inkorporeringsområdet som börjar på sjunde klassen i höst. Undervisningen skall ske i baracker vid Zachrisbackens skolcentrum i Östersundom. För undervisning i ämnen som kräver specialutrymmen planeras transporter till andra skolor. Jag fann planerna så orealistiska att jag betvivlade att de kommer att förverkligas. Nu har emellertid Helsingfors stad rest baracker på Zachrisbacken.

Ovissheten har oroat föräldrar till elever som skall börja på högstadiet. Helt negativt förhåller man sig dock inte till de tillfälliga utrymmena. Zachrisbackens skolcentrum är trots allt en mycket trygg miljö.





Fallet Sibbo

Metropolarena. Den 14 juni 2009

I blogginlägget "Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007" hävdade jag för över två år sedan att metropolidén är en övergående modefluga, som tyvärr inte hinner gå över innan statsrådet gör sitt beslut i Sibbofrågan. Dess värre har metropolhypen ännu heller inte gått över. Nu har MTV3 tillsammans med bl.a. Helsingin uutiset grundat en "arena", Metropoliareena för diskussion om "metropolen". Här utlovar kommunminister Mari Kiviniemi en redogörelse om metropolpolitiken inför nästa riksdagsval. Nylands förbund, "Finlands metropollandskap" sponsorerar arenan.

Fallet Sibbo

Berlinmuren. Den 13 juni 2009

Egentligen har har mitt bloggande om fallet Sibbo hela tiden handlat om att skriva samtidshistoria. Ju mera tiden lider desto mera blir mitt bloggskrivande just historia. Jag återgär inte längre så många nya inlägg i debatten, utan i stället plockar jag fram gamla inlägg, som jag hoppas att skall belysa fallet Sibbo. I många inlägg har jag påtalat den förtigna kopplingen mellan Sibbofrågan och kommunreformen. Jag har inte hittat en enda text förutom mina egna där denna koppling direkt skulle påtalas. Närmast kommer kanske Osku Pajamäki i blogginlägget "Sipoo eli Gumbostrandin stadilaiset?" från den 30 november 2006, där han skriver att "Kun neuvottelutie kymmenien vuosien aikana oli käyty loppuun, antoi kuntarakenneudistus hyvän syyn kokeilla toista tietä." (Se "Astrid Thors torde föredra 'Sibbofrågan'. Den 9 juni 2007".) En annan socialdemokratisk lokalpolitiker från Helsingfors, Jouko Malinen har kanske ändå tydligare än Pajamäki avslöjat kopplingen på sin eller Kontulan Demarit/ Puhis blogg. I det första blgginlägget "Kevät" från den 18 april 2006 skriver Malinen om kommun- och servicestrukturreformen. Jag återger valda bitar:

Tämän hetken merkittävin asia Suomessa on kunta- ja palvelurakenne uudistus, joka on lausuntokierrosten jälkeen tulossa hallituksen ns. puitelakiesityksenä eduskunnalle touko-kesäkuun vaihteessa. Tällä hetkellä tuntuu demarien ja keskustan mielipiteet menevän eniten ristiin kuntakoon asettamisen suhteen. Katsotaan, minkälainen kompromissi tulee hallituksesta ulos.

Kunta- ja palvelurakenneuudistuksen pääkaupunkiseudun yhteinen valmistelutyö on edennyt ns. neuvottelukunnan kautta. Alun perin yhteistyön lähtökohdaksi sovittiin vapaaehtoinen yhteistyömalli, vaikkakin kokoomuksella ja vihreillä tuntui yhteisestä sopimuksesta huolimatta riittävän intoa kiirehtiä kuntien yhteen liittämistä julkisissa puheissaan. Tämä ärsytti kovasti naapureita - erityisesti Espoota. ... Vapaaehtoisuuden tie hieman epäilytti aikaisempiin kokemuksiin pohjaten, mutta kaupungit saivat yllättävän pitkälle meneviä suunnitelmia yhteiseen lausuntoonsa. Selvitystyö kuntien mahdollisesta yhteen liittämisestä siirrettiin sovinnolla vuoteen 2008.

Pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyön pohjaksi on tarkoitus solmia toukokuun aikana yhteistyösopimus. Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten valtuustot kokoontuvat yhteiseen kokoukseen 22.5. Finlandia-talolle. ... Lisäksi pääkaupunkiseudun kunnat haluavat solmia valtion kanssa pääkaupunkiseutusopimuksen, joka sisältäisi molempien tahojen yhdessä määrittelemät keskeiset konkreettiset toimenpiteet ja hankkeet seudun kehittämiseksi. ...

Yhdyskuntarakenteen kehittämisessä olennaisinta olisi saada suunnitellut aluevaihdokset Vantaan kanssa sovittua (Ala-Tikkurila ja Västerkullan kiila). Maakuntaliittojen yhdistämiseen ja mahdolliseen läntisen Sipoon saamiseksi mukaan maankäyttösuunnitelmiin tulemme tarvitsemaan valtion apua.

Mycket tydligare än så här kan man knappast säga att kommunminister (och bostadsminister) Hannes manninen (c) med Helsingfors ingick ett avtal där Sibbofrågan och KSSR kopplades samman. I följande inlägg "Kuntauudistus ja Sipoo" från den 3 augusti förbinder Malinen kanske inte Sibbofrågan lika direkt med kommunreformen, men sambanden kommer ändå tydligt fram. Jag citerar:

Juhannuksen tietämillä tapahtui kaksi kuntapolitiikan kannalta erittäin merkittävää asiaa. Maan hallitus sai pitkän ja ankaran vääntämisen jälkeen vihdoin kunta- ja palvelurakenneuudistuksesta ns. puitelakiesityksensä valmiiksi. Esitys on hyvin pitkälti sdp:n ja keskustapuolueen vastakkaisista kannoista muotoutunut kompromissi, jonka oppositiopuolueet pitkin hampain hyväksyvät. Keskustapuolue jarrutti viimeiseen asti välttämätöntä kuntauudistusta ja erityisesti siihen mahdollisesti liittyviä kuntaliitoksia. Puitelakiesitys kompromissinäkin oli kuitenkin pakko saada aikaiseksi, jotta hallitus pystyy toimimaan vaalikauden loppuun asti.

Puitelain tärkeimpiä kohtia ovat mm. kunnassa tai yhteistoiminta-alueella, joka huolehtii perusterveydenhoidosta ja sosiaalitoimen tehtävistä on oltava puitelain mukaan vähintään 20 000 asukasta. ... Pääkaupunkiseudun kuntien selvittävät yhteistyökuvionsa vuoden 2007 syyskuun alkuun mennessä. Laki ei kuitenkaan sisällä kunnille asetettavia minimiasukasmääriä tai pakkoliitoksia. Laissa on kuitenkin ns. valtioneuvoston pakkovaltapykälä. Todella heikkoon kuntoon ajautuneiden kuntien osalta puitelakiin kirjattujen toimien purevuus arvioidaan 2009. ...

Kuntauudistukseen palataan seuraavan kerran tosimielessä vuonna 2009, jolloin valtioneuvoston on annettava eduskunnalle selonteko lain tavoitteiden toteutumisesta. Silloin päättyy valmistelulle annettu aikalisä ja uudistuksessa päästään toivottavasti aidosti eteenpäin.
Sdp:n puheenjohtaja Eero Heinäluoma piti kuntauudistuksesta saavutettua sopua historiallisena ja merkittävänä. ...

Toinen Helsingin kannalta erittäin merkittävä asia oli se, että Helsinki teki esityksen valtioneuvostolle Loinais-Sipoon (5000 ha) Vantaan puoleisen Mustavuoren alueen (200 ha) liittämiseksi Helsinkiin. Esitys tehtiin pikavauhtia juhannuksen alla, kun asialle oli näytetty vihreää valoa valtioneuvon suunnalta. Käytännössä sdp:n ja keskustapuolueen johto siunasivat esityksen rkp:n vastustaessa asiaa. Kuntalaki mahdollistaa tämänkaltaisen esityksen tekemisen, jos siihen on riittävän painavat perusteet. Sipoo on jo vuosikymmenet rkp:n johdolla vastustanut kaikkia Helsingin tekemiä yhteistyöesityksiä. Nyt rkp:n vallan supistuessa Sipoossa he ovat saaneet vihreät kumppanikseen jarrutuspolitiikalleen. Helsingin tekemä esitys johti Sipoon kuntapolitiikan kriisiin ja Sipoon valtuuston asettama kuusihenkinen valiokunta tutkii, ovatko kunnanhallituksen puheenjohtaja Cristel Liljeström (rkp) ja kunnanjohtaja Markku Luoma toimineet Sipoon etujen mukaisesti neuvotellessaan viime keväänä Helsingin kanssa kuntarajan siirtämisestä. Helsingillä on 1700 ha maita Sipoon puolella ja Sipoo on ikään kuin rakentanut Berliinin muurin Mellunmäen itäpuolelle.

Fallet Sibbo

Helsingforsdag. Den 12 juni 2009

Idag firar Helsingfors stad Helsingforsdagen. Helsinin Sanomat har i bilagan Nyt publicerat en artikel med rubriken "Sipoon eka Helsinki-päivä".

Sipoon Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Itä-Uudenmaan liiton juhlissa kitkerä sivumaku".

Fallet Sibbo

Sociala medier. Den 11 juni 2009

Det är redan tio år sedan jag gjorde mig en hemsida på internet. Här var jag relativt tidigt ute. Förts år 2005 började jag skriva blogg. Länge tyckte jag att det var så enkelt att publicera texter på internet att jag inte behövde någon blogg, men bloggar är mera än texter på internet. På Facebook registrerade jag mig först först denna vår. Jag har således inte registrerat mig i gruppen "Näpit irti Sipoosta - tassarna bort från Sibbo!". (Se bilden ovan.) Ja, jag har inte ens tills nyligen vetat att det existerat dylika grupper. Något större behov av att på Facebook dela med mig av min vardag har jag inte, men för att ordentligt kunna ta del av vad andra skriver på detta sociala nätverk registrerade jag mig för kanske en dryg månad sedan. Jag har långt tagit i bruk de nya typerna av internetbaserade medier i samma takt ordning och takt som politiska partier och kandidater. Månne man inte kunde tala om ett genombrott för Facebook i politiska sammanhang i Finland just i samband med EU-valet.

För att följa med fallet Sibbo har bloggen varit ett lämpligt medium. Tyvärr har varken jag eller mina läsare fullt ut utnyttjat bloggens kapacitet. På Yahoo! 360 fick ja aldrig en enda "vän", fastän besöken räknas i hundratusental. Delvis berodde detta kanske på att tekniken inte riktigt fungerade som det var tänkt, varför jag i ett senare skede även styrde besökarna till en tekniskt sett primitiv webbplats på Geocities. För att locka besökare borde en blogg ha bättre möjligheter till interaktivitet. Att jag ändå behållit läsare torde långt bero på att jag skriver så regelbundet. Det kommer jag inte att göra i framtiden. Därför kan det vara skäl för dem som är intresserade av min blogg att utnyttja de möjligheter som Blogger /Blogspot erbjuder. De som registrerar sig som mina vänner på Facebook kan direkt via Facebook läsa mina blogginlägg. Det går även att på ett liknande sätt registrera sig som "följare" (även anonym) direkt på Blogger /Blogspot. (Klicka på "följ blogg" uppe på sidan eller på knappen "följ" längre ner på sidan.)

Det går även att "prenumerera" på blogginlägg via olika slag av feeds.

Den som vill vara riktigt interaktiv kan kommentera mina inlägg i ord eller med kryss direkt på bloggen eller skriva i min gästbok (via sidan "Fallet Sibbo"). Hittils har folk kommenterat och kontaktat mig huvudsakligen via e-post. Nu går det även att skicka inlägg via e-post. (Klicka på bilden av ett brev/kuvert.)

Liksom andra partier har Centern upptäckt betydelsen av sociala nätverk eller sociala medier och speciellt Facebook. På Facebook har Keskusta flitigt "delat" nyhetsartiklar. Tack vare Facebook hittade jag idag en artikel i Iltasanomat som jag inte tidigare noterat.

I artikeln "Vanhanen puolustautuu: Kehitän Helsinkiä intohimolla" gör Matti Vanhanen den 26 maj ett liknande uttalande som Mari Kiviniemi i pressmeddelandet "Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi: Keskusta on aloittanut suomalaisen metropolipolitiikan – kannattaako Kokoomus alueellistamista? 25.5.2009". (Se "Centerns förtjänst. Den 25 maj 2009".) Jag citerar ur artikeln i Iltasanomat:

Vanhanen kiistää syytökset metropolipolitiikan laiminlyömisestä.

- Päinvastoin olen ollut käynnistämässä metropolipolitiikkaa. Ykköshallituksen aikana pantiin liikkeelle Aalto-yliopisto, Sipoon osaliitos, länsimetro ja kehärata.

Fallet Sibbo

Besökare. Den 10 juni 2009

Tyvärr har jag inte haft full kontroll på besöksfrekvensen på denna blogg. Besöksstatistiken på min blogg på Yahoo! 360 visar fantastiska siffror på flera hundra tusen träffar. Det är möjligt att mina sidor här faktiskt har haft över 300 000 träfar. Antalet träffar är av samma storleksordning som antalet träffar på min övriga webbsidor. En mycket stor del av besöken på mina webbsidor med akademiska och filosofiska texter kommer via sökmotorer. Det är troligt att mina blogg på ett liknande sätt huvudsakligen får besök via google. Av någon anledning rankar Google fotfarande sidor på Sibbobloggens gamla adress högre än inlägg på den nya bloggen på Blogger / Blogspot. Det betyder att de som t.ex. googlar efter Heikki Harjula huvudsakligen hamnar på den gamla bloggen.

Från och med idag finns det en räknare på denna blogg. Räknaren visar endast unika besök, alltså inte alla träffar. Alla läsare kommer dock inte att registreras i räknaren. Mina egna besök registreras inte, eftersom räknaren negligerar besök från vissa IP-adresser och webbläsare med speciella cookies. En del läsare läser kanske min blogg via Facebook eller motsvarande feeds.

Besöken på mina övriga webbsidor går starkt ner till veckoslut och ledigheter. På sommaren är träffarna här bara en bråkdel av vad de är under det övriga året. Det samma torde gälla bloggen. På grund av det dåliga vädret har jag fortsatt att skriva blogg. Det dåliga vädret torde även ha gynnat besöksfrekvensen. Jag kommer framöver inte att skriva inlägg lika ofta som hittills, vilket även kommer att reducera antalet trogna besökare eller läsare. Via sökmaskiner kommer min blogg dock fortsättningsvis att läsas. En del besökare är kanske intresserade av fallet Sibbo i allmänhet, men de flesta tillfälliga läsare torde ha ett specialintresse så som kommunindelningslagen och Sibbo storskog. Många besökare torde även kolla enskilda personer så som Arto Sulonen, Kari Prättälä och Heikki Harjula.

Fallet Sibbo

Sibbofrågan och kommunreformen. Den 9 juni 2009

Gårdagens blogginlägg "Ett litet under. Den 8 juni 2009" är det längsta hittills. Å andra sidan består störta delen av inlägget av citat. Knappast har någon brytt sig om att läsa igenom hela inlägget med nyhetstexter från juni 2006, men nu finns texterna i varje fall dokumenterade. Jag hävdar i gårdagens inlägg att man måste sätta huvudet i busken för att inte se ett samband mellan Sibbofrågan och förhandlingarna kring kommunreformen (KSSR, Paras). Sambandet mellan Sibbofrågan och KSSR har väl inte direkt förnekats av någon annan än förre kommunminister Hannes Manninen (se "Samtidshistoria. Den 5 augusti 2007"), men det har inte heller påtalats. I juni 2006 förorsakade kommunreformen, som Hannes Manninen (c) ansvarade för, en potetntiell regeringskris. Veckan före midsommaren var en ödesfråga för reformen, för regeringen och alldeles speciellt för Manninen. Det är ingen hemlighet att sydvästra Sibbo var ett av Helsingforspolitikernas krav i förhandlingarna om reformen. Tanken att Sibbofrågan inte skulle ha kopplats samman med KSSR är direkt absurd. För den som är intresserade av sambandet rekommenderar jag blogginläggen markerade med etiketterna eller nyckelorden "kommunreformen" och "Hiltunen" på denna blogg.

Lösningen på Sibbofrågan var en förutsättning för en överenskommelse om kommunreformen. Dylika kopplingar är i sig inte unika. Det unika är att kopplingen i det aktuella fallet var så oerhört korrumperande. Är man inte medveten om kopplingen, kan man inte heller förstå HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Hade HFD dömt mot statsrådets beslut, hade domstolen inte bara gått emot statsministern och regeringen. HFD hade även rivit upp grunden för överenskommelsen om kommunreformen och ramlagen. Ett justitiemord var nödvändigt för att bevara konsensusen.

Denna blogg har nu en sökruta på högra sidan. Sökrutan fungerar på ett annat sätt än sökfunktionen uppe till vänster på sidan. Tyvärr förefaller funktionen ännu inte fungera felfritt, men den är vär att pröva på. Skriv "Rakel Hiltunen" i sökrutan, så har du nyckeln till fallet Sibbo!

Fallet Sibbo