Inget frågetecken. Den 18 juni 2009

Jag fortsätter att arkivera. Artikeln ovan publicerades i Helsingin sanomat på sida A 16 den 8 december 2006. Helsingin Sanomat tog på allvar mina avslöjanden om plagiat. Rubriken "Kopioko Myllyniemi Helsingin Sipoo-esitystä" är visserligen formulerad som en fråga, men frågetecknet saknas. Helsingin sanomats redaktör brydde sig faktiskt om ta reda hur det förhöll sig. Redaktör Matti Huhta kontaktade Pekka Myllyniemi, som medgav han begärt motiveringar av Jussi Pajunen och Eila Ratasvuori. I ett ledarstick med rubriken "Sipoon-hankkeen vastustajille uusi ase" i följande dags tidning passade Helsingin sanomat dock på att notera att utredningsmannen inte varit noggrann till alla delar, utan i utredningens "inledningsdel" infogat delar ur Helsingfors utredning. Att de kopierade delarna inte skulle finnas med i förslagsdelen skrev Huvudstadsbladet felaktigt redan den 8 december. För skarpare text klicka på bilderna nedan.

Ett par artiklar som Helsingin sanomat publicerat på tidningens webbplast torde hittills inte ha noterats på denna blogg. Den 27 juni 2006 publicerades så väl en artikel med rubriken "Sipoo yrittää vesittää Helsingin rajansiirtoaikeen" som en kommenterande artikel med rubriken "Helsingin pitää kertoa Sipoon-suunnitelmansa". Jag återger valda bitar ur den senare artikeln:

Sipoolaisten hämmennys on oikeutettua.

Ihmiset ovat hakeneet Sipoosta elämäntavan, johon eivät kuulu kerrostalot ja kaupunkikeskusten hulina. Monet sipoolaiset pelkäävät, että Itä-Helsingin lähiöt leviävät heidän kotinurkilleen.

Metron jatkaminen itään lisää pelkoja. Metron uskotaan tuovan mukanaan rumiksi koettuja korkeita kerrostalolähiöitä, uusia kontuloita. ...

Helsingin merkittävin kaupunkipientaloille suunniteltu kohde on tällä haavaa Malmin lentokenttä. Sinne on ajateltu kaupunkipientaloja 10 000 ihmiselle.

Malmin lentokentän rakentamista vastustetaan laajasti muun muassa Helsingin valtuuston suurimmassa ryhmässä kokoomuksessa.

Kaupunginhallituksen puheenjohtajan Jan Vapaavuoren (kok) mukaan Länsi-Sipoo poistaisi suurimmat Malmin kenttään kohdistuvat rakentamispaineet. ...

Metroon tukeutuvaa Itä-Helsinkiä saatetaan ryhtyä rakentamaan jo viiden vuoden kuluttua. Siinä on varmasti ajattelemisen aihetta myös länsimetropäätöksensä kanssa tuskailevalle Espoolle.

Tidningen Keski-Uusimaa har idag publicerat en artikel med rubriken "Järvenpää ja Kerava valittavat ministeriön Ristikytö-päätöksestä". Man skall alltså besvära sig till HFD över finansministeriets beslut att avslå Träskändas och Kervos framställning till ändring i kommunindelningen. Städerna fick officiellt ta del av ministeriets beslut igår. (Se Finansministeriets meddelande "Finansministeriet beslutade om partiella kommunsammanslagningar" och Yles notis "Tuusula saa pitää Ristikydön maat".) Det här blir intressant att följa. Jag torde återkomma.

Fallet Sibbo

Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä. Den 17 juni 2009

Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa

Jag har redan tidigare på internet lagt ut Helsingfors förvaltningscentrals eller Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Denna utredning skall på utredningsman Pekka Myllyniemis begäran ha sänts till inrikesministeriet den 18 oktober 2006. Utredningen plagierades av Myllyniemi i hans rapport Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä. Myllyniemi plagierade även andra publicerade - och troligtvis även opublicerade - dokument, men Ratasvuoris utredning är det viktigaste plagierade dokumentet. Även stora delar av förslagsdelen i Myllyniemis rapport är kopierat från Ratasvuoris utredning, utan att källa anges. Plagiatet hade knappast upptäckts, ifall inte Jussi Pajunen kopierat samma utredning i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen angående Helsingfors egen framställning. Eftersom mitt bloggskrivande kommit in i ett stadium där det mesta handlar om arkivering har jag nu sparat förvaltningscentralens utredning på Picasa, där även urval av bilder från denna blogg finns. Fastän dokumentet inte går så bra att läsa som bildspel, har jag bäddat in ett bildspel nedan. Texten går att förstora på Picasa.

Fallet Sibbo

Vanda vill. Den 16 juni 2009

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Vanda vill utreda samgång med Hfors". Att Vanda "vill" utreda betyder att det finns en ganska stark vilja till samgång. En utredning är inte bara en utredning, utan ett första steg mot en samgång. När det en gång finns en utredning, så finns det även grunder och argument för en sammanslaning. Att utredningen eventuellt även ger motargument torde ha mindre betydelse för hur processen fortskrider.

Jag kommer i någon mån att följa med den aktuella utredningen. Någon låtsasutredning ala Pekka Myllyniemi skall man dock inte förvänta sig denna gång. Det kan vara på sin plats att notera att varken kommunminister Hannes Manninen eller stadsdirektör Jussi Pajunen av Myllyniemi hade beställt ett undermåligt plagiat. Sibbofrågan hade skötts mycket snyggare, om Myllyniemi hade klarat av att göra ett eget ordentligt jobb. Utredningmannen borde visserligen ha fått betydligt mera tid på sig, men varken Manninen eller Pajunen bär personligen ansvar för att utredningen blev vad den blev. Däremot kan Manninen i högsta grad anklagas för att ha godkänt Myllyniemis utredning. Det var inrikesministeriet - inte Helsingfors stads - upgift att underkänna Myllyniemis utredning. Det kan dock vara en nyttig lärdom att allt duger som motivering då besluten redan är tagna eller överenkommelserna redan är gjorda.

Förmiddagen var exeptionellt rik på stora nyheter, men så är det även midsommarvecka. (Se "Midsommarhälsningar. Den 20 juni 2008".) Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Lääkelaitoksen siirto Kuopioon varmistui". Flyttningen av Läkemedelsverket kan ha mera med fallet Sibbo att göra än de flesta föreställer sig. (Se "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009".) Beslutet i Karlebyfrågan har i sig knappast några direkta kopplingar till Sibbofrågan, men dagens beslut visar hur hårt pressat Sfp och Svenskfinland är när det gäller förvaltningsfrågor. Detta förhållande kan kanske förklara varför Sfp tigit om kopplingen mellan Sibbofrågan och KSSR. Jag citerar ur Stefan Wallins blogginlägg "Ett dåligt beslut" från idag, där kommunreformen inte nämns:

Ur SFP-synvinkel bevisar beslutet åter en gång hur svårt det är att få förståelse för sådana förvaltningslösningar, som innebär möjligast små risker med tanke på de språkliga rättigheterna. Så var det med landskapsreformen 1993 (där Karleby också var spelknapp), så var det med länsreformen 1997, Sibbofrågan 2006-07 - liksom denna gång.

Fallet Sibbo

Zachrisbackens högstadium. Den 15 juni 2009

Formellt har det inte på tio år funnits lågstadium och högstadium i den finländska grundskolan. I praktiken existerar det dock fortfarande högstadie- och lågstadieskolor. På landsbygden är lågstadieskolor ofta små byskolor, medan högstadieskolorna är stora skolor i kommuncentra eller centralorter. Det hare i någon mån experimentertas med en annan idelning än klasserna 1-6 respektive 7-9, men det är ovanligt. Däremot har det blivit relativt vanigt med enhetsskolor med alla klasser från första till nionde. Det finns ämneslärare som undervisar sina ämnen även i klasserna 5-6 och det finns klasslärare som även är behöriga ämneslärare i något enskilt undervisningsämne. Huvudregeln är dock att klasslärare undervisar i klasserna 1-6, medan ämneslärare undervisar i klasserna 7-9. Dessutom kräver en del undervisningsämnen i klasserna 7-9 specialutrymmen som saknas i lågstadieskolor. (Se "Specialutrymmen. Den 15 mars 2009".)

I mina inlägg "Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009" och "Elevupptagningsområde. Den 9 mars 2009" har jag berättat att Helsingfors finska utbildningssektion på sitt möte den 24 februari överaskande ändrade planerna för den finskspråkiga högstadieundervisningen för elever i inkorporeringsområdet. Enligt sektionens beslut grundas ett nytt elevupptagningsområde för de finskpråkiga elever i inkorporeringsområdet som börjar på sjunde klassen i höst. Undervisningen skall ske i baracker vid Zachrisbackens skolcentrum i Östersundom. För undervisning i ämnen som kräver specialutrymmen planeras transporter till andra skolor. Jag fann planerna så orealistiska att jag betvivlade att de kommer att förverkligas. Nu har emellertid Helsingfors stad rest baracker på Zachrisbacken.

Ovissheten har oroat föräldrar till elever som skall börja på högstadiet. Helt negativt förhåller man sig dock inte till de tillfälliga utrymmena. Zachrisbackens skolcentrum är trots allt en mycket trygg miljö.





Fallet Sibbo

Metropolarena. Den 14 juni 2009

I blogginlägget "Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007" hävdade jag för över två år sedan att metropolidén är en övergående modefluga, som tyvärr inte hinner gå över innan statsrådet gör sitt beslut i Sibbofrågan. Dess värre har metropolhypen ännu heller inte gått över. Nu har MTV3 tillsammans med bl.a. Helsingin uutiset grundat en "arena", Metropoliareena för diskussion om "metropolen". Här utlovar kommunminister Mari Kiviniemi en redogörelse om metropolpolitiken inför nästa riksdagsval. Nylands förbund, "Finlands metropollandskap" sponsorerar arenan.

Fallet Sibbo

Berlinmuren. Den 13 juni 2009

Egentligen har har mitt bloggande om fallet Sibbo hela tiden handlat om att skriva samtidshistoria. Ju mera tiden lider desto mera blir mitt bloggskrivande just historia. Jag återgär inte längre så många nya inlägg i debatten, utan i stället plockar jag fram gamla inlägg, som jag hoppas att skall belysa fallet Sibbo. I många inlägg har jag påtalat den förtigna kopplingen mellan Sibbofrågan och kommunreformen. Jag har inte hittat en enda text förutom mina egna där denna koppling direkt skulle påtalas. Närmast kommer kanske Osku Pajamäki i blogginlägget "Sipoo eli Gumbostrandin stadilaiset?" från den 30 november 2006, där han skriver att "Kun neuvottelutie kymmenien vuosien aikana oli käyty loppuun, antoi kuntarakenneudistus hyvän syyn kokeilla toista tietä." (Se "Astrid Thors torde föredra 'Sibbofrågan'. Den 9 juni 2007".) En annan socialdemokratisk lokalpolitiker från Helsingfors, Jouko Malinen har kanske ändå tydligare än Pajamäki avslöjat kopplingen på sin eller Kontulan Demarit/ Puhis blogg. I det första blgginlägget "Kevät" från den 18 april 2006 skriver Malinen om kommun- och servicestrukturreformen. Jag återger valda bitar:

Tämän hetken merkittävin asia Suomessa on kunta- ja palvelurakenne uudistus, joka on lausuntokierrosten jälkeen tulossa hallituksen ns. puitelakiesityksenä eduskunnalle touko-kesäkuun vaihteessa. Tällä hetkellä tuntuu demarien ja keskustan mielipiteet menevän eniten ristiin kuntakoon asettamisen suhteen. Katsotaan, minkälainen kompromissi tulee hallituksesta ulos.

Kunta- ja palvelurakenneuudistuksen pääkaupunkiseudun yhteinen valmistelutyö on edennyt ns. neuvottelukunnan kautta. Alun perin yhteistyön lähtökohdaksi sovittiin vapaaehtoinen yhteistyömalli, vaikkakin kokoomuksella ja vihreillä tuntui yhteisestä sopimuksesta huolimatta riittävän intoa kiirehtiä kuntien yhteen liittämistä julkisissa puheissaan. Tämä ärsytti kovasti naapureita - erityisesti Espoota. ... Vapaaehtoisuuden tie hieman epäilytti aikaisempiin kokemuksiin pohjaten, mutta kaupungit saivat yllättävän pitkälle meneviä suunnitelmia yhteiseen lausuntoonsa. Selvitystyö kuntien mahdollisesta yhteen liittämisestä siirrettiin sovinnolla vuoteen 2008.

Pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyön pohjaksi on tarkoitus solmia toukokuun aikana yhteistyösopimus. Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten valtuustot kokoontuvat yhteiseen kokoukseen 22.5. Finlandia-talolle. ... Lisäksi pääkaupunkiseudun kunnat haluavat solmia valtion kanssa pääkaupunkiseutusopimuksen, joka sisältäisi molempien tahojen yhdessä määrittelemät keskeiset konkreettiset toimenpiteet ja hankkeet seudun kehittämiseksi. ...

Yhdyskuntarakenteen kehittämisessä olennaisinta olisi saada suunnitellut aluevaihdokset Vantaan kanssa sovittua (Ala-Tikkurila ja Västerkullan kiila). Maakuntaliittojen yhdistämiseen ja mahdolliseen läntisen Sipoon saamiseksi mukaan maankäyttösuunnitelmiin tulemme tarvitsemaan valtion apua.

Mycket tydligare än så här kan man knappast säga att kommunminister (och bostadsminister) Hannes manninen (c) med Helsingfors ingick ett avtal där Sibbofrågan och KSSR kopplades samman. I följande inlägg "Kuntauudistus ja Sipoo" från den 3 augusti förbinder Malinen kanske inte Sibbofrågan lika direkt med kommunreformen, men sambanden kommer ändå tydligt fram. Jag citerar:

Juhannuksen tietämillä tapahtui kaksi kuntapolitiikan kannalta erittäin merkittävää asiaa. Maan hallitus sai pitkän ja ankaran vääntämisen jälkeen vihdoin kunta- ja palvelurakenneuudistuksesta ns. puitelakiesityksensä valmiiksi. Esitys on hyvin pitkälti sdp:n ja keskustapuolueen vastakkaisista kannoista muotoutunut kompromissi, jonka oppositiopuolueet pitkin hampain hyväksyvät. Keskustapuolue jarrutti viimeiseen asti välttämätöntä kuntauudistusta ja erityisesti siihen mahdollisesti liittyviä kuntaliitoksia. Puitelakiesitys kompromissinäkin oli kuitenkin pakko saada aikaiseksi, jotta hallitus pystyy toimimaan vaalikauden loppuun asti.

Puitelain tärkeimpiä kohtia ovat mm. kunnassa tai yhteistoiminta-alueella, joka huolehtii perusterveydenhoidosta ja sosiaalitoimen tehtävistä on oltava puitelain mukaan vähintään 20 000 asukasta. ... Pääkaupunkiseudun kuntien selvittävät yhteistyökuvionsa vuoden 2007 syyskuun alkuun mennessä. Laki ei kuitenkaan sisällä kunnille asetettavia minimiasukasmääriä tai pakkoliitoksia. Laissa on kuitenkin ns. valtioneuvoston pakkovaltapykälä. Todella heikkoon kuntoon ajautuneiden kuntien osalta puitelakiin kirjattujen toimien purevuus arvioidaan 2009. ...

Kuntauudistukseen palataan seuraavan kerran tosimielessä vuonna 2009, jolloin valtioneuvoston on annettava eduskunnalle selonteko lain tavoitteiden toteutumisesta. Silloin päättyy valmistelulle annettu aikalisä ja uudistuksessa päästään toivottavasti aidosti eteenpäin.
Sdp:n puheenjohtaja Eero Heinäluoma piti kuntauudistuksesta saavutettua sopua historiallisena ja merkittävänä. ...

Toinen Helsingin kannalta erittäin merkittävä asia oli se, että Helsinki teki esityksen valtioneuvostolle Loinais-Sipoon (5000 ha) Vantaan puoleisen Mustavuoren alueen (200 ha) liittämiseksi Helsinkiin. Esitys tehtiin pikavauhtia juhannuksen alla, kun asialle oli näytetty vihreää valoa valtioneuvon suunnalta. Käytännössä sdp:n ja keskustapuolueen johto siunasivat esityksen rkp:n vastustaessa asiaa. Kuntalaki mahdollistaa tämänkaltaisen esityksen tekemisen, jos siihen on riittävän painavat perusteet. Sipoo on jo vuosikymmenet rkp:n johdolla vastustanut kaikkia Helsingin tekemiä yhteistyöesityksiä. Nyt rkp:n vallan supistuessa Sipoossa he ovat saaneet vihreät kumppanikseen jarrutuspolitiikalleen. Helsingin tekemä esitys johti Sipoon kuntapolitiikan kriisiin ja Sipoon valtuuston asettama kuusihenkinen valiokunta tutkii, ovatko kunnanhallituksen puheenjohtaja Cristel Liljeström (rkp) ja kunnanjohtaja Markku Luoma toimineet Sipoon etujen mukaisesti neuvotellessaan viime keväänä Helsingin kanssa kuntarajan siirtämisestä. Helsingillä on 1700 ha maita Sipoon puolella ja Sipoo on ikään kuin rakentanut Berliinin muurin Mellunmäen itäpuolelle.

Fallet Sibbo

Helsingforsdag. Den 12 juni 2009

Idag firar Helsingfors stad Helsingforsdagen. Helsinin Sanomat har i bilagan Nyt publicerat en artikel med rubriken "Sipoon eka Helsinki-päivä".

Sipoon Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Itä-Uudenmaan liiton juhlissa kitkerä sivumaku".

Fallet Sibbo