Prat. Den 30 juni 2009

Caspar Berntzen är gäst i dagens avsnitt av programmet Sommarprat i Radio Vega med sändningar 11:03 och 21:10. Hur mycket programmet handlar om fallet Sibbo vet jag inte. Berntzen blev själv lokalpolitiker som en följd av inkorporeringen, men som jag ser det har han lång dragit helt felaktiga slutsatser av fallet Sibbo. Kanske beror det på att han inte följt med min blogg.

Yle har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Beslut i ersättningstvisten nästa år ". Nyheten är dock endast att kommunstyrelseordförande Eero Seppänen "tror att beslutet är att vänta i början av nästa år". Lyssna även till audioklippet "Eero Seppänen, kommunstyrelseordförande i Sibbo".

Osmo Soininvaara har i sitt senaste blogginlägg med rubriken "Korruption kallein hinta on yhdyskuntarakenteen vaurioissa" kommenterat planläggningen i Esbo och Sibbo. Jag citerar ur inlägget:

Kaavoituspäätösten hankkiminen puoluerahoituksen turvin ei ole vain moraalinen ongelma. Jos kaava on yleisen edun mukainen, sen pitäisi toteutua ilman päättäjien voiteluakin. Voitelua tarvitaan, kun halutaan tehdä yleisen edun vastainen päätös. Se, että kaavoitukseen liittyvä korruptio - tai sen lievemmät esimuodot - vaikuttavat kielteisesti yhdyskuntarakenteeseen, on lopulta paljon isompi ongelma kuin korruptioon liittyvät moraaliset ongelmat. Espoon kaavoitus 1970-luvulla on surullinen esimerkki siitä, mitä puoluerahoitusvetoisesta kaavoituksesta seuraa. ...

Varmaankin Espoon päätöksenteko on noita päivistä siistiytynyt, mutta sama meno jatkuu monissa kehyskunnissa. Poliitikkojen ja puolueiden lahjonnasta ei tarvitse olla kyse. Voi olla suorastaan ideologisia syitä suosia joitakin maanomistajia. Vaikka tarkoitus olisi hyvä, lopputulos on aivan yhtä paha, koska kaavoitusta ei ohjaa pyrkimys järkevään yhdyskuntarakenteeseen, vaan rakennusoikeutta jaetaan sen mukaan, missä kukin maata omistaa. Silmiin pistävää kuitenkin on, kuinka maanomistusolot ohjaavat kaavoitusta esimerkiksi Sipoossa, jossa tehdään yhä tolkuttomia yhdyskuntarakennetta tuhoavia ratkaisuja. Jokainen ruotsinkielisen suvun omistama kartano näyttää ansainneen oman omakotikaukionsa, joille ei ole mitään terveestä yhdyskuntarakenteesta nousevaa perustetta.

Fallet Sibbo

Flera år. Den 29 juni 2009

Yle har publicerat en text med rubriken "Ännu flera år innan Östersundom byggs ut". Yle har där till publicerat en notis med rubriken "Hälsovården samtalsämne i Östersundom". Båda texterna hittas på så väl på sidan Nyheter / Östnyland som sidan Nyheter / Huvudstadsregionen. Lyssna även på audioklippen "Endast små förändringar i Östersundom" och "Invånare i västra Östersundom".

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en ledare med rubriken "Malmilta voi vielä lennellä pitkään". Jag återger här ett par stycken ur artikeln:

Helsingin kiire saada uutta tonttimaata asuntotuotantoon on helpottanut. Vielä muutama vuosi sitten ne mittavat rakentamismahdollisuudet, jotka syntyvät sataman siirrosta Vuosaareen, tuntuivat ehkä epätodellisilta. Toisin on nyt - kaavoituskin on pysynyt hyvin tahdissa. Lisäksi Helsingille avautuu laaja alue Sipoon alueliitoksen ansiosta. Siellä riittää työtä kymmeniksi vuosiksi. Malmin lentokentän muuttamisella asuntotonteiksi ei siis ole kiirettä, vaikka sen sijainti onkin erinomaine. ...

Liiketoimintana ja harrastuksena lentäminen on kiehtova laji, josta ei puutu kansainvälisyyttä. Jossakin Porvoon tai Lohjan tasalla kenttä tekisi elinkeinorakenteelle hyvää. Porvoo nousee todennäköisemmin vielä esiin vakavasti otettavana vaihtoehtona.

Fallet Sibbo

Arkiverat: Raimo Ilaskivi. Den 28 juni 2009

nyckelord: Ilaskivi

Raimo Ilaskivi torde egentligen inte ha spelat någon betydelsefull roll i fallet Sibbo. Ilaskivi, stadsdirektör i Helsingfors 1979 -1991, är främst en mytisk gestalt i sammanhanget. Från Helsingfors och speciellt från samlingspartistiskt håll har man velat framhålla att inkorporeringen av Östersundom representerar ett förverkligande av Ilaskivis förslag eller initiativ från år 1989. Ilaskivis roll har här dock förvrängts och missförståtts, inte minst av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi.

Fallet Sibbo

Arkiverat. Den 27 juni 2009

Nu är jag äntligen klar med överföringen av mina blogginlägg till Blogger/ Blogspot. Alla inlägg har nu rätt datering, vilket betyder att bloggarkivet fungerar som det bör. Därför har jag flyttat bloggarkivet upp till vänstra marginalen. Mina förhoppningar för bloggen är härefter i första hand att den skall fungera som ett arkiv med dokument över fallet Sibbo. Min blogg dokumenterar dess värre fallet Sibbo endast delvis i kronologisk ordning, varför det inte alltid lönar sig att söka enligt datum på blogginlägg. I själva verket torde klassificeringen enligt nyckelord eller etiketter ofta vara mera relevant än klassifieringen enligt datum. Om tiden räcker till kommer jag att presentera ett nyckelord och en central faktor i gången i ett antal inlägg.

Fallet Sibbo

Avsiktlig feltolkning? Den 26 juni 2009

I mina blogginlägg "Inget frågetecken. Den 18 juni 2009" och "En mera omfattande lösning. Den 19 juni 2009" har jag noterat att finansministeriet beslutit att avslå framställningen om en ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Träskända och Kervo samt att Kervo och Träskända kommer att besvära sig över ministeriets beslut. I går publicerade även Yle en nyhetstext med rubriken "Keravalla tyrmätään Kiviniemen perustelut", där det noteras att åtminstone Kervo kommer att besvära sig till HFD över ministeriets beslut. Jag citerar ur artikeln:

Kerava on tyytymätön valtiovarainministeriön Ristikytö-päätöksen perusteluihin. Kerava valittaa päätöksestä korkeimpaan hallinto-oikeuteen.

Keravan kaupunginhallituksen puheenjohtaja Eero Lehti (kok.) katsoo, että ministeri Mari Kiviniemen (kesk.) perustelut yhdyskuntarakenteen eheyttämisestä Ristikytöä laajempana alueena ei ole toteutumiskelpoinen.

- Me emme pidä tällä hetkellä realistisena sitä, että kolme kuntaa yhtyisi. Silloin syntyisi yli 100 000 asukkaan kaupunki ja sellaiset eivät näytä olevan kovin toimivia eikä tehokkaita. Kerava, Järvenpää ja Tuusula ovat itsenäisiä ja järkevämpää olisi muuttaa rajoja kuten kuntalaki edellyttää, Lehti sanoo.

Ministeriö puolestaan katsoo, että yksinkertaisinta olisi, jos Järvenpää, Kerava ja Tuusula yhdistyisivät.

Vem har sagt att ministeriet eller Mari Kiviniemi vill se en sammanslagning av alla tre kommuner? Den helhetslödning som Kiviniemi eller åtminstone Centern torde önska är en frivillig sammanslagning av Kervo och Träskända, vilken i sig skulle kräva en (troligtvis ofrivillig) partiell sammanslagning av en del av Tusby.

Igår publicerade Yle en notis med rubriken "Pikaraitiotie Porvooseen?". (Se "Snabbspårvagn till Borgå. Den 25 juni 2009".) Det blev värre mot kvällen. Yle uppdaterade artikeln och ändrade rubriken till "Pikaraitiotietä kaavaillaan Porvooseen asti".

Jag citerar ur Yles uppdaterade text:

Itä-Helsingin liikenneratkaisut saattavat tuoda pikaraitiotien Porvooseen, koska metroradan rakentaminen Östersundomiin voi osoittautua liian raskaaksi investoinniksi. Porvoon suunnitelmissa on, että 20 vuoden sisällä kaupunkiin pääsee raiteita pitkin tavalla tai toisella.

Porvoon vanhoilla raiteilla kulkee tällä hetkellä vain museojuna, mutta tulevat vuosikymmenet saattavat hyvinkin palauttaa raideliikenteen kaupunkiin.

Laajentuneen Itä-Helsingin joukkoliikenteen on kaavailtu sujuvan metrolla. Se vaatisi kuitenkin kannattaaksen uusille alueille suuria asukas- ja työpaikkamassoja sekä tiivistä rakentamista. Liian harvaan rakennetulla alueella metro olisi taloudellisesti kannattamaton. Yhtenä vaihtoehtona tutkitaankin huomattavasti metroa halvempaa pikaraitiotietä.

Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunnan puheenjohtaja Risto Rautava (kok.) sanoo, että pikaraitiotie voisi kulkea Itäväylän ja uuden Porvoontien suuntaisesti. Näin se voisi edetä Östersundomista aina Porvooseen asti tai ainakin hyvin lähelle Porvoota.

Helsingin keskustasta tuleva matkaaja voisi tulevaisuudessa vaihtaa itäratikan kyytiin mahdollisesti Itäkeskuksessa tai Puotilassa.

Planerna på en snappspårvagnsväg längs Österleden / Nya Borgåvägen istället för en metrolinje är inte alls peciellt ny, men Helsingfors torde här ha hållit låg profil med tanke på att metrolinjen var en central politisk och juridisk motivering till inkorporeringen. I inlägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" avslöjade jag att Helsingfors räknade med snabbspårvagn istället för metro redan hösten 2007, före HFD:s avgörande i fallet Sibbo. För vrigt undrar jag vad Risto Rautava syftar på med "nära Borgå". Söderkulla ligger relativt nära gränsen till Borgå, den gamla gränsen till Borgå landskommun. Därifrån är det rätt långt till Borgå centrum.

Fallet Sibbo

Snabbspårvagn till Borgå. Den 25 juni 2009

Eftersom metron var ett centralt politiskt och juridiskt argument för inkorporeringen av Östersundom, har jag på denna blogg följt med hur Helsingfors metroplaner framskrider. En metrolinje till Östersundom verkar allt mera osannolik. Helsingfors utreder nu även officiellt alternativ till metro. Främst utreder man alternativet snabbspårvagn. (Se t.ex. "Alternativ till metro. Den 25 januari 2009".) Ett problem med så väl snabbspårvagnsväg som metrolinje är att det i framtiden torde behövas spårvägsförbindelse till Borgå. Överborgmästare Jussi Pajunen föreslog visserligen i februari 2008 att metron skall sträcka sig ända till Borgå (se "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008") och Helsingin Sanomats ledarskribent jämförde den 11 juni 2008 HELI-banan med de lättare alternativen och skrev att "Metro tai sen jatkeeksi tuleva kevyempi raideliikenne yhdistäisi Helsingin ja Porvoon paljon paremmin", men dessa idéer har åtminstone inte jag tagit på allvar. (Se "Spårvagnslinje till Borgå. Den 11 juni 2008".) Idag har emellerid Yle publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Pikaraitiotie Porvooseen?" Jag citerar ur artikeln:

Itä-Helsingin liikenneratkaisut saattavat tuoda pikaraitiotien Porvooseen. Metroradan rakentaminen Östersundomiin ei ole välttämättä taloudellista.

Metroradan rakentaminen vaatisi tiivistä aluerakentamista. Liian harvaan rakennetulla alueella metro olisi taloudellisesti kannattamaton

Siksi yhtenä vaihtoehtona tutkitaan pikaraitiotietä.

Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunnan pj. Risto Rautava (kok.) sanoo, että pikaraitiotie voisi kulkea Itäväylän suuntaisesti ja edetä Östersundomista aina Porvooseen asti.

Helsingin Sanomat har senare på morgonen förmedlat Yles nyhet i en notis med rubriken "Itä-Helsingistä Porvooseen harkitaan pikaraitiotietä". Jag har i flera inlägg noterat att Helsingfors torde planera snabbspårvagnsförbindelsen längs Österleden/ Nya Borgåvägen. En möjlighet, som nämnts i offentligheten, är att fortsätta Jokerlinjen (Joker 1) från Östra Centrum österut. Själv har jag på denna blogg föreslagit att linjen "tillsvidare" kunde trafikeras med bussar, så som Jokerlinjen hittills. För en vecka sedan publicerades Yle en notis med rubriken "Jokerbanan olönsam att bygga". Motsvarande finsspråkiga nyhetstext hade rubriken "Raide-Jokeri on paljastunut kannattamattomaksi".

Yle har idag även publicerat en artikel med rubriken "Planeringen av Västbanan klar". Apropå planerna på en västbana till Lojo vill jag påminna om mitt blogginlägg "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007". Jag undrar för övrigt om inte Helsingfors, nu när inkorporeringen är förverkligad, kunde medge att en östbana iform av en järnvägslinje till Borgå hade varit ett bättre alternativ än så väl en östmetro som en spårvagnslinje.

Hbl har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Vanda + Helsingfors = Osant?".

Fallet Sibbo

Bastupolitik. Den 24 juni 2009

Helsingin Sanomat avslöjar i dagens tidning att Hannes Manninen och tre andra riksdagsmän hyr en bostad av Keva. Av dessa riksdagsmän har svenska Yle valt att lyfta fram just Manninen, vars hyra är lägre än marknadshyra. Nyheten har ingenting med fallet Sibbo att göra, men Helsingin Sanomat noterar att "Helsingin Sanomien keräämät tiedot vuokrasuhteista vahvistavat edelleen kuvaa poliitikkojen, Kevan ja vaalirahoittajien läheisistä kytköksistä." På denna blogg har jag berört valfinansieringen bl.a. i inläggen "Valbidrag. Den 21 maj 2007" och "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008".

Jan Vapaavuori antyder i ett blogginlägg från i måndags ett samband mellan valfinansiering och planering av stora köpcentra på landsbygden. Jag välkomnar Vapaavuoris kritik mot dylika köpcentra, men föreslår att bostadsministern först ser över eget bo. Om Samlingspartiets och Vapaavuoris eget beroende av byggnadsbranschen har jag skrivit bl.a. i inläggen "Sibbo storskog. Den 23 maj 2007" och "Varning för ras på bostadsmarknaden. Den 6 oktober 2008". Jag noterar där till att Iltalehti igår kunde avslöja att även Samlingspartiet har badat bastu med Kehittyvien maakuntien Suomi, närmare bestämt på Sandhamn. Det var inte minst hotet om att Sandhamn med försvarsministeriets legendariska bastu skulle omvandlas till bostadsområde som fick Samlingspartiet i Helsingfors att driva på en annektering av sydvästra Sibbo.

Till sist et utdrag ur diskussionsprotokollet fört vid Helsingfors stadsfullmäktigemöteden den 25 maj 2009:

YLITYSOIKEUDEN MYÖNTÄMINEN VUODEN 2009 TALOUSARVION MAANHANKINTAMÄÄRÄRAHOIHIN

Valtuutettu Hakanen

Arvoisa puheenjohtaja.

Tässä kaupunginhallituksen esityksen perusteluissa mainitaan yhtenä maanhankinnan suuntana Sipoon liitosalue. Kysynkin kaupunginjohtajalta, aikooko Helsinki hankkia Sipoon liitosalueella kaikki uudet rakentamiseen tarvittavat alueet kaupungin omistukseen ennen niiden kaavoittamista? Miten neuvottelut mahdollisista vapaaehtoisista järjestelyistä ovat maanomistajien kanssa edenneet? Onko kaupunki valmis käyttämään lunastusoikeutta, mikäli maakauppoja ei synny kohtuullisin ehdoin vapaaehtoisella pohjalla?

Kaupunginjohtaja Pajunen

Arvoisa puheenjohtaja, hyvät valtuutetut.

Valtuutettu Hakasen kysymykseen:

Kaupunki noudattaa Östersundomin alueen kohdalla normaaleja periaatteitaan, että käymme neuvotteluja. Varmaankin toteutuu neuvottelujen tuloksena sopimuksia, joilla rakennusmaata tulee kaupungin omistukseen, mutta mitään sellaista päätöstä, että kaikki rakennusmaa ennen kaavoitusta tulisi kaupungille, että se olisi ehdoton edellytys, niin sellaista ei ole.

Fallet Sibbo