Arkiverat: Pekka Korpinen. Den 5 juli 2009

nyckelord: Korpinen

När det begav sig sommaren 2006 var Pekka Korpinen ännu biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen. Korpinen förväntades vara en central aktör bakom Helsingfors initiativ till ändringen i kommunindelningen. Det är i princip möjligt att Korpinen försåg sin partikamrat Pekka Myllyniemi med material till kommunindelningsutredarens rapport och framställnng, men i övrigt torde Korpinen trots allt inte ha haft en så stor roll i fallet Sibbo. I det fördolda hade Korpinen en längre tid förhandlat med så väl Vanda som Sibbo om planering och ändring av kommunindelningen. Men förhandlingar ledde inte till några resultat. Istället valde Helsingfors under samlingspartistiskt ledarskap och under en av regeringen förorsakad tidspress att bryta förhandlingarna och köra över sina grannar. På denna blogg har jag inte så mycket att avslöja om Korpinen. Istället har Korpinen själv avslöjat desto mera.

Fallet Sibbo

Borgåmått. Den 4 juli 2009

Den 25 juni publicerade Helsingin Sanomat på tidningens webbplats en notis med rubriken "Itä-Helsingistä Porvooseen harkitaan pikaraitiotietä". (Se "Snabbspårvagn till Borgå. Den 25 juni 2009".) I notisen noterar Helsingin Sanomat avslutningsvis att "Asiasta kertoi Ylen alueuutiset". Helsingin Sanomats notis bygger helt och hållet på Yles nyhet. I själva verhet var det endast det faktum att Yle lyfte fram saken som gjorde saken till en nyhet. Själv hade jag på denna blogg redan för snart ett år sedan i inlägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" avslöjat att Helsingfors planerar snabbspårvagn istället för metro och att man gjort det redan hösten 2007. I dag har Helsingin Sanomat plötligt i papperstidningen publicerat en lätt modifierad version av notisen, denna gång under rubriken "Porvooseen harkitaan pikaraitiotietä". Det är dock inte i Borgå som man planerar en snabbspårvagnsväg. Inte heller planerar man en snabbspårvagnsväg från Helsingfors till Borgå. Istället utreder man möjligheterna att dra en snabbspårvagnsled längs Österleden/ Nya Borgåvägen från Östra Centrum eller Botby till Östersundom och eventuellt vidare till Söderkulla eller Hitå i Sibbo.

Snabbspårvagnsleden är tänkt som ett alternativ till metrolinjen, som Helsingfors i samband med Sibbofrågan påstått sig planera. I Helsingin Sanomats (nya och gamla) notis heter det att "Itä-Helsingin ja Porvoon välille suunniteltu metrolinja saatetaan toteuttaa vaihtoehtoisesti myös pikaraitiotienä", men någon metrolinje har i verkligheten nog inte planerats till Borgå, inte ens mätt med Borgåmått. Fornuleringen är även i övrig märklig. En metrolinje kan inte förverkligas som snabbspårvagnsväg, för en snabbspårvagnsväg är ingen metrolinje. När det bgavs sig sommaren 2006 hette det att Sibbo rest en mur mot metron, som slutade som mot väggen i Melungsbacka. Från Mellungsbacka var det bara ett par kilometer till den dåvarande Sibbogränsen. Om Sibbometron ersätts med en snabbspårvagnsväg, dras vägen längs Österleden från Östra Centrum eller Botby gård österut. Från Botby är det 6 km till Sibbos gamla gräns, från Östra Centrum närmare 7 km.

Fallet Sibbo

Motstridig politik. Den 3 juli 2009

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "En strålande framtid bakom sig?" I artikeln, som ingår i serien "Partierna med andras ögon", får ett antal personer kritisera Centern. Man kan fråga sig vilken logiken var när Hbl publicerade kritiska, för att inte säga negativa, texter om Sfp och De gröna före EU-valet, medan man publicerar motsvarande texter om övriga partier efter valet. Nu var det i varje fall Centerns tur att utsättas för skoningslös kritik. En av dem som erbjudits möjlighet att se med "andras ögon" på Centern är Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson (sfp). Jag citerar ur hennes kritik av Centern:

– Också annars verkar det som om Centern inte skulle veta på vilket ben de ska stå. Å ena sidan försvarar de glesbygden och lantbruket, det är deras huvuduppdrag. Å andra vill de växa i det urbana Finland. Politiken ter sig motstridig. Som när de i princip försvarar små kommuner men sedan beter sig som de gjorde mot Sibbo.

Fallet Sibbo

Arkiverat: Sibbo storskog. Den 2 juli 2009

nyckelord: Sibbo storskog

Många av mina blogginlägg handlar om Sibbo storskog. Frågan om och till vilka delar storskogen skall bevaras är delvis en från Sibbofrågan separat fråga, men storskogen utgör en central faktor i fallet Sibbo. Att Sibbo lämnat storskogen obebyggd var åtminstone i början av år 2006 ett argument för en anslutning av "västra" eller sydvästra Sibbo till Helsingfors. Östra Nylands förbund och samarbetet mellan Sfp och De gröna i Sibbo utgjorde en garant för skogens bevarande. Inkorporeringen och Helsingfors expansion österut hotar nu skogen, men lika väl har De gröna i Helsingfors försökt lansera inkorporeringen som en möjlighet att grunda en nationalpark.

Fallet Sibbo

Arkiverat: kommunindelningslagen. Den 1 juli 2009

nyckelord: kommunindelningslagen

Tolkningarna och speciellt omtolkningarna av kommunindelningslagen i samband med fallet Sibbo är högst märkliga. Det är skäl att "arkivera" kommunindelningslagen redan med tanke på att den aktuella lagen snart torde vara ersatt av en ny lag. Hur förslaget till ny kommunindelningslag formulerats för att retroaktivt legitimera annekteringen av sydvästra Sibbo är ett kapitel i sig, som avslöjar en hel del både om aktörerna bakom statsrådets Sibbobeslut och om den politiska kulturen i Finland i allmänhet. På bilden nedan överräcker lagarbetsgruppens ordförande, regeringsrådet Arto Sulonen kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till kommunminister Mari Kiviniemi. (Se finansministeriets nyhetsbrev 8/2009.)

Fallet Sibbo

Prat. Den 30 juni 2009

Caspar Berntzen är gäst i dagens avsnitt av programmet Sommarprat i Radio Vega med sändningar 11:03 och 21:10. Hur mycket programmet handlar om fallet Sibbo vet jag inte. Berntzen blev själv lokalpolitiker som en följd av inkorporeringen, men som jag ser det har han lång dragit helt felaktiga slutsatser av fallet Sibbo. Kanske beror det på att han inte följt med min blogg.

Yle har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Beslut i ersättningstvisten nästa år ". Nyheten är dock endast att kommunstyrelseordförande Eero Seppänen "tror att beslutet är att vänta i början av nästa år". Lyssna även till audioklippet "Eero Seppänen, kommunstyrelseordförande i Sibbo".

Osmo Soininvaara har i sitt senaste blogginlägg med rubriken "Korruption kallein hinta on yhdyskuntarakenteen vaurioissa" kommenterat planläggningen i Esbo och Sibbo. Jag citerar ur inlägget:

Kaavoituspäätösten hankkiminen puoluerahoituksen turvin ei ole vain moraalinen ongelma. Jos kaava on yleisen edun mukainen, sen pitäisi toteutua ilman päättäjien voiteluakin. Voitelua tarvitaan, kun halutaan tehdä yleisen edun vastainen päätös. Se, että kaavoitukseen liittyvä korruptio - tai sen lievemmät esimuodot - vaikuttavat kielteisesti yhdyskuntarakenteeseen, on lopulta paljon isompi ongelma kuin korruptioon liittyvät moraaliset ongelmat. Espoon kaavoitus 1970-luvulla on surullinen esimerkki siitä, mitä puoluerahoitusvetoisesta kaavoituksesta seuraa. ...

Varmaankin Espoon päätöksenteko on noita päivistä siistiytynyt, mutta sama meno jatkuu monissa kehyskunnissa. Poliitikkojen ja puolueiden lahjonnasta ei tarvitse olla kyse. Voi olla suorastaan ideologisia syitä suosia joitakin maanomistajia. Vaikka tarkoitus olisi hyvä, lopputulos on aivan yhtä paha, koska kaavoitusta ei ohjaa pyrkimys järkevään yhdyskuntarakenteeseen, vaan rakennusoikeutta jaetaan sen mukaan, missä kukin maata omistaa. Silmiin pistävää kuitenkin on, kuinka maanomistusolot ohjaavat kaavoitusta esimerkiksi Sipoossa, jossa tehdään yhä tolkuttomia yhdyskuntarakennetta tuhoavia ratkaisuja. Jokainen ruotsinkielisen suvun omistama kartano näyttää ansainneen oman omakotikaukionsa, joille ei ole mitään terveestä yhdyskuntarakenteesta nousevaa perustetta.

Fallet Sibbo

Flera år. Den 29 juni 2009

Yle har publicerat en text med rubriken "Ännu flera år innan Östersundom byggs ut". Yle har där till publicerat en notis med rubriken "Hälsovården samtalsämne i Östersundom". Båda texterna hittas på så väl på sidan Nyheter / Östnyland som sidan Nyheter / Huvudstadsregionen. Lyssna även på audioklippen "Endast små förändringar i Östersundom" och "Invånare i västra Östersundom".

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en ledare med rubriken "Malmilta voi vielä lennellä pitkään". Jag återger här ett par stycken ur artikeln:

Helsingin kiire saada uutta tonttimaata asuntotuotantoon on helpottanut. Vielä muutama vuosi sitten ne mittavat rakentamismahdollisuudet, jotka syntyvät sataman siirrosta Vuosaareen, tuntuivat ehkä epätodellisilta. Toisin on nyt - kaavoituskin on pysynyt hyvin tahdissa. Lisäksi Helsingille avautuu laaja alue Sipoon alueliitoksen ansiosta. Siellä riittää työtä kymmeniksi vuosiksi. Malmin lentokentän muuttamisella asuntotonteiksi ei siis ole kiirettä, vaikka sen sijainti onkin erinomaine. ...

Liiketoimintana ja harrastuksena lentäminen on kiehtova laji, josta ei puutu kansainvälisyyttä. Jossakin Porvoon tai Lohjan tasalla kenttä tekisi elinkeinorakenteelle hyvää. Porvoo nousee todennäköisemmin vielä esiin vakavasti otettavana vaihtoehtona.

Fallet Sibbo