Hus försvann i Östersundom. Den 19 juli 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Perhe asuu talossa, jota ei virallisesti ollut olemassakaan". Jag återger början av artikeln:

Poliisi pani auton käyttökieltoon, tytär sai sakot rekisteröimättömällä autolla ajamisesta ja laajakaistakin suljettiin.

Helsingin kuntaliitosalueella Östersundomissa asuvan Markku Hyötyläisen epäilykset heräsivät, kun postilaatikkoon ei tipahdellut kaikkia laskuja.

"Autoverot olivat maksamatta. Selvisi, että verotoimistolla ei ole meidän osoitetta, vain pelkkä postinumero", hämmästelee Keskon huoltopäällikkönä työskentelevä Hyötyläinen.

Ongelmat alkoivat vuoden alusta kuntaliitoksen jälkeen.

"Pajunen ja Vapaavuori sanoivat, että homma hoituu, eikä meidän tarvitsisi tehdä mitään. Ennen kaikki toimi hyvin, eikä kukaan uhannut sakoilla ja linnalla. Silloin oltiin vielä sipoolaisia!" Hyötyläinen täräyttää.

Arkiverat: metro. Den 18 juli 2009

nyckelord: metro

Planerna på en metrolinje till Östersundom har varit en central faktor i inkorporeringen av sydvästra Sibbo. I själva verket så torde visionerna av en metrolinje ända till Söderkulla ha varit en förutsättning för De grönas stöd av inkorporeringen. Sättet på vilket Helsingforspolitiker med mera eller mindre framgång försökt få en metrolinje till Östersundom inritad på general- och landskapsplanerna är spektakulär. Även då det gäler metroplanerna går initiativet tillbaka till Raimo Ilaskivis utredning, eller en konsultutredning i samband med Ilaskivis utredning från 1989. Konsultutredningens förslag på en en metrolinje från Bastö i Nordsjö till Sottungsby i Vanda har dock inte mycket gemensamt med förlaget på en metrolinje till Söderkulla. Det är intressant hur man i medierna lyckades ge en bild av att Sibbo i årtionden stått i vägen för metrolinjen, som till slut blev ett centralt politiskt och juridiskt argument för inkorporeringen. Nu när inkorporeringen är förverkligad medger man motvilligt även från Helsingfors sida att metrolinjen är ekonomiskt olönsam.

I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingick en artikel med rubriken "Itä-Helsingistä pikaraitiotie Porvooseen".

Gammal landskapsutredning. Den 17 juli 2009

I mitt blogginlägg "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009" skrev jag om en artikel i Helsingin Sanomat med rubriken "Östersundomiin virkistysalueita merenrannasta Sipoonkorpeen". I artikeln berättas om en landskapsutrening som på beställning av Helsingfors stadsplaneringskontor gjorts av konsultbyrån FCG Planeko. Helsingfors stad hade den 2 juli på sina finska webbsidor berättat om utredningen "Rannikon laaksoista metsäylängölle - Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta" och samtidigt gett länken till pdf-versionen av dokumentet. Jag återger här nyheten, som inte längre finns på stadens webbplats:

02.07.09 Östersundomin alueen selvitys huomioi vanhan maiseman rytmin

Kaupunkisuunnitteluvirasto on teettänyt selvityksen Östersundomin, Sipoosta Helsinkiin liitetyn alueen, nykyisestä maisemakuvasta ja -rakenteesta sekä virkistyskäytöstä.
Maisemaselvitystä on tarkoitus käyttää taustamateriaalina, kun Lounais-Sipoota kehitetään osaksi kaupunkiympäristöä.
Selvityksen pohjalta laaditaan suunnitelma viheralueesta ja virkistyskäytöstä liittyen alueen yleiskaavoitukseen.
Selvityksessä toivotaan maiseman ja luonnonympäristön piirteiden huomioonottamista kuten avaamalla vesialueita, yhtenäistämällä rantareittejä sekä korostamalla arvokkaiden vanhojen rakennusten ja maiseman rytmiä kaupunkirakenteessa. Vesialueiden avaaminen on maisemahistoriallisesti katsoen tärkeää, sillä rantaviiva on vielä sata vuotta sitten ulottunut Uuden Porvoontien paikkeille saakka ja kirkko sekä Östersundomin kartano ovat sijainneet meren rannassa.
Umpeenkasvun myötä Östersundomin kartanon asema maiseman hierarkkisena päätepisteenä on heikentynyt. Kuvan keskivaiheilla kartano pilkottaa kasvillisuuden lomasta.
Liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin.
Mahdollisuudet käyttää aluetta monipuoliseen virkistyskäyttöön on valtaisa. Jo nyt alueella harrastetaan paljon; pyöräilyä, ratsastusta lintujen tarkkailua, uintia ja
veneilyä, kalastusta, metsästystä sekä koirien koulutusta. Merkittäviä luontoalueitakin voidaan käyttää ulkoiluun, kun reitit suunnitellaan ja opastetaan kunnolla ja kulku ohjataan siten herkkiä luontokohteita kiertäen.
Sipoonkorvesta halutaan kehittää Nuuksion veroinen ulkoilu- ja retkeilyalue, mikä käytännössä tarkoittaa mm. reittien, opasteiden ja levähdyspaikkojen järjestämistä Sipoonkorven metsiin.
Rakentamisen myötä maisema muuttuu voimakkaasti ja maaseudusta tulee kaupunkia. Nykyisen perinteisen viljelymaiseman rakenne on alueen vahvuus ja sitä voidaan hyödyntää tulevassa kaupunkimaisemassa selänteiden ja laaksojen vaihtelua korostaen.
Kulttuurihistoriallisesti merkittävät rakennukset ja kohteet ovat myös alueen tärkeitä ominaispiirteitä, joiden ympärille uusi kaupunki rakentuu säilyttäen paikan henkeä ja maisemallista identiteettiä.

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade nyheten i en kortare version den 30 juni:

Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston tiedote julkaisusta, 38/2009, 30.06.2009

Rannikon laaksoista metsäylängölle - Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta Kaupunkisuunnitteluviraston teettämässä selvityksessä on inventoitu Sipoosta Helsinkiin liitetyn alueen nykyistä maisemakuvaa ja -rakennetta sekä virkistyskäyttöä. FCG Planeko Oy:n laatimassa selvityksessä on inventoitu myös alueen tielinjaukset ja niiltä aukeavat tiemaisemat.
Liitosalueelta on selvitetty niitä maisematekijöitä, jotka vaikuttavat oleellisesti alueen suunnitteluun. Liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin.
Työssä tehdään ehdotuksia alueen maiseman ja luonnonympäristön piirteiden huomioon ottamisesta ja jalostamisesta osaksi tulevaa kaupunkiympäristöä. Maisemallisista lähtökohdista vesialueiden avaaminen, yhtenäiset rantareitit sekä arvokkaita vanhoja rakennuksia ja maiseman rytmiä korostava kaupunkirakenne on toivottava. Työ pohjautuu kartta- ja ilmakuvatarkasteluihin, maastoinventointeihin sekä aikaisempiin selvitykseen mm. alueen kulttuuriympäristöistä ja luonnosta.
Lisätietoa julkaisusta: maisema-arkkitehti Kaisa Yli-Jama, p. (09) 310 37056

Utredningen var i själva verket färdig redan i början av mars. Jag har på min blogg noterat landskapsutredningen i inläggen "Utredningar. Den 31 mars 2009" och "Stor-Helsinge. Den 4 april 2009". Det enda nya är layouten och att rapporten nu finns i nytryckt upplaga till försäljning för 8 €. Tyvärr pdf-versionen av den nya upplagen i praktiken oläsbar. Med vissa pdf-läsare paras sidorna, så att man istället för en hel karta ser två halva kartor per uppslag. Jag rekommenderar därför den gamla versionen "Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta", som ingick som bilaga till föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte den 2 april.

Innanför gränserna. Den 16 juli 2009

I gårdagens nummer av tidningen Vartti (Itä-Helsinki m.fl. upplagor) ingår en artikel med rubriken "Helsinki ei hamua maata naapurikunnilta". Vartti skriver att Helsingfors markegendom utanför stadens gränser sakta minskar. Enligt artikeln har Helsingfors inte på över tio år köpt mark i grannkommunerna, men däremot avstått från stora landområden i Sibbo storskog och Ahlberga i Esbo. Tidningen noterar även att den största delen av stadens markegendom är natur- och reakreationsområden.

En intressant fråga i sammanhanget är varför Helsingfors stad köpt upp mark i andra kommuner. Ett flertal årtionden tillbaka i tiden torde staden faktiskt ha köpt mark med avsikten att expandera. I Helsingfors hoppades man ännu i början av 1970-talet på att kunna inkorporera Ahlberga. I Sibbo har Helsingfors dock köpt upp mark av andra skäl. Dels har staden köpt upp mark för rekreationsbruk, dels har man köpt mark i förhoppning att kunna göra markbyten med staten. Mark som lämpar sig för bostadsbebyggelse har Helsingfors närmast ägt i Nickby (och Pigby). Ändå gjorde Helsingfors krav på "sitt" landområde i sydvästra Sibbo. Att Helsingfors här ägde "nästan 1000 hektar färdig tomtmark" var åtminstone statsministers motivering för en inkorporering. I verkligheten äger Helsingfors föga lämplig tomtmark i inkorporeringsområdet. Helsingfors måste därför fortsätta att köpa mark i Östersundom, men området ligger ju numera innanför stadens gränser.

Arkiverat: Metropol. Den 15 juli 2009

nyckelord: metropol

Att Helsingfors gör anspråk på att vara en metropol är både komiskt och pinsamt. Bättre blir det hela inte av att ambitionen att vara en metropol bygger på ett missföstånd eller en begreppsförvirring. En stad med förstäder kallas på engelska metropolitan area (inte metropol area). Därav benämningen Helsinki metropolitan area för huvudstadsregionen (Helsingforts, Vanda, Esbo och Grankulla). Idén om att Helsingfors är en metropol torde dock speciellt ha slagit igenom som en följd av OECD:s "metropolöversikt" av Helsingfors från 2002 (Territorial Review of Helsinki). (Se "Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006".) Det intressanta är att man i OECD:s rapport ger en helt annan innebör av benämningen metropolområde än den förstnämnda. Den delvis medvetna förväxlingen av betydelser är inte helt oförarglig, då påståendet att Helsingfors är Finlands enda metropol gjordes till en officiellt juridiskt motivering för inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Ännu igår fungerade den gamla bloggen på Yahoo! 360. Yahoo meddelade då att "We are closing down now..." Nu meddelar man istället att "Yahoo! 360 closed on July 13" och Yahoo! 360 har faktiskt lagts ner. Det betyder att alla länkar på sin "Fallet Sibbo" inte längre fungerar och att det i mina äldre blogginlägg finns många döda länkar. Nerkörningen av tjänsten 360 fungerade inte alls problemfritt och vill man, så kan man se det hela som ett tecken på att det går riktigt dåligt för Yahoo! En möjlig positiv följd av nedläggningen av Yahoo! 360 är att Googles sökmotor kommer att ge mina överflyttade inlägg på Blogspot högre prioritet då de inte längre tolkas som kopierade texter.

Sakkunniga domare. Den 14 juli 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel av JP Roos, som är professor i socialpolitik. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Finland behöver en författningsdomstol":

Riksdagens grundlagsutskott brukar höra sakkunniga, det vill säga professorer eller högt uppsatta jurister. Dessa utgör på så sätt en informell grundlagsdomstol och är ovilliga att förlora sina positioner som inofficiella domstolsmedlemmar. De sakkunniga kan väljas och vrakas: utskottet behöver inte alltid använda samma sakkunniga varför dessa måste vara relativt försiktiga i sina ställningstaganden för att kunna fortsätta. De som inte vill göra kompromisser kan lätt bli ogiltigförklarade. "Domarna" är alltså inte oberoende.

Roos är delvis ute i samma ärende som Kaarlo Tuori i sin artikel "Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan" i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) När några partiordföranden så bestämmer kan lagen inklusive grundlagen köras över. De juridiska experterna står i ett beroendeförhållande till den politiska makten. Det kan tilläggas att även domare i högsta förvaltningsdomstolen regelbundet av så väl grundlagsutskottet som av ministerier anlitas som sakkunniga.

Fallet Sibbo handlar inte bara om en korvikiosk, så som Tuori så fyndigt uttryckte det i en pik riktad till Kai Kalima. Fallet Sibbo är ett prov på hur långt domarna eller förvaltningsråden kan gå för att vara de politiska makthavarna till lags.

Statminister Matti Vanhanen skriver idag på sin blogg att han är sårad över misstankarna om att det finns ett samband mellan centerns valfinansiering och snöskoterfabriken i Rovaniemi. Då utredningsman Pekka Myllyniemi i december 2006 överlämnade sin utredning till Vanhanens partikamrat, dåvarande kommunminister Hannes Manninen sade Manninen att misstankarna om att utredningmannen var partisk var "sårande". Manninen måste dock redan vid detta tillfälle ha vetat att utredningsmannen direkt kopierat Helsingfors egen utredning.

Yahoo! har idag i princip stängt tjänsten 360, där jag ännu i våras bloggade. Ironiskt nog fungerar min blogg på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom nu bättre än på länge. Däremot fungerar mina sidor på Yahoo! Geocities inte som det var tänkt efter att de "frusits ner". På sidan "Fallet Sibbo" (www.wadenstrom.net/sibbo) länkar jag därför igen tillfälligt till de äldre inläggen på originaladressen på Yahoo! 360. Bara jag hinner kommer jag att byta ut länkadresserna, så att de leder till denna nya blogg på Blogspot. Egentligen är sidan "Fallet Sibbo" numera lite överflödig då samtliga inlägg även kan nås via blogaarkivet på min nya blogg. Dessutom syns nya inlägg inte genast på sidan "Fallet Sibbo", eftersom jag fört vid lämligt tillfälle uppdaterar sidan för hand med textredigerare.

Rikspolitik. Den 13 juli 2009

Ändringen av kommunindelningen i Tavastehusregionen och fallet Hattula har varit en lite känslig fråga, inte minst på grund av jämförelserna med fallet Sibbo. I mitt inlägg "Inget nytt Sibbo. Den 7 september 2007" citerade jag ur Helsingin Sanomats artikel "Suur-Hämeenlinna hamuaa viidennestä Hattulan kunnasta" från den 28 augusti 2007. Artikeln bygger på Tavastehus fullmäktigemöte dagen innan. Jag återger här en annan del av artikeln:

Hämeenlinnan valtuusto hyväksyi liitosesitykselle kaksi vaihtoehtomallia, joiden pohjalta edetään. Sisäministeriö ei kuitenkaan halua esitystä osakuntaliitoksesta, mikä on yllättänyt suurkunnan valmistelijat.

"Yllätyshän se oli, kun ministeriön virkamies soitti perjantaina ja kehotti luopumaan osaliitosesityksestä", Hämeenlinnan kaupunginjohtaja Tapani Hellstén sanoo. "Kyllä kunnilla täytyy olla oikeus tehdä esityksiä omassa asiassaan."

Ministeriön puuttumisesta kuntien päätöksentekoon kertoi maanantaina Aamulehti. Kun osaliitos on päätetty toteuttaa Sipoon ja Helsingin välillä, miksei sitä voisi toteuttaa muuallakin, Hellstén kysyy.

Hämeen Sanomat publicerade samma dag under rubriken "Näkyvissä vakinaisia kaupunginjohtajia" en artikel där det rapporteras från ovannämnda fullmäktigemöte. Jag citerar:

Eniten valtuutettuja kuohutti sisäasiainministeriön puuttuminen Hämeenlinnan itsemääräämisoikeuteen. Halllitusneuvos Arto Sulonen sattui soittamaan kaupunginjohtaja Hellsténille, kun lähes koko kaupunginhallitus oli paikalla ja kuuli keskustelun.

Se ymmärrettiin niin, että ministeriö yritti estää Hämeenlinnaa viemästä raja-asiaa koskevaa päätösesitystä valtuustoon.

- Tämä on isoa valtakunnan politiikkaa. Aivan ennenkuulumatonta sekaantumista kaupungin päätöksentekoon, kuului tuomio valtuuston molemmilta laidoilta.

Bilden nedan, som är ur Uusi Suomis nyhetsförmedling, har ingenting med fallet Hattula att göra.

Fallet Sibbo