Metropolområde är i högsta grad ett finländskt begrepp. Visserligen används motsvarande begrepp även i Tyskland, vilket framgår ur senaste nummer av Kuntalehti. Google ger 708 sidor med (det svenska) ordet metropolområde från Finland mot endast tre sidor från Sverige. På sidorna från Sverige nämner en sida "Helsingfors metropolområde"; ingen sida nämner något svenskt metropolområde. Idén Helsingfors metropolområde har på några år etablerats och fått officiell status, fastän begreppet inte är entydigt definierat.
I Förbundsrepubliken Tyskland har den tyska (förbunds)staten av förekommen anledning valt att hålla låg profil, vilket lett till att delstater, regioner och storstäder istället intagit rollen av internationella aktörer. Inflytandet från tyska "metropolområden" och nätverk av "Hansastäder" är lättare att acceptera än ett Berlincentrerat tyskt inflytande. Helsingfors och Finland har inte någon motsvarande historisk belastning, som skulle förklara varför idén om Helsingfors metropolområde blivit så populär. En förklaring är den svaga nationella självkänslan och mindervärdeskomplexen gentemot grannländer med verkliga storstäder och traditionell stadskultur. En annan förklaring till att man lanserat begreppet metropolområdet är att det hjälper invånarna i den omgivande regionen att identifiera sig med "metropolen" istället för att avundsjukt förakta Helsingfors.
Det är anmärkningsvärt att man med metropolområdet vanligen förstår ett område som inkluderar städer på över 100 kilometers avstånd från själva metropolen. I vissa fall används benämningen Helsingfors metropolområde lika väl som synonym till huvudstadsregionen, dvs Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. Just begreppets inexakthet och töjbarhet kan vara en viktig orsak till att det används så frekvent.
En idé med metropolområden är att ge områdets centrum större tyngd. Helsingfors metropolområde kan ha närmare två miljoner invånare, medan huvudstadsregionen bara har en dryg miljon invånare och Helsingfors invånarantal endast är drygt en halv miljon. Storleken kan ha betydelse då Helsingfors skall konkurrera med andra städer och områden i den globala ekonomin, där nationalstaternas gränser har förlorat i betydelse. Överhuvudtaget är metropolområdet primärt ett ekonomiskt område eller centrum och inte ett administrativt område. Storstädernas och regionernas betydelse som självständiga aktörer har ökat i EU och i den globala ekonomin, men framför allt handlar betonandet av metropolområdets betydelse om ett nytt paradigm eller en ny modell.
Begreppet metropolområde användes redan i OECD:s metropolöversikt över Helsingfors, som blev färdig för fyra år sedan. I OECD:s översikt innefattar Helsingfors metropolområde Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland. (Se kartan ovan.) Begreppet metropolområde har sedermera används speciellt av Nylands förbund. Landskapsförbundet domineras ju av Helsingforsregionens städer, i vars intresse det naturligtvis ligger att lyfta fram Helsingfors och huvudstadsregionens betydelse för ekonomin i hela landet. Men även Östra Nyland har betonat att Borgå och t.o.m. Lovisa hör till Helsingfors metropolområde.
Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen har som argument för att sydvästra Sibbo bör anslutas till Helsingfors angett att Helsingfors nu har en äkta chans att bli Östersjöns ledande metropol. (Se "Megalomani? Den 30 augusti 2006".) Överborgmästaren kan förefalla ha storhetsvansinne, men hans påstående har faktiskt stöd i Landskapsöversikt för Nyland 2030, där det heter att
Helsingforsregionens metropolställning som det starkaste centret för affärsverksamhet och logistik inom Östersjöområdet främjas. Ställningen baserar sig på att regionen är ett attraktivt investeringsobjekt för företag, kompetent personal och kapital samt på att området har kompetens inom affärsverksamhet, nätverksbildning och logistik.
När det gäller logistik torde Helsingforsregionen och speciellt Helsingfors och Vanda faktiskt ha goda chanser att bli en betydelsefull knutpunkt. (Se "Gateway-staden. Den 12 september 2006".) Metropolområdets ekonomiska betydelse och framtidsutsikter betyder dock inte att Helsingfors bör expandera österut. Tvärtom framgår det ur kartan ovan att Helsingfors metropolområde utvecklats starkt i öster. Borgå ligger närmare metropolens centrum än något annat lokalt centrum. Dessutom sträcker sig tätortsbebyggelsen i huvudstadsregionen praktiskt taget lika långt österut som västerut. Enligt OECD:s rapport lönar det sig med tanke på en hållbar miljö och de offentliga infrastrukturinvesteringarna samt metropolområdets beboelighet att i framtiden koncentrera tillväxten till tillväxtcentra som ligger på längre avstånd från Helsingfors, till exempel Lahtis och Tavastehus. Metropolområdets utveckling bör inte förväxlas med utvecklingen av "metropolen" Helsingfors.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar