Dela. Den 21 juli 2009

Mitt bloggande om fallet Sibbo har långt handlat om att om att pröva medborgarjournalistikens och de internetbaserade mediernas möjligheter. Tröskeln för att få uppmärksamhet på svenska i Finland är inte hög, vilket har varit till min fördel. I övrigt har jag haft många odds emot mig. Tjänsten Yahoo! 360 var tänkt att fungera som ett socialt medium, men det gjorde den inte, åtminstone inte för mig. Det är egentligen anmärkningsvärt att man hittade min blogg så pass snabbt som man gjorde. När jag började skriva blogg om fallet Sibbo saknade jag de sociala nätverken. Mitt bloggande har mycket handlat om att skapa nätverk och återupprätta nätverk, som jag förlorat. Ändå har mitt skrivande mestadels varit en monolog.

En blogg eller en bloggtjänst är till skillnad från Facebook inte nödvändigtvis ett socialt medium. Mikrobloggar modell Twitter är någonstans mitt emellan en bloggtjänst och ett socialt medium. När det begav sig år 2006 missade jag att utnyttja mig av de (rätta) sociala medierna. Tjänsten Yahoo! 360 var definitivt ett felaktigt val. På tre år har å andra sidan de sociala medierna utvecklats. Det är länge sedan folk sökte upp intressanta hemsidor via länklistor på Internetportaler. Sökmaskinerna har för länge sedan gjort portalerna överflödiga, men det räcker inte heller längre att synnas på Google.

Idag är det mycket lättare att dela med mig av innehållet på min blogg än för tre år sedan. Flera torde sporadiskt kolla in mina inlägg via "anteckningar" på Facebook utan att besöka min blogg på Blogger/ Blogspot. Andra hittar mina inlägg via puffar och länkar på Twitter. Synd bara att jag inte längre har så mycket nytt att komma med och att slaget - enligt de flestas bedömning - redan är avgjort. Hur man i framtiden kommer att skriva historien, hur man tolkar bakgrunden till annekteringen är dock ännu inte avgjort. Hur det gör för Östersundom, Sibbo och Sibbo storskog är lika så öppet. Jag fortsätter därför en tid till att dokumentera. Och jag hoppas att folk även delar eller tipsar om min dokumentering. Nu är det hela mycket enklare än för tre år sedan. I går lade jag även till möjligheten att bokmärka och dela via tjänsten AddThis. Vill man dela ett speciellt inlägg kan det löna sig att först klicka på rubriken till inlägget. Då delas adressen/länken (och via t.ex. Facebook även innehållet) just till det specifika inlägget.

Kiviset. Den 20 juli 2009

Helsingfors fastighetskontor ger två gånger i året ut en tidskrift med namnet Kiviset. Årets första nummer, Kiviset - Helsingin kaupungin kiintöistöviraston sidosryhmälehti 1 2009 utkom redan i mars, men eftersom det i tidningen ingår hela sju sidor om inkorporeringsområdet, är numret värd en presentation. Artiklarna om inkorporeringsområdet harv rubrikerna "Liitosalueen maahankinnoilla helpotetaan kaavoitusta" och "Tuhansien nurkkien urakka". Dessutom ingår en kortare text med rubriken "Uudet helsinkiläiset haluavat äänensä kuuluviin". Jag återger här inledningen på den förstnämnda artikeln:

Suunnitelman mukaan liitosalueella on 25–30 vuoden päästä 30 000 asukasta ja 10 000 työpaikkaa. Raja-alueet kaavoitetaan yhteistyössä naapurikuntien kanssa, joten kokonaisuudessaan seudun asukasmäärävoi olla korkeampikin.Visioissa välkkyy kaupunkipientalovaltainen alue, jonka rakentamisessa huomioitaisiin energiatehokkuus. Alueen suunnitteluun liittyy monia kiperiäkysymyksiä.
Esimerkiksi vapaita ranta-alueita on hyvin vähän, ja noin puolet rantaviivasta on Naturan piirissä. Myösrakentamisesta saattaa tulla tavanomaista tyyriimpää.

I den sistnämnda texten låter Kiviset invånarna Jaana och Herkko Lehdonvirta komma även med kritiska synpunkter. Jag citerar:

Kun alueliitosta alettiin puuhata, Helsinki näyttäytyi kasvottomana koneistona Sipoon kotoisten palveluiden rinnalla.
”Tuntui ihan uskomattomalta, että joku tulee ja päättää, että nyt te kuulutte Helsinkiin. Kävimme mielenosoituksessakin, toista kertaa elämässämme”, Jaana Lehdonvirta kertoo.

Hus försvann i Östersundom. Den 19 juli 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Perhe asuu talossa, jota ei virallisesti ollut olemassakaan". Jag återger början av artikeln:

Poliisi pani auton käyttökieltoon, tytär sai sakot rekisteröimättömällä autolla ajamisesta ja laajakaistakin suljettiin.

Helsingin kuntaliitosalueella Östersundomissa asuvan Markku Hyötyläisen epäilykset heräsivät, kun postilaatikkoon ei tipahdellut kaikkia laskuja.

"Autoverot olivat maksamatta. Selvisi, että verotoimistolla ei ole meidän osoitetta, vain pelkkä postinumero", hämmästelee Keskon huoltopäällikkönä työskentelevä Hyötyläinen.

Ongelmat alkoivat vuoden alusta kuntaliitoksen jälkeen.

"Pajunen ja Vapaavuori sanoivat, että homma hoituu, eikä meidän tarvitsisi tehdä mitään. Ennen kaikki toimi hyvin, eikä kukaan uhannut sakoilla ja linnalla. Silloin oltiin vielä sipoolaisia!" Hyötyläinen täräyttää.

Arkiverat: metro. Den 18 juli 2009

nyckelord: metro

Planerna på en metrolinje till Östersundom har varit en central faktor i inkorporeringen av sydvästra Sibbo. I själva verket så torde visionerna av en metrolinje ända till Söderkulla ha varit en förutsättning för De grönas stöd av inkorporeringen. Sättet på vilket Helsingforspolitiker med mera eller mindre framgång försökt få en metrolinje till Östersundom inritad på general- och landskapsplanerna är spektakulär. Även då det gäler metroplanerna går initiativet tillbaka till Raimo Ilaskivis utredning, eller en konsultutredning i samband med Ilaskivis utredning från 1989. Konsultutredningens förslag på en en metrolinje från Bastö i Nordsjö till Sottungsby i Vanda har dock inte mycket gemensamt med förlaget på en metrolinje till Söderkulla. Det är intressant hur man i medierna lyckades ge en bild av att Sibbo i årtionden stått i vägen för metrolinjen, som till slut blev ett centralt politiskt och juridiskt argument för inkorporeringen. Nu när inkorporeringen är förverkligad medger man motvilligt även från Helsingfors sida att metrolinjen är ekonomiskt olönsam.

I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingick en artikel med rubriken "Itä-Helsingistä pikaraitiotie Porvooseen".

Gammal landskapsutredning. Den 17 juli 2009

I mitt blogginlägg "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009" skrev jag om en artikel i Helsingin Sanomat med rubriken "Östersundomiin virkistysalueita merenrannasta Sipoonkorpeen". I artikeln berättas om en landskapsutrening som på beställning av Helsingfors stadsplaneringskontor gjorts av konsultbyrån FCG Planeko. Helsingfors stad hade den 2 juli på sina finska webbsidor berättat om utredningen "Rannikon laaksoista metsäylängölle - Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta" och samtidigt gett länken till pdf-versionen av dokumentet. Jag återger här nyheten, som inte längre finns på stadens webbplats:

02.07.09 Östersundomin alueen selvitys huomioi vanhan maiseman rytmin

Kaupunkisuunnitteluvirasto on teettänyt selvityksen Östersundomin, Sipoosta Helsinkiin liitetyn alueen, nykyisestä maisemakuvasta ja -rakenteesta sekä virkistyskäytöstä.
Maisemaselvitystä on tarkoitus käyttää taustamateriaalina, kun Lounais-Sipoota kehitetään osaksi kaupunkiympäristöä.
Selvityksen pohjalta laaditaan suunnitelma viheralueesta ja virkistyskäytöstä liittyen alueen yleiskaavoitukseen.
Selvityksessä toivotaan maiseman ja luonnonympäristön piirteiden huomioonottamista kuten avaamalla vesialueita, yhtenäistämällä rantareittejä sekä korostamalla arvokkaiden vanhojen rakennusten ja maiseman rytmiä kaupunkirakenteessa. Vesialueiden avaaminen on maisemahistoriallisesti katsoen tärkeää, sillä rantaviiva on vielä sata vuotta sitten ulottunut Uuden Porvoontien paikkeille saakka ja kirkko sekä Östersundomin kartano ovat sijainneet meren rannassa.
Umpeenkasvun myötä Östersundomin kartanon asema maiseman hierarkkisena päätepisteenä on heikentynyt. Kuvan keskivaiheilla kartano pilkottaa kasvillisuuden lomasta.
Liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin.
Mahdollisuudet käyttää aluetta monipuoliseen virkistyskäyttöön on valtaisa. Jo nyt alueella harrastetaan paljon; pyöräilyä, ratsastusta lintujen tarkkailua, uintia ja
veneilyä, kalastusta, metsästystä sekä koirien koulutusta. Merkittäviä luontoalueitakin voidaan käyttää ulkoiluun, kun reitit suunnitellaan ja opastetaan kunnolla ja kulku ohjataan siten herkkiä luontokohteita kiertäen.
Sipoonkorvesta halutaan kehittää Nuuksion veroinen ulkoilu- ja retkeilyalue, mikä käytännössä tarkoittaa mm. reittien, opasteiden ja levähdyspaikkojen järjestämistä Sipoonkorven metsiin.
Rakentamisen myötä maisema muuttuu voimakkaasti ja maaseudusta tulee kaupunkia. Nykyisen perinteisen viljelymaiseman rakenne on alueen vahvuus ja sitä voidaan hyödyntää tulevassa kaupunkimaisemassa selänteiden ja laaksojen vaihtelua korostaen.
Kulttuurihistoriallisesti merkittävät rakennukset ja kohteet ovat myös alueen tärkeitä ominaispiirteitä, joiden ympärille uusi kaupunki rakentuu säilyttäen paikan henkeä ja maisemallista identiteettiä.

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade nyheten i en kortare version den 30 juni:

Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston tiedote julkaisusta, 38/2009, 30.06.2009

Rannikon laaksoista metsäylängölle - Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta Kaupunkisuunnitteluviraston teettämässä selvityksessä on inventoitu Sipoosta Helsinkiin liitetyn alueen nykyistä maisemakuvaa ja -rakennetta sekä virkistyskäyttöä. FCG Planeko Oy:n laatimassa selvityksessä on inventoitu myös alueen tielinjaukset ja niiltä aukeavat tiemaisemat.
Liitosalueelta on selvitetty niitä maisematekijöitä, jotka vaikuttavat oleellisesti alueen suunnitteluun. Liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin.
Työssä tehdään ehdotuksia alueen maiseman ja luonnonympäristön piirteiden huomioon ottamisesta ja jalostamisesta osaksi tulevaa kaupunkiympäristöä. Maisemallisista lähtökohdista vesialueiden avaaminen, yhtenäiset rantareitit sekä arvokkaita vanhoja rakennuksia ja maiseman rytmiä korostava kaupunkirakenne on toivottava. Työ pohjautuu kartta- ja ilmakuvatarkasteluihin, maastoinventointeihin sekä aikaisempiin selvitykseen mm. alueen kulttuuriympäristöistä ja luonnosta.
Lisätietoa julkaisusta: maisema-arkkitehti Kaisa Yli-Jama, p. (09) 310 37056

Utredningen var i själva verket färdig redan i början av mars. Jag har på min blogg noterat landskapsutredningen i inläggen "Utredningar. Den 31 mars 2009" och "Stor-Helsinge. Den 4 april 2009". Det enda nya är layouten och att rapporten nu finns i nytryckt upplaga till försäljning för 8 €. Tyvärr pdf-versionen av den nya upplagen i praktiken oläsbar. Med vissa pdf-läsare paras sidorna, så att man istället för en hel karta ser två halva kartor per uppslag. Jag rekommenderar därför den gamla versionen "Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta", som ingick som bilaga till föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte den 2 april.

Innanför gränserna. Den 16 juli 2009

I gårdagens nummer av tidningen Vartti (Itä-Helsinki m.fl. upplagor) ingår en artikel med rubriken "Helsinki ei hamua maata naapurikunnilta". Vartti skriver att Helsingfors markegendom utanför stadens gränser sakta minskar. Enligt artikeln har Helsingfors inte på över tio år köpt mark i grannkommunerna, men däremot avstått från stora landområden i Sibbo storskog och Ahlberga i Esbo. Tidningen noterar även att den största delen av stadens markegendom är natur- och reakreationsområden.

En intressant fråga i sammanhanget är varför Helsingfors stad köpt upp mark i andra kommuner. Ett flertal årtionden tillbaka i tiden torde staden faktiskt ha köpt mark med avsikten att expandera. I Helsingfors hoppades man ännu i början av 1970-talet på att kunna inkorporera Ahlberga. I Sibbo har Helsingfors dock köpt upp mark av andra skäl. Dels har staden köpt upp mark för rekreationsbruk, dels har man köpt mark i förhoppning att kunna göra markbyten med staten. Mark som lämpar sig för bostadsbebyggelse har Helsingfors närmast ägt i Nickby (och Pigby). Ändå gjorde Helsingfors krav på "sitt" landområde i sydvästra Sibbo. Att Helsingfors här ägde "nästan 1000 hektar färdig tomtmark" var åtminstone statsministers motivering för en inkorporering. I verkligheten äger Helsingfors föga lämplig tomtmark i inkorporeringsområdet. Helsingfors måste därför fortsätta att köpa mark i Östersundom, men området ligger ju numera innanför stadens gränser.

Arkiverat: Metropol. Den 15 juli 2009

nyckelord: metropol

Att Helsingfors gör anspråk på att vara en metropol är både komiskt och pinsamt. Bättre blir det hela inte av att ambitionen att vara en metropol bygger på ett missföstånd eller en begreppsförvirring. En stad med förstäder kallas på engelska metropolitan area (inte metropol area). Därav benämningen Helsinki metropolitan area för huvudstadsregionen (Helsingforts, Vanda, Esbo och Grankulla). Idén om att Helsingfors är en metropol torde dock speciellt ha slagit igenom som en följd av OECD:s "metropolöversikt" av Helsingfors från 2002 (Territorial Review of Helsinki). (Se "Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006".) Det intressanta är att man i OECD:s rapport ger en helt annan innebör av benämningen metropolområde än den förstnämnda. Den delvis medvetna förväxlingen av betydelser är inte helt oförarglig, då påståendet att Helsingfors är Finlands enda metropol gjordes till en officiellt juridiskt motivering för inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Ännu igår fungerade den gamla bloggen på Yahoo! 360. Yahoo meddelade då att "We are closing down now..." Nu meddelar man istället att "Yahoo! 360 closed on July 13" och Yahoo! 360 har faktiskt lagts ner. Det betyder att alla länkar på sin "Fallet Sibbo" inte längre fungerar och att det i mina äldre blogginlägg finns många döda länkar. Nerkörningen av tjänsten 360 fungerade inte alls problemfritt och vill man, så kan man se det hela som ett tecken på att det går riktigt dåligt för Yahoo! En möjlig positiv följd av nedläggningen av Yahoo! 360 är att Googles sökmotor kommer att ge mina överflyttade inlägg på Blogspot högre prioritet då de inte längre tolkas som kopierade texter.