Karhusaari. Den 9 november 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd godkände igår förslaget till principer för planeringen av Björnsö i enlighet med föredragningslistan. (Se "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009".) I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår det en notis med rubriken "Östersundomin Karhusaaresta tulee pientalo-kaupunki". I notisen kan man läsa bl.a. följande:

Helsingin uusimmassa kaupunginosassa Östersundomissa oleva Karhusaari muuttuu tulevaisuudessa pientalokaupungiksi. Nykyisin se on vielä maaseutua, johon on rakennettu hyvin yksilöllisiä, jopa erikoisia omakotitaloja. Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi torstaina Karhusaarelle uudet suunnitteluperiaatteet. Niiden mukaan Karhusaaren asukasluku nousee 2500:een tai jopa 4000:een.

Visonerna för Björnsö har väl i stora drag varit klara redan från början av året, ifall dokumentet "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" faktiskt är från februari. Kartan ovan, som finns i den aktuella presentationen, visar att planeringen av Björnsö till skillnad från andra delar av inkorporeringsområdet inte är beroende av spårvägslösningar. Någon spårvägsförbindelse planeras inte till ön. Björnsö har på kartan markerats med en ring och en pil. I presentationen ingår även andra intressanta kartor. Kartan nedan visar ett förslag till område för en gemensam generalplan över kommungränserna. Området skiljer sig något från området för den gemensamma generalplanen så som det är presenterat i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". (Se "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Däremot är området nästan identiskt med området på 3 000 hektar som Helsingfors våren 2006 krävde av Sibbo. (Se "Trovärdig vittnesbörd. Den 6 december 2007".)

Björnsö. Den 8 oktober 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall idag behandla principerna för planeringen av Björnsö, som föreslås bli ett nytt Brändö med upp till 4 000 invånare. I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Karhusaareen mahtuu jopa 4 000 asukasta". I rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet" jämförs Björnsö med Brändö, som är av samma storlek som Björnsö och har 3800 invånare.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Små tomter och allmänna stränder väcker diskussion". Disponent Hannu Ihalainen kritiserar här att Björnsö jämförs med Brändö.

Helsingfors stadsplaneringskontor har i tisdags publicerat en nyhet med rubriken "Karhusaaresta suunnitellaan pientalokaupunkia".

TM Rakennusmaailma lär bara ha hittat vanliga bräder i Matti Vanhanens hus. Hur skulle det vara att kolla efter specialhyvlade plankor hos Vanhanens bror i Sibbo? Brodern valdes till programdirektör vid statsrådets sammanträde då regeringen Vanhanen II tog sitt beslut i Sibbofrågan. Kanske har släktfreden krävt tjänster förut?

Uutta Helsinkiä. Den 7 oktober 2009

Helsingfors stad har på adressen http://www.uuttahelsinkia.fi öppnat en helt ny webbplats med titeln "Uutta Helsinkiä". Staden informerade om webbplatsen igår, men den har öppnats redan förra månaden. Webbplatsen, som är helt enspråkigt finsk, har även sidor med rubriken "Östersundom".

Största delen av textmaterialet på dessa sidor har tidigare publicerats på stadsplaneringskontorets webbplats, men här finns även material som jag inte har stött på förut. Detta gäler speciellt sidan "Maata ostetaan". På sidan uppges dock att texten publicerats redan den 7 september.

På sidan "Maata ostetaan" kan man bl.a. läsa följande:

”Pääpaino on ehdottomasti vapaaehtoisissa maakaupoissa”, Peter Haaparinne korostaa.

”Pääperiaate on, että kaupunki hoitaa raakamaan hankinnan ja kaavoituksen, minkä jälkeen se myy tai vuokraa kaavoitetun maan yksittäisille toteuttajille.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel av Jan Sundberg, Artikeln, som har rubriken "Korruption och språklig diskriminering", handlar inte direkt om fallet Sibbo, men kunde väl tillämpas på detta fall. Jag återger här valda bitar ur artikeln:

I två avseenden utmärker sig Finland som en mönsterstat. Dels den nästan totala avsaknaden av korruption och föredömligt omskötta minoritetspolitiken. Så långt officiella internationella jämförelser. Bilden fläckas när verkligheten gör sig påmind. ...

Det som journalister grävt fram om valfinansiering är endast toppen på isberget och överträdelserna är av relativt lindrig art, även statsministerns.
Betydligt värre är frågan om mutor mellan val. I Finland ges inte mutor i bruna kuvert under bordet, korruptionen är institutionaliserad och därför svår att upptäcka. Sovjethandeln gav upphov till stora entreprenader i Sovjet där valet av byggherre satte ansvariga ministrar och partifolk i en delikat situation där tjänster och gentjänster utbyttes i bästa broder-samförstånd. Regeringspartierna bar det största ansvaret.
Vad värre, systemet överfördes till kommunerna. Förlorare var markägare vars landområden inlöstes för billig peng. Snart förvandlades grönområdet till tättbebyggd stadsplan och markvärdet steg mångfalt. Utan en samverkan mellan ansvariga lokalpolitiker och entreprenörer var detta inte möjligt. Båda parter drog ekonomisk nytta av denna institutionaliserade korruption som endast i undantagsfall blev avslöjad. För att få en rätsida på denna lagvidrighet återstår en hel del grävande journalistik, dessvärre kretsar diskussionen nästan enbart kring statsministern.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en text med rubriken "Tillväxtplaner oroar på Björnsö".

Fortfarande oeniga. Den 6 oktober 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en artikel med rubriken "Egendomstvist kan ge Sibbo ett kommunhus". Liksom rubriken antyder anknyts i artikeln den aktuella byteshandeln mellan Helsingfors och Sibbo till ersättningstvisten, fastän bytesaffären inte i sig alls är en lösning på frågan hur och hur mycket Helsingfors skall ersätta Sibbo för inkorporeringen. Å andra sidan noterar Hbl att Sibbo och Helsingfors även efter den aktuella överenskommelsen är oeniga. Jag citerar ur artikeln:

Sibbo och Helsingfors är fortfarande oeniga om den ersättning som Sibbo kommun vill ha för lån, uteblivna skatteintäkter och ersättningar för två skolor och fyra daghem som Sibbo kommun är ägare till i den del av kommunen som sedan årsskiftet är Helsingfors.

Sibbo har gjort en ekonomisk utredning som har värderat förlusten till ett visst belopp medan Helsingfors stad har kommit fram till helt andra summor.

- Vi har krävt 100 miljoner euro för all den egendom som övergått till Helsingfors efter annekteringen. De erbjuder oss 4,5 miljoner, säger kommundirektör Markku Luoma i Sibbo.

Tvisten ligger Helsingfors förvaltningsdomstol.

I artikeln hävdas felaktigt att Sibbo får "ett par tomter på Björnön". Det är naturligtvis Helsingfors som får tomterna i utbyte. Kartan ovan är ur rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet". (Se "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009".) Kartan nedan är ur en bilaga till en föredragningslista för Helsingfors fastighetsnämnd och visar de fastigheter som Helsingfors får av Sibbo enligt den aktuella överenskommelsen.

Yle har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "JK kritiserar läkemedelsflytt ". Jag vill i sammanhanget tipsa om mitt blogginlägg "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009".

Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd har på föredragningslistan för mötet nästa torsdag ett ärende med rubriken "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet". Stadsplaneingskontoret har redan en tid annonserat ut att ärendet skall tas upp på mötet den 8 oktober. I föredragningslistan ingår därtill ett ärende med rubriken "Karhusaarentietä koskeva asemakaavan muutosehdotus (nro 11930)". I och för sig finns det praktiska skäl att börja med Björnsö, men det är betecknande att Helsingfors börjar planeringen av inkorporeringsområdet med det område där de största ekonomiska fördelarna finns att söka. Björnsö hänger minsann inte samman med den övriga stadsstrukturen i Helsingfors, som man hävdat att bör utvidgas österut. Som bilaga till föredragningslistan ingår bl.a. rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet" (pdf) på 23 sidor. Bilden nedan visar en sida ur dokumentet.

Invid skärgårdsmiljön ovan skall Björnsö centrum byggas enligt förslaget i föredragningslistan. Förslaget lyder i sin helhet enligt följande:

Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee hyväksyä Karhusaaren
suunnitteluperiaatteet seuraavasti:

1. Karhusaaren asukaslukutavoitteena pidetään 2500 - 4000 asukasta.
2. Karhusaari on luonteeltaan pientalokaupunkia. Rakennukset ovat I - III kerroksisia. Tonttien rakentamistehokkuudet ovat vähintään et=0.3 joitakin poikkeuksia lukuun ottamatta. Jo rakennetut tontit voidaan jakaa ja sallia useampiasuntoiset rakennukset. Uusilla rakentamisalueilla tavoitteellinen alin tonttitehokkuus on et= 0.4.
3. Rantaviivasta vähintään 50 % on julkisessa käytössä.
4. Karhusaaren keskustaa kehitetään saaren itärannalle Winbergin sataman tuntumaan.
5. Karhusaarentietä kehitetään saaren pääkatuna.
6. Saaren katuverkossa varaudutaan vähintään toiseen siltaan mantereelle.

En del av bildmaterialet i den ovannämnda rapporten återfinns i dokumentet "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" (pdf), som stadsplaneringskontoret publicerat redan den 25 september. Detta gäller bl.a. bilden nedan. Det finns skäl att återkomma även till detta dokument.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Egendomstvist kan ge Sibbo ett kommunhus".

Länsi-Sipoo. Den 4 oktober 2009

I veckoslutets nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven ulkoilureiteille opastavat vasta kyltit". I samma tidning får Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" stor publicitet. Utgivningen av Alanens pamflett sammanföll med Nylands förbunds presentation av tre modeller för hur Helsingforsregionen kan växa. Bl.a. i Helsingi Sanomat precenterades dessa tre modeller i torsdagens tidning tillsammans med Alanens budskap att Metropolen behöver en egen lag. Angående de tre modellerna kan det vara på plats att notera att fingermodellen, med vilken inkorporeringen motiverades, fortfarande endast är en av flera aktuella modeller.

På kommunförbundets webbplats Kunnat.net publicerades redan i torsdags en notis med rubriken "Tutkimus: Helsingin seudun yhteistyötä tiivistettävä lailla". Här kallas Alanens skrift "tutkimus", men pamflett är nog en riktigare benämning. Alanen må vara före detta direktör på Kommunförbundet, före detta biträdande stadsdirektör i Helsingfors och en erfaren utredningsman, men den aktuella skriften är minsann ingen forskningsrapport. Istället upprepar Alanen populära missuppfattningar och schabloner. Här ett prov:

Helsinkiä kohtaan tunnetaan seudulla edelleen epäluuloa – aiheesta tai ilman. Lisäväriä tähän on tuonut Sipoon alueliitoksen toteuttamistapa, jonka monet näkivät voimapolitiikan esimerkkinä. Toisaalta loputtomasta jääräpäisyydestä helposti seuraa ratkaisujen tekemisen lipsuminen muiden käsiin. Sipoossakin tunnettiin hyvin itäisen Helsingin muutospaineet, mutta etsikkoajan – ja samalla vaikuttamismahdollisuuksien – annettiin livahtaa ohi. Luotettiin liikaa kapeaan poliittiseen tukeen ja jätettiin sillan rakentaminen väliin. Hyvä esimerkki huonosta yhteistyökulttuurista puolin ja toisin.

Speciellt väl tycks Alanen inte ha följt med de senaste vändningarna. Alanen skriver att "Espoon länsimetro, Vantaan Kehärata ja metron jatke itään Sipooseen, samoin kuin Helsingin vapautuvat satama-alueet, avaavat uusia mahdollisuuksia suunnitelmalliselle yhdyskuntarakentamiselle." Sibbometron var ju en central motivering till inkorporeringen, men nu är den endast ett av flera alternativ för kollektivtrafikförbindelse till Östersundom.

Alanen behandlar i sin pamflett även ur Helsingfors administrativa gränser justerats genom historien. Om den stora inkorporeringen 1946 skriver Alanen bl.a. följande:

Espoon jääminen kokonaan kunnallista jaotusta koskevien ratkaisujen ulkopuolelle kertoo kielikysymysten ja maanomistusolojen vaikutuksesta. Samoja piirteitä oli myös Sipoon suunnalla.

Det stämmer att utredningsman Yrjö Harvia år 1936 föreslog delar av Esbo skulle anslutas till Helsingfors, men att så inte skedde. (Se "Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007".) Harvia föreslog även att Västerundom och Nordsjö i öster skulle anslutas till huvudstaden, men inte heller här följdes Harvias förslag. Däremot föreslog Harvia inte att delar av Sibbo skulle ingå i inkorporeringsområdet. En liten pikant detalj är att Östersundom på en karta i Alanens pamflett kallas Länsi-Sipoo.

Kedjereaktion. Den 3 oktober 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en ledarskrift med rubriken "Uudenmaan jako joutaa mennä". I artikeln uppmärksammans sambandet mellan Sibbofrågan och landskapsindelningen i Nyland. Jag citerar:

Silmäys värikkäisiin rakennekarttoihin paljastaa oitis, että maakuntaliiton Uusimaa on muotopuoli. Lännessä lähdetään Hankoniemen kärjestä, mutta idässä jo Porvoo on valkeaa aluetta. Sipoo on päässyt mukaan Uudenmaan suunnittelukartalle, koska se on irtautumassa Itä-Uudenmaan maakuntaliitosta.

Valtioneuvoston päättämä Lounais-Sipoon pakkoliitos Helsinkiin käynnisti ketjureaktion, jonka tuloksena koko Itä-Uudenmaan maakunta palaa kotiinsa muun Uudenmaan yhteyteen. Eriseuraisuutta on pitkään ruokkinut sama syy, joka piti Sipoota siilipuolustuksessa: kaksikielisyyden turvaaminen. Nykytilanteessa ruotsin kielen asemaa ajaa kuitenkin paremmin se, että Itä- ja Länsi-Uusimaa ovat samassa maakuntaliitossa.

Itä-Uudenmaan liitto ja kunnat ovat lausuntojensa perusteella valmiit liittymään muuhun Uuteenmaahan. Oikeastaan ainut avoin kysymys on ajankohta. Sipoo tulisi vaikka ensi vuoden alusta. Valtiovarainministeriössä ollaan kallistumassa siihen, että koko Itä-Uusimaa, Sipoo mukaan lukien, liittyisi vuoden 2011 alusta.

Utvecklingen mot en sammanslagning av Nylands förbund och Östra Nylands förbund kan väl tolkas som en kedjereaktion. Jag gissar att förre kommun- och regionminister Hannes Manninen lovat att Östra Nylands förbund får bestå, ifall sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors. I varje fall lovade Jan Vapaavuori i hemliga förhandlingar våren 2006 att Helsingfors tar bort sitt krav på en sammanslagning av landskapsförbunden, ifall Sibbo (formellt) frivilligt gick med på att avstå ett 3000 hektar stort område. I sin Sibboutredning förutsätter Pekka Myllyniemi, som när det begav sig var medlem av landskapsstyrelsen för Nylands förbund, dock en sammanslagning av landskapsförbunden. Kedjereaktionen kan dock främst förklaras med att enstaka Sfp-politiker i Sibbo sommaren som en följd av Helsingfors initiativ och år 2006 förlorade förtroende för ledningen i Sibbo och för kommunens traditionella linje. Ett omedelbart bytet av landskapsförbund betraktades mera allmänt som ett sätt att förhindra en inkorporering. När inkorporeringen trots allt förverkligades tog nya politiska grupperingar över makten i Sibbo. I den nya maktens intresse är att skylla inkorporeringen på Sfp och försvaga Sfp:s inflytande lokalt och regionalt.

Påståendet att Östra Nyland "återvänder hem" har upprepats många gånger, men Östnyland har aldrig förut hört till samma landskaps- eller regionplaneringsförbund som Helsingfors. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".) Intessant är även påståendet att "Nykytilanteessa ruotsin kielen asemaa ajaa kuitenkin paremmin se, että Itä- ja Länsi-Uusimaa ovat samassa maakuntaliitossa." I sin utredning anger Myllyniemi "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen" som ett argument för en sammanslagning av landskapsförbunden. Knappast handlade det här dock om att man vill värna om det svenska språkets ställning. Sfp:s och de svenskspråkigas starka ställning i Östnyland har däremot irriterat Helsingforspolitikerna, vars inflytande varit begränsat i österled.