I veckoslutets nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven ulkoilureiteille opastavat vasta kyltit". I samma tidning får Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" stor publicitet. Utgivningen av Alanens pamflett sammanföll med Nylands förbunds presentation av tre modeller för hur Helsingforsregionen kan växa. Bl.a. i Helsingi Sanomat precenterades dessa tre modeller i torsdagens tidning tillsammans med Alanens budskap att Metropolen behöver en egen lag. Angående de tre modellerna kan det vara på plats att notera att fingermodellen, med vilken inkorporeringen motiverades, fortfarande endast är en av flera aktuella modeller.
På kommunförbundets webbplats Kunnat.net publicerades redan i torsdags en notis med rubriken "Tutkimus: Helsingin seudun yhteistyötä tiivistettävä lailla". Här kallas Alanens skrift "tutkimus", men pamflett är nog en riktigare benämning. Alanen må vara före detta direktör på Kommunförbundet, före detta biträdande stadsdirektör i Helsingfors och en erfaren utredningsman, men den aktuella skriften är minsann ingen forskningsrapport. Istället upprepar Alanen populära missuppfattningar och schabloner. Här ett prov:
Helsinkiä kohtaan tunnetaan seudulla edelleen epäluuloa – aiheesta tai ilman. Lisäväriä tähän on tuonut Sipoon alueliitoksen toteuttamistapa, jonka monet näkivät voimapolitiikan esimerkkinä. Toisaalta loputtomasta jääräpäisyydestä helposti seuraa ratkaisujen tekemisen lipsuminen muiden käsiin. Sipoossakin tunnettiin hyvin itäisen Helsingin muutospaineet, mutta etsikkoajan – ja samalla vaikuttamismahdollisuuksien – annettiin livahtaa ohi. Luotettiin liikaa kapeaan poliittiseen tukeen ja jätettiin sillan rakentaminen väliin. Hyvä esimerkki huonosta yhteistyökulttuurista puolin ja toisin.
Speciellt väl tycks Alanen inte ha följt med de senaste vändningarna. Alanen skriver att "Espoon länsimetro, Vantaan Kehärata ja metron jatke itään Sipooseen, samoin kuin Helsingin vapautuvat satama-alueet, avaavat uusia mahdollisuuksia suunnitelmalliselle yhdyskuntarakentamiselle." Sibbometron var ju en central motivering till inkorporeringen, men nu är den endast ett av flera alternativ för kollektivtrafikförbindelse till Östersundom.
Alanen behandlar i sin pamflett även ur Helsingfors administrativa gränser justerats genom historien. Om den stora inkorporeringen 1946 skriver Alanen bl.a. följande:
Espoon jääminen kokonaan kunnallista jaotusta koskevien ratkaisujen ulkopuolelle kertoo kielikysymysten ja maanomistusolojen vaikutuksesta. Samoja piirteitä oli myös Sipoon suunnalla.
Det stämmer att utredningsman Yrjö Harvia år 1936 föreslog delar av Esbo skulle anslutas till Helsingfors, men att så inte skedde. (Se "Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007".) Harvia föreslog även att Västerundom och Nordsjö i öster skulle anslutas till huvudstaden, men inte heller här följdes Harvias förslag. Däremot föreslog Harvia inte att delar av Sibbo skulle ingå i inkorporeringsområdet. En liten pikant detalj är att Östersundom på en karta i Alanens pamflett kallas Länsi-Sipoo.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar