I dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en ledarskrift med rubriken "Uudenmaan jako joutaa mennä". I artikeln uppmärksammans sambandet mellan Sibbofrågan och landskapsindelningen i Nyland. Jag citerar:
Silmäys värikkäisiin rakennekarttoihin paljastaa oitis, että maakuntaliiton Uusimaa on muotopuoli. Lännessä lähdetään Hankoniemen kärjestä, mutta idässä jo Porvoo on valkeaa aluetta. Sipoo on päässyt mukaan Uudenmaan suunnittelukartalle, koska se on irtautumassa Itä-Uudenmaan maakuntaliitosta.
Valtioneuvoston päättämä Lounais-Sipoon pakkoliitos Helsinkiin käynnisti ketjureaktion, jonka tuloksena koko Itä-Uudenmaan maakunta palaa kotiinsa muun Uudenmaan yhteyteen. Eriseuraisuutta on pitkään ruokkinut sama syy, joka piti Sipoota siilipuolustuksessa: kaksikielisyyden turvaaminen. Nykytilanteessa ruotsin kielen asemaa ajaa kuitenkin paremmin se, että Itä- ja Länsi-Uusimaa ovat samassa maakuntaliitossa.
Itä-Uudenmaan liitto ja kunnat ovat lausuntojensa perusteella valmiit liittymään muuhun Uuteenmaahan. Oikeastaan ainut avoin kysymys on ajankohta. Sipoo tulisi vaikka ensi vuoden alusta. Valtiovarainministeriössä ollaan kallistumassa siihen, että koko Itä-Uusimaa, Sipoo mukaan lukien, liittyisi vuoden 2011 alusta.
Utvecklingen mot en sammanslagning av Nylands förbund och Östra Nylands förbund kan väl tolkas som en kedjereaktion. Jag gissar att förre kommun- och regionminister Hannes Manninen lovat att Östra Nylands förbund får bestå, ifall sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors. I varje fall lovade Jan Vapaavuori i hemliga förhandlingar våren 2006 att Helsingfors tar bort sitt krav på en sammanslagning av landskapsförbunden, ifall Sibbo (formellt) frivilligt gick med på att avstå ett 3000 hektar stort område. I sin Sibboutredning förutsätter Pekka Myllyniemi, som när det begav sig var medlem av landskapsstyrelsen för Nylands förbund, dock en sammanslagning av landskapsförbunden. Kedjereaktionen kan dock främst förklaras med att enstaka Sfp-politiker i Sibbo sommaren som en följd av Helsingfors initiativ och år 2006 förlorade förtroende för ledningen i Sibbo och för kommunens traditionella linje. Ett omedelbart bytet av landskapsförbund betraktades mera allmänt som ett sätt att förhindra en inkorporering. När inkorporeringen trots allt förverkligades tog nya politiska grupperingar över makten i Sibbo. I den nya maktens intresse är att skylla inkorporeringen på Sfp och försvaga Sfp:s inflytande lokalt och regionalt.
Påståendet att Östra Nyland "återvänder hem" har upprepats många gånger, men Östnyland har aldrig förut hört till samma landskaps- eller regionplaneringsförbund som Helsingfors. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".) Intessant är även påståendet att "Nykytilanteessa ruotsin kielen asemaa ajaa kuitenkin paremmin se, että Itä- ja Länsi-Uusimaa ovat samassa maakuntaliitossa." I sin utredning anger Myllyniemi "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen" som ett argument för en sammanslagning av landskapsförbunden. Knappast handlade det här dock om att man vill värna om det svenska språkets ställning. Sfp:s och de svenskspråkigas starka ställning i Östnyland har däremot irriterat Helsingforspolitikerna, vars inflytande varit begränsat i österled.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar