Färdiga utredningar. Den 16 november 2009

Helsingfors stadsplaneringskontor har uppdaterat sin webbsida över utredningar om Östersundom med nya länkar till gamla utredningar. En del av dessa utredningar hade det funnits skäl att lyfta fram förut.

0,252 hektar. Den 15 november 2009

Frånsett byteshandeln med Sibbo kommun har Helsingfors stad inte just gjort några markaffärer i Östersundom denna höst, trots att det snart är slut med den skattefria försäljningen av tomtmark. Helsingfors fastighetsnämnd beslöt dock på sitt möte den 10 november att köpa en 0,252 ha stor fastighet vid Bäckängsvägen 650 m norr om motorvägen. Motiveringarna för köpet är till största delen de samma som för tidigare markaffärer:

Liitosalueen kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisäämistä voidaan pitää perusteltuna ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaisena. Kiinteistö rajoittuu Helsingin omistamaan kiinteistöön (Puroniitynmäen tiealue).

Helsingin kaupunki omistaa vanhojen hallinnollisten rajojensa sisällä noin 2/3 maa-alueista. Sipoosta Helsinkiin liitetyllä Liitosalueella Helsinki omistaa karttamittauksen mukaan noin 950 ha maata, eli noin 1/3 maa-alueista. Helsingin maanomistus sijaitsee pääosin alueen etelä- ja pohjoisosissa.

Efter affären på den 0,252 hektar stora fastigheten är Helsingfors markinnehav fortfarande ca 950 hektar. Att den av Helsingfors ägda marken huvudsakligen finns i de norra och södra delarna av inkorporeringsområdet betyder i klartext att största delen av den av Helsingfors ägda "färdiga tomtmarken" inte lämpar sig för bebyggelse. Staden har en bit kvar innan man kan uppfylla de löften som man gett åt statsminister Matti Vanhanen om att omedelbart bebygga området.

Skattesats. Den 14 november 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel som är undertecknad av fyra samlingspartistiska beslutsfattare från Sibbo. Artikeln handlar om beslutet att höja skattesatsen i Sibbo från 18, 75 % till 19,25 %. Samma budskap har under den gångna veckan framförts i andra medier, men argumenten förtjänar en granskning. Inom Samlingspartiet i Sibbo förhåller man sig ytterst kritiskt till beslutet att höja kommunalskatten. I sig har jag ingenting att invända mot att Samlingspartiet är emot en höjning av skattesatsen, även om det bör noteras att kommunerna inte själva beslutar om sina lagenliga skyldigheter. Argumenten har jag desto mera att invända mot. Kritiken i insändarartikeln verkar vara riktad mot gruppen YSI (Vårt gemensamma Sibbo), för argumenten går knappast hem hos anhängare till Sfp eller hos svenskspråkiga i allmänhet.

De flesta kommuner är mera eller mindre piskade att höja skattesatsen som en följd av det allmänna ekonomiska läget. I Sibbo beror behovet av en höjd skattesats huvudsakligen på att annekteringen innebär ett stort bortfall i skatteintäkterna. Det skulle direkt se märkligt ut om Sibbo trots förlusten av Östersundom skulle klara sig utan en höjning av kommunalskatten. Knappast skulle det gynna Sibbo i den aktuella tvisten om ersättning för inkorporeringsområdet. Istället för att höja skattesatsen vill man inom Samlingspartiet spara genom att dra in de svenskspråkiga byskolorna och göra undervisningen "rättvis". Huvudargumentet för ett bevarande av skattesatsen på nuvarande nivå är att Sibbo bör kunna konkurrera om nya invånare. Nu blir skattesatsen ett par procentenheter högre i Sibbo än i Helsingfors. Jag citerar ur insändarartikeln:

Helsingfors planerar bostadsområden för 30 000 invånare i Östersundom - hur kan Sibbo locka folk i en sådan situation?

I Sibbo kom man före beslutet om en ändring i kommunindelningen överens om en ny tillväxtstrategi. Trots att Sibbos nya strategi inte förhindrade en förlust av Östersundom vill man hålla fast vid planerna på en kraftig tillväxt. Man kan fråga sig varför Sibbo till vilket pris som helst måste ha en kraftig tillväxt. I Helsingfors motiveras behovet av en ändring i kommunindelningen speciellt med att kranskommunerna åker snålskjuts och lockar till sig goda skattebetalare från Helsingfors. Inkorporeringen av Östersundom motiverades inte minst med att Helsingfors måste kunna konkurrera om goda skattebetalare. Dess värre är huvudstaden tvungen att höja skattesatsen med just omkring ett par procentenheter den dag då staten inte längre kan stöda Helsingfors genom att mot EU:s regler efterskänka skatten på den vinst som Helsingfors Energi gör. Vill man bevara Sibbo som en självständig kommun gäller det speciellt att se till att Sibbo inte upplevs som ett skatteparadis.

Nedan det senaste diskussionsinlägget på föreningen För Sibbos webbplats.

Sipoo-retoriikka. Den 13 november 2009

Bostadsminister Jan Vapaavuori har den 2 november skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kääntyykö RKP:n jyrkkä linja itseään vastaan?", där han tar upp den aktuella språkdebatten. Jag citerar:

RKP:n puheenjohtaja, kulttuuri- ja urheiluministeri Stefan Wallin kritisoi viime viikolla hallitusta, jonka jäsen hän siis on, ymmärtämättömyydestä ruotsinkielisiä kohtaan. Tarkemmin ottaen Wallin totesi, että \"viimeisten viiden vuoden ajan aikana tehtyjen hallinnonuudistusten yhteydessä riskinottovalmius on kasvanut tehtäessä ruotsinkieliset palvelut turvaavia ratkaisuja\".

Kyse on siis ruotsinkielisten palvelujen turvaamisesta. Ja siitä miten nämä otetaan huomioon erilaisissa hallinnonuudistuksissa.

Hufvudstadsbladet kirjoitti asiasta luonnollisesti näyttävästi. Samassa yhteydessä käsiteltiin muiden puolueiden suhtautumista kielikysymykseen. Yhtenä lehden mainitsemana esimerkkinä todettiin, että moni suomenruotsalainen oli pettynyt, kun allekirjoittanut kaksikielisenä kokoomus-ministerinä ajoi vahvasti Sipoon lounaisosien liittämistä Helsinkiin. Tämä mainittiin ikään kuin eräänlaisena näyttönä siitä, että Kokoomuskin on ruotsinkielisiä vastaan.

Väite on pahimmanlaatuista uuba-duubaa. Tai sitten RKP:n Sipoo-retoriikka oli aikanaan kovin valheellista. Muistan nimittäin vallan mainiosti kuinka RKP:n helsinkiläisvaltuutetut lähes suuttuivat, kun tohdimme epäillä heidän vastustustaan Sipoo-asiassa kielipoliittiseksi. RKP:n helsinkiläisedustajat itse asiassa vannomistaan vannoivat, ettei kyse ollut kieliasiasta. Mutta nyt siis kuitenkin oli, kun pitää haukkua kokoomuslaisia. Jep jep.

Vapaavuori har läst artikeln "'Dold agenda mot svenskan är struntprat'", som publicerades i Hufvudstadsbladet det 27 oktober. Vapaavuori har rätt såp såtillvida i att man från Sfp:s sida framhöll att Sibbofrågan inte var en språkfråga eller att Sfp hävdade att man inte motsatte sig annekteringen av språkpolitiska skäl. Sibbofrågan hade i högsta grad även språkpolitiska aspekter, men Sfp:s, FSD:s och finaldssvenskarnas språkrelaterade skäl att motsätta sig annekteringen var helt andra än de Vapaavuori antydde då det begav sig år 2006. Att man förnekade de språkpolitiska motiven hänger även samman med att det i samband med Sibbofrågan bedrevs en sällan skådad hetskampanj mot finlandssvenskarna. Därför ville man gärna framhålla att majoriteten av Sibboborna numera har finska som modersmål.

Först i kön. Den 12 november 2009

I stisdags ordnades det på Björnsö ett diskussionstillfälle om principerna för planeringen av Björnsö. I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en artikel med rubriken "Björnsö först i kö för utbyggnad". Att Björnsö står först i kön är speciellt ironiskt med tanke på att Helsingfors här överhuvudtaget inte äger någon mark.

Bekanta namn. Den 11 november 2009

Förslaget till ny kommunindelningslag har behandlats i riksdagens förvaltningsutskott den 4 november. Några kritiska synpunkter om att lagförslaget är formulerat så att det i efterskott skall legitimera regeringens och HFD:s avgörande i fallet Sibbo skall man inte förvänta sig. Vid förvaltningsutskottets sammankomst hördes tre sakkunniga: Arto Sulonen, Suvi Savolainen och Heikki Harjula. Sulonen och Harjula torde inte kräva någon presentation för dem som regelbundet följer med denna blogg. Savolainen är inte nödvändigtvis så illa inblandad i Sibbohärvan, men hon var tillsammans med Mika Rossi utredningsman Pekka Myllyniemis kontaktperson under Sibboutredningen. Det var i Savolainens digitala mapp på inrikesministeriet som Ratasvuoris utredning hittades.

Sipoon puolesta. Den 10 november 2009

Efter högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo har man inte hört mycket från föreningen Sipoon puolesta - För Sibbo. Föreningens webbplats har inte uppdaterats på länge, men en besökare skrev nyligen en kommentar. Se ovan.