Skattesats. Den 14 november 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel som är undertecknad av fyra samlingspartistiska beslutsfattare från Sibbo. Artikeln handlar om beslutet att höja skattesatsen i Sibbo från 18, 75 % till 19,25 %. Samma budskap har under den gångna veckan framförts i andra medier, men argumenten förtjänar en granskning. Inom Samlingspartiet i Sibbo förhåller man sig ytterst kritiskt till beslutet att höja kommunalskatten. I sig har jag ingenting att invända mot att Samlingspartiet är emot en höjning av skattesatsen, även om det bör noteras att kommunerna inte själva beslutar om sina lagenliga skyldigheter. Argumenten har jag desto mera att invända mot. Kritiken i insändarartikeln verkar vara riktad mot gruppen YSI (Vårt gemensamma Sibbo), för argumenten går knappast hem hos anhängare till Sfp eller hos svenskspråkiga i allmänhet.

De flesta kommuner är mera eller mindre piskade att höja skattesatsen som en följd av det allmänna ekonomiska läget. I Sibbo beror behovet av en höjd skattesats huvudsakligen på att annekteringen innebär ett stort bortfall i skatteintäkterna. Det skulle direkt se märkligt ut om Sibbo trots förlusten av Östersundom skulle klara sig utan en höjning av kommunalskatten. Knappast skulle det gynna Sibbo i den aktuella tvisten om ersättning för inkorporeringsområdet. Istället för att höja skattesatsen vill man inom Samlingspartiet spara genom att dra in de svenskspråkiga byskolorna och göra undervisningen "rättvis". Huvudargumentet för ett bevarande av skattesatsen på nuvarande nivå är att Sibbo bör kunna konkurrera om nya invånare. Nu blir skattesatsen ett par procentenheter högre i Sibbo än i Helsingfors. Jag citerar ur insändarartikeln:

Helsingfors planerar bostadsområden för 30 000 invånare i Östersundom - hur kan Sibbo locka folk i en sådan situation?

I Sibbo kom man före beslutet om en ändring i kommunindelningen överens om en ny tillväxtstrategi. Trots att Sibbos nya strategi inte förhindrade en förlust av Östersundom vill man hålla fast vid planerna på en kraftig tillväxt. Man kan fråga sig varför Sibbo till vilket pris som helst måste ha en kraftig tillväxt. I Helsingfors motiveras behovet av en ändring i kommunindelningen speciellt med att kranskommunerna åker snålskjuts och lockar till sig goda skattebetalare från Helsingfors. Inkorporeringen av Östersundom motiverades inte minst med att Helsingfors måste kunna konkurrera om goda skattebetalare. Dess värre är huvudstaden tvungen att höja skattesatsen med just omkring ett par procentenheter den dag då staten inte längre kan stöda Helsingfors genom att mot EU:s regler efterskänka skatten på den vinst som Helsingfors Energi gör. Vill man bevara Sibbo som en självständig kommun gäller det speciellt att se till att Sibbo inte upplevs som ett skatteparadis.

Nedan det senaste diskussionsinlägget på föreningen För Sibbos webbplats.