Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte senaste vecka att godkänna ett förslag till köp av fastigheten Bertas i Immerby väster om Bäckängsvägen. Denna gång handlar det om en markaffär på 8, 62 hektar jämfört med 0,252 hektar senast. Inte heller denna gång ligger fastigheterna på ett område som lämpar sig för bebyggelse i större skala.
I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel av Mikaela Nylander. I artikeln, som har rubriken "Borgå och Sibbo i metropolen", skriver Nylander om visionen eller "ramprogrammet" för området mellan Helsingfors och Borgå. Nylander efterlyser en diskussion om hur man vill att Sibbo och Borgå skall se ut år 2050. Frågan är om politikerna i Sibbo vågar sig på en kritisk diskussion.
Det aktuella utkastet till ramplan bygger på Helsingfors vision enligt vilken tillväxten i Helsingforsregionen skall koncentreras till kustområdet mellan Helsingfors och Sibbo. Det är skäl att kritiskt granska dessa visioner och undersöka bakgrunden till dessa visioner. Utkastet till ramplanen för 2050 motsvarar det segrande bidraget i tävlingen Greater Helsinki Vision 2050, men andra prisbelönta bidrag ser helt annorlunda ut. I bidraget Holistic Uniquesness koncentreras tillväxten norrut och västerut, medan man i bidraget Orlando ville stoppa spridningen av bebyggelsen genom att koncentrera tillväxten till ett område väster om Sibbo. (Se nedan.)
Tävlingsbidragen (frånsett det vinnande beställningsbidraget) visar att en expansion av staden österut varken är "naturlig" eller förhindrar urban sprawl.
I programmet Närbild på FST5 ingick igår ett inslag med rubriken "Östersundom ett år efter annekteringen". I programmen kom en skolföreståndare med märkliga påståenden om fördelarna med att befinna sig på Helsinforsidan om gränsen. (Se "Bal. Den 10 december 2009".) I programmet ingick även en intressant intervju med min tandläkare Hannu Cederberg, som bor i Husö på Ribbingö, varifrån Helsingfors stad planerar en kilometerlång bro till Granö, som fortfarande gör till Sibbo. Programmet sändes i repris idag och kan över Internet ses på Yle Arenan.
Sibbo kommun publicerade tidigare i veckan ett pressmeddelande med rubriken "Sibbo håller fast vid sitt tillväxtmål". Jag har en känsla av att det ännu inte går att öppet går att diskutera tillväxtmålen i Sibbo. Jag återger här början av pressmeddelandet:
Sibbo håller fast vid sitt tillväxtmål
Generalplan för Sibbo 2025 möjliggör en betydande tillväxt i Sibbo. I enlighet med den av fullmäktige godkända strategin kan befolkningsmängden öka med 35 000 nya invånare och arbetsplatserna med 13 000 till utgången av år 2025. Detta innebär betydande utmaningar för den strategiska planeringen och markanvändningsplaneringen för att verkställandet av strategin ska kunna inledas på ett balanserat och behärskat sätt med beaktande av kommunens resurser. Förutsättningen för att målet ska uppnås är att nya slags partnerskap och verksamhetsmodeller söks och tas i bruk.
På basis av generalplanen har flera projekt inletts i södra Sibbo och beredningen av nya projekt pågår. I samarbete med städerna Helsingfors, Vanda och Borgå har en ramplan utarbetats vars syfte är att definiera gemensamma mål för utvecklingen av den södra ostkusten. Ramplanen skapar en grund för den fortsatta planeringen av olika lösningar för spårtrafiken österut genom att lyfta fram behoven och möjligheterna i varje enskild kommun och stad. Utöver ramplanen har Sibbo bedrivit ett aktivt samarbete med Helsingfors stad inom ramen för Östersundomprojektet för att främja smidiga förbindelser från Sibbo till huvudstaden och en fungerande samhällsstruktur i närheten av gränsen.
Jag finner det smått anmärkningsvärt att Sibbo så i den grad omfattar ett Helsingforperspektiv att man i sammanhanget talar om den "södra ostkusten" (eteläinen itärannikko).
I Helsingin Sanomat ingick senaste måndag en ledare med rubriken "Helsingin ja Vantaan sovittava kaavariitansa". (Se "Menettelytapariita. Den 7 december 2009".) Helsingin Sanomats ledarskribent skrev här bl.a. följande:
Helsinki, Vantaa ja Sipoo ovat aikoneet käyttää lain suomaa mahdollisuutta tehdä yhteinen osayleiskaava, jolloin ei tarvitsisi odottaa yhdistyvien maakuntaliittojen uutta maakuntakaavaa, jonka hyväksyminen saattaa venyä vuoteen 2013.
Osayleiskaavan valmistelu kolmisin sopii sinänsä kaikille kunnille. Työ olisi omissa käsissä toisin kuin maakuntakaava, jolla on kokkeja ympäri maakuntaa. ...
Jos menettelytapaskisma ei ratkea, edessä on maakuntakaavan odottelu.
När det gäller planeringen av Helsingforsregionen och speciellt Sibbo brukar Helsingin Sanomat betona betydelsen av landskapsförbundet och lansskapsplanen. Nu när lanskapsplanen och landskapsförbundets "många kockar" står i vägen för Helsingfors möjligheter att diktera planeringen i grannkommunerna låter tidningen förstå att det vore bättre att planeringen hölls i "egna händer". I dagens nummer av Helsingin Sanomat svarar Nylands förbund via Ossi Savolainen och Riitta Murto-Laitinen på ledarartikeln. Nylands förbund stöder "varmt" Helsingin Sanomats betonande av samarbete mellan kommuner då det gäller planläggning, men taktfullt vill man ändå göra några rättelser. Jag citerar ur insändaren:
Maakuntakaavan laatiminen ei vie kauempaa kuin osayleiskaavankaan. Sekä yhteinen osayleiskaava että maakuntakaava voivat valmistua jokseenkin samanaikaisesti, mikäli yhteisen osayleiskaavan laatiminen alkaa mahdollisimman pian.
Kirjoituksessaan Helsingin Sanomat korostaa kuntien välisen yhteistyön tarvetta myös kaavakysymyksissä. Uudenmaan liitto kannattaa tätä ajatusta lämpimästi.
Maakuntakaavatasolla itäsuunnan rakenteen kehittäminen tapahtuu osana metropolialueen kokonaisuutta. Yhteisessä osayleiskaavassa puolestaan tutkittaisiin maakuntakaavaa tarkemmin itäsuunnan kehittämismahdollisuuksia ja luodaan puitteet asemakaavoitukselle. Uuden joukkoliikenteeseen ja erityisesti raideliikenteeseen tukeutuvan kaupunkirakenteen luominen Helsingistä Sipoon ja Porvoon suuntaan on koko metropolialueen edun mukaista.
Jos yhteistä osayleiskaavaa ei laadita, johtaa se todennäköisesti kaupunkirakenteen itäsuunnan toteuttamisen viivästymiseen. Se tarkoittaa myös sitä, että Helsingin, Vantaan ja Sipoon on laadittava omat osayleiskaavansa ennen alueidensa asemakaavoitusta.
Helsingfors stad har registrerat webbadressen ostersundom.fi, men domännamnet har ingen egen webbplats, utan omdirigerar besökarna till adressen http://www.uuttahelsinkia.fi/ostersundom/perustiedot/tama-ostersundom. Helsingfors stad har nu även öppnat en svenskspråkig motsvarighet till sajten Uutta Helsinkiä. Namnet på den svenska sajten är Helsingfors utvecklas. Här finns även sidor under namnet Östersundom. Adressen är http://sv.uuttahelsinkia.fi/ostersundom, men jag har inte hittat en enda sida som länkar till den svenska sajten "Helsingfors utvecklas". På startsidan finns inga nyheter eller aktualiteter, men på sidan "Det här är Östersundom" finns en förbättrad översättning av motsvarande text på stadsplaneringskontorets sida om Östersundom. Lustigt nog har man på denna sida en länk med texten "Se mera om Östersudom" till de bisarra "specialsidorna" om inkorporeringen. Länken leder dessutom till de finska specialsidorna, liksom på motsvarande finskspråkiga sida på sajten Uutta Helsinkiä.
Helsingfors stadsplaneringskontor har tidigare i veckan uppdaterat sin webbsida "Kehyssuunnitelma" på webbplatsen "Östersundom". På sidan finns nu en länk till dokumentet "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" (se "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009") samt de "strategiska målsättningar" som stadsplaneringsnämnden i Helsingfors för sin del godkände på sitt mötde den 3 december.
I gårdagens nummer av Borgåbladet ingick en notis med rubriken "Helsingfors har inga hemliga planer". Enligt notisen säger Mikaela Nylander att Helsingfors förgriper sig på Borgås suveränitet genom att sträck sina planer ända till Borgå. Vad skall man säga om Sibbo kommuns suveränitet?
Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Skolan vann på gränsjusteringen". Jag citerar ur artikeln:
Bytet av hemkommun har gett Östersundom skola mera resurser. Då Helsingfors för ett knappt år sedan tog över en del av Sibbo blev Östersundom skola en del av Helsingfors skolsystem.
Östersundom skola har fått nya datorer, dokumentkameror och videokanoner i klassrummen. Helsingfors har andra regler för när man får rätt till skolskjuts och många elever som förr gick eller cyklade till skolan får nu åka buss i stället.
Rektorn Agneta Lundmark säger att skolan aktiv har gått in för att se det positiva i kommunbytet. För elevernas del betyder det bland annat att de får flera utflykter och att fjärdeklassisterna får delta i stadsdirektören Jussi Pajunens självständighetsbal.
Dess värre har årets bal för fjärdeklasisterna skutits fram till nästa år på grund av svininfluensaepedemin.
På söndag ingår i programmet Närbild på FST5 ett reportage om Östersundom ett år efter inkorporeringen.
Christel Liljeström har kommenterat Yles inslag i ett blogginlägg.
Jag har tidigare kommenterat Yles avslöjande om brädförsändelsen till Matti Vanhanen i blogginläggen "Leipälaji. Den 16 oktober 2009" och "'Asemani on vahvempi kuin koskaan'. Den 18 oktober 2009". I dag kom opinionsnämnden med sitt beslut (MS Word), som friar Yle. Jag återger här en del av Yles svar, som ingår i beslutet:
Kyseistä rakennustarvike-erää koskevat tiedot on Ylen vastauksen mukaan saatu suuren rakennusyrityksen johtotehtävissä toimineelta henkilöltä. Hänen esittämänsä tapahtumaselostus oli yksityiskohtainen, asiantunteva ja perustui omakohtaiseen tekemiseen. Lähde oli itse hyväksynyt laskun rakennusyrityksen tilaamasta puutavaraerästä, jota ei ollut käytetty yhtiön omilla työmailla, vaan joka oli tarkoitettu Nuorisosäätiön silloiselle puheenjohtajalle Matti Vanhaselle. Lasku oli alemman tason käsittelyssä jäänyt valtuuksien puuttuessa hyväksymättä. Yle tarkentaa, että laskun hyväksyminen tapahtui tämän vuosikymmenen alussa. Lähteelle esitetty syy hyväksyä lasku – jotta yritys jatkossakin saisi Nuorisosäätiöltä urakoita – oli sinä ajankohtana looginen. Asian hänelle esitteli henkilö, jolla oli läheiset suhteet Nuorisosäätiön silloiseen puheenjohtajaan Matti Vanhaseen.
Tehdyn ratkaisun myöntäminen vielä nyt jälkeenpäin on lähteelle kiusallista, koska laskun hyväksyminen rakennusyrityksen kuluksi ei ollut vastannut todellista tilannetta – siksi lähde halusi pitää henkilöllisyytensä salassa. Richtin mukaan tapahtumakuvausta käytiin läpi useaan kertaan vuoden aikana. Lähteen itsestään ja toimistaan kertomat asiat pitivät tarkistettaessa paikkansa. Kertomuksen uskottavuuden sinetöi lähteen allekirjoittama sitoumus tulla oikeuteen todistamaan kertomuksensa oikeaksi, mikäli Yleä tai sen palveluksessa olevia henkilöitä vastaan kohdistetaan oikeustoimia. Tällainen sitoumus on myös Ylen sisäisten toimintaohjeiden mukainen ehdoton edellytys sellaisen tiedon julkaisemiselle, joka perustuu yksinomaan tai pääosin nimettömän lähteen kertomukseen.
Lähteen kertomuksen pitävyys varmistui Ylen vastauksen mukaan osin myös toista kautta. Kyseinen puutavaraerä on jäljitettävissä Nuorisosäätiön tietylle työmaalle, missä työntekijöille oli kerrottu kyseessä olevan ”Vanhasen laudat”, joihin ei saanut koskea ja jotka odottivat poiskuljetusta. Kyse on kuitenkin ns. toisen käden tiedosta.
Rakennustarvike-erästä on keskusteltu myös erään Nuorisosäätiön edustajan kanssa. Asian epäsuora myöntäminen – (ko. henkilö käytti ilmaisua ”ei savua ilman tulta”) – ja Nuorisosäätiön edustajan käsitys tapahtuma-ajankohdasta tukevat alkuperäislähteen kertomusta. Kyseinen Nuorisosäätiön edustaja ei Richtin mukaan toistaiseksi ole valmis astumaan julkisuuteen.
Inlägg
Alla kommentarer
