Nästan varje dag kommer det nya nya avslöjanden i valfinansieringshärvan. Samtidigt har statsminister Matti Vanhanen så sent som idag hävdat att hans position är starkare än någonsin. Det är svårt att komma åt institutionaliserad korruption.
Uppståndelsen kring Matti Vanhanens specialhyvlade plankor är egentligen märklig. Om ett brott har begåtts, så är det preskriberat. Vanhanen har inte tagit emot mutor i egenskap av beslutsfattare eller tjänsteman. På sin höjd har någon låtit bli att sända en räkning, emedan beställaren varit ordförande för Nuorisosäätiö. Programmet Silminnäkiä innehöll enligt min bedömning allvarligare beskyllningar än så, men dem har Vanhanen hittills vägrat att kommentera med hänvisning till att en utredning pågår.
Om Vanhanen har lämnat en försändelse plankor obetalda, så är det även moraliskt sett en betydligt mindre förseelse än vad han gjorde sig skyldig till i samband med fallet Sibbo. Dess värre är både det dåvarande och det nuvarande ledande oppositionspartiet inblandade i denna härva. Bara ett litet exempel. Det är ingen hemlighet att regeringen ordnade med finansiering av Ringbanan för att få Vanda att godkänna en ändring i kommunindelningen. Att finansieringen av Ringbanan hänger samman med inkorporeringen avslöjades bl.a. av Yle i programmet MOT för ett drygt år sedan - utan att någon då krävde Yle på ytterligare bevis. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008".) I fallet Sibbo är det framför allt Vanhanen och Hannes Manninen som gjort sig skyldig till mygel, men inte heller Eero Heinäluoma har hel rent mjöl i påsen. Det var Heinäluoma som i egenskap av finansminister fixade finansieringen av Ringbanan. Helsingin Sanomat kunde även den 22 juni 2006 i ledarartikeln "Helsingin alueliitosesitys on tyly mutta perusteltu" i berätta om inkorporeringsprojektet att "Eero Heinäluoma on sen myös hyväksynyt, kun varmuus Vantaan suostumuksesta saatiin".
Pengarna för Ringbanan har inte gått i politikernas egna fickor eller ens till valkampanjer. I sig är det ingenting skumt i att staten finansierar Ringbanan. Lika väl tål kopplingen mellan inkorporeringen och finansieringen av Ringbanan inte dagsljus. I Vanda hade dåvarande stadsstyrelseordföranden Tapani Mäkinen det mycket svårt att övertyga stadsfullmäktige att stöda förslagen till en ändring i kommunindelningen. Ändå lyfte man inte fram den utlovade finansieringen av Ringbanan, åtminstone inte i offentligheten.
Hade regeringen inte fått Vanda att gå med på en ändring i kommunindelningen, är det osäkert om man kunnat uppnå en överenskommelse om kommunreformen. Utan en överenskommelse om KSSR hade Matti Vanhanen knappast suttit kvar som statsminister, åtminstone inte efter riksdagsvalet.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar