Kostnadsfri metropolpolitik. Den 30 december 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kolumn av ledarskribenten Esko Nurmi, som pensioneras vid årsskiftet. I kolumnen, som har rubriken "Joskus haaveet toteutuvat", lyfter Nurmi fram tre "drömmar", som han inte kunde ha förutspått: den nya Lahtisbanan, västmetron och inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Jag återger här valda bitar:

Päättyvällä vuosikymmenellä on tehty useita Helsingin seudun kehitystä ohjaavia isoja ratkaisuja. Jotkin olivat ehkä arvattavissa jo kymmenen vuotta sitten, osa ei.

Yllätyksiin voidaan lukea Lahden oikoradan ja länsimetron rakentamispäätökset sekä Sipoon lounaisosan liittäminen Helsinkiin. Ei niin, etteivätkö nämä kaikki olisi olleet vuosikymmeniä jahnattavina. Tarkkailija on väkisinkin kyynistynyt: eihän tuosta koskaan mitään tule. ...

Sipoon lounaisosan liitos Helsinkiin oli yllätys siinäkin mielessä, että mitään suunnitelmia ei virallisesti ollut pidetty esillä. Oli vain Helsingin kasvupaine ja maanomistus. Olisi pitänyt olla melkoinen insinööri, jotta olisi vaikkapa vuosituhannen vaihtuessa osannut ennustaa Sipoon padon olevan murtumaisillaan.

Alueliitos oli kabinettipolitiikan työnäyte. Ratkaisevaa oli, että Sipoo ei ollut kuntaliitosasioissa varovaisen keskustan valtapiiriä. Vanhasen hallitus pääsi tekemään näyttävää metropolipolitiikkaa, joka ei maksanut valtiolle mitään.

Sipoon osaliitos oli ituna esillä jo Holkerin hallituksen selvitysmiehen Raimo Ilaskiven asunto- ja maapoliittisessa toimenpideohjelmassa 1989. Ylipormestarin ja hänen huimapäisten avustajiensa lakeja myöten valmistelemat toimet eivät tuolloin saaneet poliittista tukea taakseen.

Helhetsbedömning. Den 29 december 2009

Jag har länge hoppats att Matti Vanhanen skulle tvingas avgå som statsminister. Visserligen finns det sidor hos Vanhanen som jag gillar, men redan i samband med Vanhanens agerande i fallet Sibbo i juni 2006 tycker jag att det hade funnits skäl att kräva statsministerns avgång. Speciellt med tanke på Finlands förestående EU-ordförandeskap var det dock inte realistiskt att förvänta sig att Vanhanens skulle avgå 2006. Dessutom gav det ledande oppositionspartiets ordförande, Jyrki Katainen sin välsignelse till så väl inkorporeringen som Paras-ramlagen redan i juni 2006 och räddade därmed Vanhanen ur en potentiell regeringskris. När Vanhanen nu meddelar att han inte fortsätter som partiordförande och därmed inte heller som statsminister kan jag ändå inte annat än tycka att han agerar lite oansvarligt.

Idag har statminister Matti Vanhanen hållit presskonferens och medgett att beslutet att om ett halvår avgå som partiordförande och statsminister inte (bara) beror på en planerad benoperation, utan på en "helhetsbedömning". Vilka andra faktorer som tagits i beaktande i helhetsbedömningen ville Vanhanen inte säga. Det är möjligt att Vanhanen upprikt har gjort en helhetsbedömning där de sjuka benen utgjort en avgörande faktor, men att tala om helhetsbedömning är ofta ett sätt att undvika specifiering. Eftersom jag kom ihåg att Vanhanen även vid presskonferensen efter statsrådets Sibbobeslut talade om en helhetsbedömning, har jag idag på nytt lyssnat på en del av presskonferansen från den 28 juni 2007.

I den ovannämnda presskonferensen återger Vanhanen i själva verket den beredande tjänstemannens ord då han talar om en helhetsbedömning. Gång på gång hänvisar Vanhanen till den beredande tjänstemannen utan att nämna hans namn, Arto Sulonen. Av någon anledning har det tidigare gått mig förbi att Mauri Pekkaren vid presskonferensen påpekar att han var den minister som ansvarade för kommunindelningslagen från 1993. Vanhanen valde dock av förekommen anledning att förlita sig på den beredande tjänstemannen istället för på den föredragande ministern.

En annan detalj som delvis gått mig förbi är att Vanhanen vid presskonferensen säger att den förre justitsiekanslern Paavo Nikula hade gett "klara direktiv" att en minister blir jävig om han på förhand tar ställning i den aktuella frågan. Det var för att den vikarierande justitiekanslern Jaakko Jonka, på begäran, gjort en från Nikula avvikande bedömning som Vanhanen, enligt egen utsaga, kunde deltaga i beslutet. Vid presskonferensen skämtade Katainen att det var lättare att följa justitiekanslerns direktiv än journalisternas, eftersom det bara finns en justitiekansler. Vid tidpunkten fanns det emellertid så väl en tjänsteledig justitiekansler som hans vikarie.

Språkfördelning. Den 28 december 2009

Enligt Helsingfors stads uppgifter bor det i inkorporeringsområdet (stordistriktet Östersundom) omkring 2 000 invånare, varav omkring 500 har svenska som modersmål. Det betyder att endast cirka 25 % av befolkningen i inkorporeringsområdet har svenska som modersmål jämfört med över 38 % i Sibbo. Enligt Sibbo kommuns uppgifter hade endast 22 % av invånarna i delområdet Itäsalmi/Östersundom svenska som modersmål 31.12.2006. Oberoende av hur det gått med inkorporeringen hade andelen finskspråkiga ökat ytterligare i området. Sfp i Sibbo borde därför rent matematiskt ha dragit fördel av en inkorporering. Av socioekonomiska skäl är partiets störts konkurrent, Samlingspartiet extra starkt representerat i området. Sfp: riksomfattande motstånd mot inkorporeringen kan åtminstone inte förklaras utgående från statistiken över språkfördelningen i det aktuella området.

Helsingfors stad upprätthåller en servicekarta, ur vilken man kan utläsa en mera detaljerad statistik över språkfördelningen i Helsingfors. För inkorporeringsområdets del kan man se språkfördelningen i fyra olika stadsdelar. Uppgifterna för Husö och Sundberg saknas, eftersom områdena har under 100 invånare. Störst är den svenskspråkiga befolkningens andel i stadsdelen eller delområdet Östersundom (inte att förväxla med stordistriktet Östersundom). Här är andelen svenskspråkiga 28,1 %. Björnsö kommer, trots den starka inflyttningen, inte långt efter: 27,2 %. Betydligt lägre är andelen svenskspråkiga i tillväxtområdet Landbo: 16,1 %. Kanske något överraskande är den svenskspråkiga befolkningens andel i Bäckängen praktiskt taget lika låg: 16,2 %. Området med den största andelen svenskspråkig befolkning i Helsingfors hittar vi inte i stordistriktet Östersundom. I Brunnsparken är andelen svenskspråkiga hela 36, 1 %. I Eira är den 21,5 %, i Ulriksborg 20,5 %, i Brändö 18,7 % och i Gardestaden söder om Södra Esplanaden är andelen svenskspråkiga 18,0 %.



På servicekartan finns endast de finska namnen på Tusby och Kervo, men Sibbo står ovanför Sipoo, liksom svenskspråkiga namn på byar står ovanför de finskspråkiga på de områden som hör till Sibbo. Även Östersundom står ovanför Itäsalmi, medan Karhusaari står ovanför Björnsö. När skalan ändras byter namnen plats, fastän Helsingfors stad officiellt inte använder namnet Itäsalmi.

Ändringar vid årsskiftet. Den 27 december 2009

Finansministeriet har den 17 december publicerat ett meddelande med rubriken "Ändringar vid årsskiftet". Angående kommunärenden informerar ministeriet om den nya kommunindelningslagen under rubriken "Nya kommunindelningslagen främjar förnyandet av kommunstrukturen". Ministeriet säger bl.a. följande om den nya kommunindelningslagen:

Syftet med lagen är att främja förnyandet av kommunstrukturen. Lagen har uppdaterats så att den motsvarar de nya behov och förändrade förhållanden som framkommit i och med kommun- och servicestrukturreformen. Lagens struktur, begrepp och administrativa förfaranden har förtydligats. Målen med utvecklandet av kommunstrukturen och förutsättningarna för ändrandet av kommunindelningen har preciserats. Målet för utvecklandet av kommunindelningen är en livskraftig och områdesmässigt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. I lagen förs på ett tydligare sätt fram kommunernas avgörande roll när en ändring i kommunindelningen inleds och bereds samt när beslut fattas om den. Kommuninvånarnas och andra berörda instansers möjligheter att påverka effektiviseras i samband med att framställningen om en ändring i kommunindelningen behandlas i kommunerna. ...

Bestämmelserna om ekonomisk uppgörelse mellan kommunerna när en del av en kommun överförs till en annan kommun har också preciserats.

Finansministeriet informerar även om ändringar i kommunindelningen som äger i kraft vid årsskiftet. Ändringarna är intressanta med tanke på att det är sista gången som den nu gällande komunindelningslagen har tillämpas och som en jämförelse med fallet Sibbo har juridisk relevans. Sammanlagt förverkligas fyra kommunsammanslagningar. I samband med att Lovisa, Liljendal, Pernå och Strömfors bildar den nya staden Lovisa överflyttas Haavisto-Vastila-området i Strömfors (Ruotsinpyhtää) till Pyttis kommun. Denna kommundelssammanslagning innebär att Östra Nyland blir något mindre och delar av en historisk gräns mellan det svenska och det ryska Pyttis utplånas från kartan.

I sitt meddelande informerar ministeriet till sist om fyra partiella sammanslagningar, som verkställs vid årsskiftet: mellan Tavastehus och Hausjärvi, mellan Kouvola och Itis, Villmanstrand och Ruokolax samt mellan Birkala och Tammerfors. Förändringen i kommunindelningen mellan Birkala och Tammerfors stämmer överens med lagens anda i så väl den nya som den gamla kommunindelningslagen. De berörda kommunerna har gjort en gemensam framställning om att flytta över sex hektar från Birkala till Tammerfors, för att Tammerfors skall kunna bygga en lättgrafikled till Pirkka-hallen och för att Pirkkahallen skall kunna få en ny parkeringsplats. De tre övriga partiella sammanslagningarna är intressanta. I samtliga tre fall görs en korrigering av kommunsammanslagningar (av hela kommuner) som förverkligades för ett år sedan. Ett område i en större stad överförs till en mindre kommun för att förbättra servicen för invånarna i området. Bland annat överförs Mommila-Hietonen med 168 invånare från Tavastehus till Hausjärvi, som från förut har drygt 8 400 invånare. En intressant detalj är att initiativet till de ovannämnda ändringarna i kommunindelningen har tagits av invånarna tidigare, men först nu har fått ministeriets stöd.

Efter att centrala ministrar hade uttryckt sitt stöd för en inkorporering av sydvästra Sibbo togs det många initiativ till partiella kommunsammanslagningar, som ministeriet dock inte biföll. För drygt två år sedan sade regeringsrådet Arto Sulonen vid finansministeriet att ministeriet inte kommer att före vidare initiativ till partiella sammanslagningar i områden där det bereds större sammanslagningar. (Se "Inget nytt Sibbo. Den 7 september 2007".) Denna praxis skulle ministeriet följa i tre år. Tydligen har ministeriet gått in för en linje där kommundelssammanslagningar är möjliga efter en sammanslagning av hela kommuner.

Synliga och osynliga gränser. Den 26 december 2009

De senaste åren har man från Helsingfors sida - kanske inspirerade av Jussi-Pekka Alanens rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" - förringat betydelsen av kommungränser. Samtidigt har man även målmedvetet försökt göra kommungränserna i huvudstadsregionen ännu mera osynliga. Det var därför med en viss förvåning som jag för ett år sedan följde med hur Helsingfors i god tid före årsskiftet placerade ut nya gränsskyltar. Det var även spännande att följa med var man placerade skyltarna, eftersom gränsen i vissa fall var oklar. Helsingfors gick till verket så nitiskt att man rent av plockade ner ett gammalt historiskt gränsmärke. (Se "Fullbordat. Den 1 januari 2009".) Däremot kunde man inte se någon liknande aktivitet från Vanda stads sida. Med intresse väntade jag på att få se om Vandas gränsmarkeringar stämde överens med placeringen av Helsingfors gränsskyltar. Nu har det gått ett år, men Vanda har inte placerat ut en enda skylt vidden nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Överhuvudtaget har man från Vandas sida inte gjort något större väsen av att Vandas gränser förändrades för ett år sedan. Kartan ovan, där den så kallade Västerkullakilen fortfarande hör till Vanda medan Östersundom anslutits till Helsingfors, är ur tidtabeller för Vanda och Kervo 2009-2010.

Julotta. Den 25 december 2009

Eftersom jag håller på traditioner brukar jag gå i julotta på juldagen och inte på julbön på julaftonen. (Se "Förstörd skadeglädje. Den 25 december 2008".) I år gjorde jag ett undantag och besökte även en så kallad julbön, eftersom min son sjunger i Matteus barnkör. Matteus församling ordnade sammanlagt åtta julböner, men åtminstone Matteus kyrka var lika väl fullsatt, fastän det inte finns någon gravgård intill kyrkan. Många kombinerar julbön med ett besök vid gravarna. Julbönen (eller julbönerna) i Österssundom kyrka kan därför tänkas ha lockat en del besökare som inte hör till de nya församlingar som förfogar över kyrkan: Matteus församling och Mellunkylän seurakunta, som på grund av inkorporeringen den 1 juli bytte namn till Helsingin Mikaelin seurakunta.


I fjol deltog jag för första gången, delvis i misstag, i en finskspråkig julotta. (Se "Förstörd skadeglädje. Den 25 december 2008".) Det var då Sibbo finska församling som för sista gången ordnade julotta i Östersundom kapell. Vad jag vet ordnades ingen finskspråkig julotta i Östersundom denna jul, men Matteus församling höll istället sin enda julotta i Östersundom kapell. Lite lustigt är det att jag först hittade informationen om julottan via Evenemax på Borgåbladets hemsida. Här hör Östersundom ännu till Sibbo.


Utanför kyrkan var den första jag hälsade på en Simsalöbo. Jag har själv i tiden kommit till Östersundom kapell med båt från Simsalö. Ändå kände jag mig i egenskap av medlem i Metteus församling lite som en kolonisatör i Östersundom kyrka. Och visst var det en konstig känsla att se Matteus kyrkokör, organist Markus Malmgren och avgående kyrkoherde Henrik Andersén i Östersundom kyrka. I sin predikan framhöll Andersén även det historiska i årets julotta. På ett fint sett lyfte han fram både kontinuiteten och det förgångna. Hit har tidigare generationer kommit till julotta från Östersundom, från skärgården men även från Helsinge. Andersén nämnde även att Zacharias Topelius torde ha kommit till kyrkan med släde över isen från Björkudden. Därefter läste han från predikostolen en vers från en av mina favoriter, Topelius "Julnatten" eller "Nu börjar den snöiga stormen sin färd".

När julottan var slut och Malmgren redan spelat sitt preludium passade kyrkoherden på att påminna om att julafton tidigare var en vanlig vardag och att juldagen är den rätta dagen att fira jul och önska god jul. Jag skall passa på att önska mina läsare en god jul med första versen ur "Julnatten".

Nu börjar den snöiga stormen sin färd
kring dalar och fjäll uti norden,
och brasan hon fladdrar i flammande härd,
och ljusen de brinna på borden.
Ty julen är kommen, den älskade gäst,
han kom ifrån himmelen neder;
den fattige reder sin stuga till fest
och halmen på tiljorna breder.
Guldlockiga små
så väntande stå,
och klockorna ringa,
och bjällrorna gå
O juletid!
O barndomsfrid uti norden!

Tidsaxel. Den 24 december 2009

På sidorna för Östersundom på webbplatsen Uutta Helsinkiä finns en tidsaxel. På tidsaxeln finns två processer markerade: ansluningen av Sibbo till Helsingfors och Byggandet av Östersundom. Inkorporeringen av Östersundom började och slutade Wed, 31 Dec 2008 22:00:00 GMT, dvs 24:00 finsk tid senaste nyår. Byggandet av Östersundom börjar Wed, 31 Dec 2014 22:00:00 GMT och slutar Sat, 31 Dec 2039 22:00:00 GMT.

På tidsaxeln kan man gå både framåt och bakåt, men några övriga händelser har jag inte hittat. För att hitta ytterligare en milstolpe måste man gå 2000 år bakåt till tideräkningens början och Kristi födelse. En händelse som det just nu är aktuell att ihågkomma, men som inte har så mycket med Östersundomprojektet at göra. God jul i alla fall.