Hot mot byskolor. Den 20 mars 2010

Det finns ett starkt samband mellan hotet mot nätverket av svenska byskolor i Sibbo och inkorporeringen av Östersundom. För det första förlorade Svenska folkpartiet sin maktposition som en följd av att partiet pekades ut som skyldig till förlusten och partiet förlorade röster åt valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo. För det andra innebar förlusten av Östersundom ett stort hål i kassan, vilket i sin tur motiverar inbesparingar och en nedmontering av skolnätet. Det finns emellertid ytterligare ett samband mellan annekteringen och indragningshotet mot byskolor. I årets sjätte nummer av tidningen Läraren ingår en intervju med Janne Holmkvist, som förutom rektor för Söderkulla skola även är rektor för Salpar skola. Enligt vad jag har hört har Holmkvists, trots föreståndarskapet för Salpar, förespråkat en indragning av skolan. I Läraren säger han sig dock vara förvånad över att Salpar skola finns med på listan över skolor som tjänstemän i Sibbo föreslår att läggs ner. Huruvida Holmkvist spelar ett dubbelspel kan jag inte ta ställning till. Vad jag vill lyfta fram i detta sammanhang är ett tredje samband mellan indragningshoten och inkorporeringen. Jag citerar ur Läraren:

Helsingfors annektering av Östersundomområdet blev en annan faktor som väsentligt påverkar den fortsatta skolplaneringen. I Söderkulla skolcentrum har till exempel skolutrymmen nu blivit lediga, vilket rent ekonomiskt kunde motivera indragningen av de mindre skolorna.

Holmqvist tar i artikeln i Läraren avstånd från benämningen byskola, som han anser att inte lämpar sig för dagens "närskola". Jag vill dock rekommendera webbplatsen Rädda byskolorna!, som öppnats för att rädda de indragningshotade byskolorna i Sibbo.

Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010

I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag ingår ett ärende med rubriken "Kiinteistön ostaminen östersundomissa". Fastighetsaffären gäller den 7,2 hektar stora fastigheten Silasskog, som fastighetsnämnden beslöt att förorda att staden köper på sitt möte den 21 februari. Fastighetsnämnden motiverar köpet till det höga priset 1,63 miljoner euro med att påstå att "Östersundomin kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisääminen keskeisillä kehittämisalueilla on perusteltua ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaista." Motiveringen finns även med i stadsstyrelsens föredragningslista, men föredragande går i stadsstyrelsens föredragningslista längre än så och ger följande motivering till att priset är skäligt:

Kauppahinta vastaa yksikköhintaa 22,6 euroa/m2. Se noudattaa kaupungin alueella soveltamaa hintatasoa, joten sitä voidaan kiinteistön hyvä sijainti ja rakennuskelpoisuus huomioon ottaen pitää kaupungin kannalta hyväksyttävänä.

Priset är alltså acceptabelt med tanke på fastighetens läge och lämplighet för bebyggelse. Påståendet är anmärkningsvärt med tanke på att Forststyrelsen i samtliga fyra alternativ för ett skyddande av Sibbo storskog markerat det aktuella området som en ekologisk korridor som bör förbli obebyggd. På kartan nedan, som baserar sig på Forststyrelsens utredning, har området där den aktuella fastigheten ligger markerat som "ekologiskt område".

Efter att ingående ha studerat HFD:s avgörande i fallet Sibbo och hur beslutet kom till har jag inget förtroende för högsta förvaltningsdomstolen. Min bild av HFD är att dess förvaltningsråd och speciellt tillfälliga förvaltningsråd i avgöranden försöker vara den politiska makteliten till lags, kanske för att främja sina egna karriärmöjligheter inom statlig förvaltning. Åtminstone tycks gynnandet av smidigt beslutsfattande och smidig förvaltning ha hög prioritet. Med tanke på orimligheten i det aktuella beslutet att utvisa Eveline Fadayel och Irina Antonova verkar det som om majoriteten av förvaltningsråden här försökt ge ledande politiker stöd i uppfattningen att Finland inte har råd med att ge föräldrar till invandrare uppehållstillstånd. Det är lätt för beslutsfattarna att gömma sig bakom HFD:s avgörande. Eller för att återge ett uttalande av Matti Vanhanen idag: "Poliitikot eivät voi lausua mitään mielipidettä oikeuslaitoksen päätöksestä." (MTV3) I princip håller jag med Vanhanen. Med tanke på maktfördelningen är det viktigt att politiker inte försöker påverka domslut. Högsta förvaltningsdomstolen är dock inte den politiskt oberoende domstol som den ger sken av att vara. Kanske borde lagen skrivas om, men egentligen är det HFD som borde avskaffas och ersättas av en riktig domstol med riktiga domare. De facto har HFD:s avgörande idag fått direkt eller indirekt kritik från mycket högt politiskt håll: migrationsminister Astrid Thors, justitieminister Tuija Brax, republikens president Tarja Halonen. Även mannen på gatan har sagt sitt.

Separator. Den 18 mars 2010

Kranskommuner beskylls ofta för att skumma av mjölken: Man planerar villaområden som lockar till sig goda skattebetalare, men tar inte ansvar för socialt boende. I Helsingfors såg man inte med blida ögon på villaområdena Björnsö och Landbo, så länge de hörde till Sibbo. I de officiella motiveringarna till inkorporeringen lät man däremot förstå att Sibbo planerat för lite villaområden i Östersundom. Den aktuella inkorporeringen kan ses som en omvänd avskumning, där Helsingfors tilldelades grädden, den värdefullaste delen av Sibbo.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår ett kåseri med rubriken "Isänmaan separaattori". Här antyds att Matti Vanhanen är fosterlandets separator och ett visst samband mellan inkorporeringen och Mattis utspel i mjölkfrågan antyds. Vanhanens avoga inställning till Sibbo får även sin förklaring: "Sipoo ei ole mikään Valiokunta."

Vad som inte nämns i kåseriet är att Vanhanen i juni 2006 uttalade sitt stöd för Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen enligt vilken även området där Ingmans (numera Ingmans och Arla Ingmans) mejeri ligger skulle ha tillfallit Helsingfors.

I gårdagens nummer av Vartti (Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Helsinki ostaa Östersundom". Artikeln ger felaktigt bilden av att Helsingfors efter inkorporeringen gjort märkbara markaffärer i Östersundom. I verkligheten har Helsingfors markegendom inte väsentligt ökat. Med den tillämpade prispolitiken räcker pengarna inte heller till.

På planeringsbordet. Den 17 mars 2010

I TV-nytt 19:30 igår ingick ett inslag om planeringen i Östersundom. I inslaget visades en karta, som baserar sig på Forsstyrelsens utredning, där Natura 2000-områdent markerats som "nationalpark" och privatägs mark som enligt Fortsstyrelsen bör förbli obebyggd markerats som "ekologiska områden". Yle publicerade senare på kvällen på internet en text med rubriken "Östersundom på planeringsbordet". I texten noteras bl.a. att "Det är ännu oklart om naturskyddsområden vid stränderna kommer att vara med i stadsplaneringsverkets preliminära generalplan som skall vara färdig före sommaren." Här finns även två olika videoklipp från nyhetssändningen: "Byggnadsplanera fortskrider" och "Frågetecken kring nationalparken i Sibbo storskog".

Östersundomin raidekäytävävaraukset. Den 16 mars 2010

Helsingfors stad har idag på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Kaupunginvaltuuston käsittelyssä Karhusaarentien kaavamuutos". Jag har svårt att se något större nyhetsvärde i nyheten. Stadsplaneringsnämnden godkände för sin del förslaget till ändring redan för över fem månader sedan. Enligt Herlsingfors förslag skall Björnsövägen bli en "gata" som förvaltas och sköts av helsingfors stad istället för av vägtrafikverket. Dessutom skall staden bygga en lättrafikled längs vägen. Arbetet med cykelvägen har i verkligheten redan kommit så lång att man på ett Natura 2000-område och nationellt fågelskyddsområde har hunnit fälla alnar med den världsunika trädsvampen Skeletocutis friata.

Stadsplaneringsnämnden har på föredragningslistan för sitt möte i torsdag inga ärenden som direkt berör inkorporeringsområdet. Närmast kommer man i ett förslag att grundanda ett par nya koloniträdgårdar. I föredragningslistan noteras angående föslaget på att grunda en kloloniträdgård i Mellungsbacka invid Österleden att "Alueen suunnittelussa tulee ottaa huomioon Östersundomin raidekäytävävaraukset." Några officiella reserveringar som skulle beröra den tänkta koloniträdgården finns inte. Däremot finns det inofficiella utkast och en hittills opublicerad utredning om en snabbspårvagnsled längs Österleden. Få se om den utredningen tas upp på mötet nästa vecka.

Hur skydda? Den 15 mars 2010

Yle har idag publicerat en text med rubriken "Idéer om Storskogen välkomna". Miljöministeriet torde ha begärt om utlåtanden från berörda kommuner. Så mycket idéer lär det väl intre bli fråga om. Vanda är fäl den part som mest heljärtat stöder en nationalpark och ett fredande av ett så stort område som möjligt. I Sibbo torde man i högre grad lyssna till markägarnas invändningar. För Helsingfors del innebär en nationalpark en möjlighet att byta mark med staten, eftersom en nationalpark endast kan bestå av statsägd mark. Alla Fortsstyrelasen fyra alternativ för ett skyddande av Sibbo storskog utgör hinder för Helsingfors planer för stordistriket Östersundom. Skyddandet av Sibbo storskog är dock mycket viltigt för De grönas trovärdighet i Helsingfors.

I Sibbo är även jägare och jaktlag oroade över planerna på en nationalpark. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick en insändarartikel med rubriken "Metsästäjä – Sipoonkorven uusi uhanalainen laji?" skriven av Mats-Peter Fredriksson. Jag återger här några rader ur insändaren:

Sipoonkorven tulevaisuudesta keskustellaan yhä kiivaammin. Tilanne tuo mieleen vastikään käydyt keskustelut Helsingin ja Sipoon raja-alueesta. Päällimmäiseksi jäi tunne, että on aivan sama mitä me Sipoolaiset teemme, alue viedään meiltä kuitenkin. Loppupelissä oli vain kysymys siitä, miten iso alue menetetään. Samanlainen tunne tulee nyt myös tässä kansallispuistoasiassa. Tällä kertaa ei pelkästään Sipoolaisena vaan metsästäjänä. Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtajan Otto Lehtipuun mukaan tavoite kansallispuiston perustamiseen on Helsingin kaupunginvaltuustossa hyväksytty, mutta että sen laajuudesta ollaan vielä eri mieltä (Sipoon Sanomat 25.02.2010).

Jälleen jää tunne, että asiasta on jo sovittu, vaikka alueen aktiivisimpia käyttäjiä, metsästäjiä, maanomistajia tai alueella asuvia ei ole tässä asiassa kunnolla kuultu. ...

Voi asettaa kyseenalaiseksi onko kansallispuisto ainoa, ja edes oikea, tapa säilyttää alueen luonto alkuperäisenä? On varmasti keinoja saada aikaan metsäalue, johon kaikkien käyttäjäryhmien toiveet saadaan yhdistettyä ympäristölle parhaalla tavalla. Toivonkin, että metsästäjät, jotka alueen metsissä eniten liikkuvat, otetaan tiiviisti mukaan alueen suunnitteluun.

Direktör för juridiska ärenden. Den 14 mars 2010

Tidningarna har idag publicerat en arbetsplatsannons där Kommunförbundet söker en ny direktör för juridiska ärenden. Enligt annonsen sökes en ny direktör, "när vår nuvarande direktör för juridiska ärenden går in för att sköta utvecklingsuppgifter inom kommunalförvaltningen och lagstiftningen" ("Nykyisen lakiasiain johtajan keskittyessä kunnallishallinnon ja -lainsäädännön kehittämistehtäviin etsimme lakiasiain yksikköön"). Min gissning är att nuvarande direktören för juridiska ärenden Kari Prättälä skall bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet. Prättälä har redan från tidigare uppdrag vid Mari Kiviniemis avdelning. Till de centrala uppgifterna för den juridiska avdelningen vid Finlands kommunförbund hör att bevaka kommunernas intressen vid beredningen av lagstiftning. Nu förefaller direktören för den juridiska avdelningen i princip att byta sida.

Prättälä hade en viktig om än relativt osynlig roll i fallet Sibbo. Det är min gissning att Prättälä skrivit centrala delar av utredningsman Pekka Myllyniemis raport (se "Tack. Den 24 januari 2009" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008"), men det har jag inga säkra bevis för. Säkert är i varje fall att Prättälä bistod Myllyniemi med de juridiska tolkningarna i Sibboutredningen, vilket är synnerligen problematiskt med tanke på att Prättäläs underställda kollega och parhäst vid Kommunförbundet Heikki Harjula i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Månne inte Harjula kommer att söka tjänsten som direktör för juridiska ärenden. Eventuella konkurrenter kunde dra fördel av att det rotas lite i Prättäläs och Harjulas garderob. Och andra sidan är det Rakel Hiltunen som i egenskap av styrelseordförande fungerar som ordförande för Kommunförbundet. Redan i sig är det intressant med kopplingarna mellan Kommunförbundet och kommunavdelningen vid finansministeriet. Det är minsann inte alltid så lätt att se vems intressen man egentligen går.

Miljöminister Paula Lehtomäki har den 5 mars besvarat ett skriftligt spörsmål om skyddandet av Sibbo storskog. Jag återger här slutet av miljöministerns svar:

Miljöministeriet sänder Forststyrelsens utredning på en omfattande remiss i mars. På grundval av utlåtandena besluts det ändamålsenligaste sättet att trygga natur- och rekreationsvärdena i Sibbo storskog och de närbelägna Natura 2000-områdena. Att inrätta en nationalpark är ett mycket beaktansvärt alternativ i denna granskning. Under remissen utreds också om kommunerna i området är villiga att dela på kostnaderna för utvecklande och underhåll av rekreations- och guidetjänster med staten. Det är också viktigt att utreda vilken slags områdesavgränsning som skulle göra kommunerna i området beredda att stöda inrättandet av en nationalpark.

Miljöministeriet betonar på samma sätt som frågeställarna ett angreppssätt som tar sikte på helheten och vill samordna områdets naturvärden, de lokala invånarnas och rekreationsanvändarnas önskemål och kommunernas ståndpunkter. Byggandets förhållande till Natura-områdena samt de eventuella konsekvenserna av byggande för dem avgörs på normalt sätt i samband med den generalplan som håller på att göras upp för dem på grundval av markanvändnings- och bygglagen och en senare kompletterande mera detaljerad planläggning.

Oron över hur naturvärdena i Sibbo storskog ska kunna bevaras under trycket från huvudstadsregionens tillväxt är känd och erkänd också inom regeringen. Man måste komma ihåg att det finns många privatägda jordbruks- och skogsbruksdominerade lägenheter i Sibbo storskog förutom det statliga och kommunala ägandet. Miljöministeriet har samarbetat med de privata markägarna för att trygga bevarandet av viktiga naturvärden. Privat mark kan inte anslutas till en nationalpark. Samarbetsnätverket kring METSO, handlingsprogrammet för mångfalden i skogarna i södra Finland, kan vara ett sätt att bevara Sibbo storskog enhetlig och livskraftig utan att se till jordägandet.