Det finns ett starkt samband mellan hotet mot nätverket av svenska byskolor i Sibbo och inkorporeringen av Östersundom. För det första förlorade Svenska folkpartiet sin maktposition som en följd av att partiet pekades ut som skyldig till förlusten och partiet förlorade röster åt valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo. För det andra innebar förlusten av Östersundom ett stort hål i kassan, vilket i sin tur motiverar inbesparingar och en nedmontering av skolnätet. Det finns emellertid ytterligare ett samband mellan annekteringen och indragningshotet mot byskolor. I årets sjätte nummer av tidningen Läraren ingår en intervju med Janne Holmkvist, som förutom rektor för Söderkulla skola även är rektor för Salpar skola. Enligt vad jag har hört har Holmkvists, trots föreståndarskapet för Salpar, förespråkat en indragning av skolan. I Läraren säger han sig dock vara förvånad över att Salpar skola finns med på listan över skolor som tjänstemän i Sibbo föreslår att läggs ner. Huruvida Holmkvist spelar ett dubbelspel kan jag inte ta ställning till. Vad jag vill lyfta fram i detta sammanhang är ett tredje samband mellan indragningshoten och inkorporeringen. Jag citerar ur Läraren:
Helsingfors annektering av Östersundomområdet blev en annan faktor som väsentligt påverkar den fortsatta skolplaneringen. I Söderkulla skolcentrum har till exempel skolutrymmen nu blivit lediga, vilket rent ekonomiskt kunde motivera indragningen av de mindre skolorna.
Holmqvist tar i artikeln i Läraren avstånd från benämningen byskola, som han anser att inte lämpar sig för dagens "närskola". Jag vill dock rekommendera webbplatsen Rädda byskolorna!, som öppnats för att rädda de indragningshotade byskolorna i Sibbo.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar