Vihreiden aloitteesta. Den 7 januari 2011

Jag har i tidigare blogginlägg noterat att De gröna försökt ta åt sig äran för nationalparken i Sibbo storskog. Även De gröna i Vanda ser nationalparken som sin bedrift. På avdelningens webbplats finns en sida med rubriken "Vihreitä saavutuksia" där man bl.a. kan läsa följande:

Olemme vaikuttaneet ratkaisevasti Sipoonkorven metsäalueiden suojeluun ja todennäköisen kansallispuiston syntyyn. Vihreiden aloitteesta Vantaan omistamat maa-alueet Sipoonkorvessa on vaihdettu valtion kanssa tulevan suojelualueen pesämunaksi. Kannatamme kansallispuiston laajinta vaihtoehtoa.

De gröna i Vanda kanske faktiskt förtjänar lite ära. Till skillnad från Helsingfors skapade Vanda förutsättningar för en nationalpark genom att byta mark med staten. Helsingfors väntar på att göra det samma först när en nationalpark är ett faktum.


Helsingin Uutiset publicerade igår på tidningens webbplats en text med rubriken "Sipoonkorpeen liki 2 000 hehtaarin kansallispuisto".




I inlägget "Vielä tynkä. Den 6 januari 2011" skrev jag om en skidtur från Nordsjö till Håkansböle idtrottspark. Igår fortsatte jag färden där jag svängde i förrgår. (Se Sports Tracker.) Det går alltså i princip att skida från Nordsjö till Sibbo storskog.

Vielä tynkä. Den 6 januari 2011

I gårdagens inlägg "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät. Den 5 januari 2011" noterade jag att Vantaan Sanomat publicerat Anniina Kostilainens debattartikel med rubriken "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät". I inlägget "Metrokaupunki. Den 27 december 2010" noterade jag Helsingin Sanomats "delårsrapport" 1/3. Idagens nummer fortsätter Helsingin Sanomat med att i "delårsrapport" 2/3 ställa tre frågor till tre beslutsfayyate från Vanda, en av dem den gröna fullmäktigegruppens ordförande Anniina Kostilainen. En av frågorna som ställs till Kostilainen lyder "Sipoonkorpi on vielä tynkä, eikä vihreät ole metelöinyt. Miten varmistatte, ettei Östersundomin kaavoitus syö kansallispuiston merenrantakäytäviä?" Kostilainen ger följande svar:

Vantaan vihreät eivät voi sitä yksin varmistaa, mutta meillä on yhteinen kanta Helsingin vihreiden kanssa.

Vantaan ohjausryhmässä vihreät on mukana. Meillä on tyyli, että toimimme enemmän kulisseissa valmisteluvaiheessa. Ei aleta riehumaan vaan kaikessa hiljaisuudessa vaikutamme valmisteluun.

Det stämmer att De gröna i Vanda gjort ett gemensamt ställningstagande med De gröna i Helsingfors (se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010"), men den enda gröna i Helsingfors som har inflytande över Östersundomkommittens arbete är Osmo Soininvaara och han har en helt egen linje, som torde söka mandat för i riksdagsvalet.

På samma sida i dagens nummer av Helsingin Sanomat noterar tidningen statsrådets beslut om en nationalpark i december och påpekar att De gröna i Vanda avstod från målsättningen att få en större nationalpark redan i november. Exakt vad tidningen syftar på vet jag inte, men stadsstyrelsen i Vanda gav till slut ett urvattnat och försiktigt utlåtande över miljöministeriets förslag till lag om en nationalpark. (Se "Bu eller bä? Den 15 november 2010".)




Kostilainen har för övrigt tagitv personligen ställning till statrådets förslag till nationalpark i ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorpeen saadaan liian pieni kansallispuisto". Jag citerar ur inlägget, som är från den 22 december:

Esitys on hyvä alku kansallispuistolle, mutta täysin riittämätön alueen tulevan käytön kannalta. Jo nykyisin alueella käytetään laajasti virkistykseen myöps muita, kuin valtion omistamia maita. Valtion maiden välittömässä läheisyydessä sijaitsevat, erityisesti Helsingin kaupungin omistuksessa olevat maa-alueet ovat merkittäviä vihervyöhykkeitä jotka takaavat paitsi retkeilijöiden, myös alueen eläinten ja kasvien hyvinvoinnin.

Ministeri Lehtomäki lupaa, että tulevaisuudessa kansallispuistoa tullaan laajentamaan esimerkiksi maavaihtojen avulla. Samoin Lehtomäki toivoo, että Helsinki suojelisi vapaaehtoisesti omia metsäalueitaan alueen riittävän koon turvaamiseksi. Samaa toivon minäkin. Sipoonkorven kansallispuisto tulee olemaan koko Uudenmaan asukkaiden kannalta todella merkittävä virkistyskohde, ja sen luontoarvot ovat todella arvokkaita. Jos aluetta ei saada rajattua riittävän suureksi, menetetään suuri osa sen arvosta yhtenäisenä viheralueena. Kerran tuhottua luontoa ei saada koskaan takaisin.

Vantaan on turvattava Östersundomin metsät. Den 5 januari 2011

I dagens nummer av Vantaan sanomat ingår en debattartikel med rubriken "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät". I artikeln skriver Anniina Kostilainen, som är ordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Vanda, bl.a. om vikten av ekologiska korridorer och bufferzoner kring nationalparken i Sibbo storskogen.





Jag har idag utnyttjat utnuttjat en existerande grön förbindelse och skidat från Nordsjö till Håkansböle idrottspark. (Se bilden nedan och Sports Tracker, där man även hittar bilder tagna med mobiltelefonen.) Skidspåret var i gott skick och det gick bra att skejta hela vägen - förutom där spåret korsar Ring III. Den aktuella gröna förbindelsen är markerad som grön förbindelse eller ekologisk korridor i Så väl landskapsplanen för Nylands förbund som i generalplanen för Vanda. Helsingfors har dock planer på ett par metrostationer i området, som forfarande hör till Vanda.

11 projekt före på listan. Den 4 januari 2011

Den förnyade webbplatsen Landbo.fi har publicerat en text med rubriken "Itämetrolla ei kiire". Här kan man bl.a. läsa följande:

Parhaillaan lausuntokierroksella olevan Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelman perusteella suunniteltu itämetro ei tule toteutumaan tällä vuosikymmenellä. Suunnitelmassa HSL ehdottaa itämetrolle merkittävistä infrastruktuurihankkeista toiseksi pienintä kiireellisyyttä. Edellä ovat arvioidusti lähes 2 miljardin kokoisiksi suunnitellut 11 muuta merkittävää hanketta. Tämän hetkisen arvion mukaan itämetron rakentamisen kustannus olisi 700 miljoonaa euroa.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Orealistiska planer på befolkningstillväxt". Det är de ett par år gamla planerna på befolkningstillväxt i Sibbo som inte anses vara realistiska.

Vältämättömiä metropolitekoja. Den 3 januari 2011

I senaste nummer av Kaupunkisanomat (44/2010) från den 17 december ingår en kolumn av Sari Sarkomaa (saml) med rubriken "Järkeö ja tunnetta metropolipolitiikkaan". Kolumnen kunde ha varit skriven efter senaste riksdagsval. Sarkomaa berättar att hon deltog i regeringsförhandlingarna och uttrycker sin belåtenhet över att metropolområdets betydelse för hela landets välfär för första gången erkänns i regeringsprogrammet. Kolumnen är i själva verket nästan identisk med Sarkomaas gruppanförande från den 9 november vid riksdagens plenum i behandlingen av Statsrådets redogörelse för metropolpolitiken. Enligt Sarkomaa är utvecklingen av spår- och kollektivtrafik metropolpolitikens "centrala kärna". Väst- och östmetron samt ringmanan är "nödvändiga" metropolhandlingar eller -gärningar (metropolitekoja), medan Aalto-universitetet är "metropopolitikens pärla". Sarkomaa hävdar rentav att metropolpolitiken är "nödvändig" för metropolområdet 1,3 miljoner invånare. Vad Sarkomaa inte nämner är metropolpolitiken huvudsakligen betjänar Helsingfors och inte hela metropolområdets intressen. Det var ju inte Esbo, utan Helsingfors, som ville ha västmetron. Den statliga finansieringen av ringbanan var regeringen Vanhanen I:s ersättning till Vanda för "Västerkullakilen". Någon östmetro finns det överhuvudtaget inga beslut om och några löften om statlig finansiering har här inte getts. Med "östmetron" syftar Sarkomaa kanske i själva verket på inkorporeringen, som motiverades med behovet av en förlängning av metron österut.




Utöver Sarkomaa var det endast Sirpa Asko-Seljavaara som vid riksdagens plenum omnämnde östmetron. Asko-Seljavaara sade "Tarvitsemme myös Itämetron, joka kulkee Sipooseen pintametrona, mahdollisesti pitemmällekin, vaikka Porvooseen." Timo Juurikkala sade för sin del i De grönas gruppanförande följande:

Pääkaupunkiseutua ympäröivä viherkehä koostuu Nuuksion, Sipoonkorven, Porkkalan ja Meikon metsäalueista sekä Sipoon-Kirkkonummen välisestä saaristosta ja viheryhteyksistä. Vastaavaa hienojen luontoalueiden ketjua ei löydy muista metropoleista. Tämän vahvuuden tunnistaminen ja vaaliminen on tärkeää, ja vihreät tervehtivätkin ilolla esitystä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisesta. Sekin on metropolipolitiikkaa.

Östmetron till Håkansböle. Den 2 januari 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "'Itämetroa jatkettava Hakunilaan'". Det är riksdagsledamot Kimmo Kiljunen (sdp) som föreslås att östmetron skall dras till Håkansböle. Det är inte första gången som Kiljunen föreslår att metron skall dras till Håkansböle. Den 21 juni 2006, samma dag som Helsingfors tog sitt initiativ till en ändring i kommunindelningen, föreslog Kiljunen i Helsingin Sanomat att "Vantaa voisi luopua pienestä merenrantaosasta, jos Helsinki osallistuu metrolinjan jatkamiseen Mellunmäestä Länsimäen kautta Hakunilaan". (Se "Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007".)




En metrolinje från den existerande metrostationen i Mellungsbacka via Västerkulla (Länsimäki) till Håkansböle finns med i landskapsplanen för Nyland /se kartan ovan), men Helsingfors har motarbetat planerna på en metrolinje till Håkansböle, eftersom man i Helsingfors velat planera östmetron till Östersundom. Lika väl presenterade Tuomas Rajajärvi från Helsingfors stadsplaneringskontor i november 2008 även ett alternativ för metrolinjen från Mellungsbacka via Västersundom till Håkansböle. (Se bilden nedan och "Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008".)

Det historiska Nyland. Den 1 januari 2011

Borgåbladet och Östra Nyland publicerade vid midnatt på tidningarnas webbplats FNB:s notis med rubriken "Nyland har nu 28 kommuner". Tillsammans med texten har man publicerat en bild med skyltar vid den gamla gränsen mellan Sibbo och Vanda vid Nya Borgåvägen. Både landskaps- och kommunskylten togs dess värre ner redan för två år sedan då Helsingfors inkorporerade sydvästra Sibbo. I stället sattes här upp en skylt med namnen Helsinki och Helsingfors, men den togs strax ner. (Se "Signaler. Den 19 januari 2009".) Sammanslagningen av Nyalnds förbund och Östra Nylands förbund, som allmänt tolkas som en upplösning av Östra Nylands förbund och en utvidgning av Nylands förbund, är en direkt följd av initiativet till en ändring i kommunindelningen.




I notisen citeras landskapsdirektör Ossi Savolainen, som säger att "Från årsskiftet slutar landskapet inte längre konstgjort öster om Helsingfors, utan sträcker sig genom hela det historiska Nyland från Hangö till Lovisa." Savolainens påstående är rena nonsens, men inte speciellt orginellt. (Se "Landskapsgränser. Den 12 mars 2008" och "Följd av Sibboaffären. Den 12 augusti 2009".) Savolainen torde förväxla det "historiska Nyland" med Nylands län, som upplöstes på 1990-talet. Det historiska Nyland inkluderade även Kymmenedalen och utgjorde en förening av Raseborg och Borgå slottslän, dit även Helsinge (och nuvarande Helsingfors) hörde. Det nuvarande Nylands landskapsförbund har föga med det historiska landskapet Nyland att göra. Enligt landskapsförbundets egen historieskrivning har Nylands förbund sina rötter i Helsingfors regionplaneförbund och Regionplansförbundet för Helsingfors jämte omnejd, som grundades 1946.





Bilden ovan är klippt ur en bild på Wikipedia.